Biologisk mångfald på åkermark

Sök stödet

Vem kan få stöd?

Myndigheter, kommuner, regioner, föreningar, andra organisationer och företag kan söka stödet. Privatpersoner kan inte söka stödet.

Det kan du få stöd för

Bakgrund

Åkermarken utgör cirka 85 procent av den totala jordbruksmarken och är därför av stor betydelse för att bevara odlingslandskapets biologiska mångfald. I det sammanhanget är det viktigt att utveckla odlingsmetoder som kan kombinera positiva effekter på markens avkastning med ökad hänsyn till biologisk mångfald. Åtgärder som gynnar biologisk mångfald ger även växtodlingen nytta i form av ekosystemtjänster, till exempel förbättrad markstruktur, pollinering och kontroll av skadegörare.

Projekten ska bidra till att ta fram och skala upp odlingsmetoder som bättre bidrar till odlingslandskapets biologiska mångfald. Det kan handla om att utveckla befintliga odlingsmetoder eller odlingssystem, eller att skapa nya i syfte att förbättra förutsättningarna för vilda djur och växter.

Vad utlysningen ska främja

Jordbruksverket kommer att bevilja stöd för max 5 samarbetsprojekt som ryms inom nedanstående tre huvudinriktningar. Varje enskilt projekt bör därför ha en budget på minst 2 miljoner kronor. Ett projekt kan omfatta en eller flera av huvudinriktningarna.

Ekologisk intensifiering

Ekologisk intensifiering går ut på att identifiera ekosystemtjänster i odlingen som har potential att öka produktionen, till exempel pollinering eller kontroll av skadegörare i en viss gröda eller i en viss region. Genom att därefter genomföra åtgärder som gynnar nyttodjuren som utför ekosystemtjänsten kan tjänsten öka. På detta vis finns det möjlighet att antingen öka produktionen med bibehållna insatsmedel, eller att bibehålla produktionen samtidigt som användningen av insatsmedel minskas. Odlingsmetoder för ekologisk intensifiering behöver anpassas till svenska och ibland regionala förhållanden och behov. Effekterna på skörd, ekosystemtjänster, odlingsekonomi och biologisk mångfald av odlingsmetoder för ekologisk intensifiering behöver utvärderas utifrån svenska och/eller regionala förutsättningar, vilket därmed behöver ingå i projektet.

Tänk på att stöd inte kan beviljas för forskning, men det kan beviljas för försöksverksamhet och utvärdering som är nödvändigt för projektet.

Vallskörd och markhäckande fåglar

Den första vallskörden sker vanligen samtidigt som flera markhäckande jordbruksfåglar har ägg eller ungar och innan vallens pollen- och nektarproducerande växter har hunnit blomma och ge föda åt odlingslandskapets insekter. Om vallskörden senareläggs försämras dock fodrets protein- och energihalt och antalet möjliga skördar under säsongen blir färre.

För att fåglar, insekter och däggdjur som använder vallen som boplats och fortplantningsmiljö ska lyckas med sin fortplantning behövs ökad hänsyn vid vallskörden. Det finns behov av att utveckla nya metoder för vallskörd som är effektiva för lantbrukaren och samtidigt skonsamma mot fåglar, insekter och andra djur. Det kan till exempel handla om att ta fram nya tekniker och digitala metoder som underlättar för lantbruket att ta hänsyn till vilda djur vid vallskörd.

Produktion av inhemska ängsfröer

Under de senaste åren har intresset för att skapa ytor med blommande pollen- och nektarproducerande växter ökat hos såväl lantbrukare som privatpersoner som andra aktörer som förvaltar mark. Tillgången till regionalt utsäde av ängsväxter är mycket begränsat. Utsäde med nationellt eller regionalt ursprung bör användas för att minska risken för att introducera invasiva arter eller varianter av arter som kan utarma den genetiska variationen hos vilda växter och för att öka värdet för biologisk mångfald.

Det finns därmed behov av att ta fram och utveckla metoder som ökar tillgången på ängsfröer av inhemskt ursprung, till exempel genom att utveckla utsädesodlingar av ängsväxter eller utveckling av alternativa tekniker. Ängsväxter kan kräva särskild teknik för odling, skörd och lagring. Det finns också exempel på sådd med hjälp av ängshö.

Utgifter du kan få stöd för

De utgiftstyper du kan få stöd för är utgifter för personal, indirekta kostnader och övriga utgifter. Du kan inte få stöd för investeringar, marknadsföring eller forskning.

Du kan bara få stöd för utgifter som har fakturadatum och betalnings­datum från och med den dag då du skickade in din ansökan till Jordbruksverket.

Utgifter för personal

Du kan få stöd för löner som du, din personal, dina samarbetsparter och deras personal fått utbetalda när de arbetat i projektet. Om du äger ett aktiebolag måste du alltså ta ut lön för att kunna söka utbetalning för din lönekostnad.

Du eller eventuell samarbetspart som äger en enskild firma, ett handelsbolag eller kommanditbolag och arbetat i projektet kan få stöd med 340 kronor per timme. I de fallen redovisar du det som en övrig utgift.

Indirekta kostnader

Om du får stöd för utgifter för personal kan du även få stöd för indirekta kostnader. Indirekta kostnader, även kallade OH‑kostnader, är utgifter som inte är direkt kopplade till någon speciell aktivitet i projektet men de är nödvändiga för att du ska kunna genomföra det. Det kan till exempel vara lokalkostnader, rekrytering av personal, intern utbildning, intern representation, kontorsmaterial och telefoni.

Övriga utgifter

Övriga utgifter är till exempel mat och fika vid externa möten, resor, traktamenten, konsultarvoden för andra än samarbetsparter och andra utgifter med direkt koppling till projektet.

Så mycket stöd kan du få

Du kan få 100 procent i stöd för löner som du, din personal, dina samarbetsparter och deras personal fått utbetalda när de arbetat i projektet, om Jordbruksverket har godkänt utgiften.

Stöd för indirekta kostnader lämnas i form av en schablon. Vid beräkningen används en schablonsats på 15 procent av de sammanlagda utgifterna för löne­kostnaderna.

Du kan få 100 procent i stöd för övriga utgifter, till exempel för resor, material, utrustning och köpta tjänster, om Jordbruksverket har godkänt utgiften.

Villkor för stödet

De villkor som gäller för just ditt projekt kommer att stå i ditt beslut om stöd. Men det finns några villkor som kan vara bra att känna till redan innan du söker stödet.

• Du måste slutföra ditt projekt och ansöka om slut­utbetalning senast den 15 januari 2028.
• Vi beviljar inte stöd till sådant som myndigheter, staten, regioner och kommuner ska ansvara för enligt lag eller annan författning.

Planera din budget

Du ska fylla i en budgetmall och bifoga till ansökan. I budget­mallen ska du ange de utgifter som du tror projektet kommer att ha och som det finns exempel på under rubriken Utgifter du kan få stöd för ovan. Du måste beskriva din utgift och vad den omfattar. Du kan inte budgetera poster för till exempel oförutsedda utgifter.

• Budgetmall – projektstöd

Om du söker stöd för utgifter för personal som du och dina samarbetsparter har när ni arbetar i projektet ska du bifoga underlag till ansökan som visar att lönenivåerna för personalen är rimlig. Exempel på sådant underlag är CV, löne­specifikationer eller en tydlig beskrivning av personalens roll i projektet.

• Mall för beräkning av timlön

Om du söker stöd för övriga utgifter behöver du visa att prisnivån för det du planerar köpa in är rimlig. Det kan du göra genom att bifoga jämförbara prisuppgifter eller offerter.

Du måste ha ekonomisk förmåga att genomföra projektet

Du som söker stödet måste vara kreditvärdig och ha ekonomisk förmåga att genomföra projektet. Du som sökt stödet har det övergripande ansvaret både för projektets genomförande och för dess ekonomi. När du fått beslut om projektstöd och projektet pågår behöver du finansiera utgifterna tills vi betalar ut stödet. Du måste ha haft faktiska utgifter och betalat dina fakturor innan du kan söka utbetalning.

Så söker du stödet

Du sökte stödet i vår e‑tjänst. Ansökan var öppen 15 september till och med 31 december 2023.

• E-tjänst: Sök projektstöd, investerings­stöd och företagsstöd

• Logga in med BankID.
• Gå till ”E‑tjänster inom Mina sidor”.
• Välj ”Projekt-, investerings- och företagsstöd”.
• Starta tjänsten.
• Under punkt 3 ”Välj stöd”, ska du välja ”Samarbete”.
• Under punkt 4 ”Komplettera med rätt inriktning” ska du välja ”Samarbete” och därefter ”Miljö och klimat” och sedan "Odling och användning av grödor för ökad inhemsk proteinförsörjning eller ökad gröddiversitet".
• Under punkt 5 ”Genomförande” ska du ange var projektet kommer att genomföras. Välj ”Hela landet” även om du genomför projektet regionalt. Detta är en nationell utlysning som handläggs av Jordbruksverket. Om du inte väljer ”Hela landet” kommer ansökan inte in till Jordbruksverket utan till länsstyrelsen i den region du valt.

Du kan ändra i din ansökan ända fram till sista ansöknings­dag.

Ibland behövs fullmakt för e‑tjänsten

I de flesta fall behöver du en fullmakt för att söka stöd och utbetalning åt en organisation eller ett företag. Du kan också ge fullmakt så att någon annan kan söka åt dig.

• Fullmakt för e‑tjänster

Så bedömer vi din ansökan

Vi kommer att bedöma ansökningarna utifrån bland annat följande kriterier:

• Projektet uppfyller identifierade behov angivna i utlysningen.
• Projektet skapar nytta genom resultats­pridning till målgruppen.
• Projektet har en bra sammansättning av aktörer.

Du kan läsa mer om kriterierna för prioritering av ansökningar och om hur vi viktar dem när du loggar in i e‑tjänsten efter punkt 5.

När du har skickat in din ansökan

Om vi bifaller din ansökan om stöd kommer ditt beslut att innehålla information om de villkor som gäller och det du behöver göra. Men här är några saker som är bra att tänka på direkt efter att du skickat in din ansökan om stöd.

Du är inte garanterad att få stöd bara för att du har sökt stödet. Om ditt projekt blir prioriterat krävs vidare handläggning innan Jordbruksverket kan fatta ett formellt beslut.

Om du påbörjar ditt projekt innan du fått ditt beslut om stöd är det viktigt att du ändå följer de regler som gäller för stödet. Annars kan det hända att ditt stöd minskar eller att du inte får något stöd alls.

Redovisa utgifterna för projektet separat i din bokföring

Det är viktigt att du i din bokföring redovisar de utgifter och intäkter som hör till projektet separat från utgifter och intäkter som hör till annan verksamhet. Om du inte har redovisat separat kommer det att bli ett avdrag på ditt stöd.

Se till att fakturor och betalningsbevis uppfyller kraven

Det är viktigt att du sparar alla underlag så som fakturor, betalningsbevis, avtal, offerter, följesedlar och andra handlingar som underlagen hänvisar till.

Förutom den information som en faktura alltid ska innehålla så gäller det här:

• Utgiften på fakturan ska gå att koppla till ditt projekt.
• Fakturan ska vara adresserad till, och betald av, den som sökt stödet.

• Innehåll som en faktura ska ha (verksamt.se)

Du ska ha betalningsbevis för alla fakturor. Av betalningsbevisen ska det framgå att det är du som är stödmottagare som har betalat. Fakturorna ska vara betalda senast den dag ansökan om utbetalning kommer in till den myndighet som har beslutat om ditt stöd. Det räcker inte med konteringsstämpel för din egen bokföring.

Kontantbetalningar eller Swishbetalningar över 1 000 kronor godkänns inte.

Exempel på betalningsbevis

Det här är olika typer av betalningsbevis:

• utskrift av betalning via internetbank
• betalorder för bank- och plusgiro i kombination med kontoutdrag
• kvitto från banken
• kontoutdrag som visar en betalning via autogiro
• lönespecifikation
• kvitto vid kontant-, betalkorts- och Swishbetalning. Kombineras med kontoutdrag eller utdrag ur bokföringen om det inte framgår på kvittot vem som betalat.

Ta reda på om du är upphandlingsskyldig

Du ska ta reda på om du eller dina samarbetsparters är upphandlingsskyldiga.

Statliga myndigheter, kommuner, regioner och länsstyrelser är alltid upphandlingsskyldiga men även andra juridiska personer som aktiebolag, stiftelser och ideella föreningar kan vara det.

Om du är upphandlingsskyldig ska du upphandla inköpen i projektet. Du ska spara alla underlag som är kopplade till de upphandlingar som är relevanta för projektet.

Om den myndighet som handlägger din ansökan begär det kan du behöva skicka in underlag för att visa om din organisation är upphandlingsskyldig eller inte.

• Information om offentlig upphandling (upphandlingsmyndigheten.se)

Särskilda regler för redovisning mellan samarbetsparter

Det är du som är projektägare och stödmottagare som ska söka utbetalning av stödet och som ska redovisa projektets utgifter och inkomster till oss. Det innebär att dina samarbetsparter ska

• vidare­fakturera sina utgifter i projektet till dig som är stödmottagare med samma fakturabelopp som samarbetsparten själv mottagit, oberoende om parten är moms­redovisnings­skyldig eller inte
• bifoga kopior av sina fakturor tillsammans med betalnings­bevis som visar att det är de som har betalat fakturorna
• bifoga faktura­kopiorna så som de ser ut, även om de innehåller utgifter som inte hör till projektet. Markera de utgifter som hör till projektet
• bifoga underlag till fakturan som motsvarar det underlag som du som stödmottagare behöver bifoga när du redovisar till oss.

Den arbetstid som samarbetsparterna fakturerar dig som stödmottagare ska kunna styrkas med signerad projektdagbok och lönespecifikation.

• Blankett: Projektdagbok – underlag till ansökan om utbetalning

Kontakta oss

Det är Jordbruksverket som ansvarar för stödet och handlägger din ansökan.

Om du har frågor om utlysningens bakgrund och vilka projekt utlysningen ska främja kan du vända dig till Lisa Karlsson.

• 036‑15 51 26

• lisa.karlsson@jordbruksverket.se

Om du har frågor om stödets regler och andra administrativa frågor kan du vända dig till landsbygdsstödsenheten.

• Landsbygdsstod@jordbruksverket.se

Vill du hellre ta dina frågor per telefon kan du skicka ett mejl till landsbygdsstödsenheten och be om att bli uppringd.

Författningar

• Förordning (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik (riksdagen.se)