Sjukdomar, hygienregler och antibiotikaresistens hos vattenbruksdjur

Det är ditt ansvar som djurägare att se till att dina djur är friska och att inte sprida smitta till andra djur. Det handlar bland annat om att arbeta förebyggande och att ha kunskap om hur smittor sprids. Friska djur behöver inte heller behandlas med antibiotika, vilket minskar risken för att bakterier blir resistenta mot antibiotika.

Nya regler för dig som håller laxfisk i inlandszon

Du som för in laxfiskar till din anläggning som ligger i inlandszon ska försäkra dig om att provtagning har gjorts på laxfiskar i den produktionsenhet som förflyttning ska ske från utan att BKD påvisats i proverna. Kravet gäller även flytt av fisk mellan anläggningar inom inlandszon. Undantaget är om anläggningarna är registrerade som en grupp av anläggningar.

Provtagningen ska omfatta 30 fiskar från den senaste sammanhängande perioden som vattentemperaturen var 7‑15 °C. Proverna ska i första hand ha tagits på fiskar med avvikande utseende eller beteende.

Här kan du läsa mer om åtgärder för att förebygga och hindra spridning av BKD.

Bakteriell njurinflammation (BKD) hos laxfiskar

Kontakta veterinär

Om du ser en ökad dödlighet, andra tecken på någon allvarlig sjukdom eller en väsentligt minskad produktion som du inte vet vad den beror på hos dina djur ska du genast kontakta veterinär!

Smittor och smittsamma sjukdomar

En smitta kan orsakas av bakterier, virus eller parasiter, och ge upphov till infektioner eller sjukdomar hos djur eller människor. All smitta orsakar dock inte sjukdom hos den som blir smittad men den som bär på en smitta kan

sprida smittan vidare till andra djur eller människor
senare bli sjuk och få symtom.

Olika faktorer som till exempel stress eller nedsatt immunförsvar som kan bidra till att djuret blir sjukt.

Så här kan smitta spridas

När du vet hur en smitta sprids blir det enklare att undvika smittor. Så här kan smitta spridas mellan djur och mellan djur och människor:

vid direktkontakt med smittade individer
vid indirekt kontakt via händer, kläder, skor, föremål, utrustning och ytor som förorenats efter kontakt med en smittad individ eller dennes kroppsvätskor som exempelvis urin och avföring
via livsmedel, foder och vatten
vilda fåglar, möss och råttor.

Ditt ansvar som djurägare handlar bland annat om allt från dagliga skötsel- och hygienrutiner, rutiner vid inköp av djur, och bekämpning av skadedjur till var och hur anläggningar är byggda.

Det är viktigt för djurvälfärden och ekonomin både i din anläggning och i landet i stort att du håller dina djur friska och att smitta inte sprids till andra djur.

Övervakning av smittor hos djur

För att kunna förhindra utbrott och minska smittspridning är det viktigt att tidigt kunna upptäcka sjukdomar och smittor. Du som har vattenlevande djur har därför en viktig roll eftersom du ser dina djur varje dag och kan tidigt upptäcka om djuren har drabbats av någon allvarlig smitta. Det gäller redan om du ser att produktionen minskar eller att djur dör. Men det kan också vara andra tecken, som att djuren inte beter sig som de brukar, så kallade avvikare.

Det finns ett krav på att vissa sjukdomar ska anmälas till en distriktsveterinär eller till Jordbruksverket och länsstyrelsen. Som regel är det inte du som har djuren som anmäler utan det gör den veterinär eller det laboratorium som konstaterar att det finns en anmälningspliktig smitta.

Epizootier och andra sjukdomar

EU har en förteckning över allvarliga sjukdomar. Alla EU-länder ska vidta åtgärder för att förebygga spridning av de sjukdomarna.

Sverige har fristatus i hela landet för de EU-listade sjukdomarna

viral hemorragisk septikemi (VHS)
infektiös hematopoietisk nekros (IHN)
infektiös laxanemi (ISA).

Fristatus innebär att Sverige har åtgärder för att förebygga att sjukdomarna förs in i landet och åtgärder för att bekämpa och minska smittspridningen om sjukdomarna skulle påträffas.

Det finns också sjukdomar som vi har nationella åtgärder för. De sjukdomarna omfattas inte av EU:s regler, men det är viktigt att förhindra att smitta kommer in i landet. Det innebär bland annat extra krav vid import av arter som är mottagliga för dessa sjukdomar.

Sverige har genom nationella åtgärder

fristatus i hela territoriet för vårviremi hos karp (SVC)
fristatus i inlandszon och utrotningsprogram i kustzon för infektiös pankreasnekros (IPN)
utrotningsprogram för renibakterios (BKD) i inlandszon.

**EU:s förtecknade sjukdomar som det finns åtgärder för**
Sjukdom	Kategori	Åtgärd
Epizootisk hematopoietisk nekros (EHN)	A+D+E	Anmälningspliktig sjukdom
Viral hemorragisk septikemi (VHS)	C+D+E	Epizootisk + anmälningspliktig sjukdom
Infektiös hematopoietisk nekros (IHN)	C+D+E	Epizootisk + anmälningspliktig sjukdom
Infektion med HPR-deleted infektiös laxanemi virus (ILA)	C+D+E	Epizootisk + anmälningspliktig sjukdom
Infektion med koiherpesvirus (KHV)	E	Anmälningspliktig sjukdom
Infektion med Mikrocytos mackini	A+D+E	Anmälningspliktig sjukdom
Infektion med Perkinsus marinus	A+D+E	Anmälningspliktig sjukdom
Infektion med Bonamia exitiosa	C+D+E	Anmälningspliktig sjukdom
Infektion med Bonamia ostreae	C+D+E	Anmälningspliktig sjukdom
Infektion med Marteilia refringens	C+D+E	Anmälningspliktig sjukdom
Infektion med Taura-syndromvirus	A+D+E	Anmälningspliktig sjukdom
Infektion med yellowheadvirus	A+D+E	Anmälningspliktig sjukdom
Infektion med White Spot Syndrome Virus (WSSV)	C+D+E	Anmälningspliktig sjukdom

Förklaring av kategorier:

A – sjukdomen finns inte inom EU och måste utrotas vid påvisande.

B – sjukdomen finns inom EU och måste utrotas vid påvisande.

C - sjukdomen finns inom EU och medlemsstaterna får bestämma om de ska vidta åtgärder.

D – sjukdomen påverkar bestämmelser om förflyttningar in till EU och inom EU.

E – sjukdomen ska anmälas, rapporters och övervakas

**Sjukdomar som vi har nationella åtgärder för**
Sjukdom	Åtgärder för respektive sjukdom
Infektiös pankreasnekros (IPN)	Anmälningspliktig sjukdom för serotyp Ab och epizootisk + anmälningspliktig sjukdom för andra serotyper
Renibakterios (Bacterial kidney disease, BKD)	Anmälningspliktig sjukdom
Vårviremi på karp (Spring viraemia of carp, SVC)	Epizootisk + anmälningspliktig sjukdom

Mer om sjukdomarna, symtom och hur de sprids kan du läsa om på Statens veterinärmedicinska anstalts webbplats.

Odlad fisk, kräftdjur, musslor och ostron (sva.se)

I vår databas Sök vattenbruk kan du filtrera fram aktuell hälsostatus för olika vattenbruksanläggningar i Sverige. Du kommer då att kunna se vilka anläggningar som exempelvis är smittade eller förklarade sjukdomsfria för de sjukdomar Sverige har fristatus eller utrotningsprogram för.

Sök vattenbruk

Arbeta förebyggande genom biosäkerhetsåtgärder

Det finns mycket du själv kan göra för att förhindra att dina egna, andras djur och att du själv eller andra människor blir smittade.

Allt som du gör som djurägare för att minska risken för att smittor kommer in i och utvecklas bland dina djur eller sprids till andra djur kallas för biosäkerhet. Det kan vara allt från hur anläggningen är planerad och utformad till dagliga skötsel- och hygienrutiner, rutiner vid inköp av djur, barriärer mot närliggande vattendrag och hantering av döda djur.

Du ska alltid vara uppmärksam på hur dina djur mår och du ska kontakta veterinär om du ser en ökad dödlighet, andra tecken på någon allvarlig sjukdom eller om produktionen går ned utan att du känner till orsaken till det.

Anpassa det du gör efter dina förutsättningar

Du ska anpassa det du gör till din djurhållning och när det är lämpligt i tid. Du ska utgå från

vilken typ av produktion du har
de risker som finns kopplade till var du har din anläggning
klimat
lokala förhållanden
om det finns vilda djur som kan sprida smitta, till exempel rovdjur.

Exempel på förebyggande arbete

Det här kan du göra för att minska risken för att dina djur blir smittade eller smittar vilda vattenlevande djur.

Se till att ha bra rutiner när djur, djurprodukter, fordon eller människor kommer till eller lämnar från din anläggning.
Begränsa antalet kontakter mellan olika anläggningar.
Se över vilka risker som finns när du ska flytta djur och sätt upp regler utifrån riskerna.
Isolera sjuka djur för att minska risken för smitta till övriga djur.
Var uppmärksam på hur dina djur mår och kontakta veterinär om du misstänker någon smitta.
Använd bara antibiotika när det verkligen är nödvändigt och alltid enligt en veterinärs ordination.
Köp helst in djur från anläggningar med känd smittstatus och från så få anläggningar som möjligt. Inköp av djur innebär alltid en smittrisk.
Ha en plan när du transporterar djur för att undvika smittor.
Håll nya djur åtskilda från övriga djur när du tar in dem till din anläggning. Du minskar då risken att de för med sig smitta till dina befintliga djur.
Håll en god handhygien genom att tvätta händerna ofta med tvål och vatten. Se även till att andra som vistas i din anläggning har möjlighet att hålla en god handhygien.
Se till att andra som vistas i din besättning har rena kläder och skor.
Var noga med foderhygienen.
Skydda foder från fåglar och gnagare, det gäller både vid lagring och utfodring.
Vara noga med hygienen i djurens närmiljö.
Se till att redskap, utrustning och transporter som används till djuren är rena.
Ha naturliga eller konstgjorda barriärer mot närliggande vattendrag för att hindra vattenlevande djur att komma in eller lämna anläggningen.
Se till att minska risken för översvämningar eller infiltration av vatten från närliggande vattendrag.
Se till att vatten- och avloppssystem är utformade så att smitta inte kan spridas via dem.
Ha ett säkert sätt att ta hand om döda djur och andra animaliska biprodukter.

Om du har verksamhet som inte bedrivs i privatbostad omfattas du av hygienreglerna

Om du har en någon verksamhet med dina djur som du inte har i din privata bostad omfattas du av hygienreglerna. Exempel på verksamheter som omfattas av hygienreglerna är zoohandel och zoogrossister eller om du har uppfödning som inte sker i privat bostad.

Du kan läsa mer om vilka regler som gäller under rubriken Hygienregler.

Ersättning till djurägare vid utbrott

Vid ett sjukdomsutbrott där Jordbruksverket ingriper och fattar beslut om olika åtgärder, restriktioner och krav kan du som djurägare ha rätt till ersättning. Det gäller kostnader och förluster som uppstått på grund av beslut som Jordbruksverket har fattat med stöd av epizootilagstiftningen i samband med utbrottet.

Ersättning till djurägare vid utbrott av smittsamma djursjukdomar (epizootier)

Hygienregler

För att minska spridningen av smittor mellan djur och mellan djur och människor finns så kallade hygienregler. Hygienreglerna gäller oavsett om du har en anläggning med livsmedelsproducerande djur, hästar eller någon annan typ av djurhållning.

Det finns dock ett undantag och det är om du endast har djuren i din privata bostad.

I miljöer där det finns djur kan det finnas bakterier och andra smittämnen som kan göra människor sjuka. Det är därför viktigt att du informerar besökare om hur man kan minska risken för överföring av eventuella smittor mellan djur och människor så kallade zoonoser.

Kunskap minskar risken för smitta

Det är viktigt att du känner till hur smitta kan spridas mellan djur och mellan djur och människor. Kunskapen gör att du kan arbeta förebyggande och då minska risken för att utsätta både djur och människor för smitta. Det handlar om att förhindra att eventuell smitta som finns hos dina djur sprids vidare till andra djur och människor och att eventuell smitta som finns hos andra inte sprids till dina djur.

Genom att minska risken för smittspridning bidrar du till både friska djur och friska människor. Det innebär i sin tur att behovet av antibiotika minskar, vilket minskar risken för spridning av antibiotikaresistenta bakterier.

Rena händer är viktigt

Rena händer är viktigt för att förhindra att smittor sprids från djur till människor liksom från människor till djur. Handtvätt med tvål och vatten samt handsprit både före och efter kontakt med djur minskar risken för smittspridning.

Hygienregler för din verksamhet

Det finns allmänna hygienregler för alla verksamheter samt särskilda hygienregler för dig som också har besöksverksamhet. Om du endast håller djuren i din privata bostad omfattas du inte av hygienreglerna.

Allmänna hygienregler

De allmänna hygienreglerna gäller för alla som har djur, förutom om djuren endast hålls i privat bostad. Om du har besöksverksamhet, det vill säga om du erbjuder allmänheten att ha direktkontakt med dina djur, finns det fler regler.

Handtvätt och desinfektion

Du måste se till att alla som vistas i din anläggning har möjlighet att tvätta händerna med flytande tvål, varmt och kallt vatten både före och efter kontakt med djuren. För vissa yrkesgrupper, som veterinärer och annan djurhälsopersonal med flera, är det dessutom viktigt att de har tillgång till handtvätt nära djuren.

Det ska också finnas handsprit. Men att enbart erbjuda handsprit räcker inte eftersom den inte fungerar om händerna är smutsiga eller kladdiga. Dessutom finns det vissa smittor där handsprit helt saknar effekt.

Skyddskläder och skoskydd

Om du håller djur för att producera livsmedel och omfattas av livsmedelslagarna är du skyldig att se till att de som kommer till din besättning och går in där djuren finns använder skyddskläder och har rena skor eller skoskydd för att minska risken att smitta sprids.

För att minska risken att smitta sprids mellan olika besättningar vid besök av yrkesgrupper som besöker andra djurbesättningar är det bäst om du har skyddskläder och exempelvis stövlar att låna ut. Dessa måste dock vara rena både in- och utvändigt. Alternativt kan du erbjuda skyddskläder och skoskydd av engångsmaterial. Annars ska dessa personer ha egna rena skyddskläder och väl rengjorda skor. När det gäller övriga besökare är det viktigt att informera om att de ska ha rena kläder och skor vid besöket.

Om du enbart har livsmedelsproducerande djur som hobby gäller inte reglerna för skyddskläder och skoskydd.

Hygienregler för livsmedelsföretag (livsmedelsverket.se)

Informera om vilka regler som gäller

Om du tar emot personer som deltar i en utbildning inom djurvård eller djurhållning eller som är med i en kommuns dagverksamhet exempelvis inom grön omsorg och grön rehabilitering ska du också informera dessa om vilka regler som gäller hos dig för att förhindra smittspridning.

Om du erbjuder allmänheten möjlighet till direktkontakt med dina djur har du en besöksverksamhet. Då finns det fler regler som du måste följa.

Hygienregler för dig som har besöksverksamhet

Om du erbjuder allmänheten att ha direktkontakt med dina djur som räknas det som besöksverksamhet. Det gäller både när du tar emot besök och om du tar med djuren till en annan plats till exempel en mässa, marknadsdag, skola eller äldreboende. Det gäller oavsett om du tar betalt för att visa dina djur eller inte.

Personer som inte räknas som besökare

Följande personer räknas inte som besökare i din besöksverksamhet:

vänner och grannar
personal
personer som har ett djur i en inackorderingsverksamhet, eller deltar vid träning och på tävling
köpare och säljare av djur eller varor
personer som är på anläggningen för att utföra ett arbete.

Du ska ta fram besöksregler och informera dina besökare

När du har besöksverksamhet gäller de allmänna hygienreglerna men du ska också ta fram särskilda besöksregler som är anpassade både till din verksamhet och till vilka besökare du har.

I miljöer där det finns djur kan det finnas smittor som kan göra människor sjuka. Det är därför viktigt att besökare får information om hur man kan minska risken för överföring av eventuella smittor mellan djur och människor så kallade zoonoser.

Många besökare är ovana vid djur och har liten kunskap om smittrisker. De kanske inte känner till att också kläder och skor kan föra med sig smittor. Ett annat exempel är att små barn inte förstår att de kan bli sjuka och att det är viktigt att tvätta händerna. Då kan det vara bra att en vuxen har extra tillsyn över mindre barn så att de inte utsätter sig mer än nödvändigt för eventuella smittor och också tvättar sina händer.

Du kan gärna ta fram reglerna i samråd med din veterinär.

Genom reglerna får besökarna veta vad de kan göra för att minska risken för att få någon smitta från djuren.

Det ska finnas handtvätt nära djuren

När du har besöksverksamhet ska en besökare kunna tvätta händerna med minst kallt vatten, i närheten av djuren de besöker. Det ska finnas flytande tvål och möjlighet till att torka av händerna. Du får inte ha handdukar som flera personer använder men du kan ha engångshanddukar som bara används en gång till exempel pappershanddukar eller handtorkar som torkar händerna med luft. Det ska också finnas handsprit.

Om det inte är möjligt att uppfylla kraven på grund av att besöket sker på en plats där det inte finns tillgång till rinnande vatten kan du istället erbjuda våtservetter för att besökarna ska kunna rengöra händerna. Det ska också finnas handsprit.

Du bör uppmana samtliga besökare som vistas i anläggningen att tvätta och desinficera händerna både före och efter kontakt med djuren. Detta gäller även om de bara har varit på anläggningen utan att ha varit i kontakt med några djur. Det är särskilt viktigt med rena händer om besökarna har möjlighet att fika eller äta under besöket.

Informera alla besökare och personal

Det är du som är ansvarig för besöksverksamheten som är skyldig att se till att besökarna känner till vilka regler som finns.
På vilket sätt du informerar dina besökare väljer du själv. Du kan informera varje grupp eller person muntligt vid besöket, skicka ut skriftligt informationsmaterial innan besök eller ha skyltar uppsatta vid de djur som besökaren får träffa.

Du ska också informera all personal om vilka besöks- och hygienregler som gäller.

Anmäl besöksverksamhet

När du har fler än tre besökstillfällen per år måste du anmäla din besöksverksamhet till länsstyrelsen i det län där du har din verksamhet. Det gäller även om du sedan tidigare har ett tillstånd för djurhållning enligt djurskyddslagen. Du anmäler din besöksverksamhet genom att använda e-tjänsten eller blanketten.

Om du ändrar verksamhet eller slutar ska du också anmäla detta.

E-tjänst: Anmälan besöksverksamhet (lansstyrelsen.se)

Blankett: Anmälan om besöksverksamhet

Om du inte följer hygienreglerna

Det är länsstyrelsen som kontrollerar att du följer både de allmänna hygienreglerna och reglerna för besöksverksamhet. Om du inte gör det kan du beläggas med vite.
Vid en kontroll av en besöksverksamhet ska du kunna redogöra muntligt för vilka besöksregler som finns och hur du informerar besökarna. Du är dock inte skyldig att kontrollera att besökarna följer reglerna. Men de ska ha fått information om vad de själva kan göra för att minska riskerna av att bli smittade av djuren.

Infektioner orsakade av resistenta bakterier

Antibiotika är en stor grupp viktiga läkemedel som är till för att behandla infektioner orsakade av bakterier hos både djur och människor. Men bakterier kan bli resistenta det vill säga utveckla motståndskraft mot ett eller flera sorters antibiotika. De bakterier som är resistenta mot flera typer av antibiotika kallas för multiresistenta bakterier.

Problem med antibiotikaresistenta bakterier

Utveckling och spridning av antibiotikaresistenta bakterier är ett snabbt växande problem i hela världen. I Sverige har vi ännu ett ganska gynnsamt läge jämfört med hur det är i många andra länder. Därför är det viktigt att vi tillsammans fortsätter arbetet för att bevara möjligheten till effektiv behandling av bakteriella infektioner hos människa och djur! Du som har djur har en mycket viktig roll i det arbetet.

Antibiotika räddar liv

Antibiotika är till för att rädda liv och är en nödvändighet i vår moderna sjukvård, både för djur och människor. Vid akut- och intensivvård, vård av förtidigt födda, cancerbehandlingar, organtransplantationer och byten av exempelvis en höftled är det nödvändigt att kunna använda antibiotika.

Ett ansvar att använda antibiotika

Tillgång till verksamma antibiotika och en ansvarsfull användning är också en förutsättning för att trygga en framtida livsmedelsproduktion och livsmedelssäkerhet.

Antibiotika slår inte bara ut de bakterier som är skadliga för den som blir behandlad utan de kan också slå ut och skada de så kallade goda bakterierna, som är till för att skydda oss. Det kan ta lång tid innan bakteriefloran återhämtar sig efter en antibiotikabehandling. Detta är ytterligare ett skäl till att du bara ska använda antibiotika när det verkligen behövs.

Svårt att behandla, viktigt att förebygga

Infektioner som är orsakade av resistenta bakterier kan vara mycket svåra eller omöjliga att behandla. Därför är det viktigt att du som har djur

i första hand försöker se till att dina djur håller sig friska, eftersom det är mindre risk att friska djur får infektioner som behöver behandlas med antibiotika. Det gör du bland annat genom god skötsel och djurmiljö, bra foder och vatten och bra rutiner för att minska risken för att sprida smitta.
skaffar dig kunskap om hur smitta, inklusive resistenta bakterier sprids
vet att alla infektioner som är orsakade av bakterier inte alltid behöver behandlas med antibiotika
känner till att antibiotika helt saknar effekt på virusinfektioner
bara använder antibiotika när det ordineras av en veterinär och alltid följer veterinärens anvisningar.

Att använda antibiotika

Använd bara antibiotika när en veterinär ordinerar det och följ alltid veterinärens anvisningar för behandlingen.

Spridning av resistenta bakterier

Du kan vara bärare utan att vara sjuk

Du eller dina djur kan bära på en resistent bakterie utan att vara sjuk. Det finns då en risk att bakterien sprids till andra. Ofta är det först vid en infektion som det upptäcks att det finns en resistent bakterie.

Resistens kan sprida sig till andra bakterier

Vissa resistenta bakterier kan sprida sin resistens till andra bakterier som i sin tur kan orsaka en infektion som är svår att behandla.

Kan spridas mellan djur och människor

Flera av bakterierna som kan vara resistenta är också zoonoser, det vill säga att de kan sprida sig mellan djur och människor. Djur som bär på en resistent bakterie kan överföra denna till människor och människor som bär på en resistent bakterie kan överföra denna till djur.

Det här är några exempel på vad som ökar risken för att resistenta bakterier kan sprida sig:

bristande biosäkerhet och hygienrutiner
antibiotikabehandling
handel med och förflyttningar av djur, djurprodukter samt livsmedel, både inom Sverige och mellan länder
djurs och människors resande mellan olika länder.

Det är viktigt att tvätta händerna

Det finns en liten risk att du blir smittad när du har kontakt med djur som bär på resistenta bakterier eller att du själv smittar dina djur om du bär på resistenta bakterier. Risken minskar om du är noggrann med din handhygien. Du bör tvätta händerna både före och efter kontakt med djuren. Särskilt viktigt är det vid till exempel sårvård eller om du själv har sår på händerna.

Du är skyldig att se till att alla som vistas på din anläggning har möjlighet att tvätta händerna både före och efter besöket. Läs mer om detta under rubriken Hygienregler.