Kartor med information om svensk åkermark

På den här sidan hittar du två olika kategorier av kartor:

• matjordens egenskaper – jordart, mullhalt, pH och växtnäringsämnen
• risk för erosion på åkermark.

Matjordens egenskaper

För att få fram kartorna har vi tagit prover på matjord på drygt 13 000 platser i 17 län. Vi har också använt 2 000 prover från tidigare inventeringar. Kartorna har tagits fram av Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.

Informationen kan användas som underlag i utvärderingar av miljöinsatser inom svenskt jordbruk och som underlag i olika beräkningar. Den kan också användas vid rådgivning och praktiskt miljöarbete.

Titta på några av kartorna

Här kan du titta på ett urval av de kartor vi har tagit fram. Alla kartorna finns som bilder i rapporten om provtagningen, och du kan också välja att ladda ner dem i TIFF-format.

Ladda ner kartorna

Du behöver ett GIS-program för att använda kartorna, som är i TIFF-format. Filerna innehåller griddata i koordinatsystem SWEREF99.

• Ladda ner alla kartorna om matjordens egenskaper zip, 24.5 MB.

Undvik felaktiga pixelvärden för åkermarkskartorna

När du laddar ned kartorna om åkermark är det alltid bra att läsa ReadMe-filen innan du börjar jobba med data. Pixelvärdena som visas kan vara felaktiga om de öppnas i ett annat program än ArcGIS, vilket gör att du alltid bör definiera min- och max-värden för varje variabel. Dessa värden för tiff-formatet hittar du i filen ReadMe_Tiff_files.txt.

Rapport om provtagningen

Vi har gjort en mekanisk analys för att få fram jordarten. Vi har också analyserat

• mullhalt
• pH
• växttillgänglig fosfor
• växttillgängligt kalium
• växttillgängligt magnesium
• växttillgängligt kalcium
• indikatorer för fosformättnadsgrad och fosforbindningskapacitet.

I rapporten finns information om hur provtagning och analyser har genomförts. Resultaten beskrivs och visas i form av kartor för de olika parametrarna.

• Rapport: Nationell jordartskartering, Matjordens egenskaper i åkermarken

Resultaten från provtagningen

Resultaten från provtagningen, som kartorna bygger på, finns i en databas hos SLU. Koordinatsatta resultat omfattas av statistiksekretess. Det innebär att de främst kan användas för forskningsändamål och för framställning av statistik. Om du vill få tillgång till hela undersökningen måste du vända dig till SLU som då avgör om resultaten kan lämnas ut eller inte.

• Nationell jordartskartering (slu.se)

Riskområden för erosion

Erosion är en process där jordpartiklar slammas upp i och transporteras bort med vatten som rinner på marken. SLU har på uppdrag av Jordbruksverket tagit fram kartor som visar var det finns risk för att ytavrinning, erosion och stående vatten kan uppstå på svensk åkermark. Kartorna som visar risk för erosion har uppdaterats med en ny version 2026.

Erosionsriskkartorna består av tre kartlager:

• Mobilisering av jordpartiklar i fält: visar var det finns åkermark som är känslig för att partiklar ska lossna från jorden. De röda pixlarna i kartan visar var det finns högst risk för att partiklar kan lossna från jorden och följa med ytavrinningen. Det finns få områden med hög risk.
• Flödesackumulering: flödeslinjerna i olika färger visar var risken är som störst för att vattnet som rinner på ytan kan transportera stora mängder jordpartiklar. Röda linjer visar var det är störst risk, gröna linjer har låg risk.
• Spridning av flöden i landskapet: visar hur vattnet kan spridas runt flödeslinjerna beroende på höjdskillnader. Detta visas med bruna pixlar runt vissa av flödeslinjerna och visar ytavrinningen på ett mer verklighetstroget sätt än vad flödeslinjerna gör.

Informationen om var åkermarken är känslig för att partiklar ska lossna från jorden kan användas för att hitta områden för placering av åtgärder som gör det svårare för jordpartiklar att frigöras. Exempel på åtgärd är att hålla marken bevuxen året runt, strukturkalkning av lerjordar eller andra åtgärder för att förbättra markstrukturen.

Informationen om var vattnet rinner på markytan kan användas för att hitta platser för åtgärder som gör att vattnet inte rinner lika fort och åtgärder som kan samla upp partiklar. Exempel på sådan åtgärd är skyddszoner, som är en gräsbevuxen yta som ligger på åkermark. Gräset gör att vattnets hastighet bromsas upp, att partiklar stannar kvar på åkermarken och motverkar att ytterligare jordpartiklar frigörs.

• Miljöersättning för skyddszoner

Erosionsriskkartorna är framtagna med modellberäkningar. Det betyder att de inte alltid överensstämmer med förhållandena på skiftet. Till exempel kan linjerna som visar vattenflöde vara fel vid vägtrummor, det vill säga vattnet rinner på ett annat sätt än vad linjerna i kartan visar. Beräkningarna har utgått från förhållanden med höga vårflöden av vatten, vilket inte inträffar varje år.

En beskrivning av hur erosionsriskkartorna har tagits fram och ytterligare förklaring av vad de visar finns i SLU:s rapport om erosionsriskkartorna.

• SLU:s rapport om erosionsriskkartorna pdf, 2.7 MB.

Få tillgång till erosionsriskkartorna

För att du ska kunna tolka och använda kartorna på rätt sätt måste du känna till de förutsättningar som finns för att vi ska kunna publicera kartorna på vår webbplats.

• Erosionsriskkartorna publiceras med licensen Creative commons 0 (CC0) för öppna data.
• Kartorna innehåller personuppgifter, men omfattas inte av sekretess. Eftersom kartorna innehåller information om ett område, som tillsammans med andra uppgifter går att koppla till en person, anser vi att kartorna är personuppgifter. Jordbruksverkets rättsliga grund för behandlingen av personuppgifterna är för att utföra en uppgift av allmänt intresse. Uppgifterna i erosionsriskkartorna omfattas inte av sekretess enligt offentlighets- och sekretess­lagstiftningen, eftersom kartorna inte innehåller uppgifter som leder till skada om de lämnas ut.
• Kartorna är ett underlag, inte ett facit. Kartorna visar var det finns en beräknad risk för erosion och de kan innehålla fel.

Du kan titta på och få tillgång till erosionsriskkartorna på flera sätt

I e-tjänsten SAM Internet, kan du som söker jordbrukarstöd titta på erosionsrisk­kartorna. De finns i fliken ”Karta och skiften” och syns när du klickar i kartlagret ”Visa risk för erosion”.

• SAM Internet

Via Jordbruksverkets GeoServer får du tillgång till kartskikten så att du kan använda dem i ditt geografiska informations­system (GIS).

• Kartor och geografisk data

I övergödningskartan från länsstyrelserna kan du titta på erosionsriskkartorna.

• Övergödningskartan (lansstyrelsen.se)

I en Storymap framtagen av SLU kan du titta på kartorna och få information om kartorna och hur du kan använda dem.

• Erosion på åkermark (storymaps.arcgis.com)