Giftfri miljö

40 procent av alla ätliga växter dör eller skadas på grund av växtskadegörare som insekter, svampsjukdomar och virus. För att skydda växterna behöver odlare och lantbrukare använda växtskyddsmedel. Det finns två typer av växtskyddsmedel: kemiska och biologiska.

Målet för lantbrukets användning av kemiska växtskyddsmedel är att minska riskerna för miljö och hälsa. Genom att behovsanpassa kemisk bekämpning och öka användningen av biologiska metoder kan vi minska angrepp och uppförökning av skadegörare och ogräs. Samtidigt gynnas biologisk mångfald.

Alla växtskyddsmedel måste godkännas av Kemikalieinspektionen. Alla som ska använda växtskyddsmedel som Kemikalieinspektionen klassat som typ 1 eller 2, det vill säga yrkesmässig användning, måste först gå en utbildning. Det finns också regler om skyddsavstånd till vatten och omgivande mark för att skydda miljön mot föroreningar från växtskyddsmedel. För privatpersoner är klass 3 medel tillåtna. Då behövs ingen utbildning.

Inom ekologisk odling används främst förebyggande åtgärder för att förhindra eller begränsa angrepp av sjukdomar och skadegörare. Det kan till exempel vara bra växtföljd och motståndskraftiga sorter.

Så arbetar vi med miljömålet Giftfri miljö

I Sverige har Riksdagen beslutat om sexton miljökvalitetsmål. Giftfri miljö är ett av dem. Kemikalieinspektionen är ansvarig myndighet för det målet, men Jordbruksverket har ansvar för den del som berör lantbruket. Bland annat arbetar vi med:

• Information, utbildning och rådgivning till odlare och lantbrukare
• Dialog med kommuner och länsstyrelser om miljöskydd
• Samordning med andra myndigheter om målen för miljö och hälsa
• Den nationella handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel.

Giftfri miljö är det miljömål som påverkas mest av användningen av växtskyddsmedel. Även miljömålen Grundvatten av god kvalitet och Ett rikt odlingslandskap påverkas.

• Giftfri miljö – Sveriges miljömål (sverigesmiljomal.se)

Växtskyddscentralerna

Våra växtskyddscentraler finns på fem platser i landet: Landskrona, Kalmar, Linköping, Uppsala och Skara. De som arbetar på växtskyddscentralerna möter rådgivare, tjänstemän och säljare inom den yrkesmässiga jordbruks- och trädgårdsodlingen. Genom dem når vi ut till odlarna.

Växtskyddscentralernas arbete består bland annat av att driva prognos- och varningsverksamhet för viktiga skadegörare, utforma bekämpningsstrategier, följa upp och förmedla resultatet från forskning och försök, anordna och delta i kurser och fältvandringar och ta fram informationsmaterial.

• Aktuellt från växtskyddscentralerna

Kampanjen Säkert växtskydd

Säkert växtskydd är en nationell kampanj med syfte att minska riskerna med hanteringen av växtskyddsmedel. Informationen handlar framför allt om det praktiska arbetet med växtskyddsmedel och sprutor. Men kampanjen informerar även om nya lagkrav som gäller för spridning av växtskyddsmedel.

Projektet är gemensamt mellan flera olika myndigheter och organisationer. Lantbrukarnas riksförbund, LRF, står för projektledningen men även Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Lantmännen, Kemikalieinspektionen, Arbetsmiljöverket och Svenskt Växtskydd deltar.

• Säkert växtskydd (sakertvaxtskydd.se)

Nationella handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel

Sedan mitten av 1980-talet har Sverige arbetat med handlingsprogram och handlingsplaner som ska minska riskerna med växtskyddsmedel. Den senaste handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel beslutades av regeringen i mars 2023. Den gäller för perioden 2023–2027. Jordbruksverket ansvarar för att samordna genomförande, uppföljning och utvärdering av målen, och ta fram en ny plan vart femte år. Det första och övergripande målet för handlingsplanen är att riskerna för miljö och hälsa ska minska.

Handlingsplanens fyra mål

1. Riskerna för människors hälsa ska minska genom att:
   • öka kunskapen hos yrkesmässiga användare om säker hantering och användning av växtskyddsmedel
   • totalt sett minska riskerna för konsumenter från användningen av växtskyddsmedel och fortsatt säkerställa låga resthalter i dricksvatten och inhemskt producerade vegetabilier
     
   • väsentligt minska användningen av kandidatämnena för substitution.
2. Minska resthalterna av växtskyddsmedel i yt- och grundvatten, för att successivt bli nära noll i linje med riksdagens miljökvalitetsmål Giftfri miljö.
3. Minska riskerna för pollinerande insekter och andra nyttoinsekter genom att:
   • gynna tillgången till livsmiljöer för pollinerande insekter och andra nyttoinsekter i både slättbygd och mellanbygd, samt
   • användningen av växtskyddsmedel som är skadliga för pollinerande insekter minimeras.
4. Hållbara odlingssystem ska fortsatt utvecklas och tillämpas i ökad omfattning för att stärka odlingslandskapets förmåga till livsmedelsproduktion och andra ekosystemtjänster, ge långsiktig bördighet och samtidigt minska beroendet av kemiska växtskyddsmedel.

• Den nationella handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel

• Utvärdering av den nationella handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel för perioden 2019–2022
  

• Uppföljning av handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel 2013–2017

Så här når vi målen i handlingsplanen

För att vi ska komma närmare målen i handlingsplanen behöver vi göra många olika saker. Här är några exempel:

• Utbildning, information, rådgivning samt vägledning för egenkontroll till berörda aktörer. Insatserna ska avse säker hantering och lagring av växtskyddsmedel, användning av tekniska hjälpmedel, omhändertagande av farligt avfall och användning av skyddsutrustning.
• Utbildning, information och rådgivning om nyttoinsekternas nytta och utsatthet och möjligheterna att anpassa odlingen för att gynna dessa, till exempel genom ett varierat odlingslandskap rikt på livsmiljöer i form av blomresurser, boplatser och övervintringsmöjligheter.
• Fortsatt utveckling av tillsynsvägledning för länsstyrelser och kommuner när det gäller åtgärder som gynnar pollinatörer och andra nyttoinsekter.
• Utbildning, information och rådgivning om integrerat växtskydd, förebyggande åtgärder, bevakningsstrategier, precisionsbekämpning, behovsanpassad användning och uppföljning av användning av kemiska växtskyddsmedel.
• Informationsinsatser till berörda kring värdet av ökad diversifiering i form av odlad mångfald.

• Växtskyddsåtgärder

Jordbruksverket är ansvarig myndighet för att leda arbetet och rådgivningen. De övriga myndigheterna som bidrar till handlingsplanen är bland annat Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Arbetsmiljöverket, Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen, Livsmedelsverket, Sveriges Geologiska Undersökning samt Länsstyrelserna.

Sedan 2009 ska alla EU:s medlemsstater anta nationella handlingsplaner enligt EU:s direktiv för hållbar användning av bekämpningsmedel (2009/128/EG). I bekämpningsmedel ingår både växtskyddsmedel och andra bekämpningsmedel, till exempel träimpregnering eller råttgift.

• EU:s direktiv om hållbar användning av bekämpningsmedel – engelsk sida (food.ec.europa.eu)

• Nationella handlingsplaner i andra länder (ec.europa.eu) – engelsk sida

Riskindikatorer för växtskyddsmedel

I EU-direktivet om hållbar användning av bekämpnings­medel står det att medlemsländerna ska räkna ut riskindikatorer, som en metod att försöka mäta riskerna för miljö och hälsa av användningen av växtskyddsmedel. I Sverige använder vi två nationella riskindikatorer:

• Riskindikatorer för miljö och hälsa (kemi.se)

• Toxicitetsindex för växtskyddsmedel i ytvatten (sverigesmiljomal.se)

EU‑kommissionen använder så kallade HRI, harmoniserade riskindikatorer för bekämpningsmedel, för att övervaka trender för risker av användningen av växtskyddsmedel inom EU‑länderna. I Sverige sker beräkningen av riskindikatorerna i samarbete mellan Kemikalieinspektionen och Jordbruksverket.

Trender för användning av växtskyddsmedel

Utöver de harmoniserade riskindikatorerna ska medlemsländerna identifiera trender för användning av vissa verksamma ämnen. Medlemsstaterna ska också identifiera prioriteringar, exempelvis verksamma ämnen, grödor, regioner eller brukningsmetoder som kräver särskild uppmärksamhet. I Sverige har vi bland annat valt att prioritera verksamma ämnen som ofta överskrider sina respektive gränsvärden i vatten, eller som på annat sätt påverkar miljö och hälsa. Andra prioriterade områden är

• bevakning av användningen av växtskyddsmedel som är intensiv under hösten, då det finns risk för läckage
• begränsning av användningen av växtskyddsmedel som är skadliga för pollinerande insekter.

Mer om detta kan du läsa i den nationella handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel 2023 – 2027 som finns under rubriken: handlingsplanens fyra mål.

Författningar

• EU:s direktiv 2009/128/EG om åtgärder för en hållbar användning av bekämpningsmedel (eur-lex.europa.eu)
• Förordning (2014:425) om bekämpningsmedel (riksdagen.se)

Du kanske också är intresserad av det här

• Giftfri miljö (sverigesmiljomal.se)
• Växtskydd
• Behörighetsutbildning
• Tillsynsvägledning enligt miljöbalken