Webbinarier om grundvillkor
Här hittar du Jordbruksverkets inspelade webbinarier om olika grundvillkor.
Inspelningarna kommer delvis från en serie av webbinarier under januari–februari 2023 som riktade sig till kontrollanter, rådgivare och konsulter. I vissa delar av filmerna riktar sig föredragshållaren specifikt mot kontrollanter.
Vi har nu kompletterat med ytterligare filmer. Det gäller grundvillkoren GAEC 2 om skydd av våt- och torvmark samt GAEC 7 om växtföljdskrav. Inspelningarna är från två tillfällen i december 2023 då vi hade webbinarier för rådgivare om dessa grundvillkor.
Under 2024 har vi hittills haft två webbinarier för rådgivare. Inspelningar från dessa webbinarier finns nu tillgängliga. Den ena handlar om GAEC 8 om miljöytor, grundvillkorselement och skydd av fåglar. Den andra handlar om grundvillkorskraven om djurskydd.
SMR 1: Spridning av avloppsslam och vattenuttag samt anlagda dammar och andra fördämningar
Spridning av avloppsslam
Magnus Bång, miljösamordnare och Sofia Andreassen, kontrollsamordnare från Jordbruksverket föreläser om grundvillkoret SMR 1 i den del som rör dokumentation vid spridning av avloppsslam.
Genom att följa grundvillkoret om hur mycket fosfor du får sprida på din åkermark med avloppsslam hjälper du till att minska skadliga effekter på mark, vegetation, djur och människor. Grundvillkoret är en del av ramdirektivet för vatten.
Vattenuttag samt anlagda dammar och andra fördämningar
Tomas Johansson, utredare vattenhushållning och Sofia Andreassen, kontrollsamordnare från Jordbruksverket föreläser om grundvillkoret SMR 1 i den del som rör vattenuttag samt anlagda dammar och andra fördämningar.
Grundvillkoret om vattenuttag handlar om hur du får ta ut vatten från sjöar, vattendrag eller grundvatten. Genom att följa grundvillkoret bidrar du till att bevara och förbättra vattenmiljön i ytvatten och grundvatten.
Grundvillkoret i den del som gäller anlagda dammar och andra fördämningar gäller dig som anlägger en damm eller någon annan fördämning. Det gäller också dig som har en sådan anläggning på eller i anslutning till den mark som du brukar. Genom att följa grundvillkoret bidrar du till att bevara och förbättra vattenmiljön längs våra vattendrag.
SMR 2: Nitratdirektivet och GAEC 4 Buffertremsor längs vattendrag
Johannes Eskilsson, Växtnäringshandläggare på Jordbruksverket, föreläser om Nitratdirektivet samt buffertremsor längs vattendrag.
SMR 2 Nitratdirektivet:
Den som söker stöd och brukar jordbruksmark inom nitratkänsliga områden måste uppfylla grundvillkoren för att motverka näringsläckage från jordbruksmark. Dessa krav är exakt samma som de lagkrav som gäller inom nitratkänsliga områden.
GAEC 4 Buffertremsor längs vattendrag:
Om du sprider gödselmedel eller växtskyddsmedel vid sjöar eller vattendrag så kan det förorena vattnet. Därför måste du se till att det finns en ogödslad och obesprutad buffertremsa mot sjöar och vattendrag.
SMR 3 och 4: Bevarande av vilda djur, vilda fåglar och växter
Helene Lindahl, projektledare och vägledare artskydd, Naturvårdsverket föreläser om bevarande av vilda djur och växter (SMR 3 och SMR 4)
Genom att följa villkoren om dessa grundvillkor bidrar du till att skydda den biologiska mångfalden och till att bevara vilda djur, vilda fåglar och växter. Grundvillkoren gäller för jordbruksmark inom vissa utpekade områden.
SMR 5: Livsmedel inom växtodling
Åsa Lagerstedt Norström, statsinspektör på Livsmedelsverket, föreläser om grundvillkoret livsmedel inom växtodling.
I föreläsningen beskrivs vad grundvillkoret innebär i följande delar:
- Livsmedel i växtodling
- Spårbarhet i växtodling
- Märkning och presentation av livsmedel
- Livsmedelssäkerhet i växtodlingen.
SMR 5: Foder inom växtodling
Rebecca Wärnbring, foderhandläggare på Jordbruksverket, föreläser om grundvillkoret foder inom växtodling.
I föreläsningen beskrivs vad grundvillkoret innebär som rör säker produktion av foder och utfodring av djur.
SMR 7 Växtskydd och SMR 8 hållbar användning av bekämpningsmedel
Johan Wahlander, växtskyddshandläggare på Jordbruksverket föreläser om växtskydd samt hållbar användning av bekämpningsmedel
SMR 7 Växtskydd
Du får bara använda växtskyddsmedel som är godkända för att användas i Sverige. Du måste också följa de användningsvillkor som finns för preparatet. Detta grundvillkor om hur växtskyddsmedel får användas gäller alla lantbrukare som använder växtskyddsmedel. Genom att följa dessa grundvillkor minskar du riskerna för människors hälsa och miljön.
SMR 8 Hållbar användning av bekämpningsmedel
Syftet med direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel är att växtskyddsmedel ska användas på ett hållbart sätt. I hållbarhet ingår här både människors hälsa och miljön.
SMR 9–11 Djurskydd
Annika Hultgren, Djurvälfärdsenheten, går igenom vad som gäller för grundvillkoren som rör djurskydd.
SMR 9 Djurskydd för kalvar
Om lantbrukaren söker stöd och håller kalvar som ingår i jordbruksverksamheten, så finns krav på att uppfylla grundvillkoren som gäller för kalvar. Som kalv räknas ett nötkreatur som är högst 6 månader gammalt.
SMR 10 Djurskydd för grisar
Om lantbrukaren söker stöd och håller grisar som ingår i jordbruksverksamheten, så finns krav på att uppfylla grundvillkoren som gäller för grisar.
SMR 11 Djurskydd för animalieproduktionens djur
Om lantbrukaren söker stöd och håller djur för produktion av livsmedel, ull, skinn, pälsar eller för avel och djuren ingår i jordbruksverksamheten, så finns krav på att uppfylla grundvillkoren som gäller för dessa djur.
Genom att följa de svenska djurskyddsbestämmelserna bidrar man till att säkerställa ett gott djurskydd i Sverige och uppfyller grundvillkoren.
GAEC 2: Våt- och torvmark
Tomas Johansson, utredare vattenhushållning på Jordbruksverket informerar om grundvillkoret om skydd av våt- och torvmark. Detta grundvillkor införs 2024. Villkoret innebär att lantbrukaren inte får gräva nya diken eller fördjupa befintliga diken på torvmark utan tillstånd, om det behövs tillstånd för markavvattning. Det innebär också ett förbud mot svartträda på torvmark och ett förbud mot att plöja permanenta gräsmarker på torvmark oftare än vart fjärde år.
GAEC 3: Bränning av stubb
Magnus Bång, miljömålssamordnare och Sofia Andreassen, kontrollsamordnare från Jordbruksverket föreläser om bränning av stubb.
Detta grundvillkor innebär att du inte får bränna stubb på åkermark. Genom att följa villkoret bidrar du till att bevara markens mullhalt. Du kan ansöka om tillstånd från länsstyrelsen om du av växtskyddsskäl måste bränna stubben.
GAEC 5: Marktäckning på sluttande åkermark
Magnus Bång, miljömålssamordnare och Sofia Andreassen, kontrollsamordnare från Jordbruksverket föreläser om grundvillkoret om marktäckning på sluttande åkermark.
Den som har åkermark som lutar kraftigt och ligger i anslutning till en sjö, ett vattendrag eller hav ska efter skörden lämna marken bevuxen eller med stubb under hösten och vintern. Syftet med grundvillkoret är att minska jorderosion och förluster av växtnäring, och att bibehålla jordstrukturen.
GAEC 6: Marktäckning under känsliga perioder
Magnus Bång, miljömålssamordnare och Sofia Andreassen, kontrollsamordnare från Jordbruksverket föreläser om grundvillkoret om marktäckning under känsliga perioder.
En viss andel av åkermarken ska vara bevuxen under hösten eller lämnas obearbetad efter att man skördat. Grundvillkoret omfattar hela landet, men kraven är olika i olika delar av landet.
Marktäckningen ska bidra till att minska växtnäringsläckaget, minska jorderosionen och till att bibehålla mullhalten i marken.
Tillägg till det som sägs i filmen
En ändring innebär att godkända grödor även inkluderar fleråriga grödor som ger upprepade skördar, vilket inkluderar energiskog.
GAEC 7: Växtföljdskrav
Mathias Sandin-Lindqvist, regelhandläggare på Jordbruksverket informerar om grundvillkoret som gäller växtföljd. Villkoret innebär att det finns begränsningar när det gäller hur många år i rad lantbrukaren får odla samma gröda på marken. Kravet på växtföljd gäller ettåriga grödor på åkermark i hela landet.
Under 2023 fanns det ett undantag från grundvillkoret som innebär att kraven inte gällde under 2023, förutom att det som lantbrukaren odlade på marken under 2023 kunde påverka vad som kan odlas på marken under 2024 och framåt.
Frågor och svar om GAEC 7: Växtföljd
Här kan du läsa svaren på frågor som ställdes i chatten under webbinariet om växtföljdskravet, GAEC 7. Frågorna kan ha modifierats något.
1. Hur blir det om man tar in mer mark efter att man gjort sin ansökan men innan 15 juni vilket då orsakar att man inte längre är undantagen kravet? Man har ju då redan odlat och gjort ansökan med det i åtanke att man är undantagen kravet.
Om lantbrukaren lägger till mark i ansökan som gör att de inte längre är undantagna så behöver de uppfylla kraven baserat på all mark de har i ansökan efter ändringen.
2. Hur kommer grödbytet att kontrolleras? Kommer det finnas någon funktion i SAM som varnar om man inte uppfyller kraven kring grödbyte?
3. Kommer det finnas automatisk beräkning för detta i SAM?
4. Kommer det finnas ett beräkningsverktyg i SAM Internet för detta på samma sätt som för miljöytor?
Det kommer att finnas hjälp att räkna på kravet på växtföljd i SAM Internet. Lantbrukarna kommer att få varningar om det ser ut som att de inte kommer att uppfylla kravet under året. De kommer även se om de tillhör något av undantagen som finns.
5. Kommer mellangröda att räknas som ett grödbyte?
Mellangrödor eller fånggrödor räknas inte som ett grödbyte.
6. Kan man ha olika stråsädsblandningar alltså tre år efter varandra med grödkod 12?
Stråsädesblandningar ses som samma gröda oavsett vad som har blandats. Att ha olika blandningar mellan åren gör inte att det räknas som ett grödbyte.
7. Om spannmålen i blandsäden består av vete ena året och korn andra året, räknas det då som olika grödor?
Det kommer att ses som samma gröda.
8. Tittar man bara på ett år vid kontrollen. Inte år bakåt?
Kontrollen kommer att gälla för årets ansökan. Vid en kontroll av växtföljd kommer ansökan som lämnats in under det året att kontrolleras och ingen annan.
9. Hur fungerar det när man delar ett block i flera skiften? Om man till exempel delar ett skifte i mitten, odlar höstvete på västra delen ett år och östra delen nästa år. Borde ju vara ok. Får man felmeddelande då? Kommer det att bli stoppande felkoder?
Kravet utgår från vad som har växt på marken förra året. Om man byter en gröda från en del av ett block till en annan del året efter så kan det räknas som ett grödbyte beroende på vad som odlats på just den marken året före.
10. Görs kontrollen bara om lantbrukaren är uttagen till grundvillkorskontroll?
Ja. Det är lantbrukare som blir uttagna till grundvillkorskontroll som kontrolleras.
11. Hur ska man tänka med växtföljden om man köper ny mark? Flyttas grödorna över från den andra lantbrukarens ansökan?
Svar: Vi kommer att försöka visa så mycket som möjligt i SAM Internet för lantbrukarna. Tanken är att lantbrukaren ska kunna se vad som odlades på marken föregående år även om någon annan sökte på marken det året.
12. Kan man ha grödkod 80 (grönfoder) tre år i rad?
Om det är samma gröda som odlas som grönfoder går det att odla den max tre år i rad på samma skifte. Om lantbrukaren byter gröda, till exempel odlar höstkorn år 1 och sedan råg år 2, så räknas det som ett grödbyte.
13. Om man har 76 procent vall, kan man då ha majs år efter år utan vallinsådd på 24 procent av arealen?
Ja, om lantbrukaren är undantagen kraven på växtföljd så behöver de inte uppfylla något av kraven de åren som undantaget gäller.
14. Grödkod 12: Om man alltså ena året har en kornblandning och året efter en havre ärt (<50 % baljväxt) så räknas det som samma gröda?
Om det ena året odlas en stråsädesblandning (GK 12) på skiftet och året efter odlas en blandning av stråsäd och baljväxt (GK 13) så ses det som ett grödbyte.
15. Finns det något hinder mot att lämna ett enskilt skifte utanför SAM-ansökan?
Ja, lantbrukaren måste deklarera all areal som den förfogar över i SAM-ansökan. Det finns kontroller som letar efter odeklarerad areal och lantbrukaren kan få avdrag på utbetalningen om kontrollen hittar sådan areal.
16. Kan man ta bort enstaka block ur ansökan ett enskilt år för att klara kravet på grödbyte? Händer något annat än att man inte får gårdsstöd på den borttagna arealen? Samma fråga kommer att dyka upp även när det blir aktuellt 2026 med max tre år med samma gröda.
Nej, lantbrukaren måste deklarera all areal som den förfogar över.
17. Ibland odlas 2 grödor varje år, till exempel först råg och sedan majs. Vad gäller då ? Vilken gröda ska in i SAM Internet?
Grödan som sås in före den 30 juni och skördas på sommaren eller hösten räknas som huvudgröda och är den som räknas i kravet på grödbyte. Det är den grödan som ska anmälas i SAM internet.
18. Hur stor blir sanktionen om man har 100 hektar ettåriga grödor och bara byter gröda på 20 hektar respektive 0 hektar?
Bedömningsmatrisen för GAEC 7 ser ut så här:
1 | 2 | 3 | |
|---|---|---|---|
Allvar | Ej aktuellt | Ej aktuellt | Ej aktuellt |
Omfattning (automatisk beräkning) | Kravet uppfyllt till mer än 95% | Kravet uppfyllt till 50–95% | Kravet uppfyllt till mindre än 50% |
Varaktighet | Ej aktuellt | Ej aktuellt | Ej aktuellt |
Om man har 100 hektar med krav på grödbyte och byter på 0 hektar % så blir det 3 i bedömningsvärde vilket ger 5% i grundvillkorsavdrag. Om man har 100 hektar med krav på grödbyte och har bytt på 20 hektar så har man bytt på 20% och kravet är 33%. 20/33= 60,61%. Kravet är uppfyllt till 60,61% vilket ger ett bedömningsvärde på 2 och grundvillkorsavdrag på 3%.
19. Fält där till exempel endast råg går att odla. Hur ska vi hantera dessa skiften? Är svartträda det enda alternativet?
Kravet är att samma gröda får odlas på ett skifte höst tre år i rad. För att inte bryta mot kravet måste skiftet odlas med en annan gröda det fjärde året. Träda räknas som en egen gröda och ses som ett grödbyte om en produktionsgröda har odlats på skiftet året innan.
20. Om vi går tillbaka till exemplet kring 60 ha vall, 40 ha majs, 10 korn ... och utgår från att det är jämt fördelat mellan åldern på vallen (20 ha var) och odlats majs efter majs och sedan var det grödbyte innan kornet. Kommer lantbrukaren inte att klara kravet då eftersom 2 och 3 års vallarna räknas bort ur den totala arealen?
Om en undantagen gröda inte har ett grödbyte så tas den bort från den totala arean som lantbrukaren behöver byta gröda på.
21. Jag tolkar din fråga som att 20 hektar vall har bytt gröda, eller har det bytts vall till vall? Annars borde 20 hektar av 50 hektar ha bytt gröda, som jag fattar det.
Förtydligande: Vad blir den totala arealen som i sin tur skapar procenten? Blir det 110 hektar eller endast 70? Eftersom 2:a och 3:e års vallarna hamnade i undantagsexemplet.
20 ha korn -> vall
20 ha vall -> vall
20 ha vall -> vall
40 ha majs -> majs
10 ha vall -> korn
Blir det 30 ha/110 ha eller 30 ha/70 ha?
I det här fallet blir svaret för att få fram procenten 30/70=42 %. Vallen som inte har bytt gröda från föregående år ska inte vara med i nämnaren.
22. Vad gäller när det under året klassas om från permanent gräsmark till åkermark? Om man till exempel sår spannmål på ett skifte med permanent gräsmark räknas det som permanent gräsmark i SAM. Kan bli problem om det ligger strax över 75 procent vall eller permanent gräsmark.
Marken kommer att klassas om till åkermark det året som spannmålet växer och skördas. Då ingår det i kraven på växtföljd och det kan påverka huruvida lantbrukaren har mer än 75 % permanent gräsmark och vall i ansökan.
23. Om vall sås in utan skyddsgröda, hur räknas det, är det inget grödbyte då? Relaterar till exemplet med stor andel majs igen, det finns en del gårdar nu med mycket majs och vall, ingen spannmål och insådd av vall i renbestånd, en sån grödfördelning kan man kanske inte ha framöver då?
En direktinsådd vall kommer att räknas som vall om den räknas som huvudgröda det året. Om lantbrukaren växlar gröda mellan majs och vall räknas det som ett grödbyte.
24. Blir sanktionen högre vid upprepning kommande år?
Ja. Hur avdragen görs gällande grundvillkor beskrivs i Jordbruksverkets avdragsvägledning för grundvillkor som du hittar via länken nedan.
25. Träda efter träda mer än tre år på samma skifte blir som jag förstår det inte möjligt?
Det är möjligt. Träda är i likhet med vall undantagen kraven på grödbyte och det innefattar även 3-årskravet.
26. Måste majsen med vallinsådd bytas på skiftet efter 3 år, alltid?
Om majsen odlas med en vallinsådd som får ligga åtminstone till den 1 mars året efter kan den odlas mer än 3 år i rad på samma skifte.
27. Gäller det här grundvillkoret i hela Sverige? Oavsett skogsbygd?
Ja.
28. Vad händer om vallinsådden inte blir etablerad av försommartorka?
Om lantbrukaren kan påvisa att den har försökt att etablera en vallinsådd på skiftet kan kontrollanten godkänna den.
29. Kommer det en funktion i SAM Internet att ange vallinsådd i majs?
Ja, det kommer att finnas en funktion för att ange vallinsådd och gröda efter skörd av färskpotatis i SAM Internet.
GAEC 8: Miljöytor
Denna föreläsning spelades in den 18 januari 2024 och redogör för hur regelverket såg ut då. Efter att föreläsningen spelades in har regeringen beslutat att tillämpa det undantag som kommissionen införde i februari. Undantaget innebär att även kvävefixerande grödor och fånggrödor som odlas utan växtskyddsmedel får redovisas som miljöytor.
Jordbruksverkets sakexpert Lisa Karlsson, Miljöanalysenheten, går igenom vad som gäller för detta grundvillkor 2024.
Petter Haldén, rådgivare i biologisk mångfald på Enheten för biologisk mångfald och eko, Jordbruksverket ger tips på hur du gynnar biologisk mångfald på miljöytorna.
Den som omfattas av krav på miljöytor ska ha miljöytor på minst 4 procent av sin åkermark. Miljöytorna får inte användas för produktion.
Genom att uppfylla villkoret bidrar du till att skapa livsmiljöer för vilda djur och växter i landskap där det finns mycket åkermark.
GAEC 9: Skydd av betesmarker och slåtterängar i Natura 2000-områden
Mathias Sandin-Lindqvist, regelhandläggare och Nina Dahlerup, kontrollsamordnare från Jordbruksverket, föreläser om grundvillkoret som rör skydd av betesmarker och slåtterängar i Natura 2000-områden.
Den som har betesmarker och slåtterängar i ett Natura 2000-område ska bevara dessa marker. Grundvillkoret syftar till att skydda betesmarker och slåtterängar i Natura 2000-områden.
Läs mer om grundvillkor
Här kan du läsa mer om grundvillkor på Jordbruksverkets webbplats: