Bredbandsstöd

Det finns många sätt att starta ett projekt för att bygga bredbandsnät på landsbygden. Det kan starta som ett lokalt initiativ där ni som bor på landsbygden bildar en förening som sedan söker stödet och bygger bredbandsnätet. Det kan också vara kommunen, ett kommunalt bolag eller ett privat företag som tar initiativet. Om det till exempel är kommunen som tar initiativet så kan kommunen söka stödet och även driva projektet eller så kan kommunen vara administratör och samordnare för flera föreningar.

Byanätsforum är ett forum för frågor om att bygga, äga och driva bredbandsnät. De vänder sig speciellt till föreningar som vill starta bredbandsprojekt.

• Byanätsforum (byanatsforum.se)

Om det redan finns nästa generations accessnät där du vill bygga bredband kan du inte få stöd. I Bredbandskartan kan du se vilka nät som finns i ditt område.

• Bredbandskartan (Post- och telestyrelsen)

På bredbandskartan kan du använda ansökningskartan när du planerar ditt projekt. Kartan innehåller röda, orangea, gula och gröna rutor. Stöd beviljas alltid i områden som är markerade med röda rutor. Om du vill bygga inom en ruta med någon annan färg ska du kunna visa att de hus, byggnader eller anläggningar som du vill ansluta inte redan har tillgång till nästa generations accessnät. Det kan du till exempel göra genom att visa att det inte går att beställa bredbandstjänster som kräver snabb och hög överföringskapacitet.

På ansökningskartan ska du markera det sammanhängande område där du har tänkt genomföra ditt projekt. Du ska spara kartan som en PDF-fil och bifoga till din ansökan.

Om du inte har något konto på ledningskollen.se får du börja med att skapa ett. När du har ett konto gör du så här:

1. Logga in.
2. Klicka på Skapa ärende.
3. Välj ärendetyp och skapa både ett projekteringsärende och ett samordningsärende. Projekteringsärendet skickas till ledningsägare i området som du markerat för projektet för att undersöka möjligheterna att använda någon annans befintliga infrastruktur. Samordningsärendet används för att du ska komma i kontakt med aktörer som kan vara intresserade av att samordna egna projekt (samförläggning) med ditt planerade bredbandsprojekt.
4. Fyll i uppgifter om projektet
5. Slutför projekteringsärendet och samordningsärendet. En ärendeöversikt med lista över ledningsägare som är berörda skickas till dig via e-post för respektive ärendetyp.
6. Skriv ut projekterings- och samordningsärendet inklusive kartor och skicka in till länsstyrelsen tillsammans med ansökan om slututbetalning.

Vi rekommenderar att du väntar i 30 dagar för att ge ledningsägarna en möjlighet att lämna svar på ditt samordningsärende på ledningskollen.se.

Den grundläggande fysiska infrastrukturen är till exempel olika typer av kabelrör som slang eller mikrokanalisation som läggs ner i marken. Det kan också vara stolpar eller master. Det ska vara möjligt för en operatör eller tjänsteleverantör att få hyra utrymme i röret, stolpen eller masten. Den som vill ha tillträde till den fysiska strukturen ska också få utrymme i till exempel nodhus och andra utrymmen som behövs för att kunna installera egen utrustning. Kravet på öppenhet är inte tidsbegränsat utan gäller från den dag då nätet driftsätts och framåt.

Som ledningar räknas till exempel fiberkabel och sändar­utrustningar. Den operatör eller tjänsteleverantör som till exempel vill hyra fiberkabel som inte används, så kallad svartfiber, ska kunna göra det om det finns någon sådan ledig. Villkoret gäller i sju år från den dag då projektet fått den sista utbetalningen av stöd.

Aktiv utrustning är den utrustningen som skapar signalen i nätet och som överför data. Signalen kallas också för bitström. Alla som vill komma in i nätet för att leverera sina tjänster till abonnenter i nätet, via den signal som skapas av den aktiva utrustningen, ska kunna göra det. Villkoret gäller i sju år från den dag då projektet fått den sista utbetalningen av stöd.

Operatören som driver den aktiva utrustningen ska låta alla leverantörer få göra det

Det är oftast en operatör som äger och sköter den aktiva utrustningen i nätet. Operatören fungerar ofta som en mäklare för flera tjänst­eleverantörer som säljer sina tjänster till abonnenterna i nätet. Operatören kallas då kommunikations­­operatör (KO). Ett annat exempel är att operatören är en tjänsteleverantör som själv installerar den aktiva utrustningen och levererar bara sina egna tjänster i nätet. Den operatör som äger och driver den aktiva utrustningen ska låta alla tjänsteleverantörer som vill leverera tjänster till en eller flera abonnenter få göra det genom att få köpa så kallad bitström.

Du kan teckna ett kollektivavtal

Det är godkänt att teckna ett kollektivavtal under vissa förutsättningar. Med kollektivavtal menas att du tecknar ett avtal med en tjänste­leverantör som levererar tjänster till samtliga abonnenter i nätet. Den tjänsteleverantör som får avtalet har skyldighet att ge andra tjänste­leverantörer möjlighet att leverera sina tjänster i nätet om de begär att få göra det. Om du tecknar ett kollektiv­avtal betyder det alltså att villkoret om öppenhet ändå gäller. För att någon annan tjänste­leverantör ska vilja leverera tjänster i nätet krävs det dock att det finns abonnenter som efterfrågar det, vilket det oftast inte gör om du har tecknat ett kollektivavtal.

För de tjänster som finns i nätet, till exempel internet, TV och telefoni finns inte något villkor om öppenhet eftersom det inte finns någon fysisk utrustning eller infrastruktur att ge tillträde till. Som abonnent väljer du själv vilka tjänster du vill ha som till exempel internet, TV eller telefoni, utifrån vad tjänsteleverantörerna som finns i ditt nät kan leverera.

Fibernätet ska vara dimensionerat för minst 100 procent av de hushåll med folkbokförda personer som finns i området vid dagen för beslutet om stöd. För de gemensamma sträckorna, från nod till första och närmaste korskopplingspunkt, ska det finnas 1 fiber per anslutet hushåll men kanalisationens utrymme ska vara dimensionerat för att kunna rymma 2 fibrer för minst 100 procent av antalet hushåll. Du kan använda något av eller en kombination av de här alternativen:

• extra kabelrör eller extra mikrorör med möjlighet att installera ny kabel eller blåsfiber med tillräckligt antal fibrer vid ett senare tillfälle
• tillräckligt antal extra fibrer från början i kabelröret.

Samma krav gäller om du använder befintlig kanalisation.

Exempel

I det avgränsade området för projektet finns totalt 320 hushåll med folkbokförda personer. 280 av hushållen väljer att ansluta sig direkt när nätet byggs. På de gemensamma sträckorna ska bredbandsnätet då minst vara dimensionerat så att de 40 kvarvarande hushållen kan ansluta sig i framtiden.

För de enskilda sträckorna, från ansluten slutanvändare till första korskopplings­punkt, ska 2 fibrer per ansluten slutanvändare läggas, men kabelröret ska vara dimensionerat för att kunna rymma 4 fibrer per ansluten slutanvändare. Det är alltså inte något krav att det finns mer än ett fiberpar från början, men det ska vara möjligt att dra ut den gamla fiberkabeln och blåsa in en ny fiberkabel med 4 fibrer vid ett senare tillfälle.

Du ansvarar för att kontrollera och dokumentera den passiva bredbands­strukturen. Den passiva bredbandsinfrastrukturen omfattar anläggnings­infrastruktur, kanalisation, optokablar, kabelbrunnar, kopplingsskåp och nodhus.

Du ska dokumentera i ett digitalt format och när du redovisar projektet kommer länsstyrelsen att kontrollera de underlag som inte ersätts av intygen för dokumentation av slutbesiktning samt förvaltningsplan.

Märkning av kanalisation

Du ansvarar för att upprätta en kanalisations­ritning som beskriver hur installation och färgkod eller märkning av kanalisation har utförts.

Dokumentationen ska visa de färgkoder eller märkningar som använts vid installation av kanalisationen. I de fall kanalisationen innehåller flera rör i samma schakt ska det tydligt framgå vilken identitet varje rör har genom rörets färgkod eller märkning. När flera rör slutar i kabellåda, kabelskåp eller brunn ska dokumentationen kompletteras med en schematisk rörskiss där det finns hänvisningar mellan skiss och kanalisations­ritning.

Lägesinmätning av kanalisation

Du ansvarar för att genomföra och dokumentera en lägesinmätning som innehåller en geografisk presentation av kanalisationens sträckning. Den ska göras med geodetisk lägesinmätning med mätinstrument DGPS, Differentiell GPS. Lägesinmätningen ska dokumenteras i digitalt format och resultera i en lägeskarta med uppgifter om vilket koordinatsystem som använts.

Lägesinmätningen ska omfatta

• kanalisation och
• alla skåp, kabelbrunnar och kabellådor samt kabelutsättnings­punkter som är terminerings­punkter.

För skåp, kabelbrunnar och kabellådor ska mittpunkten mätas in. Start- och slutpunkter, brytpunkter, alla korsningar av gator och vägar samt intagens läge i byggnad ska mätas in. Mellan brytpunkter ska du mäta med en punkttäthet av 100 meter. Avvikelser samt svängar, böjar och kurvor ska du mäta in med fem till tio meters mellanrum beroende på radie eller det avstånd som lämpar sig för den specifika punkten.

Kontroll av utförande

Du ansvarar för att upprätta en dokumentation som visar att den passiva bredbands­infrastrukturen är anlagd enligt projekterings­underlaget.

Områden som ska beaktas är

• rätt schaktdjup
• rätt schaktbredd
• rätt återfyllning
• att skarvar i kanalisation är täta
• att mikrorör är märkta till varje fastighet
• att söktråd har installerats
• att sökbollar har installerats i brunnar.

Dokumentera nätdesign

Du ansvarar för att dokumentera hur installationen av fiber och märkning har utförts, det vill säga kabelritning, panelkort och skarvplan.

Leveransmätning

Du ansvarar för att leveransmäta och för att dokumentera resultatet av mätningen. Dokumentationen ska innehålla uppgifter om

• vilken typ av mätmetod som använts, dämpnings­mätning eller OTDR-mätning
• vilken fibertyp som använts samt var fiberns terminerings­punkter finns och att
• att leveransmätningen är utförd i alla fiberlänkar och framföringsenheter.

Dämpningsmätningen ska utföras med kalibrerat instrument och mätningen ska utföras i båda riktningarna.

Kontroll av fiberinstallation

Du ansvarar för att upprätta en dokumentation som visar att installationen av fiber är utförd enligt projekteringsunderlaget.

Kontaktperson

I dokumentationen ska det finnas kontaktuppgifter till ansvarig kontaktperson.

Tillträde

Du ansvarar för dokumentera rutiner för förvaring av nycklar, eventuella inpasseringskort eller koder till portlås för tillträde till noder och brunnar samt vägbeskrivning till samtliga noder.

Om du själv kan tillverka det material som behövs eller om du har egen anställd personal som kan utföra de tjänster som behövs för att genomföra projektet behöver du inte konkurrensutsätta inköpet. Undantaget gäller också om du gör inköpen från en annan part som du utövar en kontroll över. Kontrollen ska då motsvara den kontroll som du utövar i din egen förvaltning och du ska bedriva huvuddelen av din verksamhet tillsammans med den part du vill anlita. Om du inte ska konkurrensutsätta ska du lämna underlag till länsstyrelsen vid ansökan om utbetalning som visar att du uppfyller villkoren för att få undantag.

Ett samförläggningsarbete kan du vanligtvis inte konkurrensutsätta om det genomförs av en annan aktör, till exempel ett elbolag. Därför finns det inte något krav på att du ska konkurrensutsätta inköp av markarbeten som är kopplade till samförläggningen när det sker tillsammans med annan aktör. Om ditt projekt däremot gör samförläggning med till exempel vatten eller avlopp som ni själva genomför så måste du konkurrensutsätta inköpet av markarbetet. Inköp av material som behövs för samförläggningen ska du alltid konkurrensutsätta. Detta gäller oavsett om du samförlägger med annan aktör eller med en egen investering i till exempel vatten eller avlopp.

En konkurrensutsättning kan liknas vid en mer avancerad form av offertförfrågan men det behöver inte innebära att den är svårare att genomföra. En väl genomförd konkurrensutsättning av inköpen ger både bättre villkor och priser. Här kan de se alla steg som en konkurrensutsättning ska innehålla.

Du måste genomföra alla steg för att du ska kunna få ut hela stödet.

Ställ upp en anbudsförfrågan

Ett konkurrensutsatt inköp startar med att du sammanställer ett underlag på det som du vill ha in anbud på, en så kallad anbudsförfrågan. I anbudsförfrågan beskriver du vad du vill ha anbud på och vilka villkor som gäller för att du ska ta hänsyn till anbuden.

När du ställer upp villkor i anbudsförfrågan ska du tänka på att de inte får vara diskriminerande, varken mot svenska eller utländska leverantörer. Till exempel får du inte ställa upp villkor och krav som bara svenska företag känner till eller kan uppfylla. Detta gäller även då du inte förväntar dig att några utländska leverantörer ska lämna anbud. På samma sätt får inte leverantörer från andra orter eller delar av Sverige behandlas annorlunda än företag från närområdet.

En anbudsförfrågan ska innehålla det här:

• Vilka formella krav som gäller för att få lämna anbud, till exempel sista anbudsdag, vilket språk det ska skrivas på och vart det ska skickas.
• En teknisk beskrivning av uppdraget inklusive villkor och krav på till exempel material och arbete.
• De krav och villkor som den som lämnar anbud ska uppfylla, till exempel utbildning, erfarenhet, ekonomi och certifikat.
• En beskrivning av hur anbuden kommer att utvärderas och på vilka grunder ni väljer ut anbuden.
• Du bör även ha med en övergripande beskrivning av uppdraget.

Utvärderingskriterier i anbudsförfrågan

En tydlig anbudsförfrågan och en bra utvärdering lägger grunden för att inte få klagomål. Det ger också möjlighet att snabbare komma till kontraktsskrivning.

Det är bara pris som är obligatoriskt att använda som utvärderingskriterium. Det är frivilligt att använda fler kriterier än bara pris men då krävs det att ni har klargjort i anbudsförfrågan hur ni kommer att väga samman kriterierna till exempel med ett poängsättningssystem och en viktning av alla kriterier. Alla kriterier, poängsättning och viktningen ska då också ha framgått i anbudsförfrågan.

I tabellen finns exempel på hur poängsättning och viktning kan ställas upp. Viktningen av de olika kriterierna ska göras så att summan blir 100 procent.

Exempel 1

Dina anläggningsarbeten kommer att kosta 1,5 miljoner kronor. Du gör en konkurrens­utsättning och tecknar ett kontrakt med en leverantör. Under projektet behöver du komplettera inköpet med till exempel sprängnings­arbete. Du kan då göra inköpet med de enklare kraven om inköpet kostar högst 250 000 kronor exklusive moms.

Exempel 2

Du beräknar att projekteringen kommer att kosta högst 200 000 kronor exklusive moms. Du kan då köpa in hela projekteringen på det enklare sättet.

Projektet ska ha ett högt antal möjliga anslutningar till nätet

Som möjlig anslutning räknas alla hushåll med folkbokförda personer inom det område som avgränsats för projektet. I ett flerbostadshus räknas varje lägenhet med folkbokförda som en anslutning.

Syftet med prioriteringen är att få projekt som omfattar ett lite större område. Det är bra ur kostnadssynpunkt om projekten inte blir alltför små och syftar också till att områden avgränsas på ett klokt sätt så att inte ”vita fläckar” uppstår mellan områdena.

• 2 poäng: 20–49 möjliga anslutningar inom avgränsat område för projektet
• 3 poäng: 50–99 möjliga anslutningar inom avgränsat område för projektet
• 4 poäng: 100–199 möjliga anslutningar inom avgränsat område för projektet
• 5 poäng: Minst 200 möjliga anslutningar inom avgränsat område för projektet

Viktning: 40

40 multipliceras med antalet poäng. Om det till exempel blir 100–199 möjliga anslutningar så blir det 4 poäng. 4 poäng multipliceras med 40 vilket blir 160 poäng.

Om du inte vet hur många hushåll med folkbokförda personer det finns inom det område du markerat för ditt projekt kan du göra en preliminär beräkning. Då tar du det totala antalet folkbokförda personer inom ditt område och delar det med 2,22 som är medelantal personer per hushåll enligt statistik från SCB för 2012.

Vill du veta hur många hushåll med folkbokförda personer det finns inom ditt område kan du hitta uppgiften i Bredbandskartan. Där kan du markera ditt område under fliken Ansökningskartan och få fram antalet hushåll med folkbokförda personer.

• Bredbandskartan (Post- och telestyrelsen)

Du kan även få stöd för att gräva för bredband till fritidshus och företag i det område som är markerat för projektet. De ingår dock inte i poängberäkningen eftersom stödet i första hand är riktat till de som bor på landsbygden. Projekten prioriteras därför utifrån detta.

Projektet ska ha hög anslutningsgrad till bredbandsnätet

Med anslutningsgrad menar vi hur stor andel av de hushåll med folkbokförda personer som tänker ansluta sig till bredbandsnätet inom ditt område som du avgränsat för projektet. Med ansluten menas att bredbandsnätet minst går ända fram till utsidan på huset. Syftet med prioriteringen är att öka kostnadseffektiviteten i projekten. I det här sammanhanget betyder det att bredbandsnätet blir billigare per anslutning om det är många som väljer att ansluta sig. Det är också bra om så många som möjligt kommer med när bredbandsnätet byggs.

• 1 poäng: 50–74 % anslutna inom markerat område för projektet
• 3 poäng: 75–84 % anslutna inom markerat område för projektet
• 5 poäng: 85 % eller fler anslutna inom markerat område för projektet
  

Viktning: 45

45 multipliceras med antalet poäng. Om det till exempel blir 75‑84 procent anslutna inom ett område så blir det 3 poäng. 3 poäng multipliceras med 45 vilket blir 135 poäng.

Så här räknar du ut anslutningsgraden i procent:
Beräknat antal hushåll med folkbokförda personer som ansluter sig till bredbandsnätet dividerat med totalt antal hushåll med folkbokförda personer inom det område som du avgränsat för projektet X 100.

Det är bara hushåll med folkbokförda personer som ingår i beräkningen av anslutningsgraden. Om det är ett flerbostadshus räknas varje lägenhet med folkbokförda personer som en anslutning.

Du ska ha kunskap, kompetens och kapacitet att genomföra investeringen

Du ska ha samlat personer med den kompetens som behövs för att kunna genomföra projektet. Den kompetens som krävs kan komma från utbildning eller att personen har jobbat med liknande arbetsuppgifter. Personerna ska vara namngivna i ansökan. En säkrad finansiering av projektet minskar risken för problem med likviditeten som kan leda till stopp i arbetet.

+1 poäng: Det finns en projektledare för projektet
+1 poäng: Det finns en ekonomiansvarig för projektet
+1 poäng: Det finns en upphandlingskunnig
+1 poäng: Det finns en person med relevant teknisk kunskap i projektet
+1 poäng: Det finns en finansieringsplan som tryggar likviditeten för hela projektet
Viktning: 15

Kontakta myndigheten som beslutade om ditt stöd om du är osäker på om du behöver göra en ansökan om ändring eller inte.

I de här fallen ska du alltid ansöka om ändring av ditt beslut om stöd:

• Du kommer inte att bli klar i tid och behöver flytta fram ditt slutdatum.
• Finansieringen har ändrats .
• Du vill ta upp utgifter som inte är kopplade till någon av aktiviteterna i ditt beslut och vill därför lägga till en ny aktivitet.
• Du inte kan genomföra en aktivitet som behövs för att uppfylla syfte och mål men ändå vill fortsätta att genomföra projektet.

Du behöver inte ansöka om ändring av ditt beslut om stöd om

• du genomför mer av en aktivitet och det gynnar målet och syftet med ditt projekt eller investering.
• du byter ut en aktivitet eller utgift mot en annan likvärdig aktivitet eller utgift, till exempel om du väljer att göra ett digitalt nyhetsbrev i stället för att trycka upp broschyrer eller väljer att anställa en person istället för att köpa tjänsten.

Du ska besiktiga, dokumentera och driftsätta ditt färdiga nät

När nätet är klart ska du

• dokumentera hur nätet är byggt
• göra en lägesinmätning av bredbandets sträckning
• besiktiga utförandet och fiberinstallationen av ditt nät
• göra och dokumentera en leverans­mätning av fiberinstallationen
• ta fram ett dokument med uppgift om kontaktperson och skicka en kopia till länsstyrelsen
• ta fram ett dokument med uppgift om rutiner för tillträde och skicka en kopia till länsstyrelsen
• registrera ditt bredbandsnät på ledningskollen.se
• göra en förvaltningsplan om du ska fortsätta att äga och förvalta nätet.

Du ska driftsätta ditt nät för att projektet ska räknas som klart. Med driftsätta menas att det finns signal i nätet och abonnenterna kan få sina bredbands­tjänster levererade.

Vid besiktningen ska intyg utfärdas av en från stödmottagaren oberoende part. En oberoende part kan till exempel vara en certifierad eller godkänd besiktningsman för Robust fiber eller motsvarande. Det kan också vara en auktoriserad eller godkänd revisor. Underlaget för intyget ska kunna verifieras vid kontroll. Du har rätt att välja att ersätta intygen med nödvändig dokumentation samt förvaltningsplan.

• Intyg: Dokumentation vid slutbesiktning av bredbandsstöd

• Intyg: Dokumentation av förvaltningsplan för bredbandsnät

På länsstyrelsens webbplats finns information om vilka projekt som kommer att få bredbandsstöd.

1. Välj språk.
2. Välj land.
3. Om du söker efter ett enskilt projekt ska du fyll i uppgifter om stödet. För att se en lista på samtliga svenska bredbandsprojekt ska du välja Stöd till bredbands­infrastruktur (art 52) i rutan som heter Syfte.
4. Klicka på Sök.