Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

Giftfri miljö

Hitta på sidan

Växtskyddsmedel används inom jordbruk, skog och trädgård för att bekämpa ogräs, svampar och skadedjur. Men det finns en risk att de hamnar utanför odlingen vid besprutning eller följer med regnvatten ut i vattendrag och på så sätt påverkar växter och djur negativt.

40 procent av alla ätliga växter dör eller skadas på grund av växtskadegörare som insekter, svampsjukdomar och virus. För att skydda växter behöver odlare och lantbrukare därför använda växtskyddsmedel. Det finns två typer av växtskyddsmedel: kemiska och biologiska.

Målet för lantbrukssektorns användning av kemiska växtskyddsmedel är att minska riskerna för miljö och hälsa. Genom behovsanpassad kemisk bekämpning och ökad användning av biologiska metoder kan angrepp och uppförökning av skadegörare och ogräs minskas samtidigt som ökad biologisk mångfald gynnas.

Alla växtskyddsmedel måste godkännas av Kemikalieinspektionen, och alla som ska använda växtskyddsmedel som Kemikalieinspektionen klassat som typ 1 eller 2, det vill säga yrkesmässig användning, måste först gå en utbildning. Det finns också regler om skyddsavstånd till vatten och omgivande mark för att skydda miljön mot föroreningar från växtskyddsmedel. För privatpersoner är klass 3 medel tillåtna och då behövs ingen utbildning.

Inom ekologisk odling används främst förebyggande åtgärder, som bra växtföljd och motståndskraftiga sorter, för att förhindra eller begränsa angrepp av sjukdomar och skadegörare.

Så arbetar vi med miljömålet Giftfri miljö

I Sverige har Riksdagen beslutat om sexton miljökvalitetsmål, och Giftfri miljö är ett av dem. Kemikalieinspektionen är ansvarig myndighet för det målet, men Jordbruksverket har ansvar för den del som berör lantbruket. Bland annat arbetar vi med:

  • Information, utbildning och rådgivning till odlare och lantbrukare
  • Dialog med kommuner och länsstyrelser om miljöskydd
  • Samordning med andra myndigheter om målen för miljö och hälsa
  • Den nationella handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel.

Giftfri miljö är det miljömål som påverkas mest av användningen av växtskyddsmedel, men även miljömålen Grundvatten av god kvalitet och Ett rikt odlingslandskap påverkas.

Växtskyddscentralerna

Våra växtskyddscentraler finns på fem platser i landet: Alnarp, Kalmar, Linköping, Uppsala och Skara. De som arbetar på växtskyddscentralerna möter rådgivare, tjänstemän och säljare inom den yrkesmässiga jordbruks- och trädgårdsodlingen. Genom dem når vi ut till odlarna.

Växtskyddscentralernas arbete består bland annat av att driva prognos- och varningsverksamhet för viktiga skadegörare, utforma bekämpningsstrategier, följa upp och förmedla resultatet från forskning och försök, anordna och delta i kurser och fältvandringar och ta fram informationsmaterial.

Kampanjen Säkert växtskydd

Säkert växtskydd är en nationell kampanj med syfte att minska riskerna med hanteringen av växtskyddsmedel. Informationen handlar framför allt om det praktiska arbetet med växtskyddsmedel och sprutor, men kampanjen informerar även om nya lagkrav som gäller för spridning av växtskyddsmedel.

Projektet är gemensamt mellan flera olika myndigheter och organisationer. Lantbrukarnas riksförbund, LRF, står för projektledningen men även Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Lantmännen, Kemikalieinspektionen, Arbetsmiljöverket och Svenskt Växtskydd deltar.

Riskerna med växtskyddsmedel ska minska

Sedan mitten av 1980-talet har Sverige arbetat med handlingsprogram som ska minska riskerna med växtskyddsmedel. Den senaste handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel beslutades av regeringen i april 2019 och den gäller för perioden 2019 – 2022. Jordbruksverket ansvarar för att samordna genomförande, uppföljning och utvärdering av målen, och ta fram en ny plan vart femte år. Den nuvarande handlingsplanen har sex mål:

  • Mål 1: Riskerna för miljö och hälsa ska minska.
  • Mål 2: Halter av växtskyddsmedel i yt- och grundvatten ska minska successivt för att bli nära noll i linje med riksdagens miljökvalitetsmål Giftfri miljö.
  • Mål 3: Resthalter av växtskyddsmedel i inhemskt odlade vegetabilier ska vara fortsatt låga och riskerna för konsumenten ska totalt sett fortsatt minska.
  • Mål 4: Risker för yrkesmässiga användare av växtskyddsmedel ska minska genom att skyddsåtgärder vidtas och arbetsrutinerna utformas på lämpligt sätt.
  • Mål 5: Hållbara odlingssystem ska utvecklas och tillämpas i ökad omfattning för att minska beroendet av kemiska växtskyddsmedel. Intensiteten i användningen av kemiska växtskyddsmedel ska minska, att öka andelen ekologisk areal är ett sätt att åstadkomma detta. Utvecklingen av hållbara odlingssystem inkluderar bland annat alternativa metoder och tekniker, sortval, jordbearbetning, växtföljd och andra förebyggande åtgärder.
  • Mål 6: Användningen av växtskyddsmedel som är skadliga för pollinerande insekter ska begränsas så att riskerna minimeras.

Så här når vi målen i handlingsplanen

För att vi ska komma närmare målen i handlingsplanen behöver vi göra många olika saker. Här är några exempel:

  • Jordbruksverket ska utbilda, ge råd och informera lantbrukare om integrerat växtskydd (Integrated Pest Management, IPM). Integrerat växtskydd är en kombination av flera olika åtgärder och metoder för att begränsa och kontrollera skadegörare och ogräs. Många gånger handlar det om förebyggande åtgärder som mekanisk ogräsbekämpning, varierad växtföljd och sortval.
  • Jordbruksverket ska utbilda, ge råd och informera lantbrukare om säker hantering och lagring av växtskyddsmedel, tekniska hjälpmedel och användning av skyddsutrustning samt hantering av farligt avfall.
  • Riskerna vid användning och hantering av växtskyddsmedel ska minska genom att det finns tydligare information på förpackningar om produkten och hur den används. Här samarbetar Jordbruksverket med andra myndigheter och med organisationer inom näringen.
  • Andelen ekologiskt odlad jordbruksmark ska öka genom miljöersättningar inom landsbygdsprogrammet samt rådgivning och information från Jordbruksverket.
  • Arealen med skyddszoner ska öka genom miljöersättningar inom landsbygdsprogrammet samt rådgivning och information från Jordbruksverket.

I huvudsak är det lantbrukarna och odlarna som genomför arbetet och påverkar om målen uppfylls. Som stöd har de utbildning och rådgivning som tillhandahålls av både statliga och privata rådgivare. Jordbruksverket är ansvarig myndighet för att leda arbetet och rådgivningen. De övriga myndigheterna som bidrar till handlingsplanen är bland annat Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Arbetsmiljöverket, Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen, Livsmedelsverket och Sveriges Geologiska Undersökning.

Sedan den 25 november 2009 ska alla EU:s medlemsstater anta nationella handlingsplaner enligt EU:s direktiv för hållbar användning av bekämpnings­medel (2009/128/EG). I bekämpning­s­medel ingår både växtskyddsmedel och andra bekämpnings­medel, till exempel råttgift.

Riskindikatorer för växtskyddsmedel

I EU-direktivet om hållbar användning av bekämpnings­medel står det att medlemsländerna ska räkna ut riskindikatorer, som en metod att försöka mäta riskerna för miljö och hälsa av användningen av växtskyddsmedel. I Sverige använder vi två nationella riskindikatorer:

För att övervaka trender för risker av användningen av växtskyddsmedel inom EU-länderna använder EU-kommissionen så kallade harmoniserade riskindikatorer för bekämpningsmedel (HRI). I Sverige sker beräkningen av riskindikatorerna i samarbete mellan Kemikalieinspektionen och Jordbruksverket.

Harmoniserade riskindikatorer för växtskyddsmedel

Harmoniserad riskindikator 1

Den första indikatorn, harmoniserad riskindikator 1 (HRI 1), baseras på de totala mängderna (kg) verksamma ämnen som släpps ut på marknaden i Sverige under en referensperiod. Eftersom försäljningen av verksamma ämnen är starkt kopplade till odlingsförhållanden under de olika åren är baslinjen fastställd som genomsnittet av de första tre åren, 2011–2013. Syftet med baslinjen är att jämna ut svängningarna mellan åren. HRI 1 presenteras som ett index, med baslinjeåren som index 100. Riskerna har generellt minskat sedan indexåren (2011–2013) fram till 2018 (värde 56).

Diagram över harmoniserad riskindikator 1 2011-2018

Figur 1. Den sammanvägda utvecklingen av risk baserat på de totala mängderna verksamma ämnen som släppts ut på marknaden i Sverige. Baslinjeåren (2011–2013 ) är index 100.

Harmoniserad riskindikator 2

Den andra indikatorn, harmoniserad riskindikator 2 (HRI 2), baseras på antalet dispenser som beviljats för växtskyddsmedel under en referensperiod. Kemikalieinspektionen kan besluta om dispens från kravet på produktgodkännande för ett växtskyddsmedel vid en nödsituation. En sådan dispens beviljas endast om medlet är nödvändigt på grund av att ett specifikt problem har uppstått och dispensen gäller i 120 dagar. HRI 2 presenteras som ett index, med baslinjeåren (2011–2013) som index 100. De berörda referensåren är 2011 till och med 2018. Risken har legat ganska stilla under 2014–2017 (värden mellan 57–74), men har under det sista året minskat (värde 42).

Diagram över harmoniserad riskindikator 2 2011-2018

Figur 2. Den sammanvägda utvecklingen av risk baserat på antalet beviljade dispenser för växtskyddsmedel i Sverige. Baslinjeåren (2011–2013) är index 100.

Mer information

Mer information och beräkningsunderlag för Sverige finns i pdf-filerna för respektive år.

Mer information om hur de harmoniserade riskindikatorerna ser ut för hela EU finns på EU-kommissionens webbplats.

Trender för användning av växtskyddsmedel

Utöver de harmoniserade riskindikatorerna ska medlemsländerna identifiera trender för användning av vissa verksamma ämnen. Medlemsstaterna ska också identifiera prioriteringar, exempelvis verksamma ämnen, grödor, regioner eller brukningsmetoder som kräver särskild uppmärksamhet. I Sverige har vi bland annat valt att prioritera verksamma ämnen som ofta överskrider sina respektive gränsvärden i vatten, samt att begränsa användningen ämnen som är skadliga för pollinatörer. Mer om detta kan du läsa i den nationella handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel 2019–2022.

Årlig analys 2020

Jordbruksverket har ansvar för att sammanställa uppgifter om användning av växtskyddsmedel inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring i Sverige och analysera vilka trender man kan påvisa. Åren som har analyserats här är 2011 till och med 2019.

Trender för användning, vissa verksamma ämnen

  • Fem ämnen som ingår i herbicider, det vill säga växtskyddsmedel för behandling av ogräs: bentazon, glyfosat, MCPA, diflufenikan samt metribuzin.
  • Samtliga neonikotinoider som finns, eller har funnits, i godkända växtskyddsmedel under perioden 2013–2019: acetamiprid, imidakloprid, tiakloprid samt tiametoxam.

Den totala användningen av dessa sammanlagt nio ämnen visar en minskning under 2019 jämfört med de tidigare åren under tioårsperioden. För ett par av ämnena har användningen istället ökat igen under något eller några av de senare åren.

Det är värt att notera att bland de fem herbiciderna så är den försålda mängden av två av ämnena, glyfosat och MCPA, helt dominerande. Statistiken återspeglar också det faktum att den absolut största andelen av växtskyddsmedel som används i Sverige är herbicider – mer än 85 procent av växtskyddsmedlen (2019) används till att bekämpa ogräs.

De flesta neonikotinoider är under utfasning från användning i Sverige. EU‑godkännandet för tre av neonikotinoiderna, imidakloprid, tiametoxam och klotianidin, har upphört under 2019 och 2020. Acetamiprid, som enligt EU utgör en låg risk för pollinerande insekter, ingår för närvarande i produkter godkända för både professionell och privat användning.

Identifierade prioriteringar som kräver särskild uppmärksamhet

I den nationella handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel har två områden valts ut som prioriteringar för särskild uppmärksamhet:

  • höstbehandlingar med herbicider
  • användning av växtskyddsmedel som är skadliga för pollinerande insekter.

En följd av de ökande arealerna höstsådda grödor är att användning av herbicider för höstbehandlingar har ökat i huvudsak. Av de verksamma ämnena har användningen under tioårsperioden ökat kraftigt för ett par av dem, medan användningen av ett par ämnen ligger i princip på samma nivå under hela perioden.

När det gäller användning av växtskyddsmedel som är skadliga för pollinerande insekter är trenden inte enhetlig eller tydlig. Detta då vissa ämnen är kraftigt eller svagt minskande under en tioårsperiod, medan andra ökar eller ligger still i användning.

För ytterligare information om dessa ämnens godkännande och användningsvillkor hänvisar vi till Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister.

Mer information

Mer information och statistik över användningen av växtskyddsmedel i Sverige finns i skriften nedan.

Senast uppdaterad: 2021-01-25