Hästar måste gå snabbt och säkert att spåra om det blir ett utbrott av vissa allvarliga djursjukdomar. Vissa läkemedelsbehandlingar behöver också kunna spåras för att minska risken för läkemedelsrester i hästkött som kan bli livsmedel. Därför är det viktigt att hästar är id-märkta, har hästpass och är registrerade på en anläggning.
För att spårbarhet ska fungera måste alla delar i kedjan hänga samman. Du som håller hästar måste därför börja med att se till att alla hästar hos dig har hästpass och att din anläggning är registrerad. Därefter kan du registrera hästarna på din anläggning. Om du sedan exempelvis flyttar dina hästar, behandlar med läkemedel eller om hästen avlider finns det fler regler du behöver följa.
Dessa regler omfattar alla hästdjur, det vill säga hästar, åsnor, zebror och korsningar mellan dessa arter.
Du som ansvarar för en anläggning med hästar är ansvarig för att samtliga hästar på din anläggning har hästpass och är registrerade på din anläggning.
Alla hästar ska ha ett hästpass. När hästen får sitt hästpass får den också ett identitetsnummer, ett så kallat UELN-nummer eller livsnummer.
Du ansöker om hästpass hos ett hästpassutfärdande organ. Det är organisationer som Jordbruksverket har gett i uppgift att utfärda identitetshandlingar för hästar och sköta administration kopplat till hästpass. De kan svara på hur det går till, vad du behöver skicka till dem och hur mycket det kostar.
Om du har en häst av en särskild ras och vill att hästen ska föras in i en stambok i samband med att den får sitt hästpass ska du vända dig till en avelsorganisation som utfärdar identitetshandlingar för hästar som omfattas av organisationens avelsprogram.
Du hittar en förteckning över avelsorganisationer som utfärdar identitetshandlingar för hästar som omfattas av organisationens avelsprogram längst ner i listan med hästpassutfärdande organ.
Du kan även stambokföra och ansöka om hästpass hos en avelsorganisation från ett annat EU‑land som har utökat sitt geografiska område till Sverige. Du hittar en förteckning över dessa här:
Hästar som föds i Sverige ska alltid märkas med ett chip med svensk landskod. Det gäller även om passet utfärdas i ett annat land.
Avelsorganisationer som har utökat sitt geografiska område till Sverige får inte skicka hästpasset direkt till hästhållaren. Hästpasset ska alltid skickas via ett hästpassutfärdande organ i Sverige. Detta säkerställer att hästen registreras i Sverige och förs in i den centrala hästdatabasen.
Om du har en häst med okänd härstamning, korsning eller inte vill att hästen ska föras in i en stambok i samband med att den får sitt hästpass kontaktar du något av de hästpassutfärdande organen som utfärdar identitetshandlingar till hästar utan en stambok.
Du hittar en förteckning över organ som utfärdar identitetshandlingar för hästar längst upp i listan med hästpassutfärdande organ.
Om du tappar bort hästpasset eller det försvinner av annan anledning kan du ansöka om ett duplikat, alltså en kopia på passet, eller ett ersättningspass. Det gör du i första hand hos det hästpassutfärdande organ som utfärdande hästpasset.
Du kan få ett duplikat om det är möjligt att säkerställa vilken häst det är, till exempel genom avläsning av chip eller DNA‑analys. Om det inte går att fastställa hästens identitet får hästen ett ersättande pass.
Det kan vara både dyrt och komplicerat att få ett duplikat eller ersättande hästpass, särskilt om hästen hade ett hästpass utfärdat i ett annat land.
En häst med ett duplikat eller ersättningspass får aldrig slaktas för att användas som livsmedel.
Föl ska ha fått sitt hästpass innan det blivit 12 månader, alternativt innan den lämnar födelseanläggningen i 30 dagar eller mer. Föl som fortfarande inte är avvanda får lämna födelseanläggningen tillsammans med sina moderdjur eller amston utan eget hästpass.
Om man ansöker om hästpass för sent för en häst som ska föras in i en stambok får hästen ett duplikatpass och blir urtagen ur livsmedelskedjan. Beroende på organisationens egna bestämmelser kan hästen också nekas att föras in i stamboken.
Om man ansöker om hästpass för sent för en häst som inte ska föras in i en stambok får hästen ett ersättande hästpass.
Jordbruksverket har delegerat uppgiften att utfärda hästpass till flera olika organisationer. De kallas alltså hästpassutfärdande organ. Vissa av dessa får enbart utfärda hästpass för de hästar som ingår i deras avelsprogram och för hästar som förs in i bilagan till avelsprogrammet. Dessa är oftast hästar som man anser vara av en specifik ras. Andra får dessutom utfärda hästpass till hästar utan stambok, till exempel korsningar eller hästar med okänd härstamning.
Här hittar du en förteckning över alla hästpassutfärdande organ:
För att säkerställa att verksamheten långsiktigt kan bedrivas i enlighet med ovanstående ska det hästpassutfärdande organet också
För att bli ett hästpassutfärdande organ ska man skicka en ansökan till Jordbruksverket. Ansökan ska innehålla följande uppgifter:
Skicka ansökan via epost:
Hästar id-märks vanligen i samband med att övriga ansökningshandlingar som krävs för hästpasset (till exempel konturdiagrammet) fylls i. Om märkning behövs för att ett föl ska flyttas tillfälligt till ett annat land måste fölet dock märkas för att den officiella veterinären ska kunna fylla i hälsointyget.
Du som ansvarar för hästar ska låta märka hästarna så att de kan få hästpass och registreras.
Hästar ska märkas med ett mikrochip som har godkänts av Jordbruksverket och som bland annat visar födelselandets landskod. Hästar som föds i Sverige ska alltid märkas med ett chip med svensk landskod. Det gäller även om passet utfärdas i ett annat land. Hästar som redan var märkta och hade hästpass utfärdade före 21 april 2021 behöver dock inte märkas om.
En veterinär eller annan djurhälsopersonal får märka hästar med mikrochip. Märkning med mikrochip får också utföras av en person som med godkänt resultat har gått en utbildning i identitetsmärkning av hästdjur. Här kan du läsa mer om vad som krävs för att få identitetsmärka djur med mikrochip:
| Tillverkare | ICAR:s produktkod | Nummerserie |
|---|---|---|
AEG Identifikationssysteme GmbH | 968003 och 968004 | 752 0 968 0000 0000– |
Bartmed | 932001 | 752 0 932 0000 0000–752 0 932 9999 9999 |
| Datamars | 981011 | 752 0 981 0000 0000–752 0 981 9999 9999 |
| Datamars Iberica, S.L.U. | 941013 | 752 0 941 0000 0000– 752 0 941 9999 9999 |
| Destron Fearing | 985022 | 752 0 982 0000 0000– 752 0 982 9999 9999 |
| RF Holding (Beheer) BV | 967003 och 967004 | 752 0 967 0000 0000– |
Shenzhen Inno RFID Technology Co,Ltd | 900276 | 752 0 900 0100 1000– |
Trovan LTD | 956003 | 752 0 956 0000 0000– |
Yangzhou Ruifu Intelligent Technology Co., Ltd | 900237 | 752 0 900 0000 0000– 752 0 900 0099 9999 |
Quality production Europé (QPE) | 945002 | 752 0 945 0000 0000– |
Ett godkänt chip uppfyller de krav som finns i EU:s djurhälsoförordning. I Sverige är det Jordbruksverket som godkänner chip. När vi godkänner chip tar vi inte ställning till chippens prestanda och egenskaper i övrigt. För frågor om prestanda och egenskaper får du kontakta tillverkaren, din veterinär eller godkänd chipmärkare.
Du som är veterinär eller godkänd chipmärkare ska kontrollera med din leverantör om de chip som de säljer är godkända av Jordbruksverket.
Du som är tillverkare eller tillverkares ombud och vill få chip godkända kan kontakta oss för mer information.
Vid vissa tillfällen behöver du uppdatera uppgifter i hästpasset. Ibland behöver du också skicka in hästpasset till det hästpassutfärdande organet (eller till det hästpassorgan i Sverige som har tilläggsregistrerat hästen) så att uppgifterna också uppdateras i deras databas. De kan svara på hur det går till, vad du behöver skicka till dem och hur mycket det kostar.
Du måste inte ange eller uppdatera ägaruppgifter i hästpasset. Passet räknas inte som ägarbevis. Om du ändå vill ha uppdaterade ägaruppgifter i passet ska du kontakta den organisation som har utfärdat passet.
Om du har kastrerat en häst med ett hästpass utfärdat från och med 2016 är det ett krav att hästpasset uppdateras vid eventuell kastration. Den behandlande veterinären fyller i hästpasset och du ska skicka in det till ett hästpassutfärdande organ för signering och registrering inom 7 dagar.
För hästar som har fått sitt hästpass utfärdat innan 2016 krävs inte att uppgifter om eventuell kastration förs in i hästpasset.
Om din hästs identifieringsuppgifter har ändrats, till exempel om din häst har frysmärkts, om du har chipmärkt en häst som redan har ett hästpass eller om du upptäcker att hästens färg eller tecken är felaktigt angivna ska du skicka in hästpasset till ett hästpassutfärdande organ för uppdatering och registrering inom 7 dagar.
Eftersom det är viktigt att det inte finns några restsubstanser från läkemedel i livsmedel har EU tagit fram bestämmelser om vad som ska gälla när man ger läkemedel till livsmedelsproducerande djur, inklusive hästar.
För att få ge ett läkemedel till livsmedelsproducerande djur måste det vara möjligt att bestämma en så kallad karenstid, det vill säga den tid det ska gå från att ett djur har fått läkemedel till dess att det kan slaktas.
För vissa läkemedel är det inte möjligt att bestämma en karenstid och de får då inte ges till livsmedelsproducerande djur. När det gäller hästar kan dock en djurhållare välja att låta sin häst behandlas med ett sådant läkemedel, till exempel Fenylbutazon. I sådana fall gäller följande:
Detta innebär att om du inte kan visa upp passet får veterinären inte behandla hästen med dessa läkemedel.
Observera att du som djurhållare inte kan ta ur hästen ur livsmedelskedjan av andra anledningar än läkemedelsbehandlingar.
För föl som ännu inte hunnit få sitt hästpass finns dock möjligheten att behandla ändå, förutsatt att veterinären i samband med behandlingen märker med chip och fyller i en chipmärkningsrapport, signalementsbeskrivningsblankett och lämnar underlag om läkemedelsbehandling där det framgår att hästen direkt ska tas ur livsmedelskedjan. För att underlätta detta finns två olika blanketter som den behandlande veterinären kan använda.
Blanketten ”Kompletterande information om läkemedelsbehandling i samband med ansökan om hästpass för föl” som ska användas i de fall behandlande veterinär har tillgång till ordinarie signalementsbeskrivningsblankett från aktuellt hästpassutfärdande organ.
Blanketten ”Särskild identifiering av föl vid medicinsk indikation” ska användas i de fall behandlande veterinär inte har tillgång till ordinarie signalementsbeskrivningsblankett från aktuellt hästpassutfärdande organ. Denna blankett innehåller både signalementsbeskrivning och uppgifter om läkemedelsbehandling.
En del läkemedel har 6 månaders karenstid för slakt och även då ska veterinären skriva in behandlingarna i hästens pass. Du behöver dock inte skicka in hästpasset till ett hästpassutfärdande organ för registrering efteråt.
Om du inte kan visa upp passet får veterinären inte behandla hästen med dessa läkemedel.
Observera att du som djurhållare inte kan ta ur hästen ur livsmedelskedjan av andra anledningar än läkemedelsbehandlingar.
För föl som ännu inte hunnit få sitt hästpass finns dock möjligheten att behandla ändå, förutsatt att veterinären i samband med behandlingen märker med chip och fyller i en chipmärkningsrapport, signalementsbeskrivningsblankett och lämnar underlag om läkemedelsbehandling där det framgår att fölet inte får slaktas förrän tidigast sex månader efter sista dagen för behandling. För att underlätta detta finns två olika blanketter som den behandlande veterinären kan använda.
Blanketten ”Kompletterande information om läkemedelsbehandling i samband med ansökan om hästpass för föl” som ska användas i de fall behandlande veterinär har tillgång till ordinarie signalementsbeskrivningsblankett från aktuellt hästpassutfärdande organ.
Blanketten ”Särskild identifiering av föl vid medicinsk indikation” ska användas i de fall behandlande veterinär inte har tillgång till ordinarie signalementsbeskrivningsblankett från aktuellt hästpassutfärdande organ. Denna blankett innehåller både signalementsbeskrivning och uppgifter om läkemedelsbehandling.
De flesta läkemedel som används till hästar har en kortare karenstid för slakt eller saknar helt karenstid. Behandlingarna behöver då inte skrivas in i passet utan veterinären skriver karenstiden på behandlingsbeviset. När karenstiden har gått ut får hästen slaktas för att bli livsmedel.
Om hästen ingår i livsmedelskedjan ska du dokumentera vilka läkemedel du behandlat hästen med och vilken veterinär som skrivit ut läkemedlet. Läkemedelsjournalen ska du spara i 5 år.
När du behandlar dina djur med läkemedel ska du dokumentera följande uppgifter:
Om veterinärens besöksjournal eller hästpasset innehåller alla dessa uppgifter kan du använda den som dokumentation. Du ska även kunna visa hur du har fått tag på läkemedlet. Dokumentationen och bevisen för hur du har fått tag på läkemedlen ska du spara i minst 5 år.
Du kan be att få en provisorisk handling från det hästpassutfärdande organet när passet är inlämnat. Den ersätter passet under tiden som det är inne för uppdatering och gäller som längst 45 dagar. Den provisoriska handlingen kan vara tillräcklig vid tävling tillsammans med kopior på till exempel vaccinationsintyg. Ta kontakt med tävlingsarrangören innan tävling, så att du vet vad de har för regler.
Du som är ansvarig för en plats med hästar ska registrera platsen i vårt anläggningsregister. När du har registrerat platsen kallas den för anläggning. Det gäller både små och stora stall, ridskolor och beten. Det gäller även dig som har hästar i hobbysyfte.
Du ska också registrera de hästar som du planerar att ha på platsen i 30 dagar eller mer. På så sätt kopplas hästarna till platsen, så att vi vet var de finns. Det underlättar en snabb och säker smittspårning vid utbrott av allvarliga djursjukdomar.
Du behöver registrera din anläggning för att de djur som finns hos dig ska kunna flytta till en annan anläggning. Du får inte heller ta emot djur som inte kommer från en registrerad anläggning. Ska en häst flytta till eller från andra länder är registreringen en förutsättning för att hästen ska kunna få ett hälsointyg.
Registreringen gör du i två steg:
Det är viktigt att du gör det i den ordningen.
Årsavgiften för en registrerad anläggning under 2025 är 120 kronor. Du får i början av varje år en faktura med avgiften för de anläggningar som du hade registrerade under föregående år. Du får fakturan hemskickad till dig eller till din digitala brevlåda i Kivra om du är ansluten dit. Årsavgiften är 120 kronor även för 2026.
Glöm inte att avregistrera anläggningen om du inte längre håller djur eller avelsmaterial på platsen. När du avregistrerar en anläggning får du en faktura för det året och avgiften är 120 kronor oavsett när under året som du avregistrerar anläggningen.
Du som är ansvarig för en plats med hästar ska registrera den hos Jordbruksverket. Du ska registrera platsen innan du har några djur där. Det gör du i vår e-tjänst.
Om du har hästar på flera olika platser och platserna ligger mer än 500 meter från varandra, till exempel ett sommarbete någon kilometer bort, ska de olika platserna registreras som separata anläggningar.
Om du hyr en stallplats är det oftast den som ansvarar för anläggningen som registrerar platsen, men du behöver ta reda på om det verkligen är så eller om du ska registrera platsen. Den som ska registrera platsen behöver ha hästens UELN-nummer för att kunna registrera den.
En och samma anläggning ska sitta ihop. Om du har djur på olika platser som ligger högst 500 meter från varandra, kan du fortfarande registrera dem som en och samma anläggning. Däremot om du har djur som betar på betesmark som ligger längre än 500 meter från din anläggning räknas den platsen som fristående. Då ska du registrera den som en egen anläggning.
I andra fall där du önskar att dina olika anläggningar ska ha samma registreringsnummer ska du mejla till oss för en bedömning.
Om flera håller hästar på en och samma gård eller travbana finns två valmöjligheter:
Ni kan välja att registrera allt som en och samma anläggning. Det gäller under förutsättning att det inte är mer än 500 meter mellan separata delar eller områden av anläggningen. Om ni väljer det här alternativet ska ni komma överens om vem av er som ska ansvara för att sköta registreringen av anläggningen, registreringen av hästarna och se till så att reglerna följs på platsen.
Ni kan välja att registrera var sin anläggning under förutsättning att anläggningarna inte överlappar varandra, till exempel att djur delar beten. Ni kan inte registrera olika boxar eller olika delar av en byggnad som separata anläggningar.
Väljer ni det här alternativ behöver var och en sköta er egen registrering av både anläggningen och de hästar som finns där och i övrigt uppfylla de regler som gäller för separata anläggningar.
Ni betalar en årsavgift för varje anläggning.
När du har registrerat anläggningen ska du komplettera och uppdatera dina uppgifter i e-tjänsten om du
Om du sedan tidigare har ett produktionsplatsnummer behåller du samma nummer, men det heter numera anläggningens registreringsnummer. Du kan behöva komplettera din registrering med ytterligare uppgifter.
Om du vill veta vilka uppgifter som finns registrerade för din anläggning kan du se dem i e-tjänsten. Där kan du också ändra dina uppgifter.
Du kan också se de flesta uppgifterna om din anläggning på Mina sidor.
Innan du kan lägga till hästar måste du vara säker på att platsen där du har hästarna är registrerad som en anläggning. Hästarna måste också finnas registrerade i den centrala hästdatabasen innan du kan lägga till dem.
Du ska registrera de hästar eller andra hästdjur som du planerar att ha på anläggningen i 30 dagar eller mer.
Du behöver inte registrera
Om en häst flyttas till en annan anläggning och stannar där i 30 dagar eller mer ska den registreras på den nya anläggningen. Då tas den automatiskt bort ur registret på den gamla anläggningen.
Du registrerar hästarna i vår e‑tjänst. Du behöver ha hästens UELN-nummer för att registrera den.
För att du ska kunna registrera hästar på din anläggning måste de först vara registrerade i centrala hästdatabasen. Det görs via ett hästpassutfärdande organ när hästen får sitt hästpass alternativt tilläggsregistreras. I centrala hästdatabasen registreras alla hästar som är i Sverige längre än 90 dagar.
Om du är osäker på om din häst finns med i centrala hästdatabasen kan du söka här:
Hästar som har ett hästpass utfärdat i Sverige blir normalt automatiskt registrerade i centrala hästdatabasen när de får sitt hästpass.
Om din häst har ett pass som är utfärdat i ett annat EU‑land måste den tilläggsregistreras här i Sverige så att den kommer in i den centrala hästdatabasen. Det gör du genom att skicka hästpasset till ett hästpassutfärdande organ. De kan svara på hur det går till, vad du behöver skicka till dem och hur mycket det kostar. När de tilläggsregistrerar hästen kommer uppgifter också skickas till centrala hästdatabasen.
Du ska registrera hästen så att den kan registreras på den anläggning där hästen hålls inom 30 dagar från att hästen kom till anläggningen. Kravet på att registrera hästen på en anläggning gäller inte för hästar som är i Sverige för en tid mindre än 90 dagar eller för hingstar som är i Sverige för en avelssäsong.
Om en häst i Sverige får sitt pass utfärdat av en organisation i ett annat EU‑land ska hästpasset skickas till ett hästpassutfärdande organ i Sverige för tilläggsregistrering innan passet skickas till djurhållaren. Om du har särskilda önskemål om vilket hästpassutfärdande organ i Sverige hästpasset ska skickas till är det lämpligt att du informerar organisationen som utfärdar hästpasset om detta.
Om du är osäker på om din häst är tilläggsregistrerad i Sverige kan du söka i den centrala hästdatabasen. Om hästen är registrerad där har den blivit tilläggsregistrerad efter införsel.
Om du har importerat en häst från ett land utanför EU och hästens pass och ID-märkning uppfyller alla krav som gäller inom EU kan du tilläggsregistrera den på samma sätt som om den kom från ett annat land inom EU. Läs mer om detta ovan.
Om hästpasset eller ID-märkningen inte uppfyller alla krav som gäller inom EU måste du istället ansöka om ett nytt pass inom 30 dagar från att hästen har kommit till Sverige. Beroende på vilket land hästen kommer från kan den tas ur livsmedelskedjan i samband med att den får hästpass i EU. Det kan också behöva ID-märkas på nytt. När hästen får sitt nya pass kommer det hästpassutfärdande organet samtidigt att registrera hästen så att den förs in i centrala hästdatabasen.
Kontakta ett hästpassutfärdande organ för att få veta vad som gäller för just din häst.
När din häst avlivas, eller dör på annat sätt, ska du skicka hästpasset till den organisation som utfärdat det eller som gjort en eventuell tilläggsregistrering. De makulerar passet och registrerar i sin databas att hästen är död så att det syns i centrala hästdatabasen. Du ska skicka in passet senast 30 dagar efter att hästen dött.
Om hästen slaktas på ett slakteri sköter slakteriet oftast passhanteringen.
Du behöver också ta bort hästen från din anläggning i anläggningsregistret.
Länsstyrelserna ansvarar för att kontrollera att alla hästdjur i Sverige har hästpass och är korrekt registrerade på anläggning. De ansvarar också för att hästpassutfärdande organ följer lagstiftningen.
Du kan läsa mer om denna kontroll här:
Söker efter grundforeskrifter:
2021:13
Söker efter grundforeskrifter:
2023:20
Söker efter grundforeskrifter:
2023:21