Vattenbrist
Brist på vatten kan uppstå i ytvattnet, grundvattnet och markvattnet. Beroende på var det är vattenbrist kan det påverka hur du får tag på vatten till dina djur och till bevattning. Här kan du läsa mer om vad som händer vid vattenbrist och hur du kan hantera situationen.
Så uppstår vattenbrist
Vattenbrist kan exempelvis uppstå när det är torka i landet, då behovet av vatten är stort samtidigt som det regnar för lite. Det kan också bli vattenbrist om vattenmagasinen inte fylls på tillräckligt fort för att möta efterfrågan på vatten.
I det kommunala dricksvattennätet kan det även uppstå vattenbrist om det går åt mer vatten än vad nätet har kapacitet till. Det är en teknisk begränsning snarare än brist på vattnet i sig.
Brist på vatten i olika vattenmagasin: ytvatten, grundvatten och markvatten
Vattenbrist kan vara kopplat till ytvatten, grundvatten och markvatten. Dricksvatten på landsbygden kommer ofta från mindre grundvattenmagasin, medan vatten till bevattning oftast kommer från ytvatten och stora grundvattenmagasin. Markvatten är det vatten som finns tillgängligt för växterna och är därför avgörande för växtodlingen.
De olika vattenmagasinen reagerar olika snabbt på förändringar i vattenbalansen. Det kan alltså vara grundvattenbrist samtidigt som det finns tillgång till ytvatten. På samma sätt kan det finnas tillräckligt med markvatten för växtodlingen samtidigt som det råder brist på grundvatten.
Om man inte ska tära på förråden av vatten på lång sikt så är det inte vattenmagasinens storlek, utan hur snabbt de kan fyllas på, som avgör hur mycket vatten man kan ta ut.
Vatten till djuren är ditt ansvar
Du som har djur har enligt djurskyddsbestämmelserna ansvar för att dina djur får tillräckligt med vatten av god kvalitet. Detta gäller också vid tillfällen då det kan bli brist på vatten. Eftersom kommunerna inte har något ansvar för att djur ska ha vatten kan du inte räkna med att kommunen ställer upp med vatten till din djurhållning. Genom att ha en plan för tillfällen med vattenbrist blir du mer förberedd om vattnet på din gård tar slut.
Planera för att klara vattenbrist
Om du har tillgång till mer än en vattenkälla minskar risken att du ska stå utan vatten. Ibland är den bästa lösningen att borra en extra brunn. I grundvillkoren finns information om regler för vattenuttag
Det är också bra att i förväg ta reda på om du kan få vatten från en granne, kommunen eller någon annan som har tillgång till vatten. Då minskar risken att du får ett nej i en akut situation.
Ta emot vatten på gården
Om du har möjlighet att hämta eller ta emot vatten från någon som har tillgång till vatten behöver du kunna hantera det på gården, och fördela det till djuren. Ett alternativ är att skaffa ett antal IBC-behållare, eller andra tankar som inte försämrar vattenkvaliteten och som är lätta att rengöra.
När du tar emot vatten ska du inte hälla det i din egen brunn. Där gör inte någon större nytta, eftersom det inte stannar i brunnen utan rinner vidare genom marken. Du ska inte heller fylla brunnen med ytvatten eftersom det kan förorena grundvattnet.
Vatten från sjöar och vattendrag
Vatten från sjöar och vattendrag kan fungera som ett alternativ i en situation där vattnet i din brunn inte räcker till, beroende på djurslag och produktionstyp. I så fall måste du själv ta reda på om vattnet är drickbart eller om det riskerar att påverka dina djurs hälsa negativt. Sedan måste du vara uppmärksam på djurens hälsa efter bytet av vattenkälla, så att du märker tidigt om hälsan försämras.
Observera att orenat vatten från sjöar och vattendrag inte får användas till disk av mjölkningsutrustning. SVA har mer information om kvalitet på vatten och du kan också läsa mer i handboken Vatten till husdjur från Jordbruksverket.
Bevattning är tillåtet – om det inte orsakar skada
I de allra flesta fall måste du ha tillstånd för att bevattna odlingar, med i vissa fall behöver du inte tillstånd.
Om du ska ta ut en mindre mängd vatten kan det räcka att du anmäler det till länsstyrelsen. Det kan vara många som konkurrerar om vattnet under torrperioder och att det kan bli konflikter mellan olika intressen.
Om det är uppenbart att bevattningen inte skadar allmänna eller enskilda intressen behöver du varken anmäla eller söka tillstånd. Men om någon påstår att en skada har uppstått på grund av ditt vattenuttag och du inte har tillstånd, är du skyldig att bevisa att uttaget inte har påverkat omgivningen negativt.
Du behöver inte heller ha tillstånd om du ska vattna grönsaksland, frukt- eller bärbuskar i din villaträdgård eller ta vatten till dina djur.
Under torrperioder kan länsstyrelsen begränsa möjligheterna till vattenuttag. Begränsningarna kan vara utformade på olika sätt och kan gälla hela länet eller bara vissa vattendrag. Det kan vara rekommendationer om återhållsamhet med vattenuttag eller andra beslut som gör att det inte längre är möjligt att använda de undantag om anmälan och tillstånd som beskrivs ovan.
Kommunen bestämmer över vattnet i de kommunala ledningarna
När det gäller vatten från det kommunala ledningsnätet är det din kommun som bestämmer om du får använda vattnet till bevattning eller inte. Om vattenverket inte kan tillverka tillräckligt med dricksvatten så kan kommunen införa bevattningsförbud, för att till exempel undvika tryckfall i ledningsnätet på grund av för stora vattenuttag.
Jordbruksverkets roll vid vattenbrist
Det är den enskilde lantbrukarens ansvar att vattenförsörjningen fungerar, men när det är vattenbrist kan Jordbruksverket stötta och hjälpa till på olika sätt. Målet är att göra det lättare för lantbrukare och andra djurägare att hantera vattenbristen på ett hållbart sätt.
En del av det arbetet går ut på att informera, till exempel om
- hur vattenbristen påverkar djur utifrån smittskydd och djurskydd
- hur vattensituationen påverkar EU‑stöden.
Vi håller även länsstyrelserna och allmänheten informerade om läget. Dessutom tittar vi på konsekvenser av vattensituationen på kort och lång sikt.