Jordbruket och övergödning

Matproduktion och vattenkvalitet

Jordbruket producerar den mat vi alla är beroende av. Samtidigt kan läckage av näringsämnen från jordbruket bidra till övergödning, vilket leder till algblomning, syrebrist och försämrad vattenkvalitet. Näringsämnen i form av kväve och fosfor finns naturligt i miljön men när extra näringsämnen tillförs vattnet kan det leda till övergödning.

Naturgivna förutsättningar och hur jordbruket bedrivs påverkar hur mycket växtnäringsämnen som läcker ut till vattnet. Kväve kan även förloras till luften i form av ammoniak, främst från stallgödsel. Kvävet i ammoniaken kan sedan falla ner på mark och vatten och bidra till övergödning.

Som lantbrukare är det viktigt att gödsla med kväve och fosfor i den mängd som grödan behöver samt att lagra och sprida gödsel så att det blir så små förluster som möjligt. Att använda näringsämnen resurseffektivt, sprida gödsel vid rätt tidpunkt och med lämplig teknik är viktiga aspekter. Det går att göra mycket för att minimera växtnäringsförlusterna men jordbrukets matproduktion kommer ändå att ge upphov till vissa förluster.

Miljökvalitetsmål: Ingen övergödning

Det nationella miljökvalitetsmålet Ingen övergödning innebär att halterna av kväve och fosfor i mark och vatten inte ska ha någon negativ inverkan på människors hälsa, den biologiska mångfalden eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Trots omfattande åtgärder bedömer myndigheterna att målet inte kommer att kunna nås till 2030.

Regeringen beslutade 2024 om ett nytt etappmål för minskad övergödning, där stallgödsel ska tas tillvara på ett mer resurseffektivt sätt. Målet är att minska tillförseln av kväve och fosfor till vatten och luft, i linje med Sveriges åtaganden inom EU och Östersjösamarbetet.

• Ingen övergödning - Sveriges miljömål (sverigesmiljomal.se)

EU:s regelverk styr miljöarbetet i jordbruket

Flera EU-direktiv påverkar hur vi arbetar med övergödning av vatten och vattenkvalitet i Sverige:

• Nitratdirektivet – minskar näringsförluster från jordbruket.
• Vattendirektivet – syftar till att uppnå god vattenstatus i vattendrag, sjöar, kustvatten och grundvatten.
• Havsmiljödirektivet – syftar till att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i Europas hav.
• Takdirektivet – begränsar ammoniakutsläpp som kan bidra till övergödning via luft.

Dessa direktiv har stor påverkan på utformningen av svenska regler och arbete för att förbättra vattenkvaliteten. Miljökvalitetsmålet Ingen övergödning innebär också att Sverige ska uppnå vissa krav i dessa EU-direktiv.

• Vad du som lantbrukare kan göra för att minska ammoniakutsläppen (greppa.nu)

Nitratkänsliga områden

Enligt EU:s nitratdirektiv ska medlemsländerna peka ut områden som är särskilt känsliga för kväveföroreningar från jordbruket. Dessa kallas nitratkänsliga områden och omfattar stora delar av södra och mellersta Sverige. Cirka 75 procent av åkermarken i Sverige ligger i nitratkänsliga områden.

I dessa områden gäller särskilda regler för:

• Spridning och lagring av gödsel
• Tidsperioder för gödsling
• Skyddszoner och markbearbetning

Syftet är att minska läckage av näringsämnen till sjöar, vattendrag och kustvatten. Lantbrukare kan också få miljöersättning för åtgärder som till exempel fånggröda och skyddszoner, vilket bidrar till att minska övergödningen.

• Karta över nitratkänsliga områden

Regler om växtnäring i jordbruket

Det finns särskilda regler för hur växtnäring får hanteras inom jordbruket. Syftet är att minska risken för näringsläckage till vatten och att säkerställa att växtnäringen används effektivt. Reglerna omfattar bland annat spridning av gödsel, lagring, tidpunkter och skyddsavstånd.

• Regler om växtnäring

Stöd och ersättningar för minskat växtnäringsläckage

Det finns flera miljöersättningar och stöd för att minska läckaget av kväve och fosfor. Dessa stöd är viktiga verktyg för att uppnå både miljömål och EU-direktiv. Exempel på miljöersättningar och investeringsstöd är:

• Precisionsjordbruk – planering
• Fånggröda, mellangröda och vårbearbetning
• Skyddszoner
• Våtmarker, skötsel av våtmarker och dammar, vattenvårdsåtgärder och kalkfilterdiken

• Stöd till lantbrukare och verksamma på landsbygden

Rådgivning

För att stödja lantbrukare i arbetet med att minska övergödning erbjuder Jordbruksverket och länsstyrelserna kostnadsfri rådgivning genom Greppa Näringen. Det är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF och länsstyrelserna.

Greppa Näringen erbjuder bland annat:

• Gårdsanpassad rådgivning om gödsling, växtnäringsbalanser, markstruktur och skyddszoner.
• Verktyg och beräkningar som hjälper lantbrukare att optimera insatser och minska näringsförluster.
• Utbildningar och fältvandringar för att sprida kunskap och erfarenheter.

• Rådgivning genom Greppa Näringen (greppa.nu)

Östersjön – ett känsligt innanhav

Östersjön är ett av världens mest övergödda hav. Det är särskilt känsligt eftersom det har långsam vattenomsättning och låg salthalt. En stor andel av de näringsämnen som hamnar i Östersjön kommer från jordbruket.

• Tillförsel av näringsämnen till Östersjön och Västerhavet (havochvatten.se)

För att komma tillrätta med övergödningen har länderna runt Östersjön enats om en aktionsplan för Östersjön, och varje land har fått krav på minskade kväve- och fosforutsläpp. Aktionsplanen för Östersjön uppdaterades 2013 och 2021.

• Baltic Sea Action Plan (helcom.fi)

• Genomförande av Helcom BSAP och Ospar NEAES, konventioner, planering, förvaltning och samverkan (havochvatten.se)

Den totala tillförseln av kväve och fosfor till Östersjön var som störst runt år 1980 och är nu nere på nivåer som på 1950-talet. De näringsämnen som tillförts Östersjön stannar kvar länge och det tar lång tid för havet att återhämta sig. Havsområdet utanför Stockholmsregionen ner till Öresund (så kallat Egentliga Östersjön) är det område där Sverige har störst utmaning att klara målen om minskad tillförsel av kväve och fosfor.