Årlig under­sökning med yrkes­mässiga användare

Målen handlar bland annat om att öka kunskapen om säker hantering och användning hos alla som använder växtskydds­medel i sitt arbete. För att följa upp hur det går gör vi varje år en enkät­undersökning hos alla de som har gått en vidare­utbildning för att behålla sin behörighet att använda växtskydds­medel yrkes­mässigt. Här presenterar vi några av de viktigaste resultaten.

Vid den senaste under­sökningen svarade 460 personer på enkäten, vilket är ungefär 15 procent av de personer som har gått utbildningen. Den låga svars­frekvensen gör att resultaten ska tolkas med försiktighet.

Säkerhet och rutiner

När användare ska tillreda sprut­vätskan är det personliga skyddet en viktig början. Grund­skyddet ska alltid bestå av handskar, ansikts­skydd (visir), huvud­bonad som skyddar från stänk och dropp, skydds­förkläde, gummi­stövlar, andnings­skydd vid behov och ögondusch (duschflaska och fast ögondusch ska alltid finnas tillgänglig). Av de som svarade på enkäten använde 83 procent engångs­handskar, 34 procent flergångs­handskar, 67 procent visir, 56 procent förkläde och 76 procent använde gummistövlar. Överlag är det en större andel som nu använder skydds­utrustning, framförallt engångs­handskar, ansikts­skydd och gummistövlar, jämfört med tidigare undersökningar.

Figur 1. Diagram över vilken skydds­utrustning som användes och hur utvecklingen ser ut från år till år (2017–2023).

Ett av de mest riskfyllda momenten vid hantering av växtskydds­medel är att fylla på och rengöra sprutan, då det är stor risk för stänk och spill. Det finns verktyg och system som kan underlätta arbetet. I enkäten tar vi upp några sådana. Av de svarande använde 69 procent preparat­påfyllare, 60 procent sköljvatten­tank för inre rengöring och 42 procent använde tankskölj­munstycke. Ett fåtal uppgav att de använder så kallad sluten överföring (Closed Transfer System), vilket är positivt eftersom det minimerar risken för både användaren och miljön.

Genom att följa en viss rutin vid sprutning, som att fylla på vatten och preparat och att skölja ur förpackningar i en viss ordning, kan hanteringen bli säkrare. Likt tidigare undersökningar svarade nästan alla (96 procent) att de följer en viss rutin vid hantering av växtskydds­medel.

Figur 2. Diagram över hur många som har en rutin vid hantering av växtskydds­medel enligt enkäterna 2017–2023.

Flera växtskydds­produkter har villkor för att få användas. Det kan till exempel vara att fältet eller växthuset inte får beträdas under en viss tid efter en bekämpning har gjorts eller att skydds­kläder ska bäras när man går in igen. Om flera personer arbetar i samma företag behöver information om bekämpningar nå alla anställda för att inte riskera medarbetarnas hälsa.

På frågan om det finns rutiner för att informera anställda om utförda bekämpningar inom företaget, svarade endast 51 procent att de har rutiner för detta. 41 procent svarade att de inte har några rutiner för detta och 8 procent kände inte till om sådana rutiner fanns.

Förvaring av växtskydds­medel

För att minska riskerna för oavsiktlig spridning av växtskydds­medel ska de förvaras säkert.

Växtskydds­medel ska förvaras

• så att obehöriga inte kan komma åt dem
• i ett ventilerat utrymme
• i ett invallat utrymme
• med en skylt på dörren om det förvaras brand­farliga eller explosiva produkter i utrymmet
• helt åtskilt från livsmedel och foder
• i original­förpackning
• med ordning och reda.

Av de som svarade på enkäten förvarade 94 procent sina växtskydds­medel inlåsta, 85 procent i original­förpackning och 74 procent skiljt från foder och livsmedel. Endast 41 procent angav att utrymmet är uppmärkt med en skylt om att det förvaras brand­farliga eller explosiva varor där. Flera personer kommenterade i enkäten att en sådan skylt innebär en större stöldrisk. Svaren är i nivå med tidigare undersökningar. Det är positivt att så många förvarar sina växtskydds­medel på ett säkert sätt, även om andelen bör vara 100 procent.

Användning av växtskydds­medel

Flera produkter har villkoret att Hjälpredan för anpassat skydds­avstånd ska användas för att bestämma avstånd till omgivande mark och vattendrag vid spridning. Av de som svarade på enkäten använde 58 procent broschyren Hjälpredan och 45 procent använde mobil­appen Hjälpredan. För beräkningen i Hjälpredan ska uppgifter om temperatur, vind­riktning och vind­hastighet användas. Av dem som svarade på enkäten använde 63 procent termometer, 73 procent vindriktnings­visare och 77 procent vindmätare.

Figur 3. Diagram över hjälpmedel som används för att bedöma det anpassade skydds­avståndet i enkäterna från 2017–2023.

Spridnings­utrustning

De sprutor som används mest är bogserade lantbruks­sprutor (43 procent), följt av traktor­burna lantbruks­sprutor (26 procent) och ryggsprutor (17 procent). I enkäten gick det att välja flera svars­alternativ, så procenten anger i det här fallet andelen av antalet svar, inte antalet av dem som har svarat på enkäten. De sprutor som används är oftast utrustade med avdrifts­reducerande munstycken; 79 procent av de som svarade använder dessa, och GPS där 51 procent uppgav att de använder dessa. De munstycken som används mest är low drift-munstycken (32 procent), spalt­munstycken (24 procent) och injektor-munstycken (19 procent). Att andelen low drift- och injektor-munstycken är så vanliga är positivt, då dessa orsakar mindre avdrift jämfört med spalt­munstycken.

Figur 4. Diagram över vilka sprutmun­stycken som används enligt enkäten under säsongen 2022–2023. Low drift‑, spalt‑ och injektor-munstycken var de vanligaste. Flera svarsalternativ kunde väljas, vilket gör att den totala procenten blir mer än 100.

Av de som svarade på enkäten uppger 44 procent att de fyller på sin sprut­utrustning i fält, 19 procent av dem gör det på annan biologiskt aktiv mark och 21 procent på platta med uppsamlings­tank. Andelen som fyller på sprutan på gårdsplan och på platta utan uppsamlings­tank ligger på samma nivå som tidigare år, runt 2‑4 procent. Även om andelen inte har minskat, är det positivt att den är så pass låg, då påfyllning ska ske på ett sätt som inte innebär någon risk för skada för människa eller miljö. Exempel på påfyllnings­yta med mindre läckage­risk är biologiskt aktiv mark, till exempel gräs­bevuxen mark, eller på en tät yta med uppsamlings­tank.

Enkäten till alla kurs­deltagare kommer att skickas ut även kommande säsonger för att få en tydligare bild av skydd för både arbetsmiljö och miljö.