Jordbruksverket utlyser 3 miljoner kronor för samarbetsprojekt som främjar samarbete inom området erfarenheter och förbättrade kunskaper om odling av mellangrödor.
Du kan söka stödet mellan den 1 september och den 31 december 2024. Du söker både stödet och utbetalning i vår e‑tjänst.
Myndigheter, kommuner, regioner, föreningar, andra organisationer och företag kan söka stödet. Privatpersoner kan inte söka stödet.
Jordbruksverket kommer att bevilja stöd för max tre projekt. Projekten ska ha följande mål:
Inom stödet är det också möjligt att använda medlen för tester av tekniker och metoder på enskilda företag.
De utgiftstyper du kan få stöd för är utgifter för personal, indirekta kostnader och övriga utgifter. Du kan inte få stöd för investeringar, marknadsföring eller forskning.
Du kan bara få stöd för utgifter som har fakturadatum och betalningsdatum från och med den dag då du skickade in din ansökan till Jordbruksverket.
Du kan få stöd för löner som du, din personal, dina samarbetsparter och deras personal fått utbetalda när de arbetat i projektet. Om du äger ett aktiebolag måste du alltså ta ut lön för att kunna söka utbetalning för din löneutgift.
Du eller eventuell samarbetspart som äger en enskild firma, ett handelsbolag eller kommanditbolag och arbetat i projektet kan få stöd med 340 kronor per timme. I de fallen redovisar du det som en övrig utgift.
Om du får stöd för utgifter för personal kan du även få stöd för indirekta kostnader. Indirekta kostnader, även kallade OH‑kostnader, är utgifter som inte är direkt kopplade till någon speciell aktivitet i projektet men de är nödvändiga för att du ska kunna genomföra det. Det kan till exempel vara lokalkostnader, rekrytering av personal, intern utbildning, intern representation, kontorsmaterial och telefoni.
Övriga utgifter är till exempel mat och fika vid externa möten, resor, traktamenten, konsultarvoden för andra än samarbetsparter och andra utgifter med koppling till projektet.
Jordbruksmark är en naturresurs som ger mat och foder om den förvaltas på ett bra sätt. Förvaltandet av jordbruksmarken måste därför utgå från ett långsiktigt perspektiv.
Syftet med god markvård är att bibehålla jordarnas produktionsförmåga och att minimera negativ miljöpåverkan. Organiskt kol är en viktig faktor för markkvalitet och bördighet.
I den strategiska planen för jordbrukspolitiken finns ersättningar som främjar en ökad odling av fång- och mellangrödor. Syftet med ersättningen till mellangrödor är främst att bidra med inlagring av kol i marken och syftet med ersättningen till fånggrödor är främst att minska kväveläckaget från åkermark. I och med att fältet blir bevuxet under längre tid vid odling av fång- och mellangrödor ökar kolinlagringen och det finns även andra positiva miljöeffekter som minskad erosion och minskat näringsläckage. Vårt relativt kyliga och fuktiga klimat erbjuder goda förutsättningar för kolinlagring men innebär också utmaningar när det gäller att förlänga odlingstiden av mellangrödor in på hösten. Vi använder i den här texten benämningen mellangröda som ett samlingsbegrepp för alla olika syften med odlingen.
Mellangrödor har många potentiella funktioner i växtodlingssystemet och flera av dem är också till nytta i växtodlingen till exempel ogräskontroll, kvävetillgång, förbättrad markstruktur och markbördighet. Det finns också risker vid odling av mellangrödor som att uppföröka växtskadegörare och ogräs samt emission av lustgas och förlust av löst fosfor.
Det finns en kunskapsbas om odling och miljöeffekter av mellangrödor som har byggts upp under årens lopp genom forskning och försök. Den äldre och mer omfattande kunskapsbasen handlar om insådda fånggrödor bestående av gräs eller gräs i blandning med baljväxter. Det är dock en större utmaning att lyckas med groning och etablering av eftersådda mellangrödor på grund av behovet av tidig såtidpunkt och tillgång till markfukt. Försök visar att också att biomassan från mellangrödan blir högre i Skåne än när jämförelser har gjorts med odling i Väst- eller Mellansverige. Det finns därmed ett behov av erfarenhets- och kunskapsutbyte om eftersådda mellangrödor och odling av mellangrödor i de geografiska områden där odlingen av fång- och mellangrödor inte har varit så utbredd.
Det finns en risk för höga emissioner av klimatgasen lustgas när en mellangröda som lätt fryser ned på hösten och med högt kväveinnehåll (låg C/N‑kvot) börjar brytas ned på senhösten i eller på en blöt mark. Det finns ett behov av ökad kunskap inom området främst från forskningen men det är även intressant att utbyta erfarenhet om och i så fall hur lantbrukare anpassar odlingen av frostkänsliga mellangröda för att undvika risken för höga emissioner av lustgas. Det kan gälla till exempel val av arter och om och när man för bort grönmassa.
Du kan få 100 procent i stöd för löner som du, din personal, dina samarbetsparter och deras personal fått utbetalda när de arbetat i projektet, om Jordbruksverket har godkänt utgiften.
Stöd för indirekta kostnader lämnas i form av en schablon. Vid beräkningen används en schablonsats på 15 procent av de sammanlagda utgifterna för lönekostnaderna.
Du kan få 100 procent i stöd för övriga utgifter, till exempel för resor, material, utrustning och köpta tjänster, om Jordbruksverket har godkänt utgiften.
De villkor som gäller för just ditt projekt kommer att stå i ditt beslut om stöd. Men det finns några villkor som kan vara bra att känna till redan innan du söker stödet.
Du ska fylla i en budgetmall och bifoga till ansökan. I budgetmallen ska du ange de utgifter som du tror projektet kommer att ha och som det finns exempel på under rubriken Utgifter du kan få stöd för, längre upp på den här sidan. Du måste beskriva din utgift och vad den omfattar. Du kan inte budgetera poster för till exempel oförutsedda utgifter.
Om du söker stöd för utgifter för personal som du och dina samarbetsparter har när ni arbetar i projektet ska du bifoga underlag till ansökan som visar att lönenivåerna för personalen är rimlig. Exempel på sådant underlag är CV, lönespecifikationer eller en tydlig beskrivning av personalens roll i projektet.
Om du söker stöd för övriga utgifter behöver du visa att prisnivån för det du planerar köpa in är rimlig. Det kan du göra genom att bifoga jämförbara prisuppgifter eller offerter.
Du som söker stödet måste vara kreditvärdig och ha ekonomisk förmåga att genomföra projektet. Du som sökt stödet har det övergripande ansvaret både för projektets genomförande och för dess ekonomi. När du fått beslut om projektstöd och projektet pågår behöver du finansiera utgifterna tills vi betalar ut stödet. Du måste ha haft faktiska utgifter och betalat dina fakturor innan du kan söka utbetalning.
Din ansökan om stöd kommer att prövas mot EU:s regler om statsstöd och stöd av mindre betydelse. Om ditt stöd bedöms vara inom jordbruks- eller fiskeriverksamhet är projektet eller investeringen undantagen reglerna om statsstöd.
Vi kommer att bedöma ansökningarna utifrån bland annat följande kriterier:
Du kan läsa mer om kriterierna för prioritering av ansökningar och om hur vi viktar dem när du loggar in i e‑tjänsten efter punkt 5.
Alla ansökningar poängsätts utifrån olika poängkrav. Du som söker stöd får vägledning i vår e‑tjänst om vilka svar och underlag du behöver lämna. I e‑tjänsten kan du också se hur uppgifterna kommer att bedömas och vilka krav som gäller för att få poäng.
Vi bedömer hur väl dina lämnade uppgifter uppfyller poängkraven och sedan poängsätter vi din ansökan. Din ansökan kan få 1 000 poäng som mest.
För att du ska kunna få stöd måste din ansökan nå upp till en minimipoäng. Minimipoäng är 600 poäng i den här utlysningen.
Du söker stödet i vår e‑tjänst. Ansökan är öppen från den 1 september till och med den 31 december 2024.
Du kan ändra i din ansökan ända fram till sista ansökningsdag.
I de flesta fall behöver du en fullmakt för att söka stöd och utbetalning åt en organisation eller ett företag. Du kan också ge fullmakt så att någon annan kan söka åt dig.
Om vi bifaller din ansökan om stöd kommer ditt beslut att innehålla information om de villkor som gäller och det du behöver göra. Det här är dock bra att tänka på direkt efter att du skickat in din ansökan om stöd:
Beslutet är anpassat efter ditt projekt. Det innehåller viktig information om vad just du behöver göra när du genomför ditt projekt. Läs även bilagan Övriga upplysningar.
Det finns olika typer av utbetalningar.
Du kan söka förskottsutbetalning så fort du har fått ditt beslut om stöd.
Du kan få upp till 50 procent av ditt stöd i förskott, dock högst 250 000 kronor. En del av beloppet kommer från EU och en del från Sverige. Du kan högst få förskott med den del som kommer från Sverige. Beloppet står i ditt beslut om stöd.
När du söker förskott behöver du inte redovisa några utgifter. Därför måste du i stället redovisa utgifterna för detta belopp när du söker slututbetalning.
Statliga myndigheter, regioner och kommuner kan inte söka förskottsutbetalning.
Sök gärna delutbetalning i ett tidigt skede. Du kan till exempel söka varje kvartal eller efter en period då projektet haft många eller stora utgifter. Alla underlag från perioden du söker delutbetalning för ska vara med i ansökan och du ska ha betalt alla utgifter. Om du glömmer någon utgift kan du ta med den nästa gång du söker utbetalning och skriva en förklaring.
När du söker delutbetalning ska du i en lägesrapport beskriva vad som har utförts i projektets aktiviteter. Det är viktigt att du tydligt redovisar hur utgifterna har koppling till de genomförda aktiviteterna som du söker delutbetalning för. Det är även viktigt att du beskriver problem och utmaningar samt eventuella förändringar som uppstått i projektet som vi har nytta av att känna till. Vid ansökan om delutbetalning kontrollerar vi att stödmottagaren jobbar mot målet enligt beslutet om stöd.
Du ska söka slututbetalning senast det datum som står i ditt beslut om stöd. Då ska du vara klar med ditt projekt och ha betalat alla dina utgifter. Om du söker slututbetalning för sent minskar ditt stöd med 1 procent av utbetalningsbeloppet för varje dag som ansökan är försenad. Om din ansökan kommer in mer än 25 dagar för sent får du inga pengar alls.
När du söker slututbetalning ska du göra en slutrapport som beskriver vad du har gjort och vilka resultat och mål du har uppnått. Det är viktigt att du tydligt redovisar hur utgifterna har koppling till genomförda aktiviteter samt att aktiviteterna stämmer överens med beslutet om stöd. Vid ansökan om slututbetalning kontrollerar vi att projektets mål är uppnått.
Det är viktigt att du i din bokföring redovisar de utgifter och intäkter som hör till projektet separat från utgifter och intäkter som hör till annan verksamhet. Om du inte har redovisat separat kommer det att bli ett avdrag på ditt stöd.
Det är viktigt att du sparar alla underlag så som fakturor, betalningsbevis, avtal, offerter, följesedlar och andra handlingar som underlagen hänvisar till.
Förutom den information som en faktura alltid ska innehålla så gäller det här:
Du ska ha betalningsbevis för alla fakturor. Av betalningsbevisen ska det framgå att det är du som är stödmottagare som har betalat. Fakturorna ska vara betalda senast den dag ansökan om utbetalning kommer in till den myndighet som har beslutat om ditt stöd. Det räcker inte med konteringsstämpel för din egen bokföring.
Kontantbetalningar eller Swishbetalningar över 1 000 kronor godkänns inte.
Det här är olika typer av betalningsbevis:
Du ska ta reda på om du eller dina samarbetsparters är upphandlingsskyldiga.
Statliga myndigheter, kommuner, regioner och länsstyrelser är alltid upphandlingsskyldiga men även andra juridiska personer som aktiebolag, stiftelser och ideella föreningar kan vara det.
Om du är upphandlingsskyldig ska du upphandla inköpen i projektet. Du ska spara alla underlag som är kopplade till de upphandlingar som är relevanta för projektet.
Om den myndighet som handlägger din ansökan begär det kan du behöva skicka in underlag för att visa om din organisation är upphandlingsskyldig eller inte.
Det är du som är projektägare och stödmottagare som ska söka utbetalning av stödet och som ska redovisa projektets utgifter och inkomster till oss. Det innebär att dina samarbetsparter ska
Den arbetstid som samarbetsparterna fakturerar dig som stödmottagare ska kunna styrkas med signerad projektdagbok och lönespecifikation.
Det är Jordbruksverket som ansvarar för stödet och handlägger din ansökan.
Om du har frågor om utlysningens bakgrund och vilka projekt som utlysningen ska främja kan du vända dig till Else-Marie Mejersjö.
Om du har frågor om stödets regler kan du skicka dina frågor till landsbygdsstödsenheten.
Vill du hellre ta dina frågor per telefon går det bra att skicka en e‑post till landsbygdsstödsenheten och be om att bli uppringd.
Söker efter grundforeskrifter:
2022:27