Bredbandsstöd
Stödet är stängt för nya ansökningar, men du som har fått ett beslut om stöd kan söka utbetalning.
Om du är intresserad av att söka stöd för bredband kan du kontakta Post- och telestyrelsen som har ett nationellt stöd.
Om det sker ändring under pågående projektperiod
Om ett projekt ändras i omfång under pågående projektperiod uppmanas projektägaren att lämna följande uppgifter till sin länsstyrelse och till Post- och Telestyrelsen (PTS)
- namn på aktuellt projekt
- projektägare och kontaktuppgifter till projektägaren
- en förteckning över de byggnader som tillkommit eller exkluderats ur projektet, antingen med Uuid-nummer för byggnaderna eller adresser för byggnaderna som berörs.
Genom att skicka in uppgifter om ändring minskar risken för dubbelfinansiering av enskilda fastigheter. Skicka in uppgifterna via e-post.
Så söker du utbetalning
Du söker utbetalning i vår e-tjänst.
Du ska betala utgifterna innan du söker utbetalning för dem. Det är bara de utgifter som ingår i ditt beslut om stöd som du kan få utbetalning för. Du kan söka utbetalning av hela stödet på en gång eller söka flera delutbetalningar.
Du kan inte göra ändringar i din ansökan om utbetalning när myndigheten börjat handlägga den.
Läs ditt beslut – där står det du behöver veta!
Beslutet är anpassat efter ditt projekt. Det innehåller viktig information om vad just du behöver göra när du genomför ditt projekt. Läs även bilagan till beslutet, Övriga upplysningar.
Läs guiden om hur du söker utbetalning och hanterar underlag
Ansök om ändring av ditt beslut om något ändras
Det är viktigt att du ansöker om ändring av ditt beslut om stöd om till exempel slutdatum, tidsplan, budget, finansieringsplan eller något annat väsentligt behöver ändras jämfört med vad som står i ditt beslut om stöd. Om du redovisar utgifter som inte ingår i ditt beslut om stöd kan det innebära att du inte får stöd för de utgifterna.
Kontakta myndigheten som beslutade om ditt stöd om du är osäker på om du behöver göra en ansökan om ändring eller inte. Du ska skicka din ansökan om ändring till myndigheten som beslutade om ditt stöd.
Om det inte står något annat i beslutet om ändring så gäller ändringen från och med den dag då ansökan om ändring kom in till myndigheten.
Dokumentation vid slututbetalning
Du ska besiktiga, dokumentera och driftsätta ditt färdiga nät
När nätet är klart ska du
- dokumentera hur nätet är byggt
- göra en lägesinmätning av bredbandets sträckning
- besiktiga utförandet och fiberinstallationen av ditt nät
- göra och dokumentera en leveransmätning av fiberinstallationen
- ta fram ett dokument med uppgift om kontaktperson och skicka en kopia till länsstyrelsen
- ta fram ett dokument med uppgift om rutiner för tillträde och skicka en kopia till länsstyrelsen
- registrera ditt bredbandsnät på ledningskollen.se
- göra en förvaltningsplan om du ska fortsätta att äga och förvalta nätet.
Du ska driftsätta ditt nät för att projektet ska räknas som klart. Med driftsätta menas att det finns signal i nätet och abonnenterna kan få sina bredbandstjänster levererade.
Vid besiktningen ska intyg utfärdas av en från stödmottagaren oberoende part. En oberoende part kan till exempel vara en certifierad eller godkänd besiktningsman för Robust fiber eller motsvarande. Det kan också vara en auktoriserad eller godkänd revisor. Underlaget för intyget ska kunna verifieras vid kontroll. Du har rätt att välja att ersätta intygen med nödvändig dokumentation samt förvaltningsplan.
Se till att fakturor och betalningsbevis uppfyller kraven
Det är viktigt att du sparar alla underlag så som fakturor, betalningsbevis, avtal, offerter, följesedlar och andra handlingar som underlagen hänvisar till.
Förutom den information som en faktura alltid ska innehålla så gäller det här:
- Utgiften på fakturan ska gå att koppla till ditt projekt.
- Fakturan ska vara adresserad till, och betald av, den som sökt stödet.
Du ska ha betalningsbevis för alla fakturor. Av betalningsbevisen ska det framgå att det är du som är stödmottagare som har betalat. Fakturorna ska vara betalda senast den dag ansökan om utbetalning kommer in till den myndighet som har beslutat om ditt stöd. Det räcker inte med konteringsstämpel för din egen bokföring.
Kontantbetalningar eller Swishbetalningar över 1 000 kronor godkänns inte.
Exempel på betalningsbevis
Det här är olika typer av betalningsbevis:
- utskrift av betalning via internetbank
- betalorder för bank- och plusgiro i kombination med kontoutdrag
- kvitto från banken
- kontoutdrag som visar en betalning via autogiro
- lönespecifikation
- kvitto vid kontant-, betalkorts- och Swishbetalning. Kombineras med kontoutdrag eller utdrag ur bokföringen om det inte framgår på kvittot vem som betalat.
Redovisa utgifterna för projektet separat i din bokföring
Det är viktigt att du i din bokföring redovisar de utgifter och intäkter som hör till projektet separat från utgifter och intäkter som hör till annan verksamhet. Om du inte har redovisat separat kommer det att bli ett avdrag på ditt stöd.
Redovisa utgifter och finansiering
I e-tjänsten redovisar du de utgifter som du haft för ditt projekt. Du ska också skicka in underlag som styrker dina utgifter. Underlagen ska vara sorterade och tydligt kopplade till utgifterna. Underlagen laddar du upp i e-tjänsten.
Du ska också redovisa den privata och offentliga finansiering som du har fått in. I ditt beslut om stöd står det vilken finansiering du behöver redovisa.
Om du har fått in mer finansiering än vad som står i beslutet ska du även redovisa den finansieringen. Då justeras automatiskt det belopp som du kan få utbetalt från oss.
Om du inte har fått tillräckligt med offentlig medfinansiering när du söker utbetalning kan det innebära att vi håller inne delar av stödet tills du har fått in medfinansieringen.
Om du är upphandlingsskyldig ska du redovisa uppgifter om upphandlingen i e-tjänsten.
Vissa behöver inte skicka in betalningsbevis
Om du som beviljats stöd är en kommun, en region, en myndighet eller en organisation med en central ekonomifunktion kan du ansöka om undantag från kravet på betalningsbevis.
Med central ekonomifunktion menar vi en ekonomifunktion som samlat hanterar bokföring och betalningar för en organisation med flera kontor som är lokaliserade på olika postorter och där organisationen och alla kontor har samma organisationsnummer.
För att få undantag krävs det bland annat att organisationen i en beskrivning kan visa hur organisationen kan garantera att de fakturor som organisationen redovisar i en ansökan om utbetalning är betalda.
När du har undantag för betalningsbevis kan du bli uttagen för en kontroll. I denna situation ska du kunna uppvisa betalningsbevis för de utgifter som slumpats fram för kontrollen.
Om undantaget beviljas är det kopplat till organisationen, inte till ett specifikt projekt.
Om du söker delutbetalning
Sök gärna delutbetalning i ett tidigt skede. Du kan till exempel söka varje kvartal eller efter en period då du haft många eller stora utgifter. Alla underlag från perioden du söker delutbetalning för ska vara med i ansökan och du ska ha betalt alla utgifter. Om du glömmer någon utgift kan du ta med den nästa gång du söker utbetalning och skriva en förklaring.
När du söker delutbetalning ska du beskriva vad som har hänt i projektet och som har en koppling till de utgifter som du söker utbetalning för.
Vissa kan söka förskottsutbetalning
Du kan söka förskottsutbetalning om du som blivit beviljad stöd inte är
- en myndighet
- en region
- en kommun.
Du kan få upp till 50 procent av ditt stöd i förskott, dock högst 1 miljon kronor.
När du söker förskott behöver du inte redovisa några utgifter. Därför måste du i stället redovisa utgifterna för detta belopp när du söker slututbetalning.
Sök slututbetalning i tid
Du ska söka slututbetalning senast det slutdatum som står i ditt beslut om stöd. Då ska du vara klar med ditt projekt. Om du söker slututbetalning för sent minskar ditt stöd med 1 procent av utbetalningsbeloppet för varje dag som ansökan är försenad. Om din ansökan kommer in mer än 25 dagar för sent får du inga pengar alls.
När du söker slututbetalning ska du göra en slutredovisning i e-tjänsten där du beskriver vad du har gjort och svarar på frågor om bland annat mål och resultat.
Ditt projekt kommer att kontrolleras
Det är oftast länsstyrelsen och Jordbruksverket som kontrollerar. Kontrollerna görs både vid handläggningen av din ansökan om utbetalning och vid en eventuell kontroll på plats. Du får oftast veta i förväg att du ska få besök av en kontrollant. Du måste ge kontrollanten den hjälp som är nödvändig för att hen ska kunna genomföra kontrollen.
Om du inte följer villkoren i ditt beslut om stöd riskerar du att få mindre stöd, förlora hela stödet eller bli tvungen att betala tillbaka de pengar du fått tidigare.
Om vi misstänker brott, alltså att någon medvetet fuskat för att få del av stöd, ska vi anmäla ärendet till Ekobrottsmyndigheten. Om felet i den EU-finansierade delen av stödet är större än 10 000 euro måste vi också anmäla det till den europeiska byrån för bedrägeribekämpning, OLAF.
Exempel på när det kan bli avdrag på ditt stöd
Det finns olika anledningar till att det kan bli avdrag, till exempel:
- Du har sökt utbetalning för utgifter som inte ingår i ditt beslut om stöd.
- Du har sökt utbetalning för utgifter som inte ger rätt till stöd. Det kan till exempel vara utgifter som du har haft innan din ansökan om stöd kom in.
- Du har inte följt de villkor som finns för ditt stöd.
- Du har skickat in din ansökan om utbetalning efter det slutdatum som står i ditt beslut.
- Du har inte uppnått projektets mål.
- Du är upphandlingsskyldig men har inte följt upphandlingsreglerna.
- Du har i din bokföring inte redovisat projektets utgifter och intäkter separat från andra utgifter och intäkter i din verksamhet.
- Du har inte informerat om ditt projekt på det sätt som står i ditt beslut.
Länsstyrelsen kontrollerar att det inte finns någon aktör som ska bygga utan stöd
Länsstyrelsen kommer att kontrollera att inte någon annan planerar att bygga ut bredband utan stöd i samma område som du ska bygga. Länsstyrelsen kommer att offentliggöra den karta du skickat med ansökan på sin webbplats i minst en månad.
Offentligt samråd med marknaden för bredband
Du kan få bredbandsstöd för att bygga bredband på landsbygden under förutsättning att det inte går att bygga bredband på kommersiella grunder. För att säkerställa att detta inte kommer att ske genomför länsstyrelsen ett offentligt samråd med marknaden.
Har du planerat att bygga ut bredband utan stöd inom något av områdena kan du kontakta länsstyrelsen i respektive län. Länsstyrelsen kommer att be dig styrka dina utbyggnadsplaner med projekteringsunderlag.
Av projekteringsunderlaget ska det framgå:
- att det planerade nätet är ett nästa generations accessnät (NGA-nät)
- att det planerade nätet avser ett accessnät som kommer att ansluta hushåll med personer som är folkbokförda på adressen
- det planerade nätets geografiska område
- det planerade nätets anslutningsgrad
- att det finns en relevant och trovärdig tidsplan
Länsstyrelsen kommer utifrån projekteringsunderlaget att bedöma om dina utbyggnadsplaner är möjliga att genomföra inom tre år.
Vad du kan göra om du inte får något bredbandsstöd
Många föreningar har lagt ner stort engagemang och gjort omfattande grundarbete för att kunna få stöd. Intresset för stödet är stort och tyvärr kommer stödet inte att räcka till alla som söker. Det finns dock alternativ även om du inte får något stöd.
Samverka med andra aktörer
Det finns exempel på fiberföreningar som har hittat samarbeten med marknadsaktörer eller hittat alternativa tekniker eller lösningar tillsammans med andra fiberföreningar i samma situation. Det finns även flera mötesplatser för fiberföreningar.
Kontakta Byanätsforum
Byanätsforum är en organisation för lokala bredbandsnät. De stöttar sammanslutningar på landsbygden som ideellt bygger egna bredbandsnät. Här kan du knyta kontakter, hitta samarbeten och läsa om vad andra har gjort i samma situation.
Kontakta bredbandskoordinatorn i ditt län
Bredbandskoordinatorn har en samlad syn på bredbandsbehovet i din region och har även kontakt med marknadsaktörer. Koordinatorn kan förmedla kontaktuppgifter till aktuella marknadsaktörer i ditt område.
Läs på Post- och telestyrelsens webbplats
Post- och telestyrelsen främjar utbyggnaden av snabbt bredband i Sverige genom information, utbildning och samverkan. På deras hittar du bland annat information om
- vem som ansvarar för vad vid bredbandsutbyggnad i Sverige
- hur kommuner kan främja utbyggnad
- nyheter om bredband
- vägledning och information till bredbandskoordinatorer
- trådlösa alternativ till bredband
- statistik och bredbandskartläggning.
EU-kommissionens information om bredbandsstödet
Du som fått stöd för att anlägga ett bredbandsnät på landsbygden får pengar från både Sverige och EU. EU-kommissionen har en sammanfattande information om det svenska bredbandsstödet.
EU-kommissionen har en databas där alla bredbandsprojekt som beviljats stöd över 500 000 euro (cirka 4 miljoner kronor) .
Gör så här för att söka efter ett projekt i databasen
- Välj språk.
- Välj land.
- Om du söker efter ett enskilt projekt ska du fyll i uppgifter om stödet. För att se en lista på samtliga svenska bredbandsprojekt ska du välja Stöd till bredbandsinfrastruktur (art 52) i rutan som heter Syfte.
- Klicka på Sök.
Om du har frågor
Om du har frågor om ansökan ska du kontakta länsstyrelsen som ansvarar för handläggningen av stödet.
Om du behöver skicka något per post
I samband med ansökan om utbetalning, eller om du behöver ändra något i ditt beslut om stöd, kan du behöva skicka in underlag till länsstyrelsen på blankett eller annat papper.
Författningar
Söker efter grundforeskrifter:
2016:19
