Växter ger oss 80 procent av världens mat och 98 procent av syret vi andas. Växter ger oss också livskraftiga skogar. Men 40 procent av de ätliga växterna dör eller skadas på grund av växtskadegörare som insekter, svampsjukdomar och virus. Samtidigt behöver vi globalt öka livsmedelsproduktionen med 60 procent till år 2050. Behovet av kunskaper om risker med växtskadegörare och vad vi kan göra för att minska riskerna är stort.
Att förebygga angrepp av växtskadegörare är mycket mer kostnadseffektivt än att hantera ett fullt utvecklat angrepp. När en växtskadegörare väl har etablerat sig blir det både mer tidskrävande och dyrare. Kanske är det inte ens möjligt att helt bli av med skadegöraren.
Att förebygga angrepp av växtskadegörare handlar om att tänka efter före, till exempel genom att
Är du intresserad av nya växter? I faktabladet med samma namn finns kort information om vilka regler du som privatperson behöver känna till.
När väl skadegöraren är där kan angreppet behöva bekämpas för att minska skadorna. En yrkesodlare kan då använda olika slags växtskyddsmedel. Fler skadegörare och större angrepp riskerar att leda till ökat behov av bekämpning och användning av växtskyddsmedel. Många skadegörare är inte heller möjliga att bekämpa när de kommit in i odlingen. Då kan det i stället handla om att tvingas acceptera att växterna skadas eller till och med dör. Om ett angrepp hittas i ett tidigt stadium kan det mest effektiva vara att avverka de angripna träden, förstöra grödan eller att för de närmast kommande åren inte odla vissa grödor. Detta för att hindra fortsatt förökning och spridning.
Håll ögonen öppna när du ser ovanliga variationer i trädgården, skogen, livsmedelsproduktionen och så vidare. Googla, fråga runt! Karantänskadegörare är växtskadegörare som har begränsad spridning eller som inte finns alls i Sverige, men som kan orsaka stor skada om de sprids. Om du tror att du har sett en sådan växtskadegörare, anmäl det till Jordbruksverket via länken nedan.
Det kan finnas smitta som inte syns: svampsporer, ägg av insekter och ogräsfrö i jord som följer med när vi flyttar plantor, dåligt rengjorda maskiner och redskap. Ta inga onödiga risker, flytta så lite jord som möjligt.
Trä och träemballage som följer med importerade varor kan innehålla fripassagerare som kan hota våra skogar. Var uppmärksam på om det följer med larver eller insekter och se till att de inte kommer ut i skogen.
Här kan du se en film om hur du kan bidra till att stoppa spridning av växtskadegörare.
Odlade växter är en förutsättning för att förse oss med livsmedel och foder. Våra växter och skogar ger oss råvaror till trä, papper, tyger och en rad andra produkter. Resursen växter innebär därför stora ekonomiska värden. Men skogar, trädgårdar, parker och grönområden och landskapet runt omkring oss har också sociala och kulturella värden. Växter skyddar mot markerosion, hindrar läckage av näringsämnen och lagrar koldioxid. Växter är också grundläggande i den biologiska mångfalden och det finns många exempel på att vi mår bättre i gröna miljöer.
Friska växter bidrar till flera av de globala målen för hållbar utveckling inom FN:s Agenda 2030, bland annat till att motverka hunger och fattigdom, samtidigt som vi skyddar miljön och stimulerar ekonomisk utveckling.