Logotyp Jordbruksverket

Skötsel av vattenbruksdjur

För att dina vattenbruksdjur ska må bra ska du följa reglerna om skötsel, utfodring, kompetenskrav med mera. Du ska hantera djuren så att sjukdomsutbrott, dödlighet, stress, aggressioner och beteende­störningar förebyggs.

Så sköter du vattenbruksdjur

Vattenbruks­djur ska skötas så att sjukdomsutbrott, dödlighet, stress, aggressioner och beteende­störningar förebyggs.

Våra föreskrifter om odling av fisk innehåller djurskyddskrav vid hållande av fisk för livsmedels­produktion, utplantering och avel. Områden som regleras är bland annat odlingens utformning och placering, driftsäkerhet, personal, skötsel, hantering, transport av fisk inom odlingen, rengöring, hälsoproblem, tekniska problem, tillsyn och journalföring.

Djurskyddslagen gäller alla djur som hålls i fångenskap inklusive vattenbruks­djuren. Djur som hålls av människan ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. Djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt.

Djurskydds­föreskrifter, djurskyddslagen och djurhälso­lagstiftningen finns längst ned på denna sida.

Kompetenskrav för att driva vattenbruk

Vid varje fiskodling ska en person utses att vara ansvarig för skötseln av odlingen. Den ansvariga personen ska ha

  • tillräcklig kompetens för att kunna sköta och övervaka arbetet på odlingen i enlighet med djurskydds­­lagstiftningen
  • relevant teoretisk utbildning i fiskodlings­­teknik
  • relevant praktisk erfarenhet av fiskodlings­­arbete.

Alla personer som arbetar vid odlingen ska ha kompetens att utföra sina arbetsuppgifter i enlighet med djurskydds­­lagstiftningen. De som utför den dagliga tillsynen ska ha kompetens att

  • bedöma fiskens hälsotillstånd och betydelsen av onormala beteenden som observeras hos fisken
  • bedöma hur miljön i odlingen och eventuella driftsstörningar kan påverka fisken.

Det finns även krav på kompetens inom området djurhälsa. Alla verksamma personer ska ha god kunskap om

  • djursjukdomar, inklusive sådana som kan överföras till människor
  • principer för biosäkerhet
  • samspelet mellan djurhälsa, djurskydd och människors hälsa
  • god praxis i fråga om djurhållning för de djurarter som de har hand om
  • resistens mot behandlingar, även antimikrobiell resistens, och följderna av sådan resistens.

Det kunskapsinnehåll och den kunskapsnivå som krävs ska bero på

  • arter och kategorier av hållna djur samt produkter som de verksamma personerna har ansvar för och arten av deras yrkesmässiga kontakt med dessa djur eller produkter
  • typen av produktion
  • de uppgifter som utförs.

Hantera vattenlevande djur

Våra föreskrifter om odling av fisk anger hur du ska hantera fisk. Om fiskar måste lyftas ur vattnet ska det exempelvis ske under så kort tid som möjligt och alla redskap som kommer i kontakt med fisken vid hanteringen ska vara blöta. Om fiskar ska lyftas eller hanteras en och en så ska hela fiskens kropp stödjas och fisken får inte lyftas i enstaka kroppsdelar som exempelvis gällocken. Levande fisk får inte heller läggas på is eller i isbad.

Det är ditt ansvar som djurägare att hålla dina djur friska och inte sprida smitta till andra djur. Det handlar bland annat om allt från dagliga skötsel- och hygienrutiner, rutiner vid inköp av djur, bekämpning av skadedjur och hantering av gödsel till var och hur anläggningar är byggda.

Information om hur du ska hantera vattenlevande djur för att hålla dem friska och undvika att sprida smitta finns på sidan Sjukdomar, hygienregler och antibiotika­resistens.

Operativa ingrepp på fisk

Om någon av dina fiskar behöver genomgå ett operativt ingrepp ska det göras av djurhälso­personal. När det gäller fiskar är det oftast en veterinär. Djurhälso­personal ska även utföra andra behandlingar för att lindra eller bota sjukdom om behandlingen kan orsaka djuret lidande.

Huvudregeln är att ett operativt ingrepp bara får göras om det är nödvändigt av veterinärmedicinska skäl, men det finns undantag.

Identitetsmärkning med transponder och fettfeneklippning

Identitetsmärkning av fisk med transponder eller fettfeneklippning får utföras av personer som med godkänt resultat har gått en utbildning i identitets­märkning med transponder eller fettfene­klippning av fisk. Fisken ska dessutom vara bedövad när den märks med en transponder eller när fettfenan klipps. Krav på bedövning gäller dock inte när fisken märks med en injicerbar transponder som placeras direkt under huden. Läs mer om vad som krävs för att få identitets­märka fiskar med injicerbar transponder och fettfeneklippning:

Utfodra vattenbruksdjur

Det finns krav på att fiskfodrets struktur, innehåll och mängd liksom utfodrings­intervallerna ska vara anpassade till

  • fiskarten
  • fiskens ålder och storlek
  • vattentemperaturen
  • den övriga odlingsmiljön.

Utfodring ska ske på sådant sätt att all fisk får sin nödvändiga del av fodergivan.

Foder från registrerad och eventuellt godkänd anläggning

Du som utfodrar livsmedels­producerande djur ska vara registrerad för det hos länsstyrelsen.

Allt foder som tas emot måste vara avsett för fiskodling och komma från återförsäljare eller direkt från registrerade eller godkända foder­anläggningar. Den som lämnar ifrån sig ett foder är ansvarig för att foderlagstiftningen följs så att fodret därigenom är säkert.

Du kan söka efter godkända foderföretagare i vår e-tjänst.

Du som tar emot fodret ansvarar för att fodret lagras, hanteras och används på ett sådant sätt att det är säkert för de djur som utfodras.

Du kan även köpa helt vegetabiliska livsmedel och själv omvandla dem till foder. Här kan du läsa mer om vad som krävs.

Författningar

Söker efter grundforeskrifter:
2019:6

Söker efter grundforeskrifter:
2021:10

Söker efter grundforeskrifter:
2023:20

Söker efter grundforeskrifter:
2023:21