Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

Sprida gödsel

Det är en utmaning att gödsla rätt eftersom du måste ta hänsyn till många olika delar, så som regler, miljö och ekonomi. Vilka regler som gäller för dig beror bland annat på var du har din mark och hur många djur du har.

Du får bara sprida gödseln på åkern

Du får bara sprida mineralgödsel, stallgödsel och annan organisk gödsel på åkermark. Du får alltså inte sprida gödsel så att den hamnar utanför åkern.

Du får inte sprida gödsel på ängs- eller naturbetesmark. En av anledningarna är att sällsynta ängsväxter som är anpassade till magra jordar kan konkurreras ut av växter som gynnas av näringsrik jord.

Nitratkänsliga områden

Reglerna för spridning och lagring av gödsel skiljer sig mellan olika områden i Sverige eftersom vissa områden är mer påverkade av kväveläckage än andra. Dessa områden kallas för nitratkänsliga områden.

Karta över nitratkänsliga områden

Karta över nitratkänsliga områden, markerade med rossa färg. Runt Vänern, hela västkusten, Skåne, Blekinge, Öland, Gotland, delar av Östergötland, Södermanland Uppland och nordvästra Småland.

Om din mark ligger nära gränsen för ett nitratkänsligt område kan du se mer exakt var gränsen går i länsstyrelsens karttjänst VISS.

Spridning av gödsel i Skåne, Blekinge och Halland

Om du sprider gödsel på mark i Skåne, Blekinge och Halland gäller särskilda regler för både de nitratkänsliga områdena och övriga områden i dessa landskap.

Mark inom nitratkänsliga områden i Skåne, Blekinge och Halland

1 augusti–31 oktober

Under denna period får du bara sprida gödsel i växande gröda eller inför höstsådd. Vid spridning inför höstsådd måste lerhalten i åkermarken vara mer än 15 procent. Grödorna ska vara avsedda för övervintring och får inte vara en fånggröda.

1 oktober–31 oktober

Under oktober får du sprida fastgödsel i växande grödor och på obevuxen åkermark. Fastgödsel från fjäderfän får du bara sprida i växande grödor. Fastgödsel är gödsel som du kan stapla i en hög som är minst 1 meter utan stödvägg.

Om du sprider fastgödseln på obevuxen åkermark under oktober ska du bruka ner gödseln till minst 10 centimeters djup inom 4 timmar från spridningstillfället.

1 november–28 februari

Under denna period är det förbjudet att sprida gödsel.

Var du inte får sprida gödseln

I nitratkänsliga områden får du inte sprida gödsel på jordbruksmark som

  • är vattenmättad eller översvämmad
  • är täckt av snö
  • är frusen
  • ligger närmare än 2 meter från en åkerkant som gränsar till en sjö eller vattendrag
  • lutar mer än 10 procent mot ett vattendrag eller en sjö.

Du måste bruka ner gödseln

När du sprider stallgödsel på obevuxen åkermark ska du mylla gödseln minst 5 cm inom 4 timmar efter spridningen.

Om du har problem med jordflykt och vind­erosion i vårbruket kan du söka dispens från reglerna om nedbrukning när du sprider gödsel på utsatt åkermark. Kontakta din kommun för mer information.

Vilka spridnings­tekniker du får använda

När du sprider flytgödsel i växande gröda, ska du använda någon av följande metoder:

  • bandspridnings­teknik eller annan liknande teknik som innebär att gödseln direkt placeras på åkermarken under växttäcket
  • myllnings­aggregat eller annan liknande teknik som innebär att gödseln placeras direkt i åkermarken
  • teknik som innebär att en del gödsel späds ut med minst en halv del vatten före spridningen
  • teknik som innebär att spridningen följs av bevattning med minst 10 mm vatten. Du ska påbörja bevattningen inom 4 timmar och avsluta den inom 12 timmar efter spridningen. Om det regnar får du räkna bort regnmängden från kravet på minst 10 mm vatten.

Mark i övriga områden i Skåne, Blekinge och Halland

1 december–28 februari

Under denna period ska du bruka ner stallgödsel och andra organiska gödselmedel minst 10 cm djupt. Detta ska du göra inom 12 timmar från spridnings­tillfället.

Du måste bruka ner gödseln

När du sprider mineralgödsel som innehåller urea på obevuxen åkermark ska du bruka ner gödseln inom 4 timmar efter spridningen. Detta gäller oavsett när på året du sprider gödseln.

När du sprider stallgödsel på obevuxen åkermark ska du mylla gödseln minst 5 cm inom 4 timmar efter spridningen.

Om du har problem med jordflykt och vind­erosion i vårbruket kan du söka dispens från reglerna om nedmyllning när du sprider gödsel på utsatt åkermark. Kontakta din kommun för mer information.

Vilka spridnings­tekniker du får använda

När du sprider flytgödsel i växande gröda, ska du använda någon av följande metoder:

  • bandspridnings­teknik eller annan liknande teknik som innebär att gödseln direkt placeras på åkermarken under växttäcket
  • myllnings­aggregat eller annan liknande teknik som innebär att gödseln placeras direkt i åkermarken
  • teknik som innebär att en del gödsel späds ut med minst en halv del vatten före spridningen
  • teknik som innebär att spridningen följs av bevattning med minst 10 mm vatten. Du ska påbörja bevattningen inom 4 timmar och avsluta den inom 12 timmar efter spridningen. Om det regnar får du räkna bort regnmängden från kravet på minst 10 mm vatten.

Spridning av gödsel i övriga Sverige

Dessa regler gäller dig som sprider gödsel på mark i något annat landskap än Skåne, Blekinge och Halland. Det är olika regler beroende på om marken finns i ett nitratkänsligt område eller inte.

Mark inom nitratkänsliga områden i övriga Sverige

1 augusti­–31 oktober

Under denna period får du bara sprida stallgödsel och organiska gödselmedel i växande gröda eller inför höstsådd. Grödorna ska vara avsedda för övervintring och får inte vara en fånggröda.

1 oktober–31 oktober

Under denna period får du sprida fastgödsel i växande grödor och på obevuxen åkermark. Fastgödsel från fjäderfän får du bara sprida i växande grödor. Fastgödsel är gödsel som du kan stapla i en hög som är minst 1 meter utan stödvägg.

Om du sprider fastgödseln på obevuxen åkermark under oktober ska du bruka ner gödseln till minst 10 centimeters djup inom 12 timmar från spridningstillfället.

I nitratkänsliga områden får du inte sprida gödsel på jordbruksmark som

  • är vattenmättad eller översvämmad
  • är täckt av snö
  • är frusen
  • ligger närmare än 2 meter från en åkerkant som gränsar till en sjö eller vattendrag
  • lutar mer än 10 procent mot ett vattendrag eller en sjö.

1 november–28 februari

Under denna period är det förbjudet att sprida gödsel.

Mark utanför nitratkänsliga områden i övriga Sverige

1 december–28 februari

Under denna period ska du bruka ner stallgödsel och andra organiska gödselmedel minst 10 cm djupt. Detta ska du göra inom 12 timmar från spridnings­tillfället.

Du måste bruka ner gödseln

När du sprider mineralgödsel som innehåller urea på obevuxen åkermark ska du bruka ner gödseln inom 4 timmar efter spridningen. Detta gäller oavsett när på året du sprider gödseln.

Räkna ut din spridnings­areal

Det finns begränsningar för hur mycket fosfor du får sprida på din jordbruksmark. Om du har djur behöver du ta reda på hur stor spridningsareal du behöver för att du inte ska sprida för mycket fosfor på din jordbruksmark.

Det är svårt att ta tillförlitliga prover av fosforinnehåll i gödsel eftersom fosforn oftast inte är jämt fördelad. Vi rekommenderar istället att du antingen använder schablon­värden eller gör egna stallbalans­beräkningar för att räkna ut närings­­innehållet i gödseln.

Vi har tagit fram ett beräknings­verktyg i Excel som utgår från våra schablon­värden för fosforinnehåll. Verktyget räknar även ut gödsel­volymer och kväveinnehåll utifrån schablonvärden.

Schablon­värdena finns i bilaga 9 i föreskriften om miljöhänsyn i jordbruket.

Söker efter 2004:62

Beräknings­verktyget Vera

Om du vill göra en mer noggrann beräkning kan du använda programmet Vera. Vera är Greppa Näringens beräknings­verktyg för att

  • göra växtnärings­­balanser
  • räkna på stallgödselns närings­innehåll och mängder
  • göra gödslingsplan
  • beräkna gårdens klimatavtryck och energiåtgång
  • göra åtgärds­uppföljning i Greppa Näringen.

Mark som kan ingå i spridnings­arealen

Du får räkna in all åkermark inom jordbruks­­företaget som är tillgänglig för spridning av stallgödsel eller andra organiska gödselmedel i spridnings­­arealen.

Du får inte räkna in åkermark som ligger i träda, eller jordbruksmark som du på grund av andra krav eller regler inte kan sprida på, exempelvis vid spridnings­­förbud inom vattenskydds­­­områden.

Om inte åkermarken räcker till och du har betesdjur och betesmark, kan du räkna in en viss andel av betesmarken som spridningsareal.

Räkna in betesmark i spridnings­arealen

Du som har betesdjur och betesmark får räkna in en viss andel av betesmarken som spridnings­areal. Hur mycket av betesmarken du kan räkna in beror på hur stor del av djurens årliga foder­intag som kommer från betesmarken. Om till exempel 30 procent av djurens årliga foderintag kommer från betet får högst 30 procent av spridnings­­arealen tillgodo­­räknas betesmark.

Du får tillgodo­­räkna dig betesmarken, eftersom de betande djuren kommer lämna gödsel på betet när de är där. Däremot får du inte sprida gödsel på betesmarken med en spridare eller annan maskin.

Om du har för liten spridnings­areal

Om du har för liten spridnings­areal, det vill säga för mycket stallgödsel i förhållande till din spridnings­areal, behöver du föra bort överskottet. Då ska du dokumentera

  • datum
  • mängd
  • gödselslag
  • leverantör och mottagare
  • mängden fosfor, alternativt antal djur som gödseln motsvarar.

Om du tar emot stallgödsel

Om du tar emot stallgödsel eller andra organiska gödsel­medel ska du dokumentera

  • datum
  • mängd
  • gödselslag
  • leverantör och mottagare
  • mängden fosfor, alternativt antal djur som gödseln motsvarar.

Du som tar emot gödseln ansvarar för att gödseln sprids enligt reglerna.

Du får sprida max 22 kg fosfor per hektar

Du får sprida stallgödsel och andra organiska gödsel­medel som motsvarar ett genomsnitt på max 22 kg fosfor per hektar spridnings­areal och år, under en femårs­period. Du kan sprida mer än 22 kg fosfor enskilda år, men då behöver du sprida mindre andra år. Du behöver inte sprida lika mycket på alla skiften. Det viktiga är att det inte blir mer än 22 kg i snitt när du slår ut det på all tillgänglig spridnings­areal under en femårs­period.

Femårs­perioden är löpande och flyttas fram ett år i taget. Du kan alltså jämna ut en större giva under ett år med en mindre giva ett annat år inom perioden. Se till att du planerar gödslingen så att medelvärdet över femårs­perioden inte blir för högt.

Du räknar ut hur mycket fosfor du spridit per år genom att dela den totala mängden fosfor under de senaste fem åren med din sammanlagda spridningsareal för alla fem åren.

Under femårsperioden ska du ha spridit stallgödseln och eventuellt andra organiska gödselmedel på all jordbruksmark som ingår i spridningsarealen. Om du har större spridningsareal än vad reglerna kräver behöver du inte sprida gödseln på hela spridningsarealen. Då räcker det att du har spridit gödseln på en yta som motsvarar den spridningsareal som reglerna kräver.

Spridning av avlopps­slam

Spridnings­regler som gäller för övriga organiska gödselmedel gäller även för spridning av avlopps­slam. Du får som mest tillföra 110 kg fosfor per hektar via avlopps­slam vid ett enskilt tillfälle. Om du sprider slam får du sprida en större mängd fosfor än 22 kg per hektar för att täcka behovet för kommande år. Då kan du alltså räkna femårs­perioden framåt. Tänk på att anpassa mängden efter grödans behov. Undvik att gödsla mer än grödornas behov under perioden.

Vi rekommenderar att du dokumenterar på vilka fält du spridit slam. På så sätt kan tillsyns­myndigheten kontrollera att du följer reglerna.

Vi har tagit fram ett informations­blad om användning av avlopps­slam på jordbruksmark där vi tagit med alla regler.

Om du har högst 10 djur­enheter

Om du har högst 10 djur­enheter i genomsnitt per år omfattas du inte av regeln som begränsar spridningen till 22 kg fosfor per hektar. Undantaget gäller för den gödsel som dina egna djur producerar och om du sprider den på din egen jordbruks­mark. Om du vill sprida stallgödsel från någon annans djur eller vill sprida andra organiska gödsel­medel måste du följa reglerna om fosfor för gårdar med fler än 10 djurenheter. Då ska du också räkna bort den spridnings­areal som krävs för dina djur.

Med en djurenhet menar vi:

1 mjölkko eller sinko.

6 kalvar, som är från 1 månad upp till 6 månaders ålder. Yngre kalvar räknas till moderdjuret.

3 övriga nötkreatur som är 6 månader eller äldre.

3 suggor eller betäckta gyltor, inklusive smågrisar upp till 12 veckors ålder.

10 slaktsvin, avelsgaltar eller obetäckta gyltor som är 12 veckor eller äldre.

1 häst, inklusive föl upp till 6 månaders ålder.

10 får eller getter som är 6 månader eller äldre.

40 lamm eller killingar upp till 6 månaders ålder.

100 värphöns som är 16 veckor eller äldre. Moderdjur räknas till värphöns.

200 unghöns upp till 16 veckors ålder.

200 slaktkycklingar.

100 kalkoner, gäss eller ankor, inklusive kycklingar och ungar upp till 1 veckas ålder

15 strutsfåglar av arterna struts, emu och nandu, inklusive kycklingar upp till en veckas ålder

10 minkhonor för avel, inklusive valpar upp till 8 månaders ålder och avelshannar.

100 kaniner.

Gör en mark­kartering för att få reda på närings­innehållet i din mark

För att anpassa fosfor­tillförseln till din odling är det viktigt att du känner till åkermarkens växtnärings­status och kalk­tillstånd. Med en mark­kartering får du veta mer om åkermarkens närings­innehåll, som fosfor och kalium, och jordart. En mark­kartering innebär att man analyserar jord­prover från många ställen på din åkermark och sedan visar resultatet med färg­markeringar eller utskrivna värden på en karta.

Markkartering är ett hjälp­medel för dig i din odling, men det är inget generellt krav att du gjort en.

Filmen beskriver hur mark­kartering går till.

Sprid inte mer kväve än grödan utnyttjar

När du sprider olika gödselmedel ska du tänka på att inte sprida mer kväve än vad grödan kan utnyttja. Utanför de nitrat­känsliga områdena rekommenderar vi att du anpassar kväve­givan efter grödans behov för att på det sättet uppfylla de allmänna hänsyns­reglerna i miljöbalken.

Inom de nitrat­känsliga områdena finns det regler för hur du ska beräkna och dokumentera kväve­behovet. Det är också begränsat hur mycket kväve du får sprida.

Hur mycket kväve du får sprida i nitrat­känsliga områden

Inom de nitratkänsliga områdena får du inte sprida mer stallgödsel totalt sett på din spridnings­areal ett enskilt år än vad om motsvarar max 170 kg kväve per hektar.

Vid höstsådd inom nitrat­känsliga områden finns det regler för hur mycket lättillgängligt kväve du får sprida:

  • oljeväxter, max 60 kg kväve per hektar
  • annan höstsådd, max 40 kg kväve per hektar.

Allt kväve i mineral­gödsel räknas som lättillgängligt, men för organiska gödselmedel inklusive stallgödsel är det endast ammonium­kvävet som räknas som lättillgängligt.

Du kan uppskatta mängden kväve i stallgödseln med hjälp av schablon­värden eller genom en gödsel­analys av ammoniumkväve­innehållet i flytgödsel eller urin.

Räkna ut lämplig mängd kväve

För att du ska tillföra rätt mängd kväve måste du göra en uppskattning av

  • hur stor skörd du kommer att få
  • grödans behov av kväve utifrån förväntad skörd.

Därefter behöver du beräkna hur mycket kväve som kommer att frigöras i marken på grund av

  • stallgödselns långtids­effekt
  • föregående gröda
  • kväveleverans från mulljord om du odlar på sådan.

Slutligen behöver du beräkna hur mycket kväve som du behöver tillföra via stallgödsel och andra organiska gödsel­medel eller mineral­gödsel.

Inom nitrat­känsliga områden är det ett krav att du dokumenterar uträkningen. Du ska spara dokumentationen i minst 6 år och kunna visa upp den för tillsyns­myndigheten. Dokumentationen kan vara i en växtodlings­plan eller liknande, men du kan även använda vår beräknings­mall.

Oväntade händelser som påverkar din möjlighet att sprida gödsel

I enskilda fall kan kommunen ge dig dispens från reglerna om spridning av gödsel. Du kan bara få dispens om något speciellt har hänt i din verksamhet som du varken kunnat förutse eller påverka. Det skulle till exempel kunna vara att gödsel­behållaren brister på grund av ett konstruktions­fel.

Att ditt lagrings­utrymme inte räcker till på grund av din planering, långvarig period av regn eller en senare vår är normalt sett inte tillräckliga skäl för att få dispens. Då ska du i första hand lösa problemet genom att flytta gödseln till en tät lagringsplats på din egen gård eller genom att låna eller hyra ett lagrings­utrymme av någon annan.

En dispens ska vara sista utvägen för att förhindra en akut situation där din gödsel­brunn riskerar att rinna över och ge upphov till ett punkt­utsläpp. I de fallen är det miljö­mässigt motiverat att du sprider gödseln på en större yta där närings­ämnena kan tas upp av grödan.

Sök dispens hos kommunen

Du söker vanligtvis dispens hos miljökontoret eller motsvarande i din kommun. Om din verksamhet är tillstånds­pliktig kan det i vissa fall vara hos länsstyrelsen som du söker dispens. En del kommuner har en blankett du ska fylla i och ibland räcker det med ett telefon­samtal.

När du söker dispens ska du uppge

  • vilka extra­ordinära omständig­heter som har uppstått
  • vilka alternativa lagrings­platser du har undersökt
  • vilket gödselslag och vilka mängder som du skulle behöva sprida
  • vilket fält du skulle vilja sprida gödseln på.

Om du får dispens ska du få en skriftlig bekräftelse. Dispensen kan innehålla villkor, det vill säga försiktighets­mått och begränsningar för hur du får sprida gödseln.

Kommunen eller länsstyrelsen kan komma att kontrollera att du har följt eventuella villkor i dispensen.

Rätta till problemet

Om du har behövt söka dispens bör du tänka igenom varför problemet har uppkommit och vad du kan göra för att undvika att det sker igen. Du kan till exempel ta hjälp av en rådgivare för att hitta sätt att sprida gödseln mer effektivt. Det kan också handla om att du behöver skaffa större lagrings­kapacitet för att täcka verksamhetens behov.

Egenkontroll på din gård

Egenkontroll är ett förbättringsarbete på din gård som innebär att du ser över hur du organiserar arbetet och sätter upp rutiner för att följa de lagar som gäller för din gård. Spridning och lagring av gödsel samt vilka åtgärder du gör för att minska riskerna för näringsförluster till grund- och ytvatten samt luft är en viktig del av din egenkontroll.

Växtnäring i ekologisk odling

I ekologisk odling ska du i första hand använda stallgödsel från dina egna djur. Du bör även ha vall och trindsäd i växtföljden eftersom dessa grödor tillför jorden kväve. Inom ekologisk odling får du inte använda lättlösliga mineralgödsel­medel.

Eftersom mycket växtnäring frigörs från organiskt material i jorden och eftersom skörden normalt är mindre i ekologisk odling än i konventionell är det viktigt att du anpassar gödsel­mängden till en lägre avkastnings­nivå om du odlar ekologiskt.

Förutom egen stallgödsel kan du som ekologisk lantbrukare använda

  • stallgödsel från andra ekologiska producenter
  • vissa typer av stallgödsel från gårdar som inte är ekologiska
  • special­gödselmedel.

Special­gödselmedlen består ofta av rest­produkter från biogas-, slakteri- och jästproduktion.

I broschyren "Att sprida organiska gödselmedel" förklarar vi varför effekten av olika gödselmedel skiljer sig åt. Du får också tips och råd om hur du bör sprida din gödsel för att få bäst effekt.

Grönsakers näringsbehov

För att öka dina kunskaper om grönsakers näringsbehov kan du läsa våra broschyrer Makro­näringsämnen, Mikro­näringsämnen och Växtnärings­försörjning.

Matavfall som gödsel

Om du använder komposterat eller fermenterat matavfall som gödsel i din ekologiska odling ska du kunna visa ditt kontroll­organ att avfallet kommer från en anläggning som endast tar emot avfall från godkända insamlings­system.

Ekologiskt lantbruk utan djur

Om du inte har några djur är den optimala lösningen att samarbeta med en ekologisk djur­producent. Genom samarbetet är det möjligt att få in en slåttervall i växt­följden på din egen gård.

Det krävs en god planering för en ekologisk växtodlings­gård utan djur. Växtföljden med baljväxter trindsäd och klöver­baserad grön­gödsling är grunden till en bra växtföljd för stråsäd och oljeväxter. Ett bra tillvägagångs­sätt är att ha en variation av stråsäd och vår‑ och höstgrödor, och att tillföra organisk gödsel i etablerings­fasen.

Du kan använda olika pelleterade eller granulerade gödsel­medel, torkad hönsgödsel eller till exempel rötrest från en godkänd anläggning. Rest­produkter, som till exempel fruktsaft, från livsmedels­industrin är ett annat alternativ.

Gröngödsling för en bra kväve­tillförsel

På ekologiska lantbruk med djur är en klöverrik vall grunden för en bra kväve­tillförsel. Även på ekologiska lantbruk utan djur bör man ha gröngödslings­vallar eller klöverfrö­vallar i växtföljden.

Det är även positivt om du hinner etablera en fånggröda efter att du mekaniskt bekämpat rotogräs. Fånggrödor minskar läckaget av kväve och kan förbättra ogräs­bekämpningen.

Extra viktigt att planera växtföljden

I ekologisk odling är det extra viktigt att du planerar växtföljden och varvar närande och tärande grödor, ettåriga och fleråriga grödor och höst‑ och vårsådda grödor.

Tänk även på att

  • bearbeta jorden, speciellt lättare jordar, sent på hösten eller på våren
  • odla fånggrödor och över­vintrande grödor där det är möjligt i växtföljden.

Tillföra kalium i ekologisk odling

Det finns special­gödselmedel med högt innehåll av kalium som är tillåtna i ekologisk odling. Kalium­försörjningen är bland annat viktig i slåtter­vallar och i potatis‑ och grönsaksodling.

Organisk gödsel och produkter med animaliskt innehåll som gödsel

Det finns särskilda regler för dig som har djur och använder, tillverkar eller lagrar organiska gödningsmedel eller jordförbättrings­medel som innehåller animaliska biprodukter. Du kan även behöva anmäla din anläggning.

Gödsla för en god ekonomi och bra miljö

Reglerna för att sprida och lagra gödsel finns för att vi ska hushålla med naturens resurser och minska risken för förluster. När du sprider gödsel på rätt sätt ökar du även möjligheterna till en god ekonomi.

Greppa Näringen ger kostnads­fri rådgivning

Det finns hjälp att få för att du ska kunna optimera gödsling och kalkning på din gård. Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både du som lantbrukare och miljön tjänar på.

För att få tillgång till all rådgivning hos Greppa Näringen behöver du bli medlem. Du ansöker om att bli medlem i Greppa Näringen på deras webbplats. För att bli medlem i Greppa Näringen och få tillgång till den enskilda rådgivningen behöver din gård uppfylla Greppa Näringens krav på en medlem som i de flesta fall är att man har 50 ha åkermark eller 25 djurenheter.

Även om du inte är medlem har du tillgång till flera webbtjänster och beräknings­verktyg, så som växtnärings­balans och stallgödsel­kalkyl.

På Greppa Näringens webbplats kan du också prenumerera på nyhetsbrev.

Informations­material om växtnäring

Det finns mycket informations­material om växtnäring i form av rapporter och broschyrer. Vissa broschyrer kan du beställa, andra kan du läsa på skärmen eller skriva ut.

Rapporten Rekommendationder för gödsling och kalkning

I vår rapport som vi uppdaterat varje år kan se vilka mängder kväve, fosfor och kalium som olika grödor behöver.

Åtgärder utöver reglerna för att minska förlusten av näringsämnen

När du sprider gödsel kan du göra ytterligare åtgärder, utöver de som reglerna kräver, för att minska förluster och läckage av kväve och fosfor.

Råd för att minska förlusterna av kväve via ammoniak

  • För att minska ammoniak­förlusterna rekommenderar vi att du sprider stallgödsel vid mulet, svalt och fuktigt väder och brukar ned gödseln snabbt.
  • För att undvika att stallgödsel rinner av markytan ska du inte sprida på frusen eller snötäckt mark, eller där det är risk för ytavrinning eller stående vatten på fältet. Om marken är frusen eller snötäckt finns det även en risk att ammoniak­förlusterna ökar på grund av att gödseln inte kommer i tillräckligt god kontakt med mark­partiklarna.
  • Om du sprider gödsel i växande gröda ger bandspridning mindre ammoniak­förluster och bättre kväveeffekt jämfört med bred­spridning.
  • För att minska risken för kväve­förluster under hösten och vintern är det bra om du sår in vall eller en fånggröda.
  • Jordar med hög mullhalt har normalt en hög kväve­mineralisering vilket minskar behovet av kväve­gödsling. Om du ger för hög kvävegiva på en jord med hög mullhalt så blir kväve­utnyttjandet sämre samtidigt som risken för förluster ökar och du kan även få problem med liggsäd.

Råd för att minska förlusterna av fosfor

Genom en väl fungerande dränering på fälten, bra markstruktur och god infiltrations­kapacitet kan du minska fosfor­förlusterna och förbättra grödans förmåga att utnyttja växtnäringen. Vid goda mark­förutsättningar utvecklar grödan ett bra rotsystem som kan ta upp vatten, fosfor och andra närings­ämnen ur en stor jordvolym. Samtidigt minskar risken för att jordpartiklar ska följa med avrinnande vatten och föra med sig fosfor från fältet.

Tänk även på detta:

  • Sprid inte gödseln vid tidpunkter och på platser där det finns risk för ytavrinning, erosion eller stående vatten. Det gäller särskilt om du inte kan mylla eller bruka ner gödseln, till exempel på vall.
  • Under sommaren kan det bildas torksprickor på lerjordar där fosfor kan läcka ut via dränerings­systemet i samband med gödsling och häftiga regn.
  • På sluttande fält kan du minska risken för fosfor­förluster via ytavrinning genom att bearbeta på tvären mot marklutningen och genom att ha marken bevuxen under höst och vinter.
  • Undvik att höstharva plöjd mark som ska vårsås.
  • I områden med stora fosfor­förluster kan det även vara effektivt att anlägga en fosfordamm för att fånga upp fosfor som lämnat fältet och är på väg ut i sjöar och vattendrag.
Strukturkalkning och kalkfilter­diken på lerjordar

Om du har lerjordar kan du strukturkalka. Struktur­kalkning förbättrar markstrukturen och minskar risken för fosfor­förluster. Du kan även anlägga kalkfilter­diken. Det innebär att du blandar in strukturkalk i återfyllnads­massorna när du gör en täckdikning. Strukturkalk är inte tillåtet inom ekologisk produktion.

Kommuner kan ha lokala regler

Det kan finnas lokala regler spridning och lagring av gödsel för till exempel detaljplanerade områden eller inom vattenskyddsområden. Kontakta miljöförvaltningen i din kommun för att ta reda på vad som gäller för dig.

Frågor och svar

Hur fungerar det med växtnäring vid odling i växthus?

I vår broschyr Växtnäringsstyrning kan du läsa om metoder för växtnäringsförsörjning i växthus med utgångspunkt i ekologisk odling.

I SLU:s rapport kan du läsa om möjlighet till ekonomiska och miljömässiga vinster med slutna odlingsssytem i växthus och hur du gör beräkningar av näringslösning.

Kontakta oss om du har frågor

Jordbruksverket har rådgivare inom växtnäring i Alnarp, Linköping, Skara och Uppsala inom Greppa Näringen.

Vi arbetar för att behovsanpassa och optimera användningen av växtnäring och för att minska läckaget av växtnäring och negativ klimat­påverkan.

Kontaktuppgifter
OrtNamnTelefonnummer
AlnarpCecilia Linge036‑15 52 82
AlnarpStina Olofsson036‑15 84 06
AlnarpEmma Hjelm036‑15 84 21
JönköpingCaroline Sandberg036‑15 60 32
LinköpingPernilla Kvarmo036‑15 85 11
LinköpingJohan Malgeryd036‑15 85 12
SkaraMaria Stenberg036‑15 60 32
SkaraLis Eriksson036‑15 61 33
Uppsala och NorrlandslänenUlrika Listh070‑380 15 85
UppsalaEmelie Andersson073­‑401 52 98


Författningar

Söker efter 2004:62

Söker efter 2020:2

Senast uppdaterad: 2020-05-06