Jordbruksmarken är indelad i områden som kallas block. Ett block består antingen av åkermark eller av betesmark. Blockarealen är den areal inom ett block som du kan få stöd för.
Du kan inte söka stöd för mer areal än blockarealen. Har du till exempel skog, byggnader, ridbanor, vägar eller marker som inte går att bruka ska marken inte ingå i blockarealen. Den marken kan du inte få stöd för.
Jordbruksverket använder digital teknik för uppföljning av jordbruksmark med hjälp av satellitbilder.
Blockets gränser är i de flesta fall fasta gränser som till exempel vägar, stenmurar, skog, hus, diken och sjöar. Det finns även andra gränser som inte syns i naturen, till exempel församlingsgränser och gränser mellan stödområden. Blockets gränser behöver inte följa fastighetsgränsen. Gränsen läggs också efter hur marken sköts. Om det finns ytor som inte har blivit skötta så ska de inte vara med i blocket. En mark kan vara indelad i flera block om det finns mer än en lantbrukare som söker stöd för marken.
Om du tar över mark och den marken ligger intill din mark, och det är samma typ av mark på blocken, kan du föreslå att blocken slås samman genom att göra ett blockändringsförslag i SAM Internet. Men om det till exempel finns ett dike mellan blocken ska det även i fortsättningen vara två block.
Om det finns ett dike, en åkerren eller en stenmur mellan två block kan dessa ingå i blockens areal om de inte är bredare än 2 meter. Blockets gräns går då i mitten av diket, åkerrenen eller stenmuren.
För diken och stenmurar som är grundvillkorselement (tidigare tvärvillkorselement) finns särskilda regler som innebär att dessa element kan vara bredare.
Permanent bortstängslade ytor mellan stängsel, där syftet är att hålla olika områden åtskilda, är inte godkänd jordbruksmark. Det gäller även om ytan är smalare än 2 meter.
Det är viktigt att du kontrollerar att uppgifterna om dina block i SAM Internet stämmer med verkligheten. Det behöver du göra även om du använder uppgifterna från förra årets ansökan. Om uppgifterna inte stämmer ska du föreslå att blocket ändras. Att uppgifterna stämmer är viktigt för att du ska få rätt summa pengar i stöd och för att du ska slippa avdrag på dina stöd.
Det här behöver du kontrollera för varje block:
Använd flygfotot i SAM Internet när du kontrollerar dina block. Då är det lättare att se om blocken är rätt.
Det är framförallt när det skett förändringar på din mark ute i verkligheten som blocken behöver ändras. Här är några frågor som kan hjälpa dig när du ska ta reda på om du behöver ändra något block:
Om du har svarat ”ja” på någon av frågorna här ovanför så behöver göra det här:
Tänk på att du ska föreslå att blocket ska ändras både när arealen du kan söka stöd för ökar och när arealen minskar.
Om du inte lämnar förslag på ändring av block, där det till exempel byggts ett hus, anlagts en väg eller inte varit någon jordbruksaktivitet på flera år, kan det innebära att vi gör avdrag på dina stöd.
Om du ska ta jordbruksmark ur produktion kan du behöva anmäla det till din länsstyrelse. Du behöver inte göra en anmälan om det har liten betydelse för jordbruket på gården eller för natur- och kulturmiljön. Om du är osäker på om du behöver anmäla eller inte kan du kontakta din länsstyrelse så hjälper de dig att bedöma det.
Du får ta jordbruksmarken ur produktion tidigast 8 månader efter att du lämnat in anmälan till länsstyrelsen. Vill du av någon anledning ta marken ur produktion tidigare måste du ange det i anmälan och motivera varför.
Varje år granskar vi cirka en tredjedel av jordbruksmarken i Sverige genom att titta på flygfoton eller besöka marken på plats. Det betyder att vi granskar ungefär 400 000 block varje år och på cirka 10 procent av blocken gör vi någon form av ändring. Innan vi besöker marken på plats försöker vi alltid att nå dig per telefon så att du vet att vi kommer. Block kan också redigeras när länsstyrelserna handlägger din ansökan eller arbetar med kontroller.
Vi ändrar blocken om de inte stämmer med flygfotot eller med hur marken ser ut på plats. Detta kan vi ändra:
Om du tycker att ändringen som vi har gjort inte stämmer ska du föreslå att blocket ändras igen. Vi jobbar hela tiden med att blocken ska vara rätt men vi behöver din hjälp. Det är du som bäst känner till de senaste ändringarna på din mark. Även om vi granskar marken är det du som ansvarar för att uppgifterna om marken i din SAM‑ansökan stämmer med verkligheten.
Om vi gör ändringar på dina block börjar de oftast att gälla direkt. Därför behöver du regelbundet gå in och kontrollera blocken i din ansökan även efter att du har skickat in den.
Du behöver inte ändra ditt åtagande om vi har minskat arealen på grund av ett fältbesök eller att länsstyrelsen har minskat arealen på grund av en kontroll. Åtagandet minskas då automatiskt. Om ditt block istället utökats får du själv ansöka om att utöka ditt åtagande.
Om du behöver ändra din ansökan, gör det så snart som möjligt. Om länsstyrelsen hittar fel i din ansökan vid handläggningen eller om de meddelat dig att din gård ska kontrolleras, får du inte ändra eventuella fel som hittas i kontrollen.
I Tips och hjälpen i SAM Internet under rubriken Karta och skiften kan du läsa om
I Jordbruksverkets föreskrifter om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket står det bland annat att betesmarker inte får kultiveras eller nyodlas om natur- och kulturvärden skadas av åtgärden. På de allra flesta betesmarker är det så att natur- och kulturvärden skadas vid sådana åtgärder. I begreppet betesmark ingår även slåtterängar.
Om du vill ställa om betesmark till åkermark så måste du söka undantag från de krav som finns på betesmarker. Du ska då kontakta länsstyrelsen i ditt län eftersom det är de som kan medge dessa undantag. Det räcker alltså inte att du anmäler önskemål om att ändra betesmark till åkermark i SAM Internet. Du kan läsa om bedömning av undantagen på Naturvårdsverkets webbplats.
Om du vill ställa om åkermark till betesmark för att kunna söka miljöersättning är grundregeln att marken inte längre uppfyller kraven för att vara åkermark. Åkermark är jordbruksmark som används för växtodling eller som hålls i sådant skick att den kan användas för växtodling.
Exempel på när åkermark kan ändras till betesmark:
Bristfälligt underhåll av dränering eller en försäkran om att marken inte ska plöjas är inte skäl nog för att ändra åkermark till betesmark i stöden.
En mark som klassas som betesmark har ett högre skydd och fler lagkrav än en som klassas som åkermark. Du (och kommande generationer) kan därför inte ändra tillbaka marken till åkermark hur som helst (se texten om att ändra betesmark till åkermark).
Söker efter grundforeskrifter:
2020:2