När du ska handla med eller av andra skäl förflytta vattenlevande djur finns det regler som du behöver följa. Reglerna är olika beroende på om djuren ska flyttas mellan EU-länder eller till eller från länder utanför EU. Det finns också regler som gäller vid förflyttning av vattenlevande djur inom Sverige, särskilt om djuren flyttas från kustzon till inlandszon.
Du som för in laxfiskar till din anläggning som ligger i inlandszon ska försäkra dig om att provtagning har gjorts på laxfiskar i den produktionsenhet som förflyttning ska ske från utan att BKD påvisats i proverna. Kravet gäller även flytt av fisk mellan anläggningar inom inlandszon. Undantaget är om anläggningarna är registrerade som en grupp av anläggningar.
Provtagningen ska omfatta 30 fiskar från den senaste sammanhängande perioden som vattentemperaturen var 7‑15 °C. Proverna ska i första hand ha tagits på fiskar med avvikande utseende eller beteende.
Här kan du läsa mer om åtgärder för att förebygga och hindra spridning av BKD.
En förflyttning av levande djur utgör alltid en risk för att sprida sjukdomar från en plats till en annan. För att minska risken för att sjukdomar sprids så finns det regler för hur en förflyttning ska gå till.
Följande villkor gäller alltid vid förflyttning av vattenlevande djur:
Vid förflyttningar av vattenlevande djur ska du vidta lämpliga åtgärder för att se till att inte äventyra hälsostatusen på destinationen. Djuren måste komma från registrerade eller godkända anläggningar, med undantag från vilda vattenlevande djur. Undantag gäller även för dig som håller vattenlevande djur avsedda för prydnadsändamål, där arten varken är förtecknad eller omfattas av nationella åtgärder.
Du kan inte använda vattenlevande djur till andra ändamål än vad de är tänkta för efter det att de flyttats. Exempelvis om vattenlevande djur flyttas för att användas som livsmedel så kan du inte därefter använda dem för vattenbruk eller för att sätta ut dem i naturen.
Tar du emot vattenlevande djur från ett annat land är det viktigt att du kontrollerar djuren och djurhälsointyget eller egenförsäkran innan djuren lastas av. Om du upptäcker avvikelser på djuren, som till exempel ökad dödlighet eller andra tecken på sjukdom ska du kontakta Jordbruksverket. Det gäller också om uppgifterna i djurhälsointyget eller egenförsäkran inte stämmer.
Om det finns en avvikelse ska du hålla djuren isolerade tills Jordbruksverket har fattat ett beslut.
Du har alltid anmälningsplikt om du misstänker en smitta.
Vissa anläggningar är på grund av verksamhetens art endast registrerade. Om förflyttningsmönstret på en sådan anläggning ändras kan det innebära att undantag från godkännande inte längre kan ges. Det gäller främst vi flytt av förtecknade arter in eller ut ur landet, eller om djur ska sättas ut i naturen. Du som har en endast registrerad anläggning måste därför meddela Jordbruksverket om nya typer av förflyttningar ska ske så att en ny prövning av om godkännande krävs kan göras. I de fall djur flyttas till en öppen anläggning likställs det med att djuren sätts ut i naturen, vilket innebär att den avsändande anläggningen behöver ett godkännande.
Du får inte flytta vattenlevande djur från Sveriges kustzon till inlandszon eftersom det finns sjukdomar längs kusten som inte finns i inlandet. Förbudet att flytta fisk från kustzon till inlandszon gäller fisk i alla levnadsstadier. Om du uppfyller vissa krav på provtagning och karantän innan förflyttning sker får du flytta rom trots detta förbud.
Genom ett undantag får du efter kramning flytta rom från kustzon till inlandszon förutsatt att provtagning för analys av IPN och BKD sker av samtliga honor som kramats på rom. Den metodik som ska användas är organprovtagning. Anledningen till att organprovtagning krävs är att denna metod ger avsevärt högre känslighet för BKD än till exempel provtagning av ovarievätska.
För analys av BKD kan det i vissa fall räcka att hälften av honorna provtas, men det förutsätter att djuren hålls i karantän i en godkänd vattenbruksanläggning under hela den period de hålls i inlandszon, för att därefter flyttas direkt till kustzon.
När du ska flytta vattenlevande djur in till eller ut ur Sverige behövs ett djurhälsointyg eller en egenförsäkran.
Av hälsointyget ska det framgå att djuren uppfyller de hälsokrav som anges i bestämmelserna om djurhälsokrav och förebyggande av sjukdomar hos vattenlevande djur. Hälsointyget ska fyllas i av en officiell veterinär.
En egenförsäkran skrivs under av avsändaren.
Vid vissa tillfällen, när du inte behöver djurhälsointyg, ska du ha en egenförsäkran i stället.
Förflyttningar av vattenlevande djur mellan EU-länder ska anmälas via Traces (TRAde Control and Expert System), en EU-gemensam databas. Anmälan görs av en officiell veterinär om förflyttningen kräver ett djurhälsointyg. Förflyttningar som endast kräver en egenförsäkran kan du som är avsändare själv anmäla i Traces.
Vid sändningen med vattenlevande djur som kräver ett djurhälsointyg ska du se till att transportmedel eller behållaren där vattenlevande djuren transporteras i kan identifieras genom en läslig etikett som ska
En del vattenlevande djur kan vara mottagliga eller smittbärande arter av sjukdomar.
Det är bara tillåtet att föra in fiskar som är mottagliga för sjukdomar som Sverige har fristatus och utrotningsprogram för från andra länder, zoner eller anläggningskretsar som också har fristatus från respektive sjukdom.
Sverige har i dagsläget fristatus i hela landet för de EU-listade sjukdomarna viral hemorragisk septikemi (VHS), infektiös hematopoietisk nekros (IHN) och infektiös laxanemi (ISA). Fristatus innebär att Sverige har åtgärder för att förebygga att sjukdomarna förs in i landet och åtgärder för att bekämpa och minska smittspridningen om sjukdomarna skulle påträffas.
Dessutom har Sverige och andra länder nationella åtgärder för vissa sjukdomar. Nationella åtgärder kan ges för sjukdomar som inte omfattas av EU:s regelverk, men som medlemsstaten anser är av sådan karaktär att de är viktiga för medlemsstaten för att förhindra att smitta kommer in i landet.
Sverige har i dagsläget nationella åtgärder med fristatus i hela territoriet för vårviremi hos karp (SVC) och nationella åtgärder med fristatus i inlandszon och utrotningsprogram i kustzon för infektiös pankreasnekros (IPN) samt nationella åtgärder med utrotningsprogram för renibakterios (BKD) i inlandszon. Detta innebär bland annat extra krav vid införsel till Sverige av arter som är mottagliga för dessa sjukdomar.
Det är bara tillåtet att föra in förtecknade arter och produkter från vattenbruk från länder utanför EU som är godkända för införsel till EU. Det innebär att landet eller delar av landet som de vattenlevande djuren kommer ifrån måste finnas med i bilaga XXI till EU:s förordning 2021/404. Icke förtecknade arter får föras in från länder utanför EU som är godkända enligt ovan nämnda förordning eller är medlemmar i WOAH (Världshälsoorganisationen för djurhälsa).
Om du tar in arter som är mottagliga för SVC, IPN eller BKD till områden i Sverige som framgår av bilagorna I och II i kommissionens genomförandebeslut (EU) 2021/260 måste du antingen
De nationella kraven innebär i de fall fristatus inte finns där djuren kommer ifrån följande:
Här kan du läsa om vad som gäller när du ska exportera till länder utanför EU.
Om djuren ska till Norge, Andorra och Färöarna gäller samma regler som för att exportera djur till ett annat EU-land.
Här kan du läsa vad som gäller för att föra ut djur eller produkter från djur till Storbritannien, men du måste också läsa de generella reglerna om att föra ut till länder utanför EU.
Sedan den 1 januari 2021 gäller nya regler för handel med Storbritannien. Ansvarig myndighet för reglerna är Department for Environment, Food & Rural Affairs (DEFRA). Om du har frågor ska du vända dig till dem.
Reglerna beskrivs i vägledningen Border Operating Model.
Storbritannien genomför de nya reglerna i flera steg under 2021 och 2022. Villkor vid export till Storbritannien kan komma ändras, och därför är det viktigt att du som exportör håller dig uppdaterad via DEFRA:s webbplats.
Företag som ska exportera till Storbritannien behöver bland annat göra följande:
Importören i Storbritannien ska föranmäla levande djur, avelsmaterial och produkter från djur från EU i Storbritanniens system Import of Products, Animals, Feed and Food System (IPAFFS). Det ska göras senast en arbetsdag före beräknad ankomst. Ett hälsointyg ska alltid följa med sändningen. Fysiska kontroller kan komma att genomföras.
Hälsointyg har tagits fram av Storbritannien och finns tillgängliga i det EU-gemensamma datasystemet Traces eller på DEFRA:s webbplats. Du som exportör är ansvarig för att ta reda på vilket intyg som ska användas och därför är det viktigt att du, eller med hjälp av importören, tar reda på vad som krävs genom att läsa på DEFRA:s webbplats. Där kan du även läsa mer om hur de olika delarna i intyget fylls i och vilka uppgifter som är obligatoriska och frivilliga.
Det här gäller vid export till Storbritannien:
Innan du exporterar djur till länder utanför EU behöver du ta reda på om det finns exportrestriktioner på grund av smittsamma djursjukdomar.
Ta i god tid kontakt med mottagarlandets ambassad eller veterinärmyndighet för att ta reda på
Ta i god tid kontakt med en officiell veterinär för att se om det finns ett förhandlat hälsointyg som gäller i det landet som du ska flytta djuren till. Om det finns ett förhandlat intyg ska det användas.
Om det inte finns ett förhandlat hälsointyg ska du ta kontakt med mottagarlandet och ta reda på vilket intyg de godkänner eller vilka krav som måste uppfyllas. Om de bara godkänner det egna landets intyg ska du se till att din officiella veterinär får det i god tid. Använd aldrig ett sedan tidigare sparat intyg utan att kontrollera med mottagarlandet att intyget är fortfarande giltigt och att det är den senaste versionen.
Om du endast fått veta vilka krav som ska uppfyllas för att få exportera till landet är det du som exportör som ska skriva intyget och sätta in de aktuella kraven, samt verifierar i skrift med mottagarlandet att slutgiltig version godkänns.
Du ska sedan ge informationen och intyget till din officiella veterinär skriftligt i god tid innan planerad export.
Jordbruksverkets logga får inte användas vid ett icke förhandlat intyg.
Den officiella veterinären kan alltid neka att skriva på ett hälsointyg om kraven i intyget inte uppfylls eller är skrivet på ett språk som den officiella veterinären inte förstår.
För icke förtecknade arter krävs inte djurhälsointyg. Istället används en egenförsäkran från avsändaren.
Om det krävs en förhandling med mottagarlandet för att kunna exportera djur ska du göra en exportansökan i vår e-tjänst. När exportansökan har kommit in är det vi på Jordbruksverket som sköter förhandlingen med landet.
Tänk på att det kan ta lång tid (i normalfallet flera år) innan förhandlingarna är klara. Det är ingen lösning för en enstaka export.
Exportansökan riktas sig främst till dig som avser att exportera större kvantiteter och ofta. Notera att inkomma exportansökningar prioriteras av Jordbruksverket.
Om du säljer djur till ett land utanför EU ska du lämna en elektronisk tulldeklaration till Tullverket.
Du är välkommen att mejla till oss om du har frågor.
Det är också viktigt att du tar reda på vilka regler som gäller för transporten.
Det är förbjudet att föra in levande kräftor i Sverige. Detta är ytterligare ett sätt att skydda flodkräftan och förhindra att smittsamma sjukdomar sprids. Om du köper levande kräftor, för exempelvis utplantering i sjöar, ska du vara uppmärksam på att kräftorna verkligen kommer från Sverige och att du har tillstånd från din länsstyrelse.
Vattenlevande djur kan sättas ut i sjöar och vattendrag för att
Det är Havs- och vattenmyndigheten som ansvarar för reglerna kring utsättning.
Förtecknade arter är de arter eller grupper arter av djur som är mottagliga eller smittbärande för vissa sjukdomar som finns angivna i EU:s djurhälsoförordning (AHL). För att veta om de arter du har är förtecknade ska du titta i tabellen i bilagan till EU:s förordning 2018/1882, som från och med 5 juli 2022 ändrats genom EU-förordning 2022/925.
Arterna finns i kolumn 3 och 4 i tabellen.
Arterna av vattenlevande djur finns i slutet av tabellen. Du kan även använda sökfunktionen (tryck Ctrl+F) och skriva namnet på en art för att se om den finns i tabellen.
För att underlätta tillämpningen av lagstiftningen för dig i zoobranschen har vi tagit fram ett särskilt dokument med fördjupad information.
Söker efter grundforeskrifter:
2024:6
Söker efter grundforeskrifter:
2021:10
Söker efter grundforeskrifter:
2021:13
Söker efter grundforeskrifter:
1995:125