Logotyp Jordbruksverket

Registrering, märkning och journalföring av grisar

Du som har en eller flera grisar ska registrera platsen där du har djuren i vårt anläggnings­register. Djuren ska vara märkta och du ska rapportera förflyttningar av djuren och föra stalljournal. Det här behöver du göra för att vi ska kunna spåra djuren om det blir ett sjukdomsutbrott. Uppgifterna till förflyttnings­registret används också vid handläggning och kontroll av stöd. Kravet på registrering och märkning gäller även för minigrisar.

Rapportera när du tar emot grisar

Registrera anläggning (plats)

Du som är ansvarig för en plats med grisar ska registrera den hos Jordbruksverket innan du tar dit djur. När du har registrerat platsen kallas den för anläggning. Syftet med registreringen är att vi ska kunna spåra djuren om det blir ett sjukdomsutbrott.

Om du inte har haft någon anläggning tidigare ska du registrera en ny anläggning i e-tjänsten. Det måste du göra innan du börjar med din verksamhet.

Anläggningsregistret – platser med djur

De här djuren ska du registrera, märka och journalföra

Du ska registrera, märka och journalföra de arter som tillhör familjen Suidae: Babyrousa ssp., Hylochoerus ssp., Phacochoerus ssp., Porcula ssp.,Potamochoerus ssp., Sus ssp. Det innebär att du ska registrera, märka och journalföra bland annat tamsvin, vildsvin, hjortsvin och skogssvin. Det gäller även för minigrisar.

Om du ska ta över ansvaret för djuren och driften på anläggningen ska du registrera dig som ny aktör på anläggningen. Det gör du i samma e-tjänst som när man registrerar en ny anläggning.

Du kan också företräda någon annan genom en fullmakt och på så sätt registrera den personen eller organisationen som aktör.

När du ska registrera en ny aktör behöver du känna till

  • anläggningens registrerings­nummer
  • nuvarande aktörens namn
  • anläggningens plats
  • minst en djurart som finns eller kommer att finnas på platsen.

Om du inte vet aktörens namn och anläggningens registreringsnummer ska du i stället välja att registrera en ny plats med djur i e-tjänsten.

Registreringsnumret börjar alltid med SE och är upp till sex siffror.

Håll dina uppgifter aktuella

När du har registrerat anläggningen ska du komplettera och uppdatera dina uppgifter i e-tjänsten om du

  • skaffar andra djurarter eller slutar med en djurart
  • gör större förändringar i antalet djur på anläggningen
  • ökar eller minskar max­kapaciteten på anläggningen
  • ändrar inriktning på verksamheten
  • lägger ner hela eller delar av verksamheten.

Om du sedan tidigare har ett produktions­plats­nummer behåller du samma nummer, men det heter numera anläggningens registrerings­nummer. Du kan behöva komplettera din registrering med ytterligare uppgifter.

Om du vill veta vilka uppgifter som finns registrerade för din anläggning kan du se dem i e-tjänsten. Där kan du också ändra dina uppgifter.

Du kan också se de flesta uppgifterna om din anläggning på Mina sidor.

En och samma anläggning ska sitta ihop. Om du har djur på olika platser som ligger högst 500 meter från varandra, kan du fortfarande registrera dem som en och samma anläggning. Däremot om du har djur som betar på betesmark som ligger längre än 500 meter från din anläggning räknas den platsen som fristående. Då ska du registrera den som en egen anläggning.

I andra fall där du önskar att dina olika anläggningar ska ha samma registrerings­nummer ska du mejla till oss för en bedömning.

Avgift för registrerade anläggningar

Årsavgiften för en registrerad anläggning under 2025 är 120 kronor. Du får i början av varje år en faktura med avgiften för de anläggningar som du hade registrerade under föregående år. Du får fakturan hemskickad till dig eller till din digitala brevlåda i Kivra om du är ansluten dit.

Glöm inte att avregistrera anläggningen om du inte längre håller djur eller avelsmaterial på platsen. När du avregistrerar en anläggning får du en faktura för det året och avgiften är 120 kronor oavsett när under året som du avregistrerar anläggningen.

Märk dina grisar

Grisarna ska vara märkta senast 9 månader efter födseln, om grisarna lämnar anläggningen där de är födda innan dess ska de vara märkta vid flytten. Djur som föds och flyttas från din anläggning ska alltid vara märkta innan du flyttar dem. Grisarna ska vara märkta med ett öronmärke eller en tatuering som Jordbruksverket har godkänt. Du ska utföra märkningen så att den inte förorsakar lidande hos grisen. Om ditt djur skulle tappa ett öronmärke ska du så snart som möjligt märka det med ett ersättningsmärke. Djur som du köper in ska du inte märka om, de ska behålla sin märkning.

Ett identifieringsmärke (tatuering eller öronmärke), som har blivit oläsbart eller förlorats ska ersättas så snart som möjligt men senast inom 1 månad (gäller från och med den 1 januari 2025).

Om du håller vildsvin i ett godkänt vilthägn under extensiva förhållanden behöver du märka dem först när du flyttar dem från den anläggning där de är födda. Extensiva förhållanden innebär att de inte är vana vid regelbunden mänsklig kontakt.

Öronmärkena ska ha landsbeteckningen för Sverige (SE) och födelseanläggningens registreringsnummer. Det är frivilligt med individnummer. Öronmärken ska sitta säkert under djurets livstid. Du får inte ta bort, ändra eller göra märkena oläsliga. Om en gris skulle tappa ett öronmärke ska du så snart som möjligt märka om den med ett ersättningsmärke.

Tatueringen ska innehålla landsbeteckningen för Sverige (SE) och födelseanläggningens registreringsnummer. Märkningen behöver vara läsbar under djurets hela livstid.

Märkning av grisar som flyttas inom en distributionskedja

Märkning av grisar som flyttas inom ramen för mellangårdsavtal

Om du som är slaktgrisproducent har ett gällande mellangårdsavtal med en smågris­producent kan du få ta emot omärkta grisar från den. Om du har mellangårds­avtal innebär det att du ingår i en distributionskedja. Förutsättningen är att du som är slakt­gris­producent märker djuren med leverantörsnummer innan du skickar djuren till slakt. Du behöver också anmäla till Jordbruksverket vilka avtal du har och vilka leve­ran­törsnummer som du använder på din anläggning. Du får anmäla högst tre mellan­gårdsavtal.

För att du som slaktgrisproducent ska kunna märka djuren på detta enklare sätt får du inte blanda omärkta grisar från olika anläggningar på din egen anläggning eller vid transport. Du måste också se till att grisar inte flyttar mellan olika stallavdelningar. Det är viktigt att du rengör stallavdelningarna enligt Jordbruksverkets bestämmelser.

Om du inte skickar in någon anmälan till Jordbruksverket ska grisarna vara märkta med landsbeteckningen för Sverige (SE) och födelseanläggningens registreringsnummer när de lämnar den anläggning där de föddes. Detta gäller även om du tar emot grisar från en anläggning som du inte har ett mellangårdavtal med.

Märkning av grisar vid slakt i internintegrerad produktion

Om du levererar grisar direkt till ett slakteri från den anläggning som de föddes på kan du märka djuren med ett leverantörsnummer i stället för landsbeteckningen SE och födelseanläggningens registreringsnummer. Du kan också märka grisarna på detta sätt om du enbart flyttar grisar mellan anläggningar där du själv är registrerad aktör (kallades tidigare djurhållare). Förutsättningen är att du som registrerad aktör har anmält till Jordbruksverket vilka leverantörsnummer du använder på din anläggning.

Om du har internintegrerad produktion med flera egna anläggningar får du inte blanda omärkta grisar från olika anläggningar på din anläggning eller vid transport. Du måste också se till att grisar från olika besättningar inte flyttas mellan olika stallavdelningar. Det är viktigt att du rengör stallavdelningarna enligt Jordbruksverkets bestämmelser.

Om du inte skickar in någon anmälan till Jordbruksverket eller om dina grisar som går till slakt är födda på en annan anläggning ska dessa vara märkta med landsbeteckningen för Sverige (SE) och födelseanläggningens registreringsnummer senast 9 månader efter födseln. Lämnar grisarna anläggningen där de är födda innan dess ska de vara märkta innan flytten.

Märkning av grisar som du för ut från Sverige

De djur som du ska föra ut från Sverige ska behålla sin ursprungliga svenska märkning. Du ska alltså inte kompletteringsmärka eller märka om dem.

Du ska rapportera att grisarna förs ut ur landet till förflyttningsregistret för grisar. Det är den registrerade aktören på den sista svenska anläggningen som ansvarar för att det blir gjort. Läs om hur du rapporterar förflyttningar längre ner på sidan under rubriken Rapportera flytt av grisar.

Märkning av grisar som du tar in till Sverige

Om du tar in ett djur från ett land inom EU ska du behålla djurets ursprungsmärkning. Du ska inte märka detta djur med svenska öronmärken.

Om du ska ta in ett djur från ett land utanför EU ska du kontakta oss för närmare instruktioner om vad du behöver göra.

När du tar in ett djur till Sverige finns det fler bestämmelser som du måste följa.

Märkningen måste göras på rätt sätt

När du märker dina djur får du bara använda öronmärken och utrustning som är godkända av oss. Du ska utföra märkningen på ett sådant sätt att det inte orsakar lidande hos djuret och så att öronmärket sitter säkert. Du får inte ändra, ta bort eller göra märkningen oläslig.

Du hittar information om hur du sätter i öronmärkningen på bästa sätt på tillverkarnas webbplatser.

Djurskydd och kompletterande märkning

Att göra hål i öronen eller tatuera grisar räknas som operativa ingrepp. Enligt djurskyddslagen får djur bara utsättas för operativa ingrepp om det finns veterinärmedicinska skäl för att utföra ingreppet. Ett undantag från den grundregeln är att du får märka djur om du gör det för att uppfylla de krav som finns i regelverket för identifiering av det aktuella djurslaget. Så fort som djuret uppfyller kraven på identifiering får du inte märka det ytterligare.

Du får identitets­märka dina grisar med ett öronmärke eller en tatuering. Grisar får bara märkas för att kraven på identifiering och spårbarhet ska vara uppfyllda. Det är inte tillåtet att märka grisar med öronmärken och tatueringar på ett sätt som går utöver dessa krav.

I undantagsfall får du även göra hack i öronen på grisar som tillhör en kull avsedd för rekrytering. Märkning med hack i öronen får inte göras när grisarna hålls i temperaturer som understiger -5 grader Celsius.

Du får bara utföra dessa ingrepp om du har rätt kompetens och utför ingreppen på ett djurskydds­mässigt bra sätt. Du måste också vara noggrann med hygienen och använda ändamålsenliga instrument.

Godkända id-märken

Öronmärken

Öronmärken som du redan har och som har godkänts tidigare är fortsatt godkända av Jordbruksverket för användning i Sverige. När det gäller nya öronmärken är det dock endast de som vi räknar upp på denna sida som ingår i det officiella systemet för identifiering av djur i Sverige.

Du beställer öronmärken direkt från leverantören. Du som har grisar kan beställa från OS ID/MSD Animal Health (tidigare Stallmästaren).

Tatuering

Det är tillåtet att identifiera grisar i Sverige med hjälp av tatuering. För beställning av tatuerings­hammare och tatuerings­pistol, kan du till exempel kontakta Kjells karosseri (tidigare Imerco), Kristianstads­ägen 61, 312 32 Laholm.

Märkningsutrustning från Kjells karosseri

Här kan du se märkningsutrustning som du kan beställa från Kjells karosseri. Bilderna är inte återgivna i naturlig storlek.

Imerco tatueringshammare

Tatueringshammare för gris, 8 enheter (SE + 6 enheter), 345 millimeter, 320 gram. För mer information kontakta Imerco.

Imerco tatueringspistol

Halstatueringspistol för gris, 1 enhet, 300 millimeter, 950 gram.

Fullmakt för beställning till annan registrerad aktör eller till företag

Om du ska beställa åt en annan person som är registrerad aktör för en anläggning måste du ha en fullmakt hos varje leverantör du ska beställa från. Om du har ett aktiebolag eller ett handelsbolag behöver du en fullmakt från ditt bolag för att kunna beställa.

Om du inte följer reglerna för märkning

Om du inte följer reglerna för hur du ska märka dina djur får du inte flytta några djur från anläggningen där de är. Du kan också få avdrag på dina stöd men även få ett flyttförbud som förenas med vite. Det innebär att du inte får lämna dina djur till slakt eller flytta dem till andra anläggningar. Om du flyttar dina djur trots flyttförbudet kan du bli tvungen att betala vite, det vill säga pengar till staten. Det gäller oavsett om du söker stöd eller inte.

Rapportera flytt av grisar

När du tagit emot grisar ska du rapportera det till oss. Om du flyttar djur mellan dina egna anläggningar, och dessa ligger inom samma eller angränsande kommun, behöver du inte rapportera det. I de fallen räcker det att du för in uppgifterna i stalljournalen.

Det är den som är registrerad aktör på den anläggning som tar emot grisarna som ansvarar för att rapportera förflyttningen. Du kan ge någon annan, till exempel en förmedlare, fullmakt att sköta rapporteringen åt dig. Det kan du göra på Mina sidor eller på blankett.

Du ska rapportera flytt av grisar senast 7 dagar efter att du tagit emot dem på din anläggning.

När grisarna flyttas ska de vara märkta och journalförda på rätt sätt.

Godkända slakterier och koder för länderna

  • När du förflyttar djur till eller från Sverige behöver du ange koden för landet.

Så rapporterar du

Du kan välja att rapportera förflyttningen elektroniskt eller på blankett. Om du väljer elektronisk rapportering finns det två alternativ. Du kan antingen rapportera direkt i vår e-tjänst eller så kan du skicka in en elektronisk fil. Rapporteringsfilen är framförallt ett hjälpmedel för dig som rapporterar många förflyttningar eller som sköter rapporteringen åt andra.

När du tagit emot grisar på din anläggning ska du rapportera de här uppgifterna:

  • från vilken anläggning du har tagit emot grisarna
  • vilken av dina anläggningar som har tagit emot dem
  • datum för transportens avfärd och ankomst
  • antal grisar.

När du flyttar djur till Sverige eller från Sverige ska du rapportera fler uppgifter, bland annat numret på hälsointyget. När du flyttar djur från Sverige är det den registrerade aktören på den sista anläggningen i Sverige som ska rapportera förflyttningen till registret.

Om du inte följer reglerna för rapportering

Om du inte följer reglerna för rapportering av dina djur får du inte flytta några djur från anläggningen där de är. Du kan också få avdrag på dina stöd men även få ett flyttförbud som förenas med vite. Det innebär att du inte får lämna dina djur till slakt eller flytta dem till andra anläggningar. Om du flyttar dina djur trots flyttförbudet kan du bli tvungen att betala vite, det vill säga pengar till staten. Det gäller oavsett om du söker stöd eller inte.

Journalför dina grisar

När du har djur ska du

  • ha en stalljournal där du bland annat fyller i uppgifter om vilka djur du har, när de flyttas till eller från din anläggning. Det gör du för att djuren ska gå att spåra vid eventuella sjukdomsutbrott
  • ha en läkemedelsjournal.

Dessa krav kommer från olika lagstiftning. Du kan välja att dokumentera uppgifter utifrån dessa två krav i en och samma journal eller separat.

Stalljournal

Om du har grisar på din anläggning ska du föra in uppgifter om dem i en stalljournal. Uppgifterna ska du föra in i journalen senast 48 timmar efter att händelsen inträffat. Du ska spara journalen i minst 5 år.

Du ska journalföra de här uppgifterna:

  • djurart
  • kategorier av djurart. Du ska ange någon av de här kategorierna:
    • avel suggor
    • avel gyltor
    • smågrisar
    • slaktgrisar
    • hushållsgris
    • minigris
    • hondjur suggpool nav
    • hondjur suggpool satellit
    • suggor för slaktgrisproduktion
    • annat, ange vad.
  • antalet djur
  • djur som kommer till anläggningen. Du ska ange anläggningens registreringsnummer för den plats som djuret senast kommer från och vilket datum djuret kom till anläggningen.
  • djur som lämnat anläggningen. Du ska ange anläggningens registreringsnummer för den anläggning som tagit emot djuren och vilket datum djuret flyttades från anläggningen.
  • dödsfall med uppgift om datum när djuret dött på anläggningen
  • dokumentation över dödlighet. Du ska ange antalet döda djur i din besättning och anled­ning­en till att djuret eller djuren dött. Det gäller även om djuren inte är märkta eller införda i stalljournalen.
  • Om det finns djur som har elektroniskt öronmärke. Du ska ange typen av elektronisk märkning.
  • Om det finns djur märkta med tatuering. Du ska ange var tatueringarna är placerade.
  • Om det finns djur som kommit till anläggningen från ett annat land och av någon anledning behövt få en ny märkning. Du ska ange djurets ursprungliga märkning och skälet till att det har ändrats.

Spara din dokumentation

Spara förflyttningsdokument för de djur som kommit till anläggningen.

Du måste kunna visa upp dokumentationen om myndigheterna vill se den och du måste spara den i minst 5 år.

Det här gäller för journalen

Journalen behöver inte längre vara godkänd av Jordbruksverket. Du kan använda både manuella och elektroniska stalljournaler som tidigare har godkänts av Jordbruksverket. Du behöver dock försäkra dig om att din journalföring innehåller alla obligatoriska uppgifter.

Jordbruksverkets stalljournal beställer du hos Jordbruksverket.

I och med att Jordbruksverket inte längre godkänner stalljournaler så har vi inte heller kontrollerat om stalljournalerna nedan uppfyller alla krav på journalföring. Du behöver därför försäkra dig om att de kraven på journalföring som räknas upp på denna sida är det som gäller, stalljournalerna är snarare att se som hjälpmedel än fullständig bild av kraven.

  • Stalljournal för grisar, version 1.1
  • Stalljournal för specialiserad slaktgrisproduktion, version 1.1

Förflyttningsdokument – en del av journalen

När du flyttar grisar ska ett förflyttningsdokument följa med till den nya anläggningen. Om du flyttar djur mellan två av dina egna anläggningar behöver du inte fylla i något förflyttnings­dokument. Du behöver inte heller fylla i något förflyttningsdokument när du skickar djur till destruktion.

Det är du som är registrerad aktör och flyttar djuren från din anläggning, som ska fylla i förflyttningsdokumentet som ska följa till den nya anläggningen. Det innebär att om du tar hem dina djur från till exempel ett bete, där någon annan är registrerad som aktör ska du få ett för­flytt­ningsdokument från aktören innan du flyttar hem djuren. Transportören ska säkerställa att förflyttningsdokumentet följer med djuren till den nya anläggningen eller tillbaka till den anläggning där djuren hålls vanligtvis. Förflyttningsdokumentet sparas på den mottagande anläggningen i minst 5 år och är en del av kravet på journalföring.

Vissa slakterier har sina intransportsedlar godkända som ett förflyttningsdokument för grisar. Använder du en intransportsedel som har blivit godkänd som förflyttningsdokument av Jordbruksverket behöver du inte fylla i ett separat förflyttningsdokument när du skickar djuren till slakt. De här slakterierna har en intransportsedel som är godkänd som förflyttningsdokument:

  • AJ Dahlbergs Slakteri AB
  • Almunge Kött
  • HKScan Sweden AB
  • KLS Ugglarps AB
  • PROTOS AB
  • Skövde Slakteri AB

Om du inte följer reglerna för journalföring

Om du inte följer reglerna för hur du ska journalföra dina djur får du inte flytta några djur från anläggningen där de är. Du kan också få avdrag på dina stöd men även få ett flyttförbud som förenas med vite. Det innebär att du inte får lämna dina djur till slakt eller flytta dem till andra anläggningar. Om du flyttar dina djur trots flyttförbudet kan du bli tvungen att betala vite, det vill säga pengar till staten. Det gäller oavsett om du söker stöd eller inte.

Läkemedelsjournal

I läkemedelsjournalen ska du bland annat fylla i uppgifter om vilka läkemedel du behandlat dina djur med och vilken veterinär som skrivit ut läkemedlet. Du ska spara dokumenta­tionen i 5 år.

Det här ska du dokumentera i din läkemedelsjournal

När du behandlar dina djur med läkemedel ska du dokumentera följande uppgifter:

  • djurets identitet
  • diagnos eller orsak till behandlingen
  • läkemedlets namn, dosering, behandlingstidens längd och karenstid
  • namn på förskrivande veterinär
  • varifrån du har fått läkemedlet, det vill säga från vilket apotek, vilken veterinär (om det gäller jourdos) eller foderföretag (om det gäller läkemedel i foder)
  • datum för behandlingen, samt klockslag om karenstiden är kortare än 24 timmar. Du behöver inte ange klockslag om karenstiden är 0 timmar.

Om veterinärens besöksjournal innehåller alla dessa uppgifter kan du använda den som dokumentation. Du ska även kunna visa hur du har fått tag på läkemedlet. Spara dokumentationen och bevisen för hur du har fått tag på läkemedlen i minst 5 år.

Författningar

Söker efter grundforeskrifter:
2021:13

Länk till sidan:
https://jordbruksverket.se/3236.html
Sidan uppdaterades senast 2025-11-10.

Läs qr-koden med mobilen för att öppna sidan