Skydda våra växter och bidra till viktiga värden
Växter är avgörande för livet på jorden. De använder koldioxid och vatten för att binda solenergi i olika kolhydrater och de släpper ut syre som en biprodukt. Det kallas fotosyntes. Därmed omvandlar växter energin i solljuset till sådan energi som djur och människor kan tillgodogöra sig. Det är unikt för växter och några andra fotosyntetiserande organismer.
Växter kan dö eller skadas av växtskadegörare som insekter, svampsjukdomar och virus. I många fall är det en naturlig del av ekosystemet men i våra odlingar orsakar det stora förluster. Med dagens globala handel och resande sprids också växtskadegörare till nya platser, och klimatförändringar gör att skadegörare kan etablera sig där de tidigare inte klarade klimatet. Sådan spridning kan få förödande konsekvenser både för odlade och vilda växter.
Värdet av växter
Odlade växter är en förutsättning för att förse oss med livsmedel och foder. Våra växter och skogar ger oss också råvaror till trä, papper, tyger och en rad andra produkter. Resursen växter har alltså stort ekonomiskt värde. Växters sociala och miljömässiga värden är också stora. Skogar, trädgårdar, parker och grönområden och landskapet runt omkring oss har sociala och kulturella värden. Växter skyddar mot markerosion, hindrar läckage av näringsämnen och lagrar koldioxid. Växter är också grundläggande i ekosystemet och det finns många exempel på att vi mår bättre i gröna miljöer.
Friska växter bidrar till flera av de globala målen för hållbar utveckling inom FN:s Agenda 2030, bland annat till att motverka hunger och fattigdom, samtidigt som vi skyddar miljön och stimulerar ekonomisk utveckling.
Just nu pågår kampanjen #PlantHealth4Life (växthälsa för livet) i hela EU för att öka medvetenheten om hur viktigt det är att skydda våra växter.
Det bästa är att förebygga angrepp av växtskadegörare
Att förebygga är mycket mer effektivt än att hantera ett angrepp av växtskadegörare. När en växtskadegörare väl har etablerat sig är det kanske inte ens möjligt att helt bli av med skadegöraren.
För dig som privatperson handlar förebyggande om att tänka efter före, till exempel genom att
- följa EU:s växtskyddsregler och inte ta med dig växter och fröer när du varit utanför EU, om de inte har sundhetscertifikat
- bara köpa eller dela växter från säkra källor – fråga hur odlaren har kontrollerat att växterna är fria från skadegörare
- välja växtsorter som är resistenta eller toleranta (motståndskraftiga) mot växtskadegörare
- välja växtsorter som är anpassade till förhållandena på platsen och som därmed bättre kan konkurrera med skadegörarna.
Det kan finnas skadegörare som inte syns på växterna, till exempel svampsporer, virus och ägg av insekter och andra organismer. Jord kan också innehålla skadegörare och ogräsfrö och följer med när vi flyttar plantor, dåligt rengjorda maskiner och redskap. Ta inga onödiga risker, flytta så lite jord som möjligt.
Trä och träemballage som följer med importerade varor kan innehålla fripassagerare som kan hota våra skogar. Var uppmärksam på om det följer med larver eller insekter och se till att de inte kommer ut i skogen.
Här kan du se en film om hur du kan bidra till att stoppa spridning av växtskadegörare.
Tidig upptäckt är näst bäst
Om skadegöraren upptäcks innan den har spridits så mycket så är chansen för lyckad bekämpning större. Du kan bidra genom att vara uppmärksam.
Håll ögonen öppna för det som avviker och verkar konstigt i din trädgård eller på andra platser. Sök information hos exempelvis Fritidsodlingens riksorganisation som har rådgivning till hemträdgårdsodlare eller Naturhistoriska riksmuseet som har fakta om naturen och en Jourhavande biolog.
Karantänskadegörare är växtskadegörare som har begränsad spridning eller som inte finns alls i Sverige, men som kan orsaka stor skada om de sprids. Jordbruksverket har information om dessa. Om du tror att du har sett en karantänskadegörare, anmäl det till Jordbruksverket via länken nedan.
Att hantera angrepp av växtskadegörare
När väl skadegöraren är där kan angreppet behöva bekämpas för att minska skadorna. En yrkesodlare kan då använda olika slags växtskyddsmedel. Fler skadegörare och större angrepp riskerar att leda till ökat behov av bekämpning och användning av växtskyddsmedel. Många skadegörare är inte heller möjliga att bekämpa när de kommit in i odlingen. Då kan det i stället handla om att tvingas acceptera att växterna skadas eller till och med dör. Om ett angrepp hittas i ett tidigt stadium kan det mest effektiva ibland vara att avverka de angripna träden, förstöra grödan eller att för de närmast kommande åren inte odla vissa grödor. Detta för att hindra fortsatt förökning och spridning.
Jordbruksverkets roll
Jordbruksverket är Sveriges nationella växtskyddsmyndighet (National Plant Protection Organisation, NPPO). Vi deltar i det internationella samarbetet för att förebygga spridning av växtskadegörare. Globalt arbetar vi inom FN:s Internationella växtskyddskonvention (IPPC) och regionalt inom den Europeiska växtskyddsorganisationen (EPPO). Där kommer länderna överens om standarder för regler, riskbedömningar och diagnos av växtskadegörare med mera. Vi deltar också i EU-arbetet och representerar ofta Sverige vid förhandlingar om regler om växtskadegörare.
Jordbruksverket kontrollerar att reglerna om karantänskadegörare följs, både vid import och vid handel inom Sverige och med andra EU-länder. Vi gör också inventering i odlingar, skog och andra miljöer för att upptäcka förekomst av karantänskadegörare.
Jordbruksverkets växtskyddscentraler ger råd om ogräs, sjukdomar och insekter i yrkesmässig odling av lantbruksgrödor, grönsaker, frukt, bär och växthusodling. Vi finns placerade på fem orter i landet. Om du har frågor om växtskydd som gäller fritidsodling ska du istället kontakta Fritidsodlingens riksorganisation (FOR).