Årlig under­sökning med yrkes­mässiga användare

Målen handlar bland annat om att öka kunskapen om säker hantering och användning hos alla som använder växtskyddsmedel i sitt arbete. För att följa upp hur det går gör vi varje år en enkät­undersökning hos alla de som har gått en vidare­utbildning för att behålla sin behörighet att använda växtskydds­medel yrkesmässigt. Här presenterar vi några av de viktigaste resultaten.

Vid den senaste undersökningen, som avser säsongen 2024–2025, svarade 798 personer på enkäten vilket motsvarar 32 procent av alla som gick en vidareutbildning 2024–2025.

Resultaten som vi redovisar på den här sidan gäller säsongerna 2017–2018, 2020–2021 samt 2024–2025.

Vi har valt att inte presentera resultatet för säsongerna 2019–2020, 2021–2022, 2022–2023 samt 2023–2024 då dessa har för låg svarsfrekvens, vilket gör att resultaten inte är representativa och tillförlitliga.

Säkerhet och rutiner

När användare ska tillreda sprutvätska är det personliga skyddet en viktig början. Grundskyddet ska alltid bestå av handskar, ansiktsskydd (visir), huvudbonad som skyddar från stänk och dropp, skydds­förkläde, gummistövlar, andnings­skydd vid behov och ögondusch (duschflaska och fast ögondusch ska alltid finnas tillgänglig).

Av de som svarade på enkäten från 2024–2025 använde 79 procent engångs­handskar, 36 procent flergångs­handskar, 68 procent visir, 59 procent förkläde, 39 procent overall, 69 procent gummistövlar och 51 procent använde huvudbonad (figur 1). Överlag är det en större andel nu som använder skydds­utrustning, framförallt engångs­handskar, ansiktsskydd och gummistövlar, jämfört med tidigare undersökningar.

Figur 1. Diagram över vilken skydds­utrustning som användes och hur utvecklingen ser ut från 2017–2025.

Ett av de mest riskfyllda momenten vid hantering av växtskydds­medel är att fylla på och rengöra sprutan, då det är stor risk för stänk och spill. Det finns verktyg och system som kan underlätta arbetet. I enkäten tar vi upp några sådana. Av de svarande för kurssäsongen 2024–2025 använde 68 procent preparat­påfyllare, 58 procent sköljvatten­tank för inre rengöring och 40 procent använde tankskölj­munstycke. Ett fåtal uppgav att de använder så kallad sluten överföring (Closed Transfer System), vilket är positivt eftersom det minimerar risken för både användaren och miljön.

Genom att följa tydliga rutiner i arbetet med bekämpnings­medel, som att fylla på vatten och preparat och att skölja ur förpackningar i en viss ordning, kan hanteringen bli säkrare. Likt tidigare undersökningar svarade nästan alla (94 procent) att de följer en viss rutin vid hantering av växtskyddsmedel (figur 2).

Figur 2. Diagram över hur många som har en rutin vid hantering av växtskyddsmedel enligt enkäterna 2017–2025.

Flera växtskydds­produkter har villkor för att få användas. Det kan till exempel vara att fältet eller växthuset inte får beträdas under en viss tid efter en bekämpning har gjorts eller att skydds­kläder ska bäras när man går in igen. Om flera personer arbetar i samma företag behöver information om bekämpningar nå alla anställda för att inte riskera medarbetarnas hälsa.

På frågan om det finns rutiner för att informera anställda om utförda bekämpningar inom företaget, svarade endast 58 procent att de har rutiner för detta. 32 procent svarade att de inte har några rutiner för detta och 10 procent kände inte till om sådana rutiner fanns.

Förvaring av växtskydds­medel

För att minska riskerna för oavsiktlig spridning av växtskydds­medel ska de förvaras säkert.

Växtskydds­medel ska förvaras

• så att obehöriga inte kan komma åt dem
• i ett ventilerat utrymme
• i ett invallat utrymme
• med en skylt på dörren om det förvaras brand­farliga eller explosiva produkter i utrymmet
• helt åtskilt från livsmedel och foder
• i original­förpackning
• med ordning och reda.

Enkätsvaren visar att 90 procent förvarade sina växtskyddsmedel i originalförpackning och 85 procent skiljt från foder och livsmedel. Endast 36 procent angav att förvarings­utrymmet är uppmärkt med en skylt om att det förvaras brandfarliga eller explosiva varor där. Flera personer kommenterade i enkäten att en sådan skylt innebär en större stöldrisk. Svaren är i nivå med tidigare undersökningar. Det är positivt att så många förvarar sina växtskyddsmedel på ett säkert sätt, även om andelen bör vara 100 procent.

Användning av växtskydds­medel

Flera produkter har villkoret att Hjälpredan för anpassat skyddsavstånd ska användas för att bestämma avstånd till omgivande mark och vattendrag vid spridning. Av de som svarade på enkäten 2024–2025 använde 67 procent broschyren Hjälpredan och 29 procent använde mobilappen Hjälpredan. För beräkningen i Hjälpredan ska uppgifter om temperatur, vindriktning och vindhastighet användas. Av dem som svarade på enkäten använde 64 procent termometer, 64 procent vindriktnings­visare och 75 procent vindmätare (figur 3).

Figur 3. Diagram över hjälpmedel som används för att bedöma det anpassade skyddsavståndet i enkäterna från 2017–2025.

Spridnings­utrustning

De sprutor som används mest är bogserade lantbruks­sprutor (59 procent), följt av traktor­burna lantbruks­sprutor (26 procent) och ryggsprutor (21 procent), vilket framgår i figur 4. I enkäten gick det att välja flera svars­alternativ, så procenten anger i det här fallet andelen av antalet svar, inte antalet av dem som har svarat på enkäten. De sprutor som används är oftast utrustade med avdrifts­reducerande munstycken; 72 procent av de som svarade använder dessa och 43 procent uppgav att de använder GPS. De munstycken som används mest är low drift-munstycken (46 procent), spalt­munstycken (40 procent) och injektor-munstycken (33 procent). Att andelen low drift- och injektor-munstycken är så vanliga är positivt, då dessa orsakar mindre avdrift jämfört med spalt­munstycken.

Figur 4. Diagram över vilka sprutmunstycken som används enligt enkäten under kurssäsongen 2022–2023 samt 2024–2025. Low drift , spalt och injektor-munstycken var de vanligaste. Man kunde välja flera svarsalternativ, vilket gör att den totala procenten blir mer än 100.

Av de som svarade på enkäten 2024–2025 har 36 procent svarat att de fyller på sin sprut­utrustning i fält, 14 procent att de gör det på annan biologiskt aktiv mark och 28 procent på platta med uppsamlings­tank. 14 procent fyller på sprutan på en biobädd. Andelen som fyller på sprutan på gårdsplan och på platta utan uppsamlings­tank ligger på samma nivå som tidigare år, runt 2 procent. Även om andelen inte har minskat, är det positivt att den är så pass låg eftersom påfyllning inte får ske på ett sätt som innebär någon risk för skada för människor eller miljön. Exempel på påfyllnings­yta med mindre läckagerisk är biologiskt aktiv mark, till exempel gräsbevuxen mark, eller på en tät yta med uppsamlings­tank.

Enkäten till alla kursdeltagare som har gått en vidareutbildning kommer att skickas ut även kommande säsonger för att få en tydligare bild av skydd för både arbetsmiljö och miljö. Dessutom kommer kursledarna att informera deltagarna om undersökningen, vilket förhoppningsvis höjer svarsfrekvensen.