Utlysning: Kunskapshöjande insatser om grovfoder och grovfoderstrategier

Utlysningen ligger inom den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023‑2027, i stödet till kompetensutveckling.

Vem kan få stöd?

Myndigheter, kommuner, regioner, föreningar, organisationer och företag kan söka stödet. Privatpersoner kan inte söka stödet.

Bakgrund

Foder är en av de största kostnaderna inom animalieproduktion. Kunskap om grovfoder och grovfoderstrategier samt hur de påverkar produktion, arbete och ekonomi är därför relevant för alla produktionsformer med idisslare.

Det finns många olika förutsättningar och aspekter som påverkar valet av grovfoderstrategi. Ekonomi och gårdens förutsättningar är grunden till de val som görs i de olika stegen i produktionen av grovfoder. Hur ekonomin i de olika stegen påverkar gårdens totala lönsamhet behöver synliggöras, så att lantbrukare ska kunna välja den grovfoderstrategi som är mest lämplig. Valet av grovfoderstrategi behöver också ingå i ett helhetsperspektiv som inkluderar växtföljdseffekter, markhälsa, arbetsorganisation och företagets långsiktiga utveckling. Därför finns behov av kunskapsförmedling som lyfter olika aspekter, för- och nackdelar samt konsekvenser av olika strategier. Kunskapsförmedlingen behöver därför också målgruppsanpassas utifrån olika företags förutsättningar.

I nuläget finns tillgänglig kunskap kring enskilda delar om grovfoder och grovfoderstrategier. Det pågår även viss utveckling av ny kunskap och utveckling av verktyg som stöd för val av grovfoder och grovfoderstrategier. Befintlig kunskap behöver dock uppdateras och i högre grad tillgängliggöras till målgruppen. Den nya kunskapen som utvecklas behöver spridas för att komma till användning i praktisk drift och befintliga verktyg behöver kompletteras, bland annat med fler produktions­inriktningar. Dessutom behöver fler råd, tips och erfarenheter från lantbrukare sammanställas, eftersom många lantbrukare efterfrågar att få lära av branschkollegor. Sammanfattningsvis saknas samlad och målgruppsanpassad kunskap om helheten och hur lantbrukaren kan planera och lägga upp sin grovfoderstrategi.

Denna utlysning är baserad på ett behovsinspel från Kunskapsnav animalieproduktion. Du kan ta del av hela behovsinspelet från Kunskapsnav animalieproduktion.

• Ökad tillgång på kunskap om grovfoder och grovfoderstrategi pdf, 175.3 kB.

Det här ska stödet leda till

Stödet ska leda till ökad kunskap och medvetenhet hos animalieproducenter och rådgivare om vilka effekter som val av grovfoder och grovfoderstrategier har på produktivitet och lönsamhet. Målet på lång sikt är att stödet ska leda till en ökad lönsamhet och konkurrenskraft för animalieproducenter genom medvetna val av grovfoderstrategier.

Det här kan du få stöd för

För att möta de kunskapsbehov som identifierats omfattar utlysningen fem detaljerade delaktiviteter, se nedan. De ansökningar som uppfyller utlysningens syfte, mål och stödvillkor kommer att prövas mot urvalskriterierna för stödet, se mer under rubriken Poängsättning av din ansökan. Tänk på att i ansökan beskriva hur aktiviteterna ska genomföras och hur villkoren uppfylls.

Vi ser med fördel att en aktör ansöker om stöd för samtliga delaktiviteter och samverkar med andra aktörer för genomförandet av projektet. Detta är dock inte ett krav.

Delaktivitet 1: Komplettera med kunskap i andra format

Befintlig kunskap om grovfoder och grovfoderstrategier ska kompletteras med kunskap i andra format som är lättförståeliga och målgruppsanpassade. Material kan med fördel tas fram i olika format, som exempelvis filmklipp, infografik, guider, checklistor, bilder och poddar.

Delaktivitet 2: Ta fram material kring planering, genomförande och uppföljning av grovfoderstrategi

Målgruppsanpassat kunskapsmaterial ska tas fram för att vägleda producenter om hur grovfoderproduktion kan anpassas utifrån olika produktionsområden och geografiska förutsättningar. Materialet ska ge vägledning i hur en grovfoderstrategi kan planeras utifrån lantbrukarens förutsättningar och belysa hur ekonomi respektive produktion påverkas av valet av grovfoderstrategi. Möjliga målkonflikter i valet av strategi ska belysas i materialet.

Materialet ska omfatta detta:

• Sammanställning av kunskap om planering, genomförande och uppföljning av grovfoderstrategier. Kunskap ska sammanställas och presenteras i olika versioner utifrån produktionsinriktning, geografisk placering och förutsättningar i produktionsområdet.
• Kunskap om hur olika grovfoderstrategier påverkar ett företags totala systemkostnader (logistik, maskiner, byggnader och kapital).
• Kunskap om hur läglighetskostnader påverkar grovfoderproduktionen. Materialet ska kunna användas för att vägleda lantbrukaren i hur verksamheten kan optimeras. Det inkluderar även strategier och behov kring maskinkedjan.
• Kunskap om logistik kring foderlagring och utfodring, inklusive resonemang om hur korskontamination kan minskas.
• Kunskap kring hantering om lantbrukaren inte fick in önskad mängd av eller kvalitet på grovfoder. Materialet ska även omfatta kunskap om svinn, spill och möjliga ersättningsfoder.

Kunskapsmaterial bör produceras i olika format beroende på ämne och målgrupp. Materialet ska inkludera praktiska exempel från lantbruksföretag. Där det är relevant ska materialet innehålla både baskunskap och fördjupningar inom frågeställningar för olika produktionsformer.

Delaktivitet 3: Sammanställ kunskap om effektiv betesdrift

Materialet ska omfatta

• Kunskap om betespotential samt bete av vall, andra sådda betesväxter och naturbete.
• Planering och genomförande av betesdrift, inklusive enkla beräkningar. Materialet ska även omfatta logistik kring bete.
• Kunskap om hur drivgångar och drivgator och annan infrastruktur påverkar effektiviteten i betesdriften.
• Kunskap om hur aspekter som utfodring av mineraler och salt, tillgång dricksvatten, med mera kan kopplas till en effektiv betesdrift.

Kunskapsmaterial bör produceras i olika format beroende på ämne och målgrupp. Materialet ska inkludera praktiska exempel från lantbruksföretag.

Delaktivitet 4: Ta fram enkla verktyg kring effekten av grovfoderkvalitet

Pedagogiska verktyg ska tas fram som kompletterar och tillgängliggör befintlig kunskap till målgruppen lantbrukare.

• Verktygen ska på ett enkelt och pedagogiskt sätt synliggöra hur val av grovfoderstrategi påverkar fodrets kvalitet och näringsinnehåll samt effekter på ekonomi och produktivitet.
• Verktygen ska visa på hur alternativa kostnader påverkas, exempelvis ökat behov av kraftfoder eller påverkan på uppfödningstid.
• Det ska finnas en introduktion till varje verktyg med resonemang kring vad respektive djurkategori eller produktionsform behöver och vilka avvägningar olika kvaliteter på fodret innebär.
• Verktygen ska kunna användas med både förifyllda värden och lantbrukarens egna värden, så att lantbrukaren får insikt i vad en förändring genererar.

Delaktivitet 5: Identifiera behov av ny kunskap

Den eller de aktörer som tar emot stöd ska identifiera kvarvarande kunskapsbehov som finns kring grovfoder och grovfoderstrategier för att öka animalieproducenters konkurrenskraft och lönsamhet. Det kan exempelvis handla om behov av ytterligare utbildningsinsatser, ny forskning eller behov av gårdsnära försök.

Särskilda villkor för utlysningen

För samtligt kunskapsmaterial som tas fram inom de olika delaktiviteterna gäller detta:

• Fokus är på kunskap som kan användas på gårdsnivå och som kan påverka lönsamhet, konkurrenskraft, produktivitet, arbetsinsats och robusthet. Beräkningar eller resonemang kring lönsamhet ska omfattas av materialet.
• Kunskapen ska vara målgruppsanpassad till animalieproducenter och rådgivare inom olika produktionsinriktningar (mjölk-, nötkött- samt får- och lammproducenter).
• Kunskapsmaterial ska löpande publiceras på Lantbrukets kunskapsbank, som Kunskapsnav animalieproduktion förvaltar.
• Den eller de aktörer som tar emot stöd ska löpande ha kontakt med Kunskapsnav animalieproduktion i syfte att planera för och genomföra tillgängliggörandet av framtaget material via Lantbrukets Kunskapsbank.

Så mycket stöd kan du få

Stöd ges med 100 procent av stöd­berättigande utgifter.

Du har möjlighet att påbörja ditt projekt när din ansökan kommit in till Jordbruksverket, men då gör du det på egen risk. Det är inte förrän du har fått ett beslut som du vet om du får pengar eller inte.

Utgifter du kan få stöd för

Du kan bara få stöd för utgifter som har fakturadatum och betaldatum tidigast den dag din ansökan kom in till Jordbruksverket.

Utgifter för personal

Löner som du och din personal fått utbetalda när de arbetat i projektet räknas som utgifter för personal. Utgifter för personal är exempelvis månadslön, timlön eller arvoden.

Om du äger ett aktiebolag måste du alltså ta ut lön för att kunna söka utbetalning för din löneutgift. Om du har en enskild firma, ett handelsbolag eller kommanditbolag kan du få stöd med 340 kronor per timme.

Indirekta kostnader

Om du får stöd för utgifter för personal kan du även få stöd för indirekta kostnader. Indirekta kostnader, även kallade OH-kostnader, är utgifter som inte är direkt kopplade till någon speciell aktivitet i projektet men de är nödvändiga för att du ska kunna genomföra den. Det kan till exempel vara lokalkostnader, rekrytering av personal, intern utbildning, intern representation, kontorsmaterial och telefoni.

Du kan få får stöd för indirekta kostnader med en summa som motsvarar genomsnittet av de indirekta kostnaderna i de tre senaste bokslut som du har vid beslut om stöd.

• Mall för beräkning av indirekta kostnader (Strategisk plan 2023–2027)

Övriga utgifter

Övriga utgifter är till exempel mat, fika, resor, traktamenten, eget arbete, konsultarvoden och andra utgifter med koppling till projektet.

Villkor för stödet

De villkor som gäller för stödet står i ditt beslut om stöd. Men det finns några villkor som kan vara bra att känna till redan innan du söker stödet.

Vid stöd till kompetensutveckling ska de som genomför aktiviteter ha dokumenterad erfarenhet inom det aktuella området. De ska även ha personal som har relevant akademisk utbildning eller motsvarande kompetens inom det område de ska bedriva kompetensutveckling.

Det är inte tillåtet att ta ut deltagaravgifter för jordbrukare för aktiviteter i detta projekt. Det ska vara kostnadsfritt.

Mallar för att registrera uppgifter om deltagare går att ladda ner från vår webbutik, se aktuell länk nedan beroende på typ av aktivitet.

För aktiviteter i form av kurser, studiecirklar och erfarenhetsgrupper ska uppgifter samlas in i mallen Deltagarlista kompetensutveckling (Strategisk plan 2023–2027).

För aktiviteter som avser fortbildning av rådgivare ska uppgifter samlas in i mallen Deltagarlista fortbildning av rådgivare (Strategisk plan 2023–2027).

För aktiviteter i form av rådgivning ska uppgifter samlas in i mallen Deltagarlista rådgivningstjänster (Strategisk plan 2023–2027).

• Mall: Deltagarlista kompetensutveckling (Strategisk plan 2023–2027)
• Mall: Deltagarlista fortbildning av rådgivare (Strategisk plan 2023–2027)
• Mall: Deltagarlista rådgivningstjänster (Strategisk plan 2023–2027)

Stöd till kompetensutveckling lämnas inte för materiella investeringar. En investering är en materiell eller immateriell tillgång med ett inköpspris över 24 000 kronor och har en ekonomisk livslängd på mer än 3 år.

Det är inte tillåtet att marknadsföra enskilda produkter och tjänster (något man vill sälja) men det är tillåtet att marknadsföra projektet.

Vi beviljar inte stöd till insatser som myndigheter, staten, regioner eller kommuner ska ansvara för enligt lag eller annan författning.

Statsstöd

Stöd i den här utlysningen lämnas enbart under förutsättning att det inte utgör statligt stöd enligt artike l 42 i EUF-fördraget och artikel 145 i förordning (EU) 2021/2115. För att omfattas av undantaget krävs att stödet går till produktion av och handel med jordbruksprodukter enligt bilaga 1 till fördraget. Projektet ska rikta sig mot jordbruksföretag och resultatet ska enbart leda till förbättrad produktion av och handel med jordbruksprodukter.

• Regler om statsstöd och stöd av mindre betydelse

Poängsättning av din ansökan

Alla ansökningar poängsätts utifrån olika poängkrav. Du som söker stöd får vägledning i e‑tjänsten om vilka svar och underlag som du behöver lämna. I e‑tjänsten kan du också se hur dessa efterfrågade uppgifter kommer att bedömas och vilka krav som gäller för att få poäng.

Det är handläggare på den myndighet som handlägger stödet som bedömer hur väl dina lämnade uppgifter uppfyller poängkraven och sedan poängsätter din ansökan. Din ansökan kan som mest få 1 000 poäng.

För att du ska kunna få stöd måste din ansökan nå upp till en minimipoäng. Jordbruksverket som handlägger din ansökan har bestämt en aktuell minimipoäng på 500 poäng för stödet.

Du hittar urvalskriterierna dokumentet Urvalskriterier och poäng för ansökningar 2026. Läs sidorna som handlar om Urvalsmoduler för stöd till kompetensutveckling, sidan 54.

• Urvalskriterier och poäng för ansökningar 2026 pdf, 1.8 MB.

Så söker du stödet

Du söker stödet i två steg:

• Ansök om stödet.
• Ansök om utbetalning av stödet.

När du har fått beslutet om att du får stödet kan du söka utbetalning.

Du söker både stödet och utbetalning i vår e-tjänst.

Du kan ändra i din ansökan ända fram till sista ansökningsdag, som är den 10 augusti 2026.

• E-tjänst: Sök stöd och utbetalning

Logga in med BankID.

• Gå till E-tjänster inom Mina sidor.
• Välj Projekt-, investerings- och företagsstöd.
• Starta tjänsten.
• Under punkt 3, ”Välj stöd”, ska du välja Kompetensutveckling.
• Under punkt 4, ”Välj inriktning” ska du välja Kompetensutveckling och därefter klickar du på Stärkt konkurrenskraft och förbättrad djurvälfärd > Stärkt konkurrenskraft.
• Under punkt 5, ”Genomförande” ska du ange var projektet kommer att genomföras. Välj Hela landet även om du genomför projektet regionalt. Detta är en nationell utlysning som handläggs av Jordbruksverket. Om du inte väljer Hela landet kommer ansökan till länsstyrelsen istället för Jordbruksverket.

Fullmakt behövs i vissa fall

Du kan behöva en fullmakt för att söka stöd och utbetalning åt en organisation eller ett företag. Du kan också ge fullmakt så att någon annan kan söka åt dig.

• Fullmakt för e-tjänster

Planera din budget

Med din ansökan behöver du bifoga en detaljerad beskrivning av projektets budget. Du ska då använda vår budgetmall. Du ska ange de utgifter som du beräknat att projektet kommer att ha, du ska beskriva utgifterna och vad de omfattar. Du kan inte budgetera poster för till exempel oförutsedda utgifter.

• Budgetmall – projektstöd

Om du söker stöd för utgifter för personal ska du bifoga underlag till ansökan som visar att lönenivåerna för personalen är rimlig. Exempel på sådana underlag är cv, löne­specifikationer eller en tydlig beskrivning av personalens roll i projektet.

Du behöver också bifoga underlag för beräkningen av timlön om du har utgifter för personal. Du ska då använda vår mall för beräkning av timlön.

• Mall för beräkning av timlön

Om du söker stöd för övriga utgifter behöver du visa att prisnivån för det du planerar att köpa in är rimlig. Det kan du göra genom att bifoga jämförbara prisuppgifter eller offerter.

Momsskyldighet

Om du är momsredovisningsskyldig för insatsen är momsen inte en utgift, och din budget ska då inte innehålla moms.

Är insatsen inte momspliktig får du inkludera momsen i dina budgeterade utgifter.

Om du är registrerad för moms för din verksamhet men insatsen du söker stöd för inte är momspliktig behöver du kontakta Skatteverket för att få ett intyg som styrker detta.

Ta reda på om du är upphandlingsskyldig

Statliga myndigheter, kommuner, regioner och länsstyrelser är alltid upphandlingsskyldiga men även andra juridiska personer som aktiebolag, stiftelser och ideella föreningar kan vara det.

Om du är upphandlingsskyldig ska du upphandla inköpen för investeringen eller projektet. Du ska spara alla underlag som är kopplade till de upphandlingar som är relevanta.

Om den myndighet som handlägger din ansökan begär det kan du behöva skicka in underlag för att visa om din organisation är upphandlingsskyldig eller inte.

• Om offentlig upphandling (upphandlingsmyndigheten.se)

Enhetskostnader

Vissa typer av övriga utgifter ska redovisas som enhetskostnader – ett belopp som är bestämt i förväg för en viss typ av utgift. Beloppet är detsamma för alla stödmottagare inom en stödtyp. När du tar upp en enhetskostnad behöver du fortfarande specificera och motivera omfattningen. Följande utgifter förekommer i många projekt och kan redovisas som enhetskostnader:

När du har skickat in din ansökan om stöd

Här är några saker som är bra att tänka på direkt efter att du skickat in din ansökan om stöd.

• Du är inte garanterad att få stöd bara för att du har sökt stödet. Om du inte blir beviljad stöd kan det bland annat bero på att andra ansökningar har prioriterats eller att pengarna har tagit slut.
• Om du påbörjar ditt projekt innan du har fått ditt beslut om stöd är det viktigt att du ändå följer de villkor som gäller för stödet. Annars kan det hända att ditt stöd minskar eller att du inte får något stöd alls.

Redovisa utgifterna separat i din bokföring

I din bokföring ska du redovisa de utgifter och intäkter som hör till investeringen eller projektet separat från utgifter och intäkter som hör till annan verksamhet. Om du inte har redovisat separat kommer det att bli ett avdrag på ditt stöd.

Informera om projektet och använd rätt EU‑logotyp

När du får pengar från EU måste du informera om ditt projekt och tala om att pengarna delvis kommer från EU. Om du inte följer villkoren för information och logotyper blir det avdrag på stödet. Läs mer om vad som gäller generellt kring informationskrav och EU‑logotyp.

• Logotyp för nedladdning och mer information

Kontakta oss

Det är Jordbruksverket som ansvarar för stödet och handlägger din ansökan.

Om du har frågor om utlysningen eller temainriktningen kan du vända dig till jordbruksekonomiska enheten på Jordbruksverket.

• jordbruksekonomiskaenheten@jordbruksverket.se

För frågor om administration och handläggning kan du kontakta landsbygdsstöds­enheten på Jordbruksverket.

• landsbygdsstod@jordbruksverket.se

Författningar

• Förordning (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik