Giftfri miljö

40 procent av alla ätliga växter dör, skadas eller konkurreras ut på grund av växtskadegörare som insekter, svampsjukdomar, virus eller ogräs. För att skydda växterna behöver odlare och lantbrukare ibland använda växtskyddsmedel. Det finns två typer av växtskyddsmedel: kemiska och biologiska.

Det finns dock risk för att medlen hamnar utanför odlingen eller följer med regnvatten ut i vattendrag och påverkar växter eller djur negativt. Målet för lantbrukets användning av kemiska växtskyddsmedel är att minska riskerna för miljö och hälsa. Genom att behovsanpassa kemisk bekämpning och öka användningen av andra metoder kan odlaren minska angrepp och uppförökning av skadegörare och ogräs. Det finns regler om skyddsavstånd till vatten och omgivande mark för att skydda miljön mot föroreningar från växtskyddsmedel.

Inom ekologisk odling används främst förebyggande åtgärder för att förhindra eller begränsa angrepp av sjukdomar och skadegörare. Det kan till exempel vara bra växtföljd och motståndskraftiga sorter.

Så arbetar vi med miljömålet Giftfri miljö

I Sverige har Riksdagen beslutat om sexton miljökvalitetsmål. Giftfri miljö är ett av dem. Kemikalieinspektionen är ansvarig myndighet för det målet, men Jordbruksverket har ansvar för den del som berör lantbruket. Bland annat arbetar vi med:

• Information, utbildning och rådgivning till rådgivare, odlare och lantbrukare
• Dialog med kommuner och länsstyrelser om miljöskydd
• Samordning med andra myndigheter om målen för miljö och hälsa
• Den nationella handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel.

Giftfri miljö är det miljömål som påverkas mest av användningen av växtskyddsmedel. Även miljömålen Grundvatten av god kvalitet och Ett rikt odlingslandskap påverkas.

• Giftfri miljö – Sveriges miljömål (sverigesmiljomal.se)

Växtskyddscentralerna

Växtskyddscentralernas arbete består bland annat av att driva prognos- och varningsverksamhet för viktiga skadegörare, utforma bekämpningsstrategier, följa upp och förmedla resultatet från forskning och försök, anordna och delta i kurser och fältvandringar och ta fram informationsmaterial.

Våra växtskyddscentraler finns på fem platser i landet: Landskrona, Kalmar, Linköping, Uppsala och Skara. De som arbetar på växtskyddscentralerna möter rådgivare, tjänstemän och säljare inom den yrkesmässiga jordbruks- och trädgårdsodlingen. Genom dem når vi ut till odlarna.

• Aktuellt från växtskyddscentralerna

Nationella handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel

Sedan mitten av 1980-talet har Sverige arbetat med handlingsprogram och handlingsplaner för att minska riskerna med växtskyddsmedel. Den senaste handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel beslutades av regeringen i mars 2023, och gäller för perioden 2023–2027. Jordbruksverket ansvarar för att samordna genomförande, uppföljning och utvärdering av planen, och ta fram en ny plan vart femte år. Det första och övergripande målet för handlingsplanen är att riskerna för miljö och hälsa ska minska.

Handlingsplanens fyra mål

1. Riskerna för människors hälsa ska minska genom att:
   • öka kunskapen hos yrkesmässiga användare om säker hantering och användning av växtskyddsmedel
   • totalt sett minska riskerna för konsumenter från användningen av växtskyddsmedel och fortsatt säkerställa låga resthalter i dricksvatten och inhemskt producerade vegetabilier
     
   • väsentligt minska användningen av kandidatämnena för substitution.
2. Minska resthalterna av växtskyddsmedel i yt- och grundvatten, för att successivt bli nära noll i linje med riksdagens miljökvalitetsmål Giftfri miljö.
3. Minska riskerna för pollinerande insekter och andra nyttoinsekter genom att:
   • gynna tillgången till livsmiljöer för pollinerande insekter och andra nyttoinsekter i både slättbygd och mellanbygd, samt
   • användningen av växtskyddsmedel som är skadliga för pollinerande insekter minimeras.
4. Hållbara odlingssystem ska fortsatt utvecklas och tillämpas i ökad omfattning för att stärka odlingslandskapets förmåga till livsmedelsproduktion och andra ekosystemtjänster, ge långsiktig bördighet och samtidigt minska beroendet av kemiska växtskyddsmedel.

• Den nationella handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel (regeringen.se)
• Utvärdering av den nationella handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel för perioden 2019–2022
  

Så här når vi målen i handlingsplanen

För att nå målen i handlingsplanen finns många olika åtgärder. Här är några exempel:

• Utbildning, information och rådgivning om integrerat växtskydd, förebyggande åtgärder, bevakningsstrategier, precisionsbekämpning, behovsanpassad användning och uppföljning av användning av kemiska växtskyddsmedel.
• Informationsinsatser till berörda kring värdet av ökad diversifiering i form av odlad mångfald.
• Utbildning, information och rådgivning om nyttoinsekternas nytta och utsatthet och möjligheterna att anpassa odlingen för att gynna dessa, till exempel genom ett varierat odlingslandskap rikt på livsmiljöer i form av blomresurser, boplatser och övervintringsmöjligheter.
• Utbildning, information, rådgivning samt vägledning för egenkontroll till berörda aktörer. Insatserna ska avse säker hantering och lagring av växtskyddsmedel, användning av tekniska hjälpmedel, omhändertagande av farligt avfall och användning av skyddsutrustning.

Varje år följer vi upp resultaten från några av åtgärderna genom att göra en undersökning bland de personer som gått en vidareutbildning för att behålla sin behörighet att få använda växtskyddsmedel. Deltagarna svarar på frågor om rutiner, skyddsutrustning, förvaring, användning och spridningsutrustning.

• Årlig undersökning med yrkesmässiga användare

De övriga myndigheterna som bidrar till handlingsplanen är bland annat Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Arbetsmiljöverket, Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen, Livsmedelsverket, Sveriges Geologiska Undersökning samt Länsstyrelserna.

Sedan 2009 ska alla EU:s medlemsstater anta nationella handlingsplaner enligt EU:s direktiv för hållbar användning av bekämpningsmedel (2009/128/EG).

• EU:s direktiv om hållbar användning av bekämpningsmedel – engelsk sida (food.ec.europa.eu)

• Nationella handlingsplaner i andra länder (ec.europa.eu) – engelsk sida

Riskindikatorer för växtskyddsmedel

I EU-direktivet om hållbar användning av bekämpnings­medel står det att medlemsländerna ska räkna ut riskindikatorer, som en metod att försöka mäta riskerna för miljö och hälsa av användningen av växtskyddsmedel. I Sverige använder vi två nationella riskindikatorer:

• Riskindikatorer för miljö och hälsa (kemi.se)

• Toxicitetsindex för växtskyddsmedel i ytvatten (sverigesmiljomal.se)

EU‑kommissionen använder så kallade HRI, harmoniserade riskindikatorer för bekämpningsmedel, för att övervaka trender för risker av användningen av växtskyddsmedel inom EU‑länderna. I Sverige sker beräkningen av riskindikatorerna i samarbete mellan Kemikalieinspektionen och Jordbruksverket.

Trender för användning av växtskyddsmedel

Utöver de harmoniserade riskindikatorerna ska medlems­länderna identifiera trender för användning av vissa verksamma ämnen. Medlems­staterna ska också identifiera prioriteringar, exempelvis verksamma ämnen, grödor, regioner eller bruknings­metoder som kräver särskild uppmärksamhet. I Sverige har vi bland annat valt att bevaka verksamma ämnen som ofta överskrider sina respektive gränsvärden i vatten, eller som på annat sätt påverkar miljö och hälsa. Andra prioriterade områden är bland andra:

• bevakning av användningen av växtskydds­medel som är intensiv under hösten, då det finns risk för läckage
• begränsning av användningen av växtskydds­medel som är skadliga för pollinerande insekter.

Mer om detta kan du läsa i den nationella handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel 2023 – 2027 som finns under rubriken: handlingsplanens fyra mål.

Författningar

• Förordning (2014:425) om bekämpningsmedel (riksdagen.se)

Du kanske också är intresserad av det här

• Växtskydd
• Växtskyddsåtgärder
• Behörighetsutbildning
• Tillsynsvägledning enligt miljöbalken