Stödet är stängt för nya ansökningar, men du som har fått ett beslut om stöd kan söka utbetalning.
Om du är intresserad av att söka stöd för bredband kan du kontakta Post- och telestyrelsen som har ett nationellt stöd.
Om ett projekt ändras i omfång under pågående projektperiod uppmanas projektägaren att lämna följande uppgifter till sin länsstyrelse och till Post- och Telestyrelsen (PTS)
Genom att skicka in uppgifter om ändring minskar risken för dubbelfinansiering av enskilda fastigheter. Skicka in uppgifterna via e-post.
Du kan få stödet till bredband om du är en juridisk person och kommer att bygga bredbandsnät till fler än bara din egen verksamhet.
Det betyder att alla typer av föreningar, organisationer, företag, kommuner och andra myndigheter kan få stödet. En enskild privatperson eller en enskild firma kan inte få stödet eftersom de inte är juridiska personer.
Det finns många sätt att starta ett projekt för att bygga bredbandsnät på landsbygden. Det kan starta som ett lokalt initiativ där ni som bor på landsbygden bildar en förening som sedan söker stödet och bygger bredbandsnätet. Det kan också vara kommunen, ett kommunalt bolag eller ett privat företag som tar initiativet. Om det till exempel är kommunen som tar initiativet så kan kommunen söka stödet och även driva projektet eller så kan kommunen vara administratör och samordnare för flera föreningar.
Byanätsforum är ett forum för frågor om att bygga, äga och driva bredbandsnät. De vänder sig speciellt till föreningar som vill starta bredbandsprojekt.
Du kan få stöd för att anlägga den grundläggande fysiska infrastrukturen som behövs för att bygga ett bredbandsnät. Det är till exempel kanalisationsrör och fiberkablar. För att få stöd behöver bredbandsnätet uppfylla definitionen för nästa generations accessnät. Med det menas bredbandsnät med hög överföringskapacitet som är snabbt, säkert och med jämn överföring av signalerna när bredbandet används.
Du kan inte få stöd för bredband om det redan finns ett nät i området som uppfyller villkoren för stödet.
Du kan bara få stöd för utgifter som har fakturadatum och betalningsdatum från och med den dag då din ansökan om stöd kom in till myndigheten.
Utgifter du kan få stöd för:
Moms ger rätt till stöd när du inte är skyldig att redovisa moms för projektet. Är du momsredovisningsskyldig för projektet så får du inte stöd för momsen.
Du kan bara få stöd för tjänster som är köpta från personer eller organisationer som har F-skattsedel.
Du kan få stöd för utgifter för att ta ut ledningsrätt. Ledningsrätt är en rättighet som liknar ett servitut och är ett sätt att säkra rätten att ha en ledning över en eller flera fastigheter. Du ansöker om ledningsrätt hos Lantmäteriet eller hos din kommunala Lantmäterimyndighet om det finns en sådan.
Exempel på vad du inte kan få stöd för:
¹ Med inskrivning menas ett markupplåtelseavtal som ger ledningsägaren tillstånd och nyttjanderätt att till exempel gräva och lägga ner en ledning på markägarens fastighet. Det innebär också att avtalet registreras i Fastighetsregistrets inskrivningsdel hos Lantmäteriet.
² Med gemensamhetsanläggning menas att det genom en lantmäteriförrättning bildas en anläggning som ägs gemensamt av de fastigheter som ingår i anläggningen. Det markutrymme som behövs för gemensamhetsanläggningen upplåts med servitutsrätt.
Utgifterna måste vara 100 000 kr eller mer för att du ska kunna få stöd. Ett projekt kan få högst 10 miljoner euro (cirka 83 miljoner kronor) i stöd.
Regeringen har satsat totalt 4,25 miljarder kronor till bredbandsstödet under åren 2014–2020.
I tabellen nedan kan du se hur många procent av dina utgifter som du kan få stöd för. Att det skiljer sig åt i landet beror på att stödets storlek har anpassats till varje läns förutsättningar.
Län | Andel av de utgifter som ger rätt till stöd |
---|---|
Blekinge | 70 % |
Dalarna | 60 % |
Gotland | Bredbandsstödet finns inte på Gotland |
Gävleborg | 60 % |
Halland | 60 % |
Jämtland | 50 % |
Jönköping | 60 % |
Kalmar | 40 % |
Kronoberg | 60 % |
Norrbotten | 70 % |
Skåne | 40 % |
Stockholm | 60 % |
Södermanland | 60 % |
Uppsala | 60 % |
Värmland | 75 % |
Västerbotten | 70 % |
Västernorrland | 60 % |
Västmanland | 60 % |
Västra Götaland | 50 % |
Örebro | 40 % |
Östergötlands | 60 % |
Har du frågor om ditt läns procentsats ska du kontakta din länsstyrelse.
De utgifter som ger rätt till stöd men som inte täcks av bredbandsstödet ska finansieras med privata pengar, till exempel anslutningsavgifter. Det kan också vara pengar som kommer från privata fonder, privata stiftelser eller privata företag. Projektet får inte medfinansieras med andra offentliga stöd som kommer från till exempel EU, den svenska staten, regioner eller kommun.
Här är villkoren som gäller för stödet. Du kan också se villkoren i ditt beslut om stöd.
Det är viktigt att du ansöker om stöd innan du påbörjar din investering. Upptäcks det att projektet har påbörjats innan du ansöker om stöd riskerar du att få ditt beslut om stöd hävt och måste betala tillbaka samtliga utbetalningar du tidigare fått.
Området där du gräver för bredband ska hänga ihop och får inte bestå av separata delområden som är skilda från varandra. Det är däremot tillåtet att ha separat delområden om områdena inte ger rätt till stöd. Det kan till exempel vara en tätort eller ett område som redan har nästa generations accessnät.
Du kan bara få stöd för bredbandsnät som du bygger på landsbygden utanför tätort. En tätort är en ort med minst 200 invånare och där det är högst 150 meter mellan husen.
Bakgrunden är att vi bara får betala ut stöd till projekt som vill bygga bredband i områden där det inte går att bygga bredband på kommersiella grunder, det vill säga utan stöd. För att komma fram till vilka områden vi betalar ut stöd till tar Jordbruksverket varje år fram en marknadsanalys som baseras på underlag från Post- och telestyrelsen.
Du kan bara få stöd för att bygga ett bredbandsnät som uppfyller definitionen för nästa generations accessnät. Med det menas bredbandsnät med hög överföringskapacitet som är snabbt, säkert och med jämn överföring av signalerna när bredbandet används.
Tekniker som i dagsläget uppfyller kraven för nästa generations accessnät:
Vill du använda någon annan teknik än de här så ska du kunna visa och motivera att den uppfyller kraven för NGA-nät.
Tekniken radiolänk uppfyller i de flesta fall kraven för nästa generations accessnät men det som kan begränsa användningen är placeringen. Radiosignalen kan störas av fysiska hinder i terrängen som till exempel träd. Post- och telestyrelsen hjälper länsstyrelsen att bedöma om den valda tekniken uppfyller kraven.
Om det redan finns nästa generations accessnät där du vill bygga bredband kan du inte få stöd. I Bredbandskartan kan du se vilka nät som finns i ditt område.
På bredbandskartan kan du använda ansökningskartan när du planerar ditt projekt. Kartan innehåller röda, orangea, gula och gröna rutor. Stöd beviljas alltid i områden som är markerade med röda rutor. Om du vill bygga inom en ruta med någon annan färg ska du kunna visa att de hus, byggnader eller anläggningar som du vill ansluta inte redan har tillgång till nästa generations accessnät. Det kan du till exempel göra genom att visa att det inte går att beställa bredbandstjänster som kräver snabb och hög överföringskapacitet.
På ansökningskartan ska du markera det sammanhängande område där du har tänkt genomföra ditt projekt. Du ska spara kartan som en PDF-fil och bifoga till din ansökan.
Du ska alltid ha ett samråd med kommunen, även när det är en kommun som söker stödet. Inför samrådet ska du fylla i en särskild blankett som du skickar till din kommun. Blanketten ska du också skicka med din ansökan om stöd.
Syftet med samråd är att kommunen ska känna till vilka planer som finns för bredbandsutbyggnad. Om det finns en regional bredbandsstrategi i det län där du ska genomföra ditt projekt kommer länsstyrelsen att kontrollera att ditt projekt stämmer överens med målen i strategin. Det gör de när de handlägger din ansökan.
Det är viktigt att inte bryta mot annan lagstiftning som berör det du ska göra i ditt projekt. Innan du genomför ditt projekt måste du därför söka de tillstånd som krävs. Du måste söka de här tillstånden i de fall du berörs av dem:
Du ska undersöka möjligheterna att använda befintlig infrastruktur och tillfällen till samförläggning genom att ta reda på vilka ledningsägare det finns i området där du ska genomföra ditt projekt. Det gör du på Ledningskollen.
Samförläggning kan till exempel vara att få lägga ner ett kanalisationsrör samtidigt som ett elbolag gräver ner en elledning. Genom att utnyttja till exempel kanalisation som redan finns och samförlägga med en annan aktör kan du avsevärt minska projektets kostnader. Stödet räcker då också till fler.
Om du inte har något konto på ledningskollen.se får du börja med att skapa ett. När du har ett konto gör du så här:
Vi rekommenderar att du väntar i 30 dagar för att ge ledningsägarna en möjlighet att lämna svar på ditt samordningsärende på ledningskollen.se.
Bredbandsnät som är byggda med stödpengar ska vara öppna. Anledningen är att abonnenterna ska få möjlighet att, i så stor utsträckning som möjligt, själv välja vilken leverantör de vill köpa sina bredbandstjänster från och att de ska kunna göra det till ett rimligt pris. I praktiken innebär ett öppet nät att så många leverantörer som möjligt, oavsett vem som äger bredbandsnätet, ska kunna få komma in i näten och leverera tjänster till abonnenterna.
Jordbruksverket ställer krav på att ditt bredbandsnät ska dimensioneras för att kunna ansluta alla hushåll med folkbokförda personer som finns i det område som avgränsats för projektet.
Du som får stödet har ansvar för att nätet hålls öppet på alla nivåer inom den aktiva och passiva infrastrukturen. I praktiken innebär det att du kan få betala tillbaka en del av stödet om du inte håller nätet öppet. Om det uppstår en situation där någon operatör eller tjänsteleverantör nekas tillträde kommer en utredning att startas av länsstyrelsen.
Den grundläggande fysiska infrastrukturen är till exempel olika typer av kabelrör som slang eller mikrokanalisation som läggs ner i marken. Det kan också vara stolpar eller master. Det ska vara möjligt för en operatör eller tjänsteleverantör att få hyra utrymme i röret, stolpen eller masten. Den som vill ha tillträde till den fysiska strukturen ska också få utrymme i till exempel nodhus och andra utrymmen som behövs för att kunna installera egen utrustning. Kravet på öppenhet är inte tidsbegränsat utan gäller från den dag då nätet driftsätts och framåt.
Som ledningar räknas till exempel fiberkabel och sändarutrustningar. Den operatör eller tjänsteleverantör som till exempel vill hyra fiberkabel som inte används, så kallad svartfiber, ska kunna göra det om det finns någon sådan ledig. Villkoret gäller i sju år från den dag då projektet fått den sista utbetalningen av stöd.
Aktiv utrustning är den utrustningen som skapar signalen i nätet och som överför data. Signalen kallas också för bitström. Alla som vill komma in i nätet för att leverera sina tjänster till abonnenter i nätet, via den signal som skapas av den aktiva utrustningen, ska kunna göra det. Villkoret gäller i sju år från den dag då projektet fått den sista utbetalningen av stöd.
Det är oftast en operatör som äger och sköter den aktiva utrustningen i nätet. Operatören fungerar ofta som en mäklare för flera tjänsteleverantörer som säljer sina tjänster till abonnenterna i nätet. Operatören kallas då kommunikationsoperatör (KO). Ett annat exempel är att operatören är en tjänsteleverantör som själv installerar den aktiva utrustningen och levererar bara sina egna tjänster i nätet. Den operatör som äger och driver den aktiva utrustningen ska låta alla tjänsteleverantörer som vill leverera tjänster till en eller flera abonnenter få göra det genom att få köpa så kallad bitström.
Det är godkänt att teckna ett kollektivavtal under vissa förutsättningar. Med kollektivavtal menas att du tecknar ett avtal med en tjänsteleverantör som levererar tjänster till samtliga abonnenter i nätet. Den tjänsteleverantör som får avtalet har skyldighet att ge andra tjänsteleverantörer möjlighet att leverera sina tjänster i nätet om de begär att få göra det. Om du tecknar ett kollektivavtal betyder det alltså att villkoret om öppenhet ändå gäller. För att någon annan tjänsteleverantör ska vilja leverera tjänster i nätet krävs det dock att det finns abonnenter som efterfrågar det, vilket det oftast inte gör om du har tecknat ett kollektivavtal.
För de tjänster som finns i nätet, till exempel internet, TV och telefoni finns inte något villkor om öppenhet eftersom det inte finns någon fysisk utrustning eller infrastruktur att ge tillträde till. Som abonnent väljer du själv vilka tjänster du vill ha som till exempel internet, TV eller telefoni, utifrån vad tjänsteleverantörerna som finns i ditt nät kan leverera.
Hur du utformar bredbandsnätet påverkar möjligheterna att få en stor öppenhet
Vi ser bredbandsnätet som två olika delar, gemensamma sträckor och enskilda sträckor.
Fibernätet ska vara dimensionerat för minst 100 procent av de hushåll med folkbokförda personer som finns i området vid dagen för beslutet om stöd. För de gemensamma sträckorna, från nod till första och närmaste korskopplingspunkt, ska det finnas 1 fiber per anslutet hushåll men kanalisationens utrymme ska vara dimensionerat för att kunna rymma 2 fibrer för minst 100 procent av antalet hushåll. Du kan använda något av eller en kombination av de här alternativen:
Samma krav gäller om du använder befintlig kanalisation.
I det avgränsade området för projektet finns totalt 320 hushåll med folkbokförda personer. 280 av hushållen väljer att ansluta sig direkt när nätet byggs. På de gemensamma sträckorna ska bredbandsnätet då minst vara dimensionerat så att de 40 kvarvarande hushållen kan ansluta sig i framtiden.
För de enskilda sträckorna, från ansluten slutanvändare till första korskopplingspunkt, ska 2 fibrer per ansluten slutanvändare läggas, men kabelröret ska vara dimensionerat för att kunna rymma 4 fibrer per ansluten slutanvändare. Det är alltså inte något krav att det finns mer än ett fiberpar från början, men det ska vara möjligt att dra ut den gamla fiberkabeln och blåsa in en ny fiberkabel med 4 fibrer vid ett senare tillfälle.
När en operatör eller tjänsteleverantör vill komma in i nätet, oavsett nivå, så kan den som är ägare av nätet ta ut en avgift eller hyra. Hyran eller avgiften får inte vara oskälig, vilket betyder att prissättningen ska följa normala marknadspriser. Den operatör eller tjänsteleverantör som anser att den fått ett oskäligt pris för tillträde kan kontakta länsstyrelsen. Länsstyrelsen kommer då att starta en utredning.
Eftersom den som får ut stödet också har ansvar för att den del av nätet som byggts med stödpengar är öppet så är det viktigt att ha tydliga avtal. Om du kommer att fortsätta att äga investeringen, det vill säga det du byggt inom projektet, men vill lägga ut drift och underhåll på en leverantör, är det viktigt att göra klart i avtalen vad som ska gälla. Det får inte finnas villkor i några kontrakt eller avtal som begränsar tillträdet, det kommer länsstyrelsen att kontrollera när du redovisar ditt projekt.
När nätet är klart ska du
Du ska driftsätta ditt nät för att projektet ska räknas som klart. Med driftsätta menas att det finns signal i nätet och abonnenterna kan få sina bredbandstjänster levererade.
Vid besiktningen ska intyg utfärdas av en från stödmottagaren oberoende part. En oberoende part kan till exempel vara en certifierad eller godkänd besiktningsman för Robust fiber eller motsvarande. Det kan också vara en auktoriserad eller godkänd revisor. Underlaget för intyget ska kunna verifieras vid kontroll. Du har rätt att välja att ersätta intygen med nödvändig dokumentation samt förvaltningsplan.
Du ansvarar för att kontrollera och dokumentera den passiva bredbandsstrukturen. Den passiva bredbandsinfrastrukturen omfattar anläggningsinfrastruktur, kanalisation, optokablar, kabelbrunnar, kopplingsskåp och nodhus.
Du ska dokumentera i ett digitalt format och när du redovisar projektet kommer länsstyrelsen att kontrollera de underlag som inte ersätts av intygen för dokumentation av slutbesiktning samt förvaltningsplan.
Du ansvarar för att upprätta en kanalisationsritning som beskriver hur installation och färgkod eller märkning av kanalisation har utförts.
Dokumentationen ska visa de färgkoder eller märkningar som använts vid installation av kanalisationen. I de fall kanalisationen innehåller flera rör i samma schakt ska det tydligt framgå vilken identitet varje rör har genom rörets färgkod eller märkning. När flera rör slutar i kabellåda, kabelskåp eller brunn ska dokumentationen kompletteras med en schematisk rörskiss där det finns hänvisningar mellan skiss och kanalisationsritning.
Du ansvarar för att genomföra och dokumentera en lägesinmätning som innehåller en geografisk presentation av kanalisationens sträckning. Den ska göras med geodetisk lägesinmätning med mätinstrument DGPS, Differentiell GPS. Lägesinmätningen ska dokumenteras i digitalt format och resultera i en lägeskarta med uppgifter om vilket koordinatsystem som använts.
Lägesinmätningen ska omfatta
För skåp, kabelbrunnar och kabellådor ska mittpunkten mätas in. Start- och slutpunkter, brytpunkter, alla korsningar av gator och vägar samt intagens läge i byggnad ska mätas in. Mellan brytpunkter ska du mäta med en punkttäthet av 100 meter. Avvikelser samt svängar, böjar och kurvor ska du mäta in med fem till tio meters mellanrum beroende på radie eller det avstånd som lämpar sig för den specifika punkten.
Du ansvarar för att upprätta en dokumentation som visar att den passiva bredbandsinfrastrukturen är anlagd enligt projekteringsunderlaget.
Områden som ska beaktas är
Du ansvarar för att dokumentera hur installationen av fiber och märkning har utförts, det vill säga kabelritning, panelkort och skarvplan.
Du ansvarar för att leveransmäta och för att dokumentera resultatet av mätningen. Dokumentationen ska innehålla uppgifter om
Dämpningsmätningen ska utföras med kalibrerat instrument och mätningen ska utföras i båda riktningarna.
Du ansvarar för att upprätta en dokumentation som visar att installationen av fiber är utförd enligt projekteringsunderlaget.
I dokumentationen ska det finnas kontaktuppgifter till ansvarig kontaktperson.
Du ansvarar för dokumentera rutiner för förvaring av nycklar, eventuella inpasseringskort eller koder till portlås för tillträde till noder och brunnar samt vägbeskrivning till samtliga noder.
Så många leverantörer som möjligt ska få chansen att lämna anbud på utbyggnad av bredband. Det kallas konkurrensutsättning. Syftet är att få ett bra pris och att inte störa den konkurrens som normalt råder på den här marknaden. Eftersom värdet av de affärer som kommer till tack vare bredbandsstödet omfattar flera miljarder är det viktigt att konkurrensen fungerar.
Inköp som så många som möjligt ska lämna anbud på:
Du får göra inköpen var för sig eller tillsammans.
Om du själv kan tillverka det material som behövs eller om du har egen anställd personal som kan utföra de tjänster som behövs för att genomföra projektet behöver du inte konkurrensutsätta inköpet. Undantaget gäller också om du gör inköpen från en annan part som du utövar en kontroll över. Kontrollen ska då motsvara den kontroll som du utövar i din egen förvaltning och du ska bedriva huvuddelen av din verksamhet tillsammans med den part du vill anlita. Om du inte ska konkurrensutsätta ska du lämna underlag till länsstyrelsen vid ansökan om utbetalning som visar att du uppfyller villkoren för att få undantag.
Ett samförläggningsarbete kan du vanligtvis inte konkurrensutsätta om det genomförs av en annan aktör, till exempel ett elbolag. Därför finns det inte något krav på att du ska konkurrensutsätta inköp av markarbeten som är kopplade till samförläggningen när det sker tillsammans med annan aktör. Om ditt projekt däremot gör samförläggning med till exempel vatten eller avlopp som ni själva genomför så måste du konkurrensutsätta inköpet av markarbetet. Inköp av material som behövs för samförläggningen ska du alltid konkurrensutsätta. Detta gäller oavsett om du samförlägger med annan aktör eller med en egen investering i till exempel vatten eller avlopp.
En konkurrensutsättning kan liknas vid en mer avancerad form av offertförfrågan men det behöver inte innebära att den är svårare att genomföra. En väl genomförd konkurrensutsättning av inköpen ger både bättre villkor och priser. Här kan de se alla steg som en konkurrensutsättning ska innehålla.
Du måste genomföra alla steg för att du ska kunna få ut hela stödet.
Ett konkurrensutsatt inköp startar med att du sammanställer ett underlag på det som du vill ha in anbud på, en så kallad anbudsförfrågan. I anbudsförfrågan beskriver du vad du vill ha anbud på och vilka villkor som gäller för att du ska ta hänsyn till anbuden.
När du ställer upp villkor i anbudsförfrågan ska du tänka på att de inte får vara diskriminerande, varken mot svenska eller utländska leverantörer. Till exempel får du inte ställa upp villkor och krav som bara svenska företag känner till eller kan uppfylla. Detta gäller även då du inte förväntar dig att några utländska leverantörer ska lämna anbud. På samma sätt får inte leverantörer från andra orter eller delar av Sverige behandlas annorlunda än företag från närområdet.
En anbudsförfrågan ska innehålla det här:
En tydlig anbudsförfrågan och en bra utvärdering lägger grunden för att inte få klagomål. Det ger också möjlighet att snabbare komma till kontraktsskrivning.
Det är bara pris som är obligatoriskt att använda som utvärderingskriterium. Det är frivilligt att använda fler kriterier än bara pris men då krävs det att ni har klargjort i anbudsförfrågan hur ni kommer att väga samman kriterierna till exempel med ett poängsättningssystem och en viktning av alla kriterier. Alla kriterier, poängsättning och viktningen ska då också ha framgått i anbudsförfrågan.
I tabellen finns exempel på hur poängsättning och viktning kan ställas upp. Viktningen av de olika kriterierna ska göras så att summan blir 100 procent.
Kriterium | Viktning | Leverantörs | Totalsumma |
---|---|---|---|
Lägsta timpris | 40 % | 5 | 2,00 |
Referenser | 30 % | 3 | 0,90 |
Leverantörs erfarenhet, | 30 % | 2 | 0,60 |
Totalsumma | 100 % | 3,50 |
För att få bredbandsstödet måste du annonsera ut anbudsförfrågan i en elektronisk databas för upphandlingar. Databasen ska vara allmänt tillgänglig inom Sverige. Anbudsförfrågan ska annonseras i minst 21 dagar. För att få fler anbud är det dock lämpligt att annonsera i minst fem veckor.
Det är mycket viktigt att annonsera sin anbudsförfrågan på ett sätt som gör att så många leverantörer som möjligt kan få reda på att den finns. Det är grunden för att det ska bli en konkurrensutsättning. Det finns flera webbplatser som har denna tjänst. Det är inte tillräckligt att bara annonsera i rikstäckande tidning, branschtidning eller lokaltidning. Du kan däremot annonsera i en tidning som ett komplement.
Om du tror att det kommer att bli många leverantörer som kommer att lämna anbud kan du använda dig av intresseanmälan innan du tar in de slutliga anbuden. Om du använder intresseanmälan ska det framgå när du annonserar. Intresseanmälan ska du annonsera på samma sätt som en anbudsförfrågan det vill säga minst 21 dagar i en elektronisk databas för upphandlingar som är allmänt tillgänglig inom Sverige. Villkoren för att kvalificera sig till att få lämna anbud ska framgå av annonseringen. Om det inte gör det ska det finnas information i annonsen var villkoren finns att hämta. De villkor du ställer upp för att lämna intresseanmälan får inte vara diskriminerande.
Om du tillämpar intresseanmälan ska du upprätta ett protokoll där det framgår namn och organisationsnummer för de som lämnat intresseanmälningar. I protokollet ska det också framgå hur du har utvärderat intresseanmälningarna.
Anbud som skickas in av leverantörer ska inte öppnas löpande. De ska öppnas alla på samma gång vid ett sammanträde. Sammanträdet måste bestå av minst två personer men det är rekommenderat att vara fler.
Du ska skriva ett öppningsprotokoll vid sammanträdet där det ska framgå namn och organisationsnummer för de leverantörer som lämnat anbud och vilka datum anbuden kom in. Minst två personer ska vara närvarande och de ska skriva under protokollet.
Själva utvärderingen av anbuden är en central och viktig del i konkurrensutsättningen. När anbuden utvärderas ska du använda samma kriterier som du ställde upp i anbudsförfrågan. Du ska också använda samma utvärderingsmodell som du ställt upp i anbudsförfrågan.
Ett utvärderingsprotokoll ska innehålla namn och organisationsnummer på alla leverantörer som lämnat anbud. Det ska också framgå i protokollet vilka leverantörer som uppfyller de villkor och krav som ni ställt upp i anbudsförfrågan. Bara de anbud som uppfyller villkoren ska gå vidare till utvärderingen där ni jämför anbud. I utvärderingsprotokollet ska det framgå hur ni jämfört anbuden om ni har fler utvärderingskriterier än bara pris. Minst två personer ska närvara vid utvärderingen. De ska bekräfta sin närvaro genom att skriva under utvärderingsprotokollet.
Du ska skriva och skicka ut en underrättelse om beslut till alla leverantörer som lämnat anbud. På underrättelsen ska det stå namn och organisationsnummer på den eller de leverantörer som kommer att tilldelas kontrakt eller ingå i ett ramavtal.
Du ska upprätta ett kontrakt eller ramavtal med den eller de leverantörer som i utvärderingen av anbuden har lämnat det lägsta priset eller det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet när fler kriterier har använts utöver pris. I kontraktet eller avtalet ska den totala avtalstiden framgå. Ramavtal får ha en avtalstid på högst fyra år om det inte finns sakliga skäl. Av ett ramavtal ska det framgå om det ska avropas med förnyad konkurrensutsättning eller efter en förutbestämd rangordning.
Inköp upp till 250 000 kronor exklusive moms kan du göra på ett enklare sätt. Det gäller för inköp av
När du gör inköpen ska du göra en prisjämförelse.
För de här inköpen ska du:
Du kan kombinera inköp med enklare krav och inköp med konkurrensutsättning i ditt projekt. Om du är osäker på om utgifterna kommer att hålla sig under
250 000 kronor exklusive moms så är det bättre att göra en konkurrensutsättning. Alla utgifter över 250 000 kronor exklusive moms som du inte har konkurrensutsatt kommer du annars att få avdrag på.
Dina anläggningsarbeten kommer att kosta 1,5 miljoner kronor. Du gör en konkurrensutsättning och tecknar ett kontrakt med en leverantör. Under projektet behöver du komplettera inköpet med till exempel sprängningsarbete. Du kan då göra inköpet med de enklare kraven om inköpet kostar högst 250 000 kronor exklusive moms.
Du beräknar att projekteringen kommer att kosta högst 200 000 kronor exklusive moms. Du kan då köpa in hela projekteringen på det enklare sättet.
Om det uppstår en situation där du till exempel inte får in några anbud, inte får några anbud som uppfyller de villkoren du ställt upp i anbudsförfrågan eller det finns andra sakliga skäl till att du inte kan slutföra din konkurrensutsättning, får du avbryta inköpsprocessen.
Du får då teckna kontrakt eller avtal med en valfri leverantör om den leverantören kan uppfylla villkoren i anbudsförfrågan. Ändrar du villkoren på något väsentligt sätt ska du annonsera anbudsförfrågan igen, eftersom den då räknas som en ny anbudsförfrågan. Ändrar du på villkoren kan det innebära att det finns leverantörer som tidigare valde att inte lämna anbud som nu anser att de kan göra det.
Du ska konkurrensutsätta försäljningen på samma villkor som du gör inköpen till projektet. När du tecknar ett kontrakt eller avtal ska detta innehålla de villkor du ställde upp i anbudsförfrågan samt köpesumma. Den betalning du får för nätet ska du redovisa i bokföringen som en intäkt i projektet.
Om du överlåter projektet innan du har börjat anlägga nätet kan du välja att inte begära någon köpesumma vid försäljningen utan istället begära en låg anslutningsavgift. En förutsättning för att kunna genomföra detta är att du använder utvärderingsmetoden ekonomiskt mest fördelaktiga anbud och inte enbart använder högsta pris som kriterium. Det är viktigt att du i anbudsförfrågan anger att priset för försäljningen är anslutningsavgiften och att anbudsgivarna inte ska ange en köpesumma. I kontraktet eller avtalet ska köpesumman fortfarande ingå, även om den blir noll kronor.
Huvudregeln är att du ska behålla nätet i 5 år från den dag då du fått den slutliga utbetalningen av stödet. Det finns dock möjligheter att sälja nätet. För att få sälja nätet ska du ha konkurrensutsatt försäljningen.
Om du säljer ditt nät innan slututbetalningen överlåter du ditt beslut om stöd till övertagaren. Det innebär att övertagaren ska se till att villkoren i beslutet är uppfyllda. Det innebär bland annat att övertagaren ansvarar för att uppfylla det här:
Om du säljer ditt nät efter slututbetalningen är du fortfarande stödmottagare och ansvarar för att uppfylla de villkor som anges i beslutet. Det innebär att det är du som stödmottagare som kan behöva betala tillbaka en del av stödet om villkoren inte är uppfyllda. Därför är det viktigt att du i kontraktet avtalar med övertagaren att den ska uppfylla villkoren i beslutet.
Du söker stödet i vår e-tjänst.
I ansökan ska du bland annat svara på frågor om
Du kan behöva en fullmakt för att söka stöd och utbetalning åt en organisation eller ett företag. Du kan också ge fullmakt så att någon annan kan söka åt dig.
Alla projekt måste vara avslutade och slutredovisade i e-tjänsten senast den 5 april 2025. Innan du söker stödet behöver du därför vara säker på att du hinner genomföra ditt projekt under den tid som är kvar.
Du ska fylla i en budgetmall och bifoga till ansökan. Du ska också bifoga underlag till ansökan som visar hur du kommit fram till din budget. Exempel på underlag är offerter och prisuppgifter från mer än en leverantör.
Det är länsstyrelsen som handlägger din ansökan och de rangordnar de ansökningar som kommer in i ditt län med hjälp av ett poängsystem. De bedömer din ansökan efter vad som är prioriterat för att nå målen med landsbygdsprogrammet och målen för din regions utveckling. Det är de högst prioriterade ansökningarna som får stöd.
Alla län använder samma system för poängsättningen. Länsstyrelsen kommer att ge pengar till de projekt som blir högst prioriterade. En ansökan om stöd handläggs utefter de prioriteringar som gäller vid tidpunkten för beslut. Det betyder att de prioriteringar som gällde när en ansökan kom in kan ha blivit ändrade vid beslutstillfället.
Det är viktigt att du är noga när du fyller i uppgifter om anslutningsgrad och antal möjliga anslutningar i din ansökan. Du ska även bifoga underlag som styrker den angivna anslutningsgraden med din ansökan om stöd. Detta är uppgifter som poängsätts. Om uppgifter i ansökan inte stämmer med slutresultatet kan du få avdrag på ditt stöd.
Som möjlig anslutning räknas alla hushåll med folkbokförda personer inom det område som avgränsats för projektet. I ett flerbostadshus räknas varje lägenhet med folkbokförda som en anslutning.
Syftet med prioriteringen är att få projekt som omfattar ett lite större område. Det är bra ur kostnadssynpunkt om projekten inte blir alltför små och syftar också till att områden avgränsas på ett klokt sätt så att inte ”vita fläckar” uppstår mellan områdena.
Viktning: 40
40 multipliceras med antalet poäng. Om det till exempel blir 100–199 möjliga anslutningar så blir det 4 poäng. 4 poäng multipliceras med 40 vilket blir 160 poäng.
Om du inte vet hur många hushåll med folkbokförda personer det finns inom det område du markerat för ditt projekt kan du göra en preliminär beräkning. Då tar du det totala antalet folkbokförda personer inom ditt område och delar det med 2,22 som är medelantal personer per hushåll enligt statistik från SCB för 2012.
Vill du veta hur många hushåll med folkbokförda personer det finns inom ditt område kan du hitta uppgiften i Bredbandskartan. Där kan du markera ditt område under fliken Ansökningskartan och få fram antalet hushåll med folkbokförda personer.
Du kan även få stöd för att gräva för bredband till fritidshus och företag i det område som är markerat för projektet. De ingår dock inte i poängberäkningen eftersom stödet i första hand är riktat till de som bor på landsbygden. Projekten prioriteras därför utifrån detta.
Med anslutningsgrad menar vi hur stor andel av de hushåll med folkbokförda personer som tänker ansluta sig till bredbandsnätet inom ditt område som du avgränsat för projektet. Med ansluten menas att bredbandsnätet minst går ända fram till utsidan på huset. Syftet med prioriteringen är att öka kostnadseffektiviteten i projekten. I det här sammanhanget betyder det att bredbandsnätet blir billigare per anslutning om det är många som väljer att ansluta sig. Det är också bra om så många som möjligt kommer med när bredbandsnätet byggs.
Viktning: 45
45 multipliceras med antalet poäng. Om det till exempel blir 75‑84 procent anslutna inom ett område så blir det 3 poäng. 3 poäng multipliceras med 45 vilket blir 135 poäng.
Så här räknar du ut anslutningsgraden i procent:
Beräknat antal hushåll med folkbokförda personer som ansluter sig till bredbandsnätet dividerat med totalt antal hushåll med folkbokförda personer inom det område som du avgränsat för projektet X 100.
Det är bara hushåll med folkbokförda personer som ingår i beräkningen av anslutningsgraden. Om det är ett flerbostadshus räknas varje lägenhet med folkbokförda personer som en anslutning.
Du ska ha samlat personer med den kompetens som behövs för att kunna genomföra projektet. Den kompetens som krävs kan komma från utbildning eller att personen har jobbat med liknande arbetsuppgifter. Personerna ska vara namngivna i ansökan. En säkrad finansiering av projektet minskar risken för problem med likviditeten som kan leda till stopp i arbetet.
+1 poäng: Det finns en projektledare för projektet
+1 poäng: Det finns en ekonomiansvarig för projektet
+1 poäng: Det finns en upphandlingskunnig
+1 poäng: Det finns en person med relevant teknisk kunskap i projektet
+1 poäng: Det finns en finansieringsplan som tryggar likviditeten för hela projektet
Viktning: 15
Ansökningar med samma poäng skiljs åt med den beräknade anslutningsgraden, i faktiskt procenttal. Om även denna siffra är lika för två projekt prioriterar länsstyrelsen det projekt med flest antal möjliga anslutningar. Blir inte heller detta utslagsgivande så prioriterar länsstyrelsen den ansökan som kom in först.
Det är många dokument som du ska skicka in till länsstyrelsen för att få stöd. Ta hjälp av checklistan för att vara säker på att du har skickat in allt.
I ditt beslut om stöd står det du behöver veta. Men här är några saker som är bra att tänka på direkt efter att du skickat in din ansökan om stöd.
Du är inte garanterad att få stöd bara för att du har sökt stödet. Om du inte blir beviljad stöd kan det bland annat bero på att andra projekt har prioriterats eller att pengarna har tagit slut.
Om du påbörjar ditt projekt innan du fått ditt beslut om stöd är det viktigt att du ändå följer de villkor som gäller för stödet. Annars kan det hända att ditt stöd minskar eller att du inte får något stöd alls.
Du kan bara få stöd för utgifter som har fakturadatum och betalningsdatum från och med den dag din ansökan kommit in till myndigheten.
Beslutet är anpassat efter ditt projekt. Det innehåller viktig information om vad just du behöver göra när du genomför ditt projekt. Läs även bilagan till beslutet, Övriga upplysningar.
Det är viktigt att du i din bokföring redovisar de utgifter och intäkter som hör till projektet separat från utgifter och intäkter som hör till annan verksamhet. Om du inte har redovisat separat kommer det att bli ett avdrag på ditt stöd.
Det är viktigt att du sparar alla underlag så som fakturor, betalningsbevis, avtal, offerter, följesedlar och andra handlingar som underlagen hänvisar till.
Förutom den information som en faktura alltid ska innehålla så gäller det här:
Du ska ha betalningsbevis för alla fakturor. Av betalningsbevisen ska det framgå att det är du som är stödmottagare som har betalat. Fakturorna ska vara betalda senast den dag ansökan om utbetalning kommer in till den myndighet som har beslutat om ditt stöd. Det räcker inte med konteringsstämpel för din egen bokföring.
Kontantbetalningar eller Swishbetalningar över 1 000 kronor godkänns inte.
Det här är olika typer av betalningsbevis:
Du ska ta reda på om du och eventuell samarbetspartner är upphandlingsskyldiga.
Statliga myndigheter, kommuner, regioner och länsstyrelser är alltid upphandlingsskyldiga men även andra juridiska personer som aktiebolag, stiftelser och ideella föreningar kan vara det.
Om du är upphandlingsskyldig ska du upphandla inköpen i projektet. Du ska spara alla underlag som är kopplade till de upphandlingar som är relevanta för projektet.
Om den myndighet som handlägger din ansökan begär det kan du behöva skicka in underlag för att visa om din organisation är upphandlingsskyldig eller inte.
Det är viktigt att du ansöker om ändring av ditt beslut om stöd om till exempel slutdatum, tidsplan, budget, finansieringsplan eller något annat väsentligt behöver ändras jämfört med vad som står i ditt beslut om stöd. Om du redovisar utgifter som inte ingår i ditt beslut om stöd kan det innebära att du inte får stöd för de utgifterna.
Kontakta myndigheten som beslutade om ditt stöd om du är osäker på om du behöver göra en ansökan om ändring eller inte. Du ska skicka din ansökan om ändring till myndigheten som beslutade om ditt stöd.
Om det inte står något annat i beslutet om ändring så gäller ändringen från och med den dag då ansökan om ändring kom in till myndigheten.
Kontakta myndigheten som beslutade om ditt stöd om du är osäker på om du behöver göra en ansökan om ändring eller inte.
I de här fallen ska du alltid ansöka om ändring av ditt beslut om stöd:
Du behöver inte ansöka om ändring av ditt beslut om stöd om
Du söker utbetalning i vår e-tjänst.
Du ska betala utgifterna innan du söker utbetalning för dem. Det är bara de utgifter som ingår i ditt beslut om stöd som du kan få utbetalning för. Du kan söka utbetalning av hela stödet på en gång eller söka flera delutbetalningar.
Du kan inte göra ändringar i din ansökan om utbetalning när myndigheten börjat handlägga den.
När nätet är klart ska du
Du ska driftsätta ditt nät för att projektet ska räknas som klart. Med driftsätta menas att det finns signal i nätet och abonnenterna kan få sina bredbandstjänster levererade.
Vid besiktningen ska intyg utfärdas av en från stödmottagaren oberoende part. En oberoende part kan till exempel vara en certifierad eller godkänd besiktningsman för Robust fiber eller motsvarande. Det kan också vara en auktoriserad eller godkänd revisor. Underlaget för intyget ska kunna verifieras vid kontroll. Du har rätt att välja att ersätta intygen med nödvändig dokumentation samt förvaltningsplan.
I e-tjänsten redovisar du de utgifter som du haft för ditt projekt. Du ska också skicka in underlag som styrker dina utgifter. Underlagen ska vara sorterade och tydligt kopplade till utgifterna. Underlagen laddar du upp i e-tjänsten.
Du ska också redovisa den privata och offentliga finansiering som du har fått in. I ditt beslut om stöd står det vilken finansiering du behöver redovisa.
Om du har fått in mer finansiering än vad som står i beslutet ska du även redovisa den finansieringen. Då justeras automatiskt det belopp som du kan få utbetalt från oss.
Om du inte har fått tillräckligt med offentlig medfinansiering när du söker utbetalning kan det innebära att vi håller inne delar av stödet tills du har fått in medfinansieringen.
Om du är upphandlingsskyldig ska du redovisa uppgifter om upphandlingen i e-tjänsten.
Om du som beviljats stöd är en kommun, en region, en myndighet eller en organisation med en central ekonomifunktion kan du ansöka om undantag från kravet på betalningsbevis.
Med central ekonomifunktion menar vi en ekonomifunktion som samlat hanterar bokföring och betalningar för en organisation med flera kontor som är lokaliserade på olika postorter och där organisationen och alla kontor har samma organisationsnummer.
För att få undantag krävs det bland annat att organisationen i en beskrivning kan visa hur organisationen kan garantera att de fakturor som organisationen redovisar i en ansökan om utbetalning är betalda.
När du har undantag för betalningsbevis kan du bli uttagen för en kontroll. I denna situation ska du kunna uppvisa betalningsbevis för de utgifter som slumpats fram för kontrollen.
Om undantaget beviljas är det kopplat till organisationen, inte till ett specifikt projekt.
Sök gärna delutbetalning i ett tidigt skede. Du kan till exempel söka varje kvartal eller efter en period då du haft många eller stora utgifter. Alla underlag från perioden du söker delutbetalning för ska vara med i ansökan och du ska ha betalt alla utgifter. Om du glömmer någon utgift kan du ta med den nästa gång du söker utbetalning och skriva en förklaring.
När du söker delutbetalning ska du beskriva vad som har hänt i projektet och som har en koppling till de utgifter som du söker utbetalning för.
Du kan söka förskottsutbetalning om du som blivit beviljad stöd inte är
Du kan få upp till 50 procent av ditt stöd i förskott, dock högst 1 miljon kronor.
När du söker förskott behöver du inte redovisa några utgifter. Därför måste du i stället redovisa utgifterna för detta belopp när du söker slututbetalning.
Du ska söka slututbetalning senast det slutdatum som står i ditt beslut om stöd. Då ska du vara klar med ditt projekt. Om du söker slututbetalning för sent minskar ditt stöd med 1 procent av utbetalningsbeloppet för varje dag som ansökan är försenad. Om din ansökan kommer in mer än 25 dagar för sent får du inga pengar alls.
När du söker slututbetalning ska du göra en slutredovisning i e-tjänsten där du beskriver vad du har gjort och svarar på frågor om bland annat mål och resultat.
Det är oftast länsstyrelsen och Jordbruksverket som kontrollerar. Kontrollerna görs både vid handläggningen av din ansökan om utbetalning och vid en eventuell kontroll på plats. Du får oftast veta i förväg att du ska få besök av en kontrollant. Du måste ge kontrollanten den hjälp som är nödvändig för att hen ska kunna genomföra kontrollen.
Om du inte följer villkoren i ditt beslut om stöd riskerar du att få mindre stöd, förlora hela stödet eller bli tvungen att betala tillbaka de pengar du fått tidigare. Om vi misstänker brott ska vi anmäla ärendet till Ekobrottsmyndigheten.
Det finns olika anledningar till att det kan bli avdrag, till exempel:
Länsstyrelsen kommer att kontrollera att inte någon annan planerar att bygga ut bredband utan stöd i samma område som du ska bygga. Länsstyrelsen kommer att offentliggöra den karta du skickat med ansökan på sin webbplats i minst en månad.
Du kan få bredbandsstöd för att bygga bredband på landsbygden under förutsättning att det inte går att bygga bredband på kommersiella grunder. För att säkerställa att detta inte kommer att ske genomför länsstyrelsen ett offentligt samråd med marknaden.
Har du planerat att bygga ut bredband utan stöd inom något av områdena kan du kontakta länsstyrelsen i respektive län. Länsstyrelsen kommer att be dig styrka dina utbyggnadsplaner med projekteringsunderlag.
Av projekteringsunderlaget ska det framgå:
Länsstyrelsen kommer utifrån projekteringsunderlaget att bedöma om dina utbyggnadsplaner är möjliga att genomföra inom tre år.
På länsstyrelsens webbplats finns information om vilka projekt som kommer att få bredbandsstöd.
Många föreningar har lagt ner stort engagemang och gjort omfattande grundarbete för att kunna få stöd. Intresset för stödet är stort och tyvärr kommer stödet inte att räcka till alla som söker. Det finns dock alternativ även om du inte får något stöd.
Det finns exempel på fiberföreningar som har hittat samarbeten med marknadsaktörer eller hittat alternativa tekniker eller lösningar tillsammans med andra fiberföreningar i samma situation. Det finns även flera mötesplatser för fiberföreningar.
Byanätsforum är en organisation för lokala bredbandsnät. De stöttar sammanslutningar på landsbygden som ideellt bygger egna bredbandsnät. Här kan du knyta kontakter, hitta samarbeten och läsa om vad andra har gjort i samma situation.
Bredbandskoordinatorn har en samlad syn på bredbandsbehovet i din region och har även kontakt med marknadsaktörer. Koordinatorn kan förmedla kontaktuppgifter till aktuella marknadsaktörer i ditt område.
Post- och telestyrelsen främjar utbyggnaden av snabbt bredband i Sverige genom information, utbildning och samverkan. På deras hittar du bland annat information om
Du som fått stöd för att anlägga ett bredbandsnät på landsbygden får pengar från både Sverige och EU. EU-kommissionen har en sammanfattande information om det svenska bredbandsstödet.
EU-kommissionen har en databas där alla bredbandsprojekt som beviljats stöd över 500 000 euro (cirka 4 miljoner kronor) .
Om du har frågor om ansökan ska du kontakta länsstyrelsen som ansvarar för handläggningen av stödet.
I samband med ansökan om utbetalning, eller om du behöver ändra något i ditt beslut om stöd, kan du behöva skicka in underlag till länsstyrelsen på blankett eller annat papper.
Söker efter 2016:19