Registrering av nya sorter och växtförädlarrätter

Sök i svenska sortlistan

Registrera växtsorter och växtförädlarrätter

Vad är en sortlista?

En sortlista är den officiella förteckningen över vilka växtsorter av lantbruks- och köksväxter samt frukt- och bärväxter som får säljas. Sortlistan anger även under vilket namn sorterna får säljas. Det finns en sortlista i varje medlemsland i EU. Sortlistan finns som e-tjänst och i växtsortmeddelanden.

• E-tjänst: Svenska sortlistan
• Växtsortmeddelanden 2024

EU:s sortlistor

EU:s gemensamma sortlistor är en sammanställning av alla medlemsländernas sortlistor för lantbruksväxter respektive köksväxter. De gemensamma sortlistorna finns i en databas.

• EU:s gemensamma sortlista (ec.europa.eu)
  

För frukt- och bärväxter finns en motsvarande sortlista, FRUMATIS.

• FRUMATIS, finns långt ner på sidan Plant variety catalogues, databases & information systems (ec.europa.eu)

Sorter som får finnas med i en sortlista

Sorterna i en sortlista hör till någon av de arter som omfattas av EU:s lagstiftning för saluföring av utsäde av lantbruks- och köksväxter samt frukt- och bärväxter.

Prövning av egenskaper

Vanliga sorter av lantbruks- och köksväxter i en sortlista har prövats och godkänts för sina egenskaper. Det innebär att sorten

• har en unik sortbenämning för arten eller liknande arter
• är särskiljbar från andra kända sorter
• är stabil
• är enhetlig.

Detta gäller även vissa sorter av frukt- och bärväxter.

En genetiskt modifierad sort får bara vara registrerad under den period som den genetiska modifieringen som sorten består av är godkänd.

Olika krav på olika växtgrupper

Hur stränga krav som ställs på sorten beror på vilken växtgrupp den tillhör. Det är även olika tillvägagångssätt för registrering av nya sorter i de olika växtgrupperna.

De olika växtgrupperna är

• vanliga sorter av lantbruks- eller köksväxter
• bevarandesorter av lantbruks- eller köksväxter
• amatörsorter av köksväxter
• frukt- och bärväxter.

Sorter som inte finns i en sortlista eller inte är reglerade i lagstiftningen

Du får odla en sort av en reglerad art som inte är med i någon sortlista, men du får inte sälja eller ge bort utsäde eller plantor av sorten.

Om en art inte är reglerad i EU:s lagstiftning får du sälja material av den, även om arten inte finns med i en sortlista. Exempel på arter som inte är reglerade är dill, bovete, foderlosta och havtorn.

Registrering av en lantbruks- eller köksväxt

Du ansöker om att registrera en ny sort av en lantbruks- eller köksväxt i vår e-tjänst. Registreringen gäller i 10 år. Ansökan kostar 3 000 kronor per sort. Du kan betala direkt i e-tjänsten eller med faktura. Därefter betalar du en årsavgift på 2 000 kronor per sort.

• E-tjänst: Registrera växtsorter

Sorten behöver en benämning eller ett namn

För att sorten ska kunna registreras i sortlistan ska sorten även ha en godkänd sortbenämning, det vill säga ett namn. Sortbenämningen ska vara unik. Vi kontrollerar om sortbenämningen är unik i EU:s databas för sortbenämningar, CPVO Variety Finder.

Om du vill benämna din sort efter att du skickat in ansökan om intagning i sortlistan ska du skicka in en ansökan om att komplettera med sortbenämning.

• E-tjänst: Ansök om att komplettera med sortbenämning

Teknisk sortprovning av nya sorter

Alla nya sorter av lantbruks- eller köksväxter ska sortprovas innan de kan registreras i sortlistan. Det innebär att sorten provas tekniskt i odling under minst 2 år. Den ena delen av den tekniska provningen kallas för DUS-provning.

Resultaten från DUS-provningen ska visa att

• sorten går att skilja från andra kända sorter i EU
• sorten inte förändras från år till år vid förökning
• individerna inom sorten är enhetliga.

DUS-provningarna görs av provningsanstalter i Europa som är godkända av EU:s växtsortmyndighet. Vi beställer DUS-provningen i ett land så nära Sverige som möjligt. Om du har en färdig DUS-rapport ska du bifoga den med ansökan. Om DUS-rapporten inte är klar ska du bifoga en preliminär sortbeskrivning med ansökan om intagning i sortlistan. Vi kan även beställa en färdig DUS-rapport från en provningsanstalt om inte landets odlingsförhållanden är alltför olika Sveriges.

• CPVO:s formulär för preliminär sortbeskrivning (online.plantvarieties.eu)

Det är viktigt att du skickar in rätt mängd utsäde och vid rätt tidpunkt. För vissa arter ska du även bifoga ax. Vi måste även beställa DUS-provningen innan ett visst datum för respektive art. Därför är det viktigt att din ansökan kommer in innan det datumet.

• Tidpunkter för anmälan till DUS-provning i Danmark samt utsädesmängder (tystofte.dk)

• Tidpunkter för anmälan till DUS-provning i Finland (ruokavirasto.fi)
• Tidpunkter för anmälan till DUS-provning i Estland (pta.agri.ee)

Bruks- och värdeprovning av nya sorter av lantbruksväxter

Den andra delen av den tekniska provningen består av en bruks- och värdeprovning för lantbruksväxter. Om du vill registrera en ny sort av en lantbruksväxt ska sorten ha minst en egenskap som är bättre än hos andra redan registrerade sorter. Därför jämför vi den nya sorten med de sorter som redan finns med i svenska sortlistan i en så kallad bruks- och värdeprovning. Det är Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) som ansvarar för bruks- och värdeprovningarna i Sverige. Du når SLU:s sortprovning via e‑post

• sortprovning@slu.se

Avgiften för bruks- och värdeprovningen beror på vilken art det är och i vilket område den ska provas.

• Avgifter för värdeprovning (slu.se)

Bruks- och värdeprovningen pågår i minst 2 år. Då testar man bland annat

• om sorten ger högre skörd av god kvalitet än andra registrerade sorter
• hur sorten mognar i förhållande till andra sorter
• hur sortens inre kvalitetsegenskaper förhåller sig till andra sorter, så som råfetthalt och stärkelsehalt
• om sorten är motståndskraftig mot vanligt förekommande växtsjukdomar.

I Sverige görs ingen bruks- och värdeprovning av grönytegräs. För köksväxter görs bruks- och värdeprovning endast för Cichorium intybus L. (cikoria).

Du hittar resultat från bruks- och värdeprovningen i SLU:s sökbara databas sortval.nu, där du kan söka och jämföra olika sorters egenskaper från olika försök.

• sortval.nu

Kontakta SLU för information om datum för sista anmälan till bruks- och värdeprovning.

Jordbruksverket och SLU har gemensamt tagit fram minimikrav för bruks- och värdeprovningen i Sverige.

• Ansvarsfördelning mellan SLU och Jordbruksverket för den svenska värdeprovningen Pdf, 303 kB.
• Bilaga: Minimikrav för svensk värdeprovning Pdf, 212.3 kB.
• Underbilaga: Parameterbeskrivning Pdf, 270 kB.

Försöksutsäde av sorter som DUS-provas ska kontrollodlas

Vi kontrollodlar försöksutsädet för att säkerställa att utsädet som också skickas till bruks- och värdeprovningen och till DUS-provningen är homogent och av rätt sort. Mängden utsäde beror på vilken art det är.

• Såmängd till kontrollodling av försöksutsäde Pdf, 25.8 kB.

Du skickar utsäde som ska kontrollodlas till Jordbruksverkets utsädesenhet.

Jordbruksverket

Utsädesenheten

Österleden 165

261 51 Landskrona​

Bevarandesorter

En bevarandesort är en lantsort eller en annan sort som har odlats före 1950 i Sverige. Våra gamla sorter är ett kulturarv som det finns många skäl till att bevara. Äldre sorters egenskaper kan till exempel vara till nytta i framtiden när klimat och miljöer förändras.

För att sorten ska räknas som en bevarandesort ska den vara naturligt anpassad till den plats och den region som den har funnits i, och den ska vara värd att bevara. Det ska finnas dokumenterat att sorten har odlats länge i Sverige.

Skillnaden mellan en bevarandesort och en amatörsort är att en bevarandesort är av växtgenetiskt intresse och odlas även av yrkesodlare. En amatörsort odlas av hobbyodlare och får bara säljas i små förpackningar. En bevarandesort får bara produceras och saluföras i sitt ursprungsland medan en amatörsort inte har denna nationella begränsning.

Bevarandesorter i den svenska sortlistan

Det är möjligt att registrera bevarandesorter av lantbruksväxter och köksväxter i den svenska sortlistan. Det betyder att det är tillåtet att producera och saluföra utsäde av dessa sorter i Sverige.

• Sorter som är registrerade som bevarande sorter i Sverige Pdf, 53.6 kB.

För att bevarandesorten ska få vara med i sortlistan får den inte redan finnas med i den vanliga sortlistan som en vanlig sort, till exempel Blå Kongo som finns med som en vanlig sort i EU:s sortlista och kan därför inte tas in som en bevarandesort i svenska sortlistan. Sorten får heller inte vara skyddad av någon växtförädlarrätt.

Sorten får inte vara en helt ny sort, utan den ska ha odlats i Sverige sedan före 1950. För att bevarandesorten ska få vara med i sortlistan ska Jordbruksverket ha bedömt att den är värd att bevara. När vi bedömer sorten utgår vi främst från kriterierna för bevarande som finns i programmet för odlad mångfald.

• Sveriges lantbruksuniversitet information om program för odlad mångfald (slu.se)

Reglerna för att ta in en bevarandesort i sortlistan skiljer sig från reglerna för vanliga sorter:

• Bevarandesorterna får ha större variation inom sorten än vad normala sorter får ha.
• Bevarandesorter behöver inte provas tekniskt.
• Det ska finnas en noggrann beskrivning av sorten.
• Det ska finnas dokument om att sorten är värd att bevara.

Registrera en bevarandesort

Du ansöker om att registrera en ny sort av en bevarandesort i vår e-tjänst. Registreringen är giltig i 10 år. Ansökan kostar 800 kronor per sort. Du kan betala direkt i e-tjänsten eller med faktura. Det är ingen årsavgift för bevarandesorter.

• E-tjänst: Registrera amatör- och bevarandesort i sortlistan

Du ska bifoga en noggrann beskrivning av sorten och dokumentation om sortens bevarandevärde med ansökan. Använd CPVO:s frågeformulär för arten och komplettera med egna erfarenheter.

• CPVO:s formulär för sortbeskrivning (online.plantvarieties.eu)

Innan du skickar in din ansökan bör du kontrollera med oss om någon annan skickat in en ansökan för sorten. Det räcker med en ansökan för varje sort.

Du ska ha tillräcklig mängd utsäde av sorten så att Jordbruksverket vid behov kan odla den för att se om den skiljer sig från andra inom EU kända sorter av arten.

Jordbruksverket beslutar om sorten är värd att bevara och om vi kan ta in den i sortlistan som en bevarandesort. Om vi godkänner registreringen av bevarandesorten kan du producera och sälja utsäde av sorten inom Sverige.

Utsäde av bevarandesorten ska stämma med det material av sorten som NordGen har. Om NordGen inte har din sort ska du skicka utsäde till dem.

• Nordiska institutionen för bevarande och hållbart utnyttjande av växter, husdjur och skog (NordGen.org)

I broschyren Amatör- och bevarandesorter kan du läsa om regler för produktion och försäljning av olika bevarandesorter.

• Broschyr: Amatör- och bevarandesorter – regler kring utsädesodling och försäljning

Amatörsorter

En amatörsort är en köksväxtsort som saknar värde för kommersiell odling, men som har utvecklats för att odlas under särskilda omständigheter. Det innebär att sorten har utvecklats för att till exempel odlas i ett särskilt klimat eller i speciella jordar. För att få sälja utsäde av en amatörsort ska den finnas i en sortlista.

Reglerna för amatörsorter skiljer sig från reglerna för andra sorter av köksväxter:

• Amatörsorterna får ha större variation inom sorten än vad andra sorter får ha.
• Det ska finnas en noggrann beskrivning av amatörsorten.
• Det ska vara dokumenterat att det är en amatörsort.
• En amatörsort får ha fler än en sortbenämning, om det finns historiska belägg för det.
• Det är begränsat hur stor mängd utsäde som får säljas av en amatörsort.
• Amatörsorter ska märkas på ett särskilt sätt.

Om du säljer utsäde av en amatörsort ska du varje produktsäsong rapportera till Jordbruksverket hur stor mängd du har sålt.

Jordbruksverket gör stickprov på utsäde av amatörsorter. Vi kontrollerar till exempel att det är rätt sort och att det inte finns ogräs i utsädet.

Registrera en amatörsort

Du ansöker om att registrera en ny sort av en amatörsort i vår e-tjänst. Registreringen är giltig i 10 år. Ansökan kostar 800 kronor per sort. Du kan betala direkt i e-tjänsten eller med faktura. Det finns ingen årsavgift för amatörsorter.

• E-tjänst: Registrera amatör- och bevarandesort i sortlistan

Med ansökan ska du bifoga en sortbeskrivning. Du ska beskriva sorten noggrant. Använd CPVO:s frågeformulär för arten och komplettera med egna erfarenheter.

• CPVO:s formulär för sortbeskrivning (online.plantvarieties.eu)

Innan du skickar in din ansökan bör du kontrollera med oss om någon annan skickat in en ansökan för sorten. Det räcker med att en ansökan skickas in för varje sort, för att man ska få saluföra sorten inom EU.

För att amatörsorten ska bli godkänd får den inte finnas med i sortlistan som en vanlig sort eller vara skyddad av växtförädlarrätt.

Amatörsorter behöver inte provas tekniskt på samma sätt som en vanlig sort.

Från det att vi registrerat en amatörsort i sortlistan tar det ett par månader innan sorten publiceras i den gemensamma sortlistan för köksväxter.

I broschyren Amatör- och bevarandesorter kan du läsa om regler för försäljning och produktion av utsäde av olika amatörsorter.

• Broschyr: Amatör- och bevarandesorter – regler kring utsädesodling och försäljning

Frukt- och bärsorter

Frukt- och bärsorter, inklusive grundstammar, kan ha två varianter av beskrivningar

• officiell beskrivning
• officiellt erkänd beskrivning.

Frukt- och bärsorter med svensk officiell beskrivning ska registreras i följande listor:

• svenska sortlistan
• FRUMATIS.

Frukt- och bärsorter med svensk officiellt erkänd beskrivning ska registreras i följande listor:

• Gamla sorter som ska säljas i EU ska vara registrerade i både den svenska sortlistan och i FRUMATIS.
  
• Nya sorter får bara vara registrerade i den svenska sortlistan.

Även grundstammar med svensk beskrivning ska vara registrerade i respektive sortlista.

Innan du skickar in din ansökan bör du kontrollera att sorten inte redan är registrerad eller att någon annan skickat in en ansökan om registrering av sorten. Det räcker med en ansökan för varje sort. Den får inte heller vara skyddad av växtförädlarrätt eller vara föremål för en ansökan om växtförädlarrätt. Du kan söka i den svenska sortlistan och i EU:s sortlista för frukt- och bärsorter, FRUMATIS.

• FRUMATIS (ec.europa.eu)

Växtförädlarrätt

Du som har framställt en ny växtsort eller är ett ombud för en växtförädlare kan ansöka om växtförädlarrätt för sorten. Du kan få växtförädlarrätt för alla växtarter. Du kan bara få växtförädlarrätt för en ny sort.

Växtförädlarrätt betyder att det enbart är du som har rätt att föröka, bearbeta, sälja, importera, exportera och förvara växtsorten med syftet att föröka den. Om någon annan vill använda växtsorten ska de betala ersättning till dig. Däremot är det fritt för alla att använda skyddade sorter för forskning, försök och framställning av nya sorter.

I Sverige är det Svenska Utsädesföretagens Förening (SVUF) som samlar in ersättningen.

• Svenska Utsädesföretagens Förening (svuf.se)

Växtförädlarrätten gäller i 25 år. För potatis, träd och vin gäller den i 30 år. Du kan inte få din växtförädlarrätt förnyad eller förlängd.

Krav för att sorten ska skyddas

För att en sort ska kunna skyddas ska den

• vara ny
• genomgå en teknisk sortprovning (DUS-provning)
• ha en godkänd sortbenämning.

Du får inte ha sålt eller gett bort utsäde eller andra produkter från sorten under längre tid än 1 år i Sverige innan du lämnar in en ansökan om växtförädlingsrätt. För saluföring i andra länder är det 4 år som gäller, och för vinstockar och träd är det 6 år.

Ansöka om växtförädlarrätt

Du ansöker om växtförädlarrätt i vår e-tjänst. Ansökan kostar 3 000 kronor per sort. Du kan betala direkt i e-tjänsten eller med faktura. Därefter betalar du en årsavgift på 3 000 kronor per sort.

• E-tjänst: Registrera växtförädlarrätt

Du ska bifoga bilagan nyhetsförsäkran och eventuell ombudsfullmakt med din ansökan.

• Blankett: Nyhetsförsäkran – växtförädlarrätt

• Blankett: Ombudsfullmakt – intagning på sortlistan och växtförädlarrätt

Med ansökan ska du även bifoga rapporten från den tekniska sortprovningen, DUS-provningen. Om du inte har en klar rapport, ska du bifoga en preliminär sortbeskrivning. Formulär för den preliminära sortbeskrivningen hittar du på CPVO:s webbplats.

• CPVO:s formulär för preliminär sortbeskrivning (online.plantvarieties.eu)

Författningar

• Växtförädlarrättsförordning (riksdagen.se)
• Utsädesförordning (riksdagen.se)
• Trädgårdsförordningen (riksdagen.se)
• Växtförädlarrättslag (riksdagen.se)
• Utsädeslag (riksdagen.se)
• Trädgårdslag (riksdagen.se)