Lagra gödsel
Du som har djur ska ha tillräcklig lagringskapacitet för att kunna lagra stallgödseln under en viss tid. Hur lång den tiden är beror på hur många djurenheter du har, vilka djurslag du har, om din verksamhet är ett jordbruksföretag och om din jordbruksmark ligger i nitratkänsligt område eller inte. Lagringsutrymmet ska vara utformat så att det inte sker avrinning eller läckage av gödsel till omgivningen.
Nitratkänsliga områden
Reglerna för spridning och lagring av gödsel skiljer sig mellan olika områden i Sverige eftersom vissa områden är mer påverkade av kväveläckage än andra. Dessa områden kallas för nitratkänsliga områden.
Karta över nitratkänsliga områden
Om din mark ligger nära gränsen för ett nitratkänsligt område kan du se mer exakt var gränsen går i länsstyrelsens karttjänst VISS.
Gör så här:
- Sök på "nitratkänsliga områden" i lagerlistan. Då aktiveras rätt kartlager.
- Zooma in på kartan för att se de nitratkänsliga områdena på kartan.
- Klicka på de tre pickarna efter det ikryssade lagret och välj "Ändra lagerstil och etikettering", kryssa sedan i "aktivera anpassad symbolsättning" så kan du välja vilken färg som du vill ska färga in de nitratkänsliga områdena på kartan.
Jordbruksföretag
Har du ett jordbruksföretag omfattas du av fler regler, som exempelvis krav på lagringskapacitet för stallgödsel.
Vad menar vi med jordbruksföretag
Vad som är ett jordbruksföretag definieras i lantbruksregistret. Utifrån den definitionen är djurhållning med exempelvis minkar och hästar inte per automatik ett jordbruksföretag. Hållande av vilthägn räknas inte som ett jordbruksföretag.
Spridningsreglerna gäller för alla
Lagkrav för spridning gäller för alla som gör olika åtgärder på jordbruksmark. Oavsett om det är ett jordbruksföretag eller inte. Det innebär att om du är en hästhållare och sprider gödsel på dina åkrar, ska du följa reglerna för spridning även om du inte har ett jordbruksföretag.
De allmänna hänsynsreglerna gäller för alla
Övriga verksamheter som varken är ett jordbruksföretag eller sprider gödsel, exempelvis hästgårdar. Ska följa de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken. För att det ska bli lättare att följa de allmänna hänsynsreglerna har vi tagit fram allmänna råd till hänsynsreglerna som du kan hitta i föreskriften här nedan. De allmänna råd som finns med i föreskriften vänder sig till alla djurägare oavsett storleken eller lokaliseringen i landet.
Har du hästar finns det en broschyr som innehåller värdefull information kring näringsämnen, lagring och spridning av hästgödsel samt lagstiftningen inom området.
Antal djurenheter påverkar vilka regler som gäller för dig
Det är olika regler för lagring av gödsel beroende på hur många djurenheter du har. När du räknar ut hur många djurenheter du har ska du utgå från hur många djur du har i genomsnitt under ett år. En djurenhet är inte alltid samma sak som ett djur. Hur lång den tiden är beror på hur många djurenheter du har, vilka djurslag du har, om din verksamhet är ett jordbruksföretag och om din jordbruksmark ligger i nitratkänsligt område eller inte.
Vad vi menar med en djurenhet
En djurenhet är olika många djur beroende på djurslaget. I listan ser du hur många djur som räknas som en djurenhet inom varje djurslag.
- 1 mjölkko eller sinko
- 6 kalvar, som är från 1 månad upp till 6 månaders ålder (yngre kalvar räknas till moderdjuret)
- 3 övriga nötkreatur som är 6 månader eller äldre
- 3 suggor eller betäckta gyltor, inklusive smågrisar upp till 12 veckors ålder
- 10 slaktsvin, avelsgaltar eller obetäckta gyltor som är 12 veckor eller äldre
- 1 häst, inklusive föl upp till 6 månaders ålder
- 10 får eller getter som är 6 månader eller äldre
- 40 lamm eller killingar upp till 6 månaders ålder
- 100 värphöns som är 16 veckor eller äldre (moderdjur räknas till värphöns)
- 200 unghöns upp till 16 veckors ålder
- 200 slaktkycklingar
- 100 kalkoner, gäss eller ankor, inklusive kycklingar och ungar upp till 1 veckas ålder
- 15 strutsfåglar av arterna struts, emu och nandu, inklusive kycklingar upp till 1 veckas ålder
- 10 minkhonor för avel, inklusive valpar upp till 8 månaders ålder och avelshannar
- 100 kaniner
Indelningen av djurenheter är tagen från miljöprövningsförordningen (2013:251).
Lagringskapacitet för jordbruksföretag
Reglerna för hur stor lagringskapacitet du som har ett jordbruksföretag behöver ha beror främst på var du har din gård och hur många djurenheter du har. Du kan behöva större lagringskapacitet än reglerna kräver. Du behöver till exempel ha marginaler för de år då det regnar mer eller då snön ligger kvar längre än normalt. Reglerna för när du får sprida stallgödseln påverkar också ditt behov av lagringsutrymme.
Om du har två eller färre djurenheter i nitratkänsligt område
Om din gård ligger i ett nitratkänsligt område och du har två eller färre djurenheter finns det inte några generella regler för lagringskapacitet av gödsel eller lagringsutrymmets utformning. Din lagring av gödsel får ändå inte leda till förorening av yt- eller grundvatten så att miljön eller människors hälsa tar skada. Därför behöver du ändå välja något lämpligt sätt att förvara gödseln, till exempel på en gödselplatta, i en container eller annat utrymme. Kommunen kan med hänvisning till miljöbalken ställa mer specifika krav på ditt lagringsutrymme för gödsel.
Om du har tio eller färre djurenheter i övriga Sverige
Om din gård ligger utanför nitratkänsligt område och du har tio eller färre djurenheter finns det inte några generella regler för lagringskapacitet av gödsel eller lagringsutrymmets utformning. Din lagring av gödsel får ändå inte leda till förorening av yt‑ eller grundvatten så att miljön eller människors hälsa tar skada. Därför behöver du ändå välja något lämpligt sätt att förvara gödseln, till exempel på en gödselplatta, i en container eller annat utrymme. Kommunen kan med hänvisning till miljöbalken ställa mer specifika krav på ditt lagringsutrymme för gödsel.
Lagringskapacitet i nitratkänsliga områden i Skåne, Halland, Blekinge, Gotland, Öland och känsliga kustområden
Om din gård ligger i ett nitratkänsligt område i Skåne, Halland, Blekinge, känsliga kustområden eller på Gotland eller Öland ska du minst kunna lagra den gödsel som dina djur producerar under det antal månader som står i tabellen.
Antal djurenheter | Lagringskapacitet om du har nöt, hästar, får och getter | Lagringskapacitet för övrig djurhållning |
|---|---|---|
Fler än 100 djurenheter | 8 månader | 10 månader |
Mer än 10 och upp till 100 djurenheter | 8 månader | 10 månader |
Mer än 2 och upp till 10 djurenheter | 6 månader | 6 månader |
1–2 djurenheter | inga generella regler | inga generella regler |
Lagringskapacitet i övriga nitratkänsliga områden
Om din gård ligger i nitratkänsliga områden som inte ligger i Skåne, Halland, Blekinge, känsliga kustområden eller på Gotland eller Öland ska du minst kunna lagra den gödsel som dina djur producerar under det antal månader som står i tabellen.
Antal djurenheter | Lagringskapacitet om du har nöt, hästar, får och getter | Lagringskapacitet för övrig djurhållning |
|---|---|---|
Fler än 100 djurenheter | 8 månader | 10 månader |
Mer än 10 och upp till 100 djurenheter | 6 månader | 10 månader |
Mer än 2 och upp till 10 djurenheter | 6 månader | 6 månader |
1–2 djurenheter | inga generella regler | inga generella regler |
Lagringskapacitet i övriga Sverige
Om din gård ligger i delar av Sverige utanför nitratkänsliga områden ska du minst kunna lagra den gödsel som dina djur producerar under det antal månader som står i tabellen.
Antal djurenheter | Lagringskapacitet om du har nöt, hästar, får och getter | Lagringskapacitet för övrig djurhållning |
|---|---|---|
Fler än 100 djurenheter | 8 månader | 10 månader |
Mer än 10 och upp till 100 djurenheter | 6 månader | 10 månader |
Mer än 2 och upp till 10 djurenheter | inga generella regler | inga generella regler |
Räkna ut ditt behov av lagringsutrymme
För att räkna ut hur stort lagringsutrymme du behöver ska du utgå från hur många djur och vilken produktionsform du har.
Du kan använda samma verktyg för att räkna ut ditt behov av lagringsutrymme som du använder för att räkna ut din spridningsareal. Verktyget utgår från de schablonvärden som finns i bilaga 7 i föreskriften om miljöhänsyn i jordbruket.
Beräkningsverktyget Vera
Om du vill göra en mer noggrann beräkning kan du använda Greppa Näringens beräkningsverktyg Vera. Där kan du beräkna stallgödselns näringsinnehåll och mängder och se krav på spridningsareal och lagringsbehov för gödsel.
Uppdatera med jämna mellanrum
Vi rekommenderar att du med jämna mellanrum ser över att de beräkningar du har fortfarande är aktuella, till exempel att djurantal och foderstater är uppdaterat.
Måste jag bygga ut lagringskapaciteten om schablonvärdena visar att jag saknar 150 kubikmeter lagringskapacitet för flytgödsel?
Om du upptäcker att du enligt schablonvärdena saknar tillräcklig lagringskapacitet finns det olika sätt att åtgärda problemet. Det behöver inte betyda att du måste bygga nytt.
Först och främst behöver du klargöra om schablonvärdena i föreskriften är representativa för just din verksamhet. Är de inte det kan du med hjälp av en rådgivare göra noggrannare beräkningar med beräkningsverktyget Vera.
Om schablonvärdena är representativa eller om även en mer noggrann beräkning visar att du saknar tillräcklig lagringskapacitet, behöver du göra något för att uppfylla lagkravet. Ett alternativ till att bygga ut kapaciteten kan vara att se över tillförseln av spill- och rengöringsvatten eller undersöka möjligheten att hyra lagringskapacitet hos exempelvis en granne. Det finns även en möjlighet att ansöka om undantag från kravet på lagringskapacitet hos länsstyrelsen. Om du ansöker om undantag bör du ange hur stor kapacitet du anser att du behöver och motivera att den kapaciteten räcker så att du inte behöver sprida gödsel när det är olämpligt. Kontakta din länsstyrelse vid frågor kring undantag.
Sammanfattningsvis är det du som verksamhetsutövare som ska kunna redogöra för vilka gödselvolymer som uppstår i din verksamhet. Du kan använda schablonvärdena i bilaga 7 till föreskriften när du gör din beräkning, men du måste inte. Tillsynsmyndigheten har däremot ingen annan referens till gödselproduktion än schablonvärdena i föreskriften att förhålla sig till, vilket betyder att du kan behöva förklara din beräkning om du använt en annan metod.
Utformning och placering av lagringsutrymmen
Du kan själv välja hur du vill utforma dina lagringsutrymmen för stallgödsel så länge det inte sker någon avrinning eller något läckage av gödsel eller förorenat vatten till omgivningen.
Utrymmen inne i stallbyggnaden, till exempel en ströbädd, räknas som lagringsutrymme om de uppfyller kravet på att det inte sker någon avrinning eller något läckage.
Ta med konsekvenserna av en eventuell olyckshändelse i beräkningen när du bestämmer plats för lagringsutrymmet. Det kan till exempel vara att all gödsel från en flytgödselbehållare läcker ut.
Mellanlagring i gödselstuka
En gödselstuka är en mellanlagring av fast gödsel på mark utomhus där gödseln läggs upp i en limpformad hög. Gödselstukan är till för kompostering eller tillfällig lagring. Du kan mellanlagra gödsel i en gödselstuka för att effektivisera transporter, undvika markpackning eller om du tar emot gödseln från en annan lantbrukare. Du får däremot inte räkna in en gödselstuka i lagringskapaciteten och den får inte ersätta behovet av iordningställda lagringsutrymmen.
Det får inte uppstå föroreningar av yt‑ eller grundvatten eller leda till olägenheter för de som bor i närheten av gödselstukan. I de flesta fall behöver du inte anmäla gödselstukan till kommunen, men kontakta ändå din kommun för råd och information om vad som gäller.
Gödseln i stukan bör alltid vara så fast att den kan lagras till minst 1 meters höjd.
Lagra i gödselstuka
Du bör ha en så kort lagringstid som möjligt i gödselstuka. För gödsel med högt växtnäringsinnehåll, till exempel fjäderfägödsel eller nötgödsel med liten halminblandning bör du bara lagra tillfälligt i fält och i direkt anslutning till vårbruket eller under sommar eller tidig höst inför höstsådd.
Under tidig vår och under senare delen av hösten bör du begränsa lagringstiden i gödselstuka till högst några veckor. Du kan lagra följande typer av gödsel under en något längre tid:
- gödsel med större inblandning av strömedel och som kan lagras uppåt 2 meters höjd
- gödsel med lågt näringsinnehåll
- komposterad gödsel.
Kompostera i gödselstuka
Du kan kompostera i en gödselstuka om gödseln går att stapla till minst 2 meters höjd. Det är viktigt att högen inte blir för stor och tät eftersom komposten behöver syre. Du kan även behöva röra om i komposten med jämna mellanrum för att komposteringen ska bli effektivt.
Du bör inte låta en gödselstuka för kompostering ligga på marken mer än ett år innan du sprider den.
Informationsblad med sammanfattning
Jordbruksverket har tagit fram ett informationsblad om gödselstukor där informationen på denna sida sammanfattas. I informationsbladet finns även ytterligare information om vad du bör tänka på innan du mellanlagrar gödsel i stuka.
Täckning av urin‑ och flytgödselbehållare i Götaland och delar av Svealand
Reglerna om täckning av urin‑ och flytgödselbehållare gäller dig som har din gård i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Skåne, Hallands eller Västra Götalands län samt slättbygderna i Värmlands, Örebro eller Västmanlands län.
Om du har din gård i något av dessa områden och har fler än 10 djurenheter ska du
- ha ett stabilt svämtäcke, eller annan täckning som effektivt minskar ammoniakförlusterna, på dina flytgödsel‑ och urinbehållare
- fylla på flytgödsel och urin till flytgödselbehållare och urinbehållare så att det hamnar under täckningen.
Du kan täcka behållaren på olika sätt, exempelvis med stabilt svämtäcke, flytande plastduk, halm, torv, leca‑ eller lättklinkerkulor eller olika former av tak. Oavsett vilket sätt du använder ska täckningen minska förlusten av ammoniak lika effektivt som ett stabilt svämtäcke.
Reglerna om täckning gäller i Götaland och delar av Svealand eftersom förlusterna av ammoniak och den ammoniakrelaterade belastningen på miljön är större där än i resten av landet.
Egenkontroll på din gård
Egenkontroll är ett förbättringsarbete på din gård som innebär att du ser över hur du organiserar arbetet och sätter upp rutiner för att följa de lagar som gäller för din gård. Spridning och lagring av gödsel samt vilka åtgärder du gör för att minska riskerna för näringsförluster till grund- och ytvatten samt luft är en viktig del av din egenkontroll.
Kommuner kan ha lokala regler
Det kan finnas lokala regler kring spridning och lagring av gödsel för till exempel detaljplanerade områden eller inom vattenskyddsområden. Kontakta miljöförvaltningen i din kommun för att ta reda på vad som gäller för dig.
Författningar
Söker efter grundforeskrifter:
2004:62
Söker efter grundforeskrifter:
2020:2