Utlysning: Hållbar utfodring och foderproduktion

Jordbruksverket utlyser 8 miljoner kronor för samarbetsprojekt som främjar samarbete inom området hållbar utfodring och foderproduktion.

Du kan söka stödet mellan den 1 september 2024 och den 31 december 2024. Du söker både stödet och utbetalning i vår e‑tjänst.

Sök stöd och utbetalning

Vem kan få stöd?

Myndigheter, kommuner, regioner, föreningar, andra organisationer och företag kan söka stödet. Privatpersoner kan inte söka stödet.

Det kan du få stöd för

Jordbruksverket kommer att bevilja stöd för max 8 projekt.

Projekten ska ha följande mål:

För nötkreatur, gris och fjäderfä ska projekten bidra till ökad försörjningstrygghet, en resurseffektiv utfodring och foderproduktion eller ökad möjlighet till ekologisk produktion.
För gårdar med mjölkproduktion ska projekten utveckla åtgärder i syfte att minska behovet av importerat kraftfoder i foderstaten, öka effektiviteten i foderutnyttjandet samt att minska utsläppen av ammoniak och metan. Åtgärderna ska dokumenteras och följas upp.

Minst en av punkterna ovan ska vara uppfylld.

Utgifter du kan få stöd för

De utgiftstyper du kan få stöd för är utgifter för personal, indirekta kostnader och övriga utgifter. Du kan inte få stöd för investeringar, marknadsföring eller forskning.

Du kan bara få stöd för utgifter som har fakturadatum och betalningsdatum från och med den dag då du skickade in din ansökan till Jordbruksverket.

Utgifter för personal

Du kan få stöd för löner som du, din personal, dina samarbetsparter och deras personal fått utbetalda när de arbetat i projektet. Om du äger ett aktiebolag måste du alltså ta ut lön för att kunna söka utbetalning för din löneutgift.

Du eller eventuell samarbetspart som äger en enskild firma, ett handelsbolag eller kommanditbolag och arbetat i projektet kan få stöd med 340 kronor per timme. I de fallen redovisar du det som en övrig utgift.

Indirekta kostnader

Om du får stöd för utgifter för personal kan du även få stöd för indirekta kostnader. Indirekta kostnader, även kallade OH‑kostnader, är utgifter som inte är direkt kopplade till någon speciell aktivitet i projektet men de är nödvändiga för att du ska kunna genomföra det. Det kan till exempel vara lokalkostnader, rekrytering av personal, intern utbildning, intern representation, kontorsmaterial och telefoni.

Övriga utgifter

Övriga utgifter är till exempel mat, fika, resor, traktamenten, konsultarvoden för andra än samarbetsparter och andra utgifter med koppling till projektet.

Bakgrund till utlysningen

Foder är en viktig hållbarhetsfråga, både när det gäller produktionens miljö- och klimatpåverkan men också för försörjningstrygghet och ekonomi. En stor andel inköpt foder gör produktionen mer sårbar än om gården använder egenodlade proteinfodermedel. Det råder ett underskott av vegetabiliskt protein i EU och år 2018 antog Europaparlamentet en resolution om en europeisk strategi för främjande av proteingrödor. Minskad import av proteingrödor som soja kan bidra till att minska avskogning i andra delar av världen.

Utifrån ett klimatperspektiv finns det en stor potential i att ersätta foderimport och minska de konsumtionsbaserade utsläppen, men inhemsk foderproduktion kan också bidra med miljönyttor vid själva odlingen. Utfodringen är också en viktig hållbarhetsfråga. En effektivare foderstat vad gäller fodersammansättning, att rätt fodergiva ges till varje djur och minskat spill i foderhanteringen, samt en god djurhälsa och ett bra djurskydd bidrar till att minska produktionsförluster och öka produktiviteten. Ett effektivt foderutnyttjande bidrar också till lägre utsläpp av ammoniak och metan samt effektivare fosforutnyttjande.

Produktionen av baljväxter kan öka

Ett exempel på en inhemsk produktion som kan öka är baljväxter. Baljväxter fixerar kväve och grödan behöver alltså inte gödslas med kväve. Baljväxter passar bra som avbrottsgröda i en stråsädesdominerad växtföljd, då de också minskar behovet av att tillföra kväve i efterföljande grödor. Särskilt i ekologisk produktion är baljväxterna viktiga då det är ett sätt att tillföra kväve i växtföljden utöver att använda organiska gödselmedel. Det finns dock begränsningar i hur ofta baljväxter kan ingå i en växtföljd med hänsyn till i första hand växtföljdssjukdomar.

Forskning har visat att det går att få exempelvis en bra mjölkavkastning med svenskodlade fodermedel, men det krävs fortsatt utveckling och mer kunskap om hur det fungerar i praktiken. Ekologisk fjäderfäproduktion och även ekologisk grisproduktion har ett särskilt beroende av rätt proteinkvalitet i sitt foder då det inte går att tillsätta syntetiska aminosyror till fodret som i konventionell produktion.

Vad är optimal utfodring?

Ett stort bekymmer för närvarande i djurproduktionen är de höga foderkostnaderna. Det behöver utredas vad som är optimal utfodring med tanke på lönsamhet. Det kanske inte alltid är den högsta avkastningen med de största givorna av kraftfoder som är mest lönsamt. Är det exempelvis bättre att satsa på en billigare foderstat än att köpa dyrt koncentrat och ha en kortare uppfödningstid? Det är önskvärt att göra uppföljningar på försök eller beräkningar av olika foderstater och vilka produktionsresultat man kan förvänta sig och se vad det innebär ekonomiskt.

Så mycket stöd kan du få

Du kan få 100 procent i stöd för löner som du, din personal, dina samarbetsparter och deras personal fått utbetalda när de arbetat i projektet, om Jordbruksverket har godkänt utgiften.

Stöd för indirekta kostnader lämnas i form av en schablon. Vid beräkningen används en schablonsats på 15 procent av de sammanlagda utgifterna för lönekostnaderna.

Du kan få 100 procent i stöd för övriga utgifter, till exempel för resor, material, utrustning och köpta tjänster, om Jordbruksverket har godkänt utgiften.

Villkor för stödet

De villkor som gäller för just ditt projekt kommer att stå i ditt beslut om stöd. Men det finns några villkor som kan vara bra att känna till redan innan du söker stödet:

Stödmottagaren ska ha minst en samarbetspartner för att genomföra insatsen. En samarbetspart ska
- tillhöra en annan myndighet, kommun, region, förening eller organisation eller ett annat företag än stödmottagaren
- ha bekräftat samarbetet skriftligt
- bidra till att uppnå projektets uppsatta mål.

Du måste slutföra ditt projekt och ansöka om slututbetalning senast den 15 januari 2028.
Vi beviljar inte stöd till sådant som myndigheter, staten, regioner och kommuner ska ansvara för enligt lag eller annan författning.

Planera din budget

Du ska fylla i en budgetmall och bifoga till ansökan. I budgetmallen ska du ange de utgifter som du tror projektet kommer att ha och som det finns exempel på under rubriken "Utgifter du kan få stöd för" ovan. Du måste beskriva din utgift och vad den omfattar. Du kan inte budgetera poster för till exempel oförutsedda utgifter.

Budgetmall – projektstöd

Om du söker stöd för utgifter för personal som du och dina samarbetsparter har när ni arbetar i projektet ska du bifoga underlag till ansökan som visar att lönenivåerna för personalen är rimlig. Exempel på sådant underlag är CV, lönespecifikationer eller en tydlig beskrivning av personalens roll i projektet.

Mall för beräkning av timlön

Om du söker stöd för övriga utgifter behöver du visa att prisnivån för det du planerar köpa in är rimlig. Det kan du göra genom att bifoga jämförbara prisuppgifter eller offerter.

Du måste ha ekonomisk förmåga att genomföra projektet

Du som söker stödet måste vara kreditvärdig och ha ekonomisk förmåga att genomföra projektet. Du som sökt stödet har det övergripande ansvaret både för projektets genomförande och för dess ekonomi. När du fått beslut om projektstöd och projektet pågår behöver du finansiera utgifterna tills vi betalar ut stödet. Du måste ha haft faktiska utgifter och betalat dina fakturor innan du kan söka utbetalning.

Så bedömer vi din ansökan

Vi kommer att bedöma ansökningarna utifrån bland annat följande kriterier:

Projektet har en bra sammansättning av aktörer.
Projektet uppfyller identifierade behov som är angivna i utlysningen.
Projektet skapar nytta genom resultatspridning till målgruppen.
Projektet har tydliga mål.

Du kan läsa mer om kriterierna för prioritering av ansökningar och om hur vi viktar dem när du loggar in i e‑tjänsten efter punkt 5.

För att du ska kunna få stöd måste din ansökan nå upp till en minimipoäng. Minimipoäng för prioritering är 600 poäng i den här utlysningen.

Så söker du stödet

Du söker stödet i vår e‑tjänst. Ansökan är öppen från 1 september 2024 till och med 31 december 2024.

E-tjänst: Sök projektstöd, investeringsstöd och företagsstöd

Logga in med BankID.
Gå till ”E‑tjänster inom Mina sidor”.
Välj ”Projekt-, investerings- och företagsstöd”.
Starta tjänsten.
Under punkt 3 ”Välj stöd”, ska du välja ”Samarbete”.
Under punkt 4 ”Komplettera med rätt inriktning” ska du välja ”Samarbete” och därefter ”Miljö och klimat” och sedan "Minska utsläpp av växthusgaser".
Under punkt 5 ”Genomförande” ska du ange var projektet kommer att genomföras. Välj ”Hela landet” även om du genomför projektet regionalt. Detta är en nationell utlysning som handläggs av Jordbruksverket. Om du inte väljer ”Hela landet” kommer ansökan inte in till Jordbruksverket utan till länsstyrelsen i den region du valt.

Du kan ändra i din ansökan ända fram till sista ansökningsdag.

Fullmakt behövs i vissa fall

Du kan behöva en fullmakt för att söka stöd och utbetalning åt en organisation eller ett företag. Du kan också ge fullmakt så att någon annan kan söka åt dig.

Fullmakt för e‑tjänster

När du har skickat in din ansökan om stöd

Om vi bifaller din ansökan om stöd kommer ditt beslut att innehålla information om de villkor som gäller och det du behöver göra. Det här är dock bra att tänka på direkt efter att du skickat in din ansökan om stöd:

Du är inte garanterad att få stöd bara för att du har sökt stödet. Om ditt projekt blir prioriterat krävs vidare handläggning innan Jordbruksverket kan fatta ett formellt beslut.
Om du påbörjar ditt projekt innan du fått ditt beslut om stöd är det viktigt att du ändå följer de regler som gäller för stödet. Annars kan det hända att ditt stöd minskar eller att du inte får något stöd alls.

Läs ditt beslut – där står det du behöver veta!

Beslutet är anpassat efter ditt projekt. Det innehåller viktig information om vad just du behöver göra när du genomför ditt projekt. Läs även bilagan Övriga upplysningar.

Olika typer av utbetalningar

Det finns olika typer av utbetalningar.

Förskottsutbetalning

Du kan söka förskottsutbetalning så fort du har fått ditt beslut om stöd.

Du kan få upp till 50 procent av ditt stöd i förskott, dock högst 250 000 kronor. En del av beloppet kommer från EU och en del från Sverige. Du kan högst få förskott med den del som kommer från Sverige. Beloppet står i ditt beslut om stöd.

När du söker förskott behöver du inte redovisa några utgifter. Därför måste du i stället redovisa utgifterna för detta belopp när du söker slututbetalning.

Statliga myndigheter, regioner och kommuner kan inte söka förskottsutbetalning.

Delutbetalning

Sök gärna delutbetalning i ett tidigt skede. Du kan till exempel söka varje kvartal eller efter en period då projektet haft många eller stora utgifter. Alla underlag från perioden du söker delutbetalning för ska vara med i ansökan och du ska ha betalt alla utgifter. Om du glömmer någon utgift kan du ta med den nästa gång du söker utbetalning och skriva en förklaring.

När du söker delutbetalning ska du i en lägesrapport beskriva vad som har utförts i projektets aktiviteter. Det är viktigt att du tydligt redovisar hur utgifterna har koppling till de genomförda aktiviteterna som du söker delutbetalning för. Det är även viktigt att du beskriver problem och utmaningar samt eventuella förändringar som uppstått i projektet som vi har nytta av att känna till. Vid ansökan om delutbetalning kontrollerar vi att stödmottagaren jobbar mot målet enligt beslutet om stöd.

Slututbetalning

Du ska söka slututbetalning senast det datum som står i ditt beslut om stöd. Då ska du vara klar med ditt projekt och ha betalat alla dina utgifter. Om du söker slututbetalning för sent minskar ditt stöd med 1 procent av utbetalningsbeloppet för varje dag som ansökan är försenad. Om din ansökan kommer in mer än 25 dagar för sent får du inga pengar alls.

När du söker slututbetalning ska du göra en slutrapport som beskriver vad du har gjort och vilka resultat och mål du har uppnått. Det är viktigt att du tydligt redovisar hur utgifterna har koppling till genomförda aktiviteter samt att aktiviteterna stämmer överens med beslutet om stöd. Vid ansökan om slututbetalning kontrollerar vi att projektets mål är uppnått.

Redovisa utgifterna för projektet separat i din bokföring

Det är viktigt att du i din bokföring redovisar de utgifter och intäkter som hör till projektet separat från utgifter och intäkter som hör till annan verksamhet. Om du inte har redovisat separat kommer det att bli ett avdrag på ditt stöd.

Se till att fakturor och betalningsbevis uppfyller kraven

Det är också viktigt att du sparar alla underlag så som fakturor, betalningsbevis, avtal, offerter, följesedlar och andra handlingar som underlagen hänvisar till.

Förutom den information som en faktura alltid ska innehålla så gäller det här:

Utgiften på fakturan ska gå att koppla till ditt projekt.
Fakturan ska vara adresserad till, och betald av, den som sökt stödet.

Innehåll som en faktura ska ha (verksamt.se)

Du ska ha betalningsbevis för alla fakturor. Av betalningsbevisen ska det framgå att det är du som är stödmottagare som har betalat. Fakturorna ska vara betalda senast den dag ansökan om utbetalning kommer in till den myndighet som har beslutat om ditt stöd. Det räcker inte med konteringsstämpel för din egen bokföring.

Kontantbetalningar eller Swishbetalningar över 1 000 kronor godkänns inte.

Exempel på betalningsbevis

Det här är olika typer av betalningsbevis:

utskrift av betalning via internetbank
betalorder för bank- och plusgiro i kombination med kontoutdrag
kvitto från banken
kontoutdrag som visar en betalning via autogiro
lönespecifikation
kvitto vid kontant-, betalkorts- och Swishbetalning som behöver kombineras med kontoutdrag eller utdrag ur bokföringen om det inte framgår på kvittot vem som betalat.

Ta reda på om du är upphandlingsskyldig

Du ska ta reda på om du eller dina samarbetsparters är upphandlingsskyldiga.

Statliga myndigheter, kommuner, regioner och länsstyrelser är alltid upphandlingsskyldiga men även andra juridiska personer som aktiebolag, stiftelser och ideella föreningar kan vara det.

Om du är upphandlingsskyldig ska du upphandla inköpen i projektet. Du ska spara alla underlag som är kopplade till de upphandlingar som är relevanta för projektet.

Om den myndighet som handlägger din ansökan begär det kan du behöva skicka in underlag för att visa om din organisation är upphandlingsskyldig eller inte.

Information om offentlig upphandling (upphandlingsmyndigheten.se)

Särskilda regler för redovisning mellan samarbetsparter

Det är du som är projektägare och stödmottagare som ska söka utbetalning av stödet och som ska redovisa projektets utgifter och inkomster till oss. Det innebär att dina samarbetsparter ska

vidarefakturera sina utgifter i projektet till dig som är stödmottagare med samma fakturabelopp som samarbetsparten själv mottagit, oberoende om parten är momsredovisningsskyldig eller inte
bifoga kopior av sina fakturor tillsammans med betalningsbevis som visar att det är de som har betalat fakturorna
bifoga fakturakopiorna så som de ser ut, även om de innehåller utgifter som inte hör till projektet. Markera de utgifter som hör till projektet.
bifoga underlag till fakturan som motsvarar det underlag som du som stödmottagare behöver bifoga när du redovisar till oss.

Den arbetstid som samarbetsparterna fakturerar dig som stödmottagare ska kunna styrkas med signerad projektdagbok och lönespecifikation.