Sprida gödsel

Du får bara sprida gödseln på åkern

Du får bara sprida mineralgödsel, stallgödsel och annan organisk gödsel på åkermark. Du får alltså inte sprida gödsel så att den hamnar utanför åkern.

Du får inte sprida gödsel på ängs- eller naturbetesmark. En av anledningarna är att sällsynta ängsväxter som är anpassade till magra jordar kan konkurreras ut av växter som gynnas av näringsrik jord.

Spridning av gödsel i Skåne, Blekinge och Halland

Om du sprider gödsel på mark i Skåne, Blekinge och Halland gäller särskilda regler för både de nitratkänsliga områdena och övriga områden i dessa landskap.

Spridning av gödsel i övriga Sverige

Dessa regler gäller dig som sprider gödsel på mark i något annat landskap än Skåne, Blekinge och Halland. Det är olika regler beroende på om marken finns i ett nitratkänsligt område eller inte.

Räkna ut din spridnings­areal

Det finns begränsningar för hur mycket fosfor du får sprida på din jordbruksmark. Om du har djur behöver du ta reda på hur stor spridningsareal du behöver för att du inte ska sprida för mycket fosfor på din jordbruksmark.

Det är svårt att ta tillförlitliga prover av fosforinnehåll i gödsel eftersom fosforn oftast inte är jämt fördelad. Vi rekommenderar istället att du antingen använder schablon­värden eller gör egna stallbalans­beräkningar för att räkna ut närings­innehållet i gödseln.

Vi har tagit fram ett beräknings­verktyg som utgår från våra schablon­värden för fosforinnehåll. Verktyget räknar även ut gödsel­volymer och kväveinnehåll utifrån schablonvärden.

• Verktyg för att beräkna spridningsareal och lagringsbehov

Schablon­värdena finns i bilaga 8 och 9 i föreskriften om miljöhänsyn i jordbruket.

Beräknings­verktyget Vera

Om du vill göra en mer noggrann beräkning kan du använda Greppa Näringens beräkningsverktyg Vera. I Vera kan du

• göra växtnärings­­balanser på gårdsnivå
• räkna på stallgödselns närings­innehåll och mängder
• se krav på spridningsareal och lagringsbehov för gödsel
• göra gödslingsplan och beräkning av kväveutlakning
• beräkna gårdens klimatavtryck och energiåtgång
• få information om grödornas behov av växtnäring
  

Du kan hämta skiften, arealer och grödor från SAM-ansökan och använda det som underlag när du ska göra en gödslingsplan i Vera.

• Beräkningsverktyget Vera (greppa.nu)

Mark som kan ingå i spridnings­arealen

Du får räkna in all åkermark inom jordbruks­­företaget som är tillgänglig för spridning av stallgödsel eller andra organiska gödselmedel i spridnings­­arealen.

Du får inte räkna in åkermark som ligger i träda, eller jordbruksmark som du på grund av andra krav eller regler inte kan sprida på, exempelvis vid spridnings­­förbud inom vattenskydds­­­områden.

Om inte åkermarken räcker till och du har betesdjur och betesmark, kan du räkna in en viss andel av betesmarken som spridningsareal.

Du får sprida max 22 kg fosfor per hektar

Du får sprida stallgödsel och andra organiska gödsel­medel som motsvarar ett genomsnitt på max 22 kg fosfor per hektar spridnings­areal och år, under en femårs­period. Du kan sprida mer än 22 kg fosfor enskilda år, men då behöver du sprida mindre andra år. Du behöver inte sprida lika mycket på alla skiften. Det viktiga är att det inte blir mer än 22 kg i snitt när du slår ut det på all tillgänglig spridnings­areal under en femårs­period.

Femårs­perioden är löpande och flyttas fram ett år i taget. Du kan alltså jämna ut en större giva under ett år med en mindre giva ett annat år inom perioden. Se till att du planerar gödslingen så att medelvärdet över femårs­perioden inte blir för högt.

Du räknar ut hur mycket fosfor du spridit per år genom att dela den totala mängden fosfor under de senaste fem åren med din sammanlagda spridningsareal för alla fem åren.

Du bör fördela gödseln så att det inte byggs upp ett onödigt förråd av fosfor i marken.

Gör en mark­kartering för att få reda på närings­innehållet i din mark

För att anpassa fosfor­tillförseln till din odling är det viktigt att du känner till åkermarkens växtnärings­status och kalk­tillstånd. Med en mark­kartering får du veta mer om åkermarkens närings­innehåll, som fosfor och kalium, och jordart. En mark­kartering innebär att man analyserar jord­prover från många ställen på din åkermark och sedan visar resultatet med färg­markeringar eller utskrivna värden på en karta.

Markkartering är ett hjälp­medel för dig i din odling, men det är inget generellt krav att du gjort en.

• Broschyr: Markkartering av åkermark

Filmen beskriver hur mark­kartering går till.

Sprid inte mer kväve än grödan utnyttjar

När du sprider olika gödselmedel ska du tänka på att inte sprida mer kväve än vad grödan kan utnyttja. Utanför de nitrat­känsliga områdena rekommenderar vi att du anpassar kväve­givan efter grödans behov för att på det sättet uppfylla de allmänna hänsyns­reglerna i miljöbalken.

Inom de nitrat­känsliga områdena finns det regler för hur du ska beräkna och dokumentera kväve­behovet. Det är också begränsat hur mycket kväve du får sprida.

Räkna ut lämplig mängd kväve

För att du ska tillföra rätt mängd kväve måste du göra en uppskattning av

• hur stor skörd du kommer att få
• grödans behov av kväve utifrån förväntad skörd.

Därefter behöver du beräkna hur mycket kväve som kommer att frigöras i marken på grund av

• stallgödselns långtids­effekt
• föregående gröda
• kväveleverans från mulljord om du odlar på sådan.

Slutligen behöver du beräkna hur mycket kväve som du behöver tillföra via stallgödsel och andra organiska gödsel­medel eller mineral­gödsel.

Inom nitrat­känsliga områden är det ett krav att du dokumenterar uträkningen. Dokumentationen kan vara i en växtodlings­plan eller liknande, men du kan även använda vår beräknings­mall.

• Mall för dokumentation av grödans kvävebehov och planerad gödsling Pdf, 128.5 kB.

Oväntade händelser som påverkar din möjlighet att sprida gödsel

I enskilda fall kan kommunen ge dig dispens från reglerna om spridning av gödsel. Du kan bara få dispens om något speciellt har hänt i din verksamhet som du varken kunnat förutse eller påverka. Det skulle till exempel kunna vara att gödsel­behållaren brister på grund av ett konstruktions­fel.

Att ditt lagrings­utrymme inte räcker till på grund av din planering, långvarig period av regn eller en senare vår är normalt sett inte tillräckliga skäl för att få dispens. Då ska du i första hand lösa problemet genom att flytta gödseln till en tät lagringsplats på din egen gård eller genom att låna eller hyra ett lagrings­utrymme av någon annan.

En dispens ska vara sista utvägen för att förhindra en akut situation där din gödsel­brunn riskerar att rinna över och ge upphov till ett punkt­utsläpp. I de fallen är det miljö­mässigt motiverat att du sprider gödseln på en större yta där närings­ämnena kan tas upp av grödan.

Växtnäring i ekologisk odling

I ekologisk odling ska du i första hand använda stallgödsel från dina egna djur. Du bör även ha vall och trindsäd i växtföljden eftersom dessa grödor tillför jorden kväve. Inom ekologisk odling får du inte använda lättlösliga mineralgödsel­medel.

Om du på din ekologiska gård producerar mer gödsel än vad du behöver i din egna odling får den gödseln bara spridas på annan ekologisk mark. Skriv ett spridningsavtal med de som tar emot din gödsel.

Eftersom mycket växtnäring frigörs från organiskt material i jorden och eftersom skörden normalt är mindre i ekologisk odling än i konventionell är det viktigt att du anpassar gödsel­mängden till en lägre avkastnings­nivå om du odlar ekologiskt.

Förutom egen stallgödsel kan du som ekologisk lantbrukare använda

• stallgödsel från andra ekologiska producenter
• vissa typer av stallgödsel från gårdar som inte är ekologiska
• vissa andra typer av organiska gödselmedel, jordförbättringsmedel och näringsämnen som inte är ekologiska, men som EU har godkänt för användning i ekologisk produktion och som finns uppräknade i bilaga II i EU-förordningen med nummer 2021/1165
• specialgödselmedel, som ofta består av rest­produkter från biogas-, slakteri- och jästproduktion
• preparat av mikroorganismer som förbättrar jordens allmäntillstånd eller tillgänglighet till näringsämnen i jorden eller grödan
• biodynamiska preparat.

Förutom de gödselmedel, jordförbättringsmedel och näringsämnen som finns uppräknade i bilaga II i EU-förordningen med nummer 2021/1165 får du också använda de produkter som är bedömda i Insatslista för Sverige. Bedömningen av produkterna görs i ett samarbete mellan FiBL Europe (The Research Institute of Organic Agriculture) och KRAV. De produkter som finns uppräknade i Insatslista för Sverige är bedömda och innehåller enbart ingredienser som är tillåtna enligt bilaga II i EU-förordningen med nummer 2021/1165 och KRAV:s regler.

Du som är ekologisk odlare får även använda produkter som inte är uppräknade i Insatslista för Sverige, men vid en kontroll måste du visa att produkten uppfyller kraven enligt EU-förordningarna med nummer 2018/848 och 2021/1165.

• Insatslista för Sverige (www.insatslista.se)
  

Begränsa mängden använd kväve

Den totala mängden stallgödsel som du får använda på dina produktionsenheter är högst 170 kg kväve per hektar utnyttjad jordbruksareal och år. Som stallgödsel räknas även:

• torkad stallgödsel och torkad fjäderfägödsel
• komposterade exkrement från djur, inbegripet fjäderfägödsel
• komposterad stallgödsel
• flytande exkrement från djur.

Mängden stallgödsel beräknas på all din spridningsareal.

Dokumentera användningen

Du ska dokumentera och bevara dokumentationen om vilka gödselmedel, jordförbättringsmedel och näringsämnen som du har använt, vilka datum de har använts, produktens namn, använd mängd samt berörda grödor och skiften.

I broschyren "Att sprida organiska gödselmedel" förklarar vi varför effekten av olika gödselmedel skiljer sig åt. Du får också tips och råd om hur du bör sprida din gödsel för att få bäst effekt.

• Broschyr: Att sprida organiska gödselmedel

Gröngödsling för en bra kväve­tillförsel

På ekologiska lantbruk med djur är en klöverrik vall grunden för en bra kväve­tillförsel. Även på ekologiska lantbruk utan djur bör man ha gröngödslings­vallar eller klöverfrö­vallar i växtföljden.

Det är även positivt om du hinner etablera en fånggröda efter att du mekaniskt bekämpat rotogräs. Fånggrödor minskar läckaget av kväve och kan förbättra ogräs­bekämpningen.

Extra viktigt att planera växtföljden

I ekologisk odling är det extra viktigt att du planerar växtföljden och varvar närande och tärande grödor, ettåriga och fleråriga grödor och höst‑ och vårsådda grödor.

Tänk även på att

• bearbeta jorden, speciellt lättare jordar, sent på hösten eller på våren
• odla fånggrödor och över­vintrande grödor där det är möjligt i växtföljden.

Tillföra kalium i ekologisk odling

Det finns special­gödselmedel med högt innehåll av kalium som är tillåtna i ekologisk odling. Kalium­försörjningen är bland annat viktig i slåtter­vallar och i potatis‑ och grönsaksodling.

Använda organiska gödningsmedel med animaliskt innehåll

Produkter som omfattas av särskilda regler

Det finns särskilda smittskyddsregler för dig som använder produkter som innehåller animaliska beståndsdelar. Det kan vara till exempel

• benmjöl
• rötrester (biogödsel)
• kompost.

Dessa produkter får inte användas eller riskera att användas som foder till djur. Därför finns det regler som ska förhindra detta. Du måste till exempel förvara produkterna i lämpliga utrymmen så att produktionsdjur inte kan komma åt dem.­

Du ska även behålla handelsdokument som följer med leveranser och föra register över de gödningsmedel du tar emot.

• Hantera handelsdokument och hålla register

Om du har produktionsdjur på gården och använder andra organiska gödningsmedel och jordförbättringsmedel än naturgödsel ska du, förutom att hålla koll på spårbarheten via handelsdokument och register, anmäla din anläggning hos Jordbruksverket.

Det är kostnadsfritt att anmäla din anläggning. Du anmäler din anläggning i vår e-tjänst Anmäla foderanläggning.

• E-tjänst: Verksamheter med foder och djurprodukter

Alla produkter ska komma från en godkänd anläggning.

• Gödningsmedel och jordförbättringsmedel med animaliskt innehåll

• Listor över anläggningar foder och animaliska biprodukter och därav framställda produkter
  

Regler för spridning innan bete eller skörd av grovfoder

Om du sprider andra organiska gödningsmedel eller jordförbättringsmedel än naturgödsel, guano, mjölk, mjölkprodukter eller mag- och tarminnehåll, gäller dessa begränsningar:

• Du får släppa ut produktionsdjur på marken tidigast 6 veckor efter den senaste spridningen.
• Du får skörda grovfoder tidigast 3 veckor efter den senaste spridningen.

Du ska även föra ett register över spridningen om produktionsdjur kommer att ha tillträde till marken eller om marken används för skörd av grovfoder inom två år.

Registret ska innehålla information om

• mängden som spridits på marken
• datum och plats för spridning
• datum för när djuren sedan släpptes ut på bete på marken eller när grovfodret skördades.
  

Spridning av stallgödsel eller produkter från andra länder

Om du själv vill låta föra in stallgödsel eller produkter med animaliskt innehåll från andra länder för spridning ställs särskilda krav som beror på vad det är för typ av produkt. Kontakta Jordbruksverket om detta blir aktuellt.

• Handla med produkter från djur med länder utanför och inom EU

Gödsla för en god ekonomi och bra miljö

Reglerna för att sprida och lagra gödsel finns för att vi ska hushålla med naturens resurser och minska risken för förluster. När du sprider gödsel på rätt sätt ökar du även möjligheterna till en god ekonomi.

Greppa Näringen ger kostnads­fri rådgivning

Det finns hjälp att få för att du ska kunna optimera gödsling och kalkning på din gård. Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både du som lantbrukare och miljön tjänar på.

För att få tillgång till all rådgivning hos Greppa Näringen behöver du bli medlem. Du ansöker om att bli medlem i Greppa Näringen på deras webbplats. För att bli medlem i Greppa Näringen och få tillgång till den enskilda rådgivningen behöver din gård uppfylla Greppa Näringens krav på en medlem som i de flesta fall är att man har 50 ha åkermark eller 15 djurenheter.

Även om du inte är medlem har du tillgång till flera tjänster som till exempel beräknings­verktyget Vera, växtnärings­balans och gödsel­kalkyl.

På Greppa Näringens webbplats kan du också prenumerera på nyhetsbrev.

Informations­material om växtnäring

Det finns mycket informations­material om växtnäring i form av rapporter och broschyrer. Vissa broschyrer kan du beställa, andra kan du läsa på skärmen eller skriva ut.

• Broschyrer: Jordbruksverkets informationsmaterial om växtnäring

Åtgärder utöver reglerna för att minska förlusten av näringsämnen

När du sprider gödsel kan du göra ytterligare åtgärder, utöver de som reglerna kräver, för att minska förluster och läckage av kväve och fosfor.

Råd för att minska förlusterna av kväve via ammoniak

• För att minska ammoniak­förlusterna rekommenderar vi att du sprider stallgödsel vid mulet, svalt och fuktigt väder och brukar ned gödseln snabbt.

• För att undvika att stallgödsel rinner av markytan ska du inte sprida på frusen eller snötäckt mark, eller där det är risk för ytavrinning eller stående vatten på fältet. Om marken är frusen eller snötäckt finns det även en risk att ammoniak­förlusterna ökar på grund av att gödseln inte kommer i tillräckligt god kontakt med mark­partiklarna.
• Om du sprider gödsel i växande gröda ger bandspridning mindre ammoniak­förluster och bättre kväveeffekt jämfört med bred­spridning.
• För att minska risken för kväve­förluster under hösten och vintern är det bra om du sår in vall eller en fånggröda.
• Jordar med hög mullhalt har normalt en hög kväve­mineralisering vilket minskar behovet av kväve­gödsling. Om du ger för hög kvävegiva på en jord med hög mullhalt så blir kväve­utnyttjandet sämre samtidigt som risken för förluster ökar och du kan även få problem med liggsäd.

Råd för att minska förlusterna av fosfor

Genom en väl fungerande dränering på fälten, bra markstruktur och god infiltrations­kapacitet kan du minska fosfor­förlusterna och förbättra grödans förmåga att utnyttja växtnäringen. Vid goda mark­förutsättningar utvecklar grödan ett bra rotsystem som kan ta upp vatten, fosfor och andra närings­ämnen ur en stor jordvolym. Samtidigt minskar risken för att jordpartiklar ska följa med avrinnande vatten och föra med sig fosfor från fältet.

Tänk även på detta:

• Sprid inte gödseln vid tidpunkter och på platser där det finns risk för ytavrinning, erosion eller stående vatten. Det gäller särskilt om du inte kan mylla eller bruka ner gödseln, till exempel på vall.
• Under sommaren kan det bildas torksprickor på lerjordar där fosfor kan läcka ut via dränerings­systemet i samband med gödsling och häftiga regn.
• På sluttande fält kan du minska risken för fosfor­förluster via ytavrinning genom att bearbeta på tvären mot marklutningen och genom att ha marken bevuxen under höst och vinter.
• Undvik att höstharva plöjd mark som ska vårsås.
• I områden med stora fosfor­förluster kan det även vara effektivt att anlägga en fosfordamm för att fånga upp fosfor som lämnat fältet och är på väg ut i sjöar och vattendrag.

Strukturkalkning och kalkfilter­diken på lerjordar

Om du har lerjordar kan du strukturkalka. Struktur­kalkning förbättrar markstrukturen och minskar risken för fosfor­förluster. Du kan även anlägga kalkfilter­diken. Det innebär att du blandar in strukturkalk i återfyllnads­massorna när du gör en täckdikning. Strukturkalk är inte tillåtet inom ekologisk produktion.

Frågor och svar

Kontakta oss om du har frågor

Våra rådgivare inom växtnäring arbetar för att behovsanpassa och optimera användningen av växtnäring och för att minska läckaget av växtnäring och negativ klimat­påverkan.

Författningar

• Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket (riksdagen.se)
• Miljöprövningsförordning (2013:251) (riksdagen.se)
• Miljöbalken (riksdagen.se)

• EU:s förordning (EU) nr 2021/1165 om tillåtna insatsvaror (eur-lex.europa.eu)
• EU:s förordning (EU) nr 2018/848 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter (eur-lex.europa.eu)
• EU:s förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel (eur-lex.europa.eu)
• EU:s förordning (EU) nr 142/2011 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel (eur-lex.europa.eu)
  

Du kanske också är intresserad av det här

• Vägledning om gödsel och miljö 2022
• Övergödning och läckage av växtnäring
• Kartor med information om svensk åkermarkTransportera och mellanlagra animaliska biprodukter och därav framställda produkter