Giftfri miljö

40 procent av alla ätliga växter dör eller skadas på grund av växtskadegörare som insekter, svampsjukdomar och virus. För att skydda växterna behöver odlare och lantbrukare använda växtskyddsmedel. Det finns två typer av växtskyddsmedel: kemiska och biologiska.

Målet för lantbrukets användning av kemiska växtskyddsmedel är att minska riskerna för miljö och hälsa. Genom att behovsanpassa kemisk bekämpning och öka användningen av biologiska metoder kan vi minska angrepp och uppförökning av skadegörare och ogräs. Samtidigt gynnas biologisk mångfald.

Alla växtskyddsmedel måste godkännas av Kemikalieinspektionen. Alla som ska använda växtskyddsmedel som Kemikalieinspektionen klassat som typ 1 eller 2, det vill säga yrkesmässig användning, måste först gå en utbildning. Det finns också regler om skyddsavstånd till vatten och omgivande mark för att skydda miljön mot föroreningar från växtskyddsmedel. För privatpersoner är klass 3 medel tillåtna. Då behövs ingen utbildning.

Inom ekologisk odling används främst förebyggande åtgärder för att förhindra eller begränsa angrepp av sjukdomar och skadegörare. Det kan till exempel vara bra växtföljd och motståndskraftiga sorter.

Så arbetar vi med miljömålet Giftfri miljö

I Sverige har Riksdagen beslutat om sexton miljökvalitetsmål. Giftfri miljö är ett av dem. Kemikalieinspektionen är ansvarig myndighet för det målet, men Jordbruksverket har ansvar för den del som berör lantbruket. Bland annat arbetar vi med:

• Information, utbildning och rådgivning till odlare och lantbrukare
• Dialog med kommuner och länsstyrelser om miljöskydd
• Samordning med andra myndigheter om målen för miljö och hälsa
• Den nationella handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel.

Giftfri miljö är det miljömål som påverkas mest av användningen av växtskyddsmedel. Även miljömålen Grundvatten av god kvalitet och Ett rikt odlingslandskap påverkas.

• Giftfri miljö – Sveriges miljömål (sverigesmiljomal.se)

Växtskyddscentralerna

Våra växtskyddscentraler finns på fem platser i landet: Landskrona, Kalmar, Linköping, Uppsala och Skara. De som arbetar på växtskyddscentralerna möter rådgivare, tjänstemän och säljare inom den yrkesmässiga jordbruks- och trädgårdsodlingen. Genom dem når vi ut till odlarna.

Växtskyddscentralernas arbete består bland annat av att driva prognos- och varningsverksamhet för viktiga skadegörare, utforma bekämpningsstrategier, följa upp och förmedla resultatet från forskning och försök, anordna och delta i kurser och fältvandringar och ta fram informationsmaterial.

• Aktuellt från växtskyddscentralerna

Kampanjen Säkert växtskydd

Säkert växtskydd är en nationell kampanj med syfte att minska riskerna med hanteringen av växtskyddsmedel. Informationen handlar framför allt om det praktiska arbetet med växtskyddsmedel och sprutor. Men kampanjen informerar även om nya lagkrav som gäller för spridning av växtskyddsmedel.

Projektet är gemensamt mellan flera olika myndigheter och organisationer. Lantbrukarnas riksförbund, LRF, står för projektledningen men även Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Lantmännen, Kemikalieinspektionen, Arbetsmiljöverket och Svenskt Växtskydd deltar.

• Säkert växtskydd (sakertvaxtskydd.se)

Nationella handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel

Sedan mitten av 1980-talet har Sverige arbetat med handlingsprogram som ska minska riskerna med växtskyddsmedel. Den senaste handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel beslutades av regeringen i april 2019. Den gäller för perioden 2019–2022. Jordbruksverket ansvarar för att samordna genomförande, uppföljning och utvärdering av målen, och ta fram en ny plan vart femte år. Det första, och övergripande målet för handlingsplanen är att riskerna för miljö och hälsa ska minska.

Den nuvarande handlingsplanen har sex mål:

• Mål 1: Riskerna för miljö och hälsa ska minska.
• Mål 2: Halter av växtskyddsmedel i yt- och grundvatten ska minska successivt för att bli nära noll i linje med riksdagens miljökvalitetsmål Giftfri miljö.
• Mål 3: Resthalter av växtskyddsmedel i inhemskt odlade vegetabilier ska vara fortsatt låga och riskerna för konsumenten ska totalt sett fortsatt minska.
• Mål 4: Risker för yrkesmässiga användare av växtskyddsmedel ska minska genom att skyddsåtgärder vidtas och arbetsrutinerna utformas på lämpligt sätt.
• Mål 5: Hållbara odlingssystem ska utvecklas och tillämpas i ökad omfattning för att minska beroendet av kemiska växtskyddsmedel. Intensiteten i användningen av kemiska växtskyddsmedel ska minska, att öka andelen ekologisk areal är ett sätt att åstadkomma detta. Utvecklingen av hållbara odlingssystem inkluderar bland annat alternativa metoder och tekniker, sortval, jordbearbetning, växtföljd och andra förebyggande åtgärder.
• Mål 6: Användningen av växtskyddsmedel som är skadliga för pollinerande insekter ska begränsas så att riskerna minimeras.

• Du kan lämna synpunkter på förslaget till nationell handlingsplan för hållbar användning av växtskyddsmedel för perioden 2023–2027
  
• Nationell handlingsplan för hållbar användning av växtskyddsmedel för perioden 2019-2022 (regeringen.se)

• Utvärdering av den nationella handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel för perioden 2019–2022
  

• Uppföljning av handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel 2013–2017

Så här når vi målen i handlingsplanen

För att vi ska komma närmare målen i handlingsplanen behöver vi göra många olika saker. Här är några exempel:

• Jordbruksverket ska utbilda, ge råd och informera lantbrukare om integrerat växtskydd (Integrated Pest Management, IPM). Integrerat växtskydd är en kombination av flera olika åtgärder och metoder för att begränsa och kontrollera skadegörare och ogräs. Många gånger handlar det om förebyggande åtgärder som mekanisk ogräsbekämpning, varierad växtföljd och sortval.
• Jordbruksverket ska utbilda, ge råd och informera lantbrukare om säker hantering och lagring av växtskyddsmedel, tekniska hjälpmedel och användning av skyddsutrustning samt hantering av farligt avfall.
• Riskerna vid användning och hantering av växtskyddsmedel ska minska genom att det finns tydligare information på förpackningar om produkten och hur den används. Här samarbetar Jordbruksverket med andra myndigheter och med organisationer inom näringen.
• Andelen ekologiskt odlad jordbruksmark ska öka genom miljöersättningar inom landsbygdsprogrammet samt rådgivning och information från Jordbruksverket.
• Arealen med skyddszoner ska öka genom miljöersättningar inom landsbygdsprogrammet samt rådgivning och information från Jordbruksverket.

I huvudsak är det lantbrukarna och odlarna som genomför arbetet och påverkar om målen uppfylls. Som stöd har de utbildning och rådgivning som tillhandahålls av både statliga och privata rådgivare.

• Växtskyddsåtgärder

Jordbruksverket är ansvarig myndighet för att leda arbetet och rådgivningen. De övriga myndigheterna som bidrar till handlingsplanen är bland annat Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Arbetsmiljöverket, Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen, Livsmedelsverket och Sveriges Geologiska Undersökning.

Sedan den 25 november 2009 ska alla EU:s medlemsstater anta nationella handlingsplaner enligt EU:s direktiv för hållbar användning av bekämpnings­medel (2009/128/EG). I bekämpnings­medel ingår både växtskydds­medel och andra bekämpnings­­medel, till exempel råttgift.

• Nationella handlingsplaner i andra länder (ec.europa.eu) – engelsk sida

Riskindikatorer för växtskyddsmedel

I EU-direktivet om hållbar användning av bekämpnings­medel står det att medlemsländerna ska räkna ut riskindikatorer, som en metod att försöka mäta riskerna för miljö och hälsa av användningen av växtskyddsmedel. I Sverige använder vi två nationella riskindikatorer:

• Riskindikatorer för miljö och hälsa (kemi.se)

• Toxicitetsindex för växtskyddsmedel i ytvatten (sverigesmiljomal.se)

EU‑kommissionen använder så kallade HRI, harmoniserade riskindikatorer för bekämpningsmedel, för att övervaka trender för risker av användningen av växtskyddsmedel inom EU‑länderna. I Sverige sker beräkningen av riskindikatorerna i samarbete mellan Kemikalieinspektionen och Jordbruksverket.

Trender för användning av växtskyddsmedel

Utöver de harmoniserade riskindikatorerna ska medlemsländerna identifiera trender för användning av vissa verksamma ämnen. Medlemsstaterna ska också identifiera prioriteringar, exempelvis verksamma ämnen, grödor, regioner eller brukningsmetoder som kräver särskild uppmärksamhet. I Sverige har vi bland annat valt att prioritera verksamma ämnen som ofta överskrider sina respektive gränsvärden i vatten, samt att begränsa användningen ämnen som är skadliga för pollinatörer. Mer om detta kan du läsa i den nationella handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel 2019–2022.

Författningar

• EU:s direktiv 2009/128/EG om åtgärder för en hållbar användning av bekämpningsmedel (eur-lex.europa.eu)
• Förordning (2014:425) om bekämpningsmedel (riksdagen.se)

Du kanske också är intresserad av det här

• Giftfri miljö (sverigesmiljomal.se)
• Växtskydd
• Behörighetsutbildning
• Tillsynsvägledning enligt miljöbalken