Växtskyddsmedel används inom jordbruk, skog och trädgård för att bekämpa ogräs, svampar och skadedjur. Men det finns en risk att medlen hamnar utanför odlingen eller följer med regnvatten ut i vattendrag och påverkar växter och djur negativt.
40 procent av alla ätliga växter dör eller skadas på grund av växtskadegörare som insekter, svampsjukdomar och virus. För att skydda växterna behöver odlare och lantbrukare använda växtskyddsmedel. Det finns två typer av växtskyddsmedel: kemiska och biologiska.
Målet för lantbrukets användning av kemiska växtskyddsmedel är att minska riskerna för miljö och hälsa. Genom att behovsanpassa kemisk bekämpning och öka användningen av biologiska metoder kan vi minska angrepp och uppförökning av skadegörare och ogräs. Samtidigt gynnas biologisk mångfald.
Alla växtskyddsmedel måste godkännas av Kemikalieinspektionen. Alla som ska använda växtskyddsmedel som Kemikalieinspektionen klassat som typ 1 eller 2, det vill säga yrkesmässig användning, måste först gå en utbildning. Det finns också regler om skyddsavstånd till vatten och omgivande mark för att skydda miljön mot föroreningar från växtskyddsmedel. För privatpersoner är klass 3 medel tillåtna. Då behövs ingen utbildning.
Inom ekologisk odling används främst förebyggande åtgärder för att förhindra eller begränsa angrepp av sjukdomar och skadegörare. Det kan till exempel vara bra växtföljd och motståndskraftiga sorter.
I Sverige har Riksdagen beslutat om sexton miljökvalitetsmål. Giftfri miljö är ett av dem. Kemikalieinspektionen är ansvarig myndighet för det målet, men Jordbruksverket har ansvar för den del som berör lantbruket. Bland annat arbetar vi med:
Giftfri miljö är det miljömål som påverkas mest av användningen av växtskyddsmedel. Även miljömålen Grundvatten av god kvalitet och Ett rikt odlingslandskap påverkas.
Våra växtskyddscentraler finns på fem platser i landet: Landskrona, Kalmar, Linköping, Uppsala och Skara. De som arbetar på växtskyddscentralerna möter rådgivare, tjänstemän och säljare inom den yrkesmässiga jordbruks- och trädgårdsodlingen. Genom dem når vi ut till odlarna.
Växtskyddscentralernas arbete består bland annat av att driva prognos- och varningsverksamhet för viktiga skadegörare, utforma bekämpningsstrategier, följa upp och förmedla resultatet från forskning och försök, anordna och delta i kurser och fältvandringar och ta fram informationsmaterial.
Under 25 år har informationskampanjen Säkert växtskydd drivits med syfte att minska riskerna med hanteringen av växtskyddsmedel. Informationen handlar framför allt om det praktiska arbetet med växtskyddsmedel och sprutor. Kampanjen har varit ett gemensamt arbete med Lantbrukarnas riksförbund som projektledare, tillsammans med Arbetsmiljöverket, Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket samt Lantmännen och branschorganisationen Svenskt växtskydd.
Under 2023 fattades beslutet att avsluta kampanjen Säkert växtskydd och webbsidan kommer att stängas den 30 juni 2024.
Sedan mitten av 1980-talet har Sverige arbetat med handlingsprogram och handlingsplaner som ska minska riskerna med växtskyddsmedel. Den senaste handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel beslutades av regeringen i mars 2023. Den gäller för perioden 2023–2027. Jordbruksverket ansvarar för att samordna genomförande, uppföljning och utvärdering av målen, och ta fram en ny plan vart femte år. Det första och övergripande målet för handlingsplanen är att riskerna för miljö och hälsa ska minska.
För att vi ska komma närmare målen i handlingsplanen behöver vi göra många olika saker. Här är några exempel:
Jordbruksverket är ansvarig myndighet för att leda arbetet och rådgivningen. De övriga myndigheterna som bidrar till handlingsplanen är bland annat Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Arbetsmiljöverket, Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen, Livsmedelsverket, Sveriges Geologiska Undersökning samt Länsstyrelserna.
Sedan 2009 ska alla EU:s medlemsstater anta nationella handlingsplaner enligt EU:s direktiv för hållbar användning av bekämpningsmedel (2009/128/EG). I bekämpningsmedel ingår både växtskyddsmedel och andra bekämpningsmedel, till exempel träimpregnering eller råttgift.
I EU-direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel står det att medlemsländerna ska räkna ut riskindikatorer, som en metod att försöka mäta riskerna för miljö och hälsa av användningen av växtskyddsmedel. I Sverige använder vi två nationella riskindikatorer:
EU‑kommissionen använder så kallade HRI, harmoniserade riskindikatorer för bekämpningsmedel, för att övervaka trender för risker av användningen av växtskyddsmedel inom EU‑länderna. I Sverige sker beräkningen av riskindikatorerna i samarbete mellan Kemikalieinspektionen och Jordbruksverket.
Den första indikatorn, harmoniserad riskindikator 1 (HRI 1), baseras på de totala mängderna (kg) verksamma ämnen som släpps ut på marknaden i Sverige under en given tidsperiod. Eftersom försäljningen av verksamma ämnen är starkt kopplade till odlingsförhållanden under de olika åren är baslinjen fastställd som genomsnittet av de första tre åren, 2011–2013. Syftet med baslinjen är att jämna ut svängningarna mellan åren. HRI 1 presenteras som ett index, med baslinjeåren som index 100. Riskerna har generellt minskat sedan indexåren (2011–2013) fram till 2018, men har sedan planat ut.
2011–2013 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
HRI1, 2011–2021 | 100 | 82 | 67 | 69 | 59 | 56 | 58 | 61 |
Den andra indikatorn, harmoniserad riskindikator 2 (HRI 2), baseras på antalet dispenser som beviljats för växtskyddsmedel under en given tidsperiod. Kemikalieinspektionen kan besluta om dispens från kravet på produktgodkännande för ett växtskyddsmedel vid en nödsituation. En sådan dispens beviljas endast om medlet är nödvändigt på grund av att ett specifikt problem har uppstått och dispensen gäller i 120 dagar. HRI 2 presenteras som ett index, med baslinjeåren (2011–2013) som index 100. De undersökta åren är 2011 till och med 2021. Risken har legat ganska stilla under 2014–2017, men minskade något under 2018-2019. Indexet ökade igen under 2020 och 2021. Detta beror i huvudsak på dispenserna för produkter mot granbarkborreangreppen i de svenska skogarna. Produkterna som fick dispens under 2020 och 2021 innehåller feromoner och har inga produktgodkännanden. Därmed får de den tyngsta viktningen vilket ger stort utslag i riskindexet.
2011–2013 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
HRI1, 2011–2021 | 100 | 66 | 64 | 74 | 34 | 42 | 85 | 62 |
Mer information och beräkningsunderlag för Sverige finns i pdf-filerna för respektive år.
Mer information om hur de harmoniserade riskindikatorerna ser ut för hela EU finns på EU-kommissionens webbplats.
Utöver de harmoniserade riskindikatorerna ska medlemsländerna identifiera trender för användning av vissa verksamma ämnen. Medlemsstaterna ska också identifiera prioriteringar, exempelvis verksamma ämnen, grödor, regioner eller brukningsmetoder som kräver särskild uppmärksamhet. I Sverige har vi bland annat valt att prioritera verksamma ämnen som ofta överskrider sina respektive gränsvärden i vatten, eller som på annat sätt påverkar miljö och hälsa. Andra prioriterade områden är
Mer om detta kan du läsa i den nationella handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel 2023 – 2027 som finns under rubriken: handlingsplanens fyra mål.