Jordbruksverket utlyser 11 miljoner kronor till samarbetsprojekt som främjar genomförandet av förordning om restaurering av natur i Sverige.
Du kan söka stödet mellan den 24 september och den 18 december 2025. Du söker både stödet och utbetalning i vår e‑tjänst. Du måste slutföra ditt projekt och ansöka om slututbetalning senast den 30 november 2028.
När utlysningen har stängt prioriteras din ansökan om stöd mot de andra ansökningarna som har kommit in. Just nu har vi långa handläggningstider för beslut om stöd. Vi uppskattar att vi kommer att besluta om stöd hösten 2026. Ansökningar som inte är kompletta när de skickas in tar längre tid att hantera.
Genomsnittlig handläggningstid för ansökan om utbetalning är ungefär 2 månader.
Myndigheter, kommuner, regioner, föreningar, andra organisationer och företag kan söka stödet. Privatpersoner kan inte söka stödet.
EU-kommissionen antog i juni 2024 en förordning om restaurering av natur, (EU) 2024/1991. Förordningen innehåller ett flertal bindande mål och skyldigheter för medlemsstaterna om att återställa, restaurera och förvalta ekosystem.
Enligt förordningen ska bland annat habitatdirektivets livsmiljötyper och jordbruksekosystem restaureras och återställas, för att därefter förvaltas. Därutöver ska populationer av fåglar, pollinerande insekter och gräsmarksfjärilar i jordbrukslandskapet stärkas och mängden landskapselement med betydelse för biologisk mångfald ska öka. Samtidigt ska hänsyn tas till livsmedelsproduktion, energi från förnybara källor och nationellt försvar.
Genom samarbetsprojekt om restaurering av jordbruksekosystem ska projekten bidra med utveckling av kunskap, metoder och verktyg som underlättar genomförandet av förordningen i det svenska jordbruket.
Projekten ska också bidra till en utvecklad samverkan mellan olika aktörer i jordbrukslandskapet för att gemensamt identifiera möjligheter och utmaningar för biologisk mångfald i jordbruket.
Du kan få stöd för samarbeten som bidrar till det svenska genomförandet av förordning om restaurering av natur.
Jordbruksverket kommer att prioritera samarbetsprojekt som uppfyller syfte och identifierade behov som är angivna i någon av utlysningens fyra inriktningar.
Samarbetsprojekten ska utveckla kunskap, metoder eller verktyg som
Projekten ska rymmas inom ett eller flera av följande utpekade inriktningar.
Samarbetsprojekt som ökar kunskapen om klimatanpassning vid skötsel av naturbetesmarker.
Utifrån förordningen ställs krav på att naturbetesmarker ska bevaras, restaureras och återställas. Samtidigt pågår klimatförändringar som kan påverka möjligheten att hålla betesdjur på sådana marker. I denna inriktning kan du söka stöd för projekt som främjar samarbete och erfarenhetsutbyte mellan naturbetesbaserade lantbruksföretag, rådgivare och andra relevanta aktörer.
I projektet ska kunskap sammanställas av lantbruksföretagens erfarenheter av nya och/eller oväntade väderrelaterade händelser vid betesdrift, hur man har valt att lösa dem och inom vilka områden det behövs mer kunskap om klimatanpassning. Kunskapen ska sammanställas på ett systematiskt sätt så att det är möjligt att dra slutsatser och värdera dessa. I projektet bör även framtida farhågor kopplade till klimatförändringar ställas samman och värderas. I projektet är det väsentligt att belysa flera delar av produktionen för att ge en samlad bild av möjligheter och utmaningar, till exempel betesplanering, foderproduktion, stallar, ekonomisk hållbarhet och geografiskt läge. I projektet kan även alternativa skötselmetoder av ängs- och betesmarker i syfte att bevara deras biologiska mångfald belysas.
Inom projektet ska en sammanfattande rapport tas fram för spridning av resultaten till rådgivare, lantbrukare med flera, även till de som inte deltar i projektet.
Jordbruksverket kommer att bevilja max två projekt inom denna inriktning om ansökningarna har olika geografiska spridning, annars endast ett projekt.
Samarbetsprojekt för att ta fram verktyg som lantbruksföretag kan använda för att rikta åtgärder till platser där åtgärderna har förutsättningar att ge en tydlig positiv effekt för pollinatörer, gräsmarksfjärilar, jordbruksfåglar och/eller arter och livsmiljötyper i habitatdirektivet.
I syfte att underlätta för enskilda lantbruksföretag att göra effektiva åtgärder för arter och livsmiljötyper som är anpassade till produktionsinriktning och lokala förutsättningar behövs verktyg, modeller och/eller gemensamma målbilder. Sådana verktyg, modeller och målbilder kan utgå från platsspecifika målsättningar, till exempel att en viss art eller organismgrupp ska öka, vad behöver göras för att nå målet, vem ska göra vad och var. Genom att värdera och sammanställa olika datakällor och kartmaterial kan en genomförandeplan tas fram lokalt eller regionalt. Metoden ska därefter kunna skalas upp för att kunna användas i fler geografiska områden.
Samarbetsprojekt som ökar kunskapen om befintlig och nyligen nedlagd jordbruksmark som på sikt kan få tillräckliga biologiska värden för att kunna klassas som livsmiljötyp enligt habitatdirektivet.
Förordningen ställer krav på medlemsländerna att restaurera och återskapa livsmiljötyper. I odlingslandskapet kan återskapandet i viss utsträckning göras på åkermark och kultiverad fodermark som inte har jordbearbetats eller gödslats på lång tid. I samarbetena ska projekten belysa hur skötseln behöver anpassas för att skynda på återskapandet av livsmiljötyper. Vi ser gärna projekt som kartlägger den potentiella arealen av sådana marker samt var i landet de finns. För att identifiera potentialen kan olika datakällor, till exempel satellitbilder, artportalen och blockdatabasen, användas. I projekten är det också väsentligt att inkludera och belysa lantbruksföretagens incitament och attityder till att genomföra åtgärderna och hur en fortsatt förvaltning av markerna kan tryggas.
Jordbruksverket kommer endast att bevilja ett projekt inom denna inriktning.
Samarbetsprojekt som ökar kunskapen om hur primärproduktionen kan bidra till att genomföra förordning om restaurering av natur baserat på lantbruksföretagens erfarenheter av olika typer av åtgärder samt hur effektiva åtgärder kan skalas upp. Samarbetena ska framförallt fokusera på jordbruksfåglar, pollinatörer, gräsmarksfjärilar och landskapselement.
Samarbete inom denna inriktning kan handla om det här:
Tänk på att stöd inte kan beviljas för forskning, men det kan beviljas stöd för försöksverksamhet och utvärdering som är nödvändigt för projekten.
Du kan få stöd för upp till 100 procent av utgifterna som ger rätt till stöd.
Du har möjlighet att påbörja ditt projekt när din ansökan kommit in till Jordbruksverket, men då gör du det på egen risk. Det är inte förrän du har fått ett beslut som du vet om du får pengar eller inte.
Du kan bara få stöd för utgifter som har fakturadatum och betaldatum tidigast den dag din ansökan kom in till myndigheten.
Löner som du, din personal, dina samarbetsparter och deras personal fått utbetalda när de arbetat i projektet räknas som utgifter för personal.
Om du äger ett aktiebolag måste du alltså ta ut lön för att kunna söka utbetalning för din löneutgift. Den samarbetspart som äger en enskild firma, ett handelsbolag eller kommanditbolag och arbetat i projektet kan få stöd med 340 kronor per timme.
Om du får stöd för utgifter för personal kan du även få stöd för indirekta kostnader. Indirekta kostnader, även kallade OH-kostnader, är utgifter som inte är direkt kopplade till någon speciell aktivitet i projektet men de är nödvändiga för att du ska kunna genomföra den. Det kan till exempel vara lokalkostnader, rekrytering av personal, intern utbildning, intern representation, kontorsmaterial och telefoni.
De indirekta kostnaderna beräknas som ett schablonpåslag på 15 procent av utgifterna för personal inklusive lönekostnadspåslag.
Övriga utgifter är till exempel mat, fika, resor, traktamenten, eget arbete, konsultarvoden och andra utgifter med koppling till projektet.
Om du har fått undantag från betalningsbevis för åren 2014–2020 måste du ansöka om ett nytt undantag för åren 2023–2027.
De villkor som gäller för stödet står i ditt beslut om stöd. Men det finns några villkor som kan vara bra att känna till redan innan du söker stödet.
Stödmottagaren ska ha minst en samarbetspart för att genomföra insatsen. En samarbetspart ska
Stödmottagaren räknas som en av samarbetsparterna vid bedömningen.
Vi ger endast stöd till nya samarbetsprojekt eller för nya aktiviteter i pågående samarbeten. Det kan till exempel handla om att utveckla nya metoder eller nya arbetssätt inom det område utlysningen handlar om.
Du kan inte få stöd för forskning eller investeringar. En investering är en fysisk eller immateriell tillgång med ett inköpspris över 24 000 kronor och har en ekonomisk livslängd på mer än 3 år.
Det är inte tillåtet med marknadsföring av enskilda produkter och tjänster (något man vill sälja) men det är tillåtet att marknadsföra projektet.
Vi beviljar inte stöd till insatser som myndigheter, staten, regioner eller kommuner ska ansvara för enligt lag eller annan författning.
Du måste slutföra ditt projekt och ansöka om slututbetalning senast den 30 november 2028.
Din ansökan om stöd kommer att prövas mot EU:s regler om statsstöd och stöd av mindre betydelse. Om ditt stöd bedöms vara inom jordbruks- eller fiskeriverksamhet är projektet eller investeringen undantagen reglerna om statsstöd.
Alla ansökningar poängsätts utifrån olika poängkrav. Du som söker stöd får vägledning i e‑tjänsten om vilka svar och underlag som du behöver lämna. I e‑tjänsten kan du också se hur dessa efterfrågade uppgifter kommer att bedömas och vilka krav som gäller för att få poäng.
Det är handläggare på den myndighet som utlyser stödet som bedömer hur väl dina lämnade uppgifter uppfyller poängkraven och sedan poängsätter din ansökan. Din ansökan kan som mest få 1 000 poäng.
För att du ska kunna få stöd måste din ansökan nå upp till en minimipoäng. Jordbruksverket som handlägger din ansökan har bestämt en aktuell minimipoäng på 600 poäng för stödet.
Du kan läsa mer om kriterierna för prioritering och hur vi viktar dem i e-tjänsten för att söka stödet.
Du hittar urvalskriterierna i nedanstående dokument. Läs sidorna 79-86 som handlar om Urvalsmoduler för stöd till samarbete (nr 132).
Du söker stödet i två steg:
När du har fått beslutet om att du får stödet kan du söka utbetalning.
Du söker både stödet och utbetalning i vår e-tjänst.
Var noga med att kryssa i ”Hela landet” under punkt 5 i e-tjänsten för att få tillgång till urvalskriteriefrågorna som ligger till grund för Jordbruksverkets bedömning av projektansökan.
I din ansökan om stöd skriver du vilken av fyra ovanstående inriktningar din ansökan handlar om, till exempel Samarbete om det svenska genomförandet av EU:s förordning om restaurering av natur/Rätt åtgärd på rätt plats.
Du kan ändra i din ansökan ända fram till sista ansökningsdag.
Du kan behöva en fullmakt för att söka stöd och utbetalning åt en organisation eller ett företag. Du kan också ge fullmakt så att någon annan kan söka åt dig.
Med din ansökan behöver du bifoga en detaljerad beskrivning av projektets budget. Du ska då använda vår budgetmall. Du ska ange de utgifter som du beräknat att projektet kommer att ha, du ska beskriva utgifterna och vad de omfattar. Du kan inte budgetera poster för oförutsedda utgifter.
Om du söker stöd för utgifter för personal som du och dina samarbetsparter har när ni arbetar i projektet ska du bifoga underlag till ansökan som visar att lönenivåerna för personalen är rimlig. Exempel på sådant underlag är CV, lönespecifikationer eller en tydlig beskrivning av personalens roll i projektet.
Du behöver också bifoga underlag för beräkningen av timlön om du har utgifter för personal. Du ska då använda vår mall för beräkning av timlön.
Statliga myndigheter, kommuner, regioner och länsstyrelser är alltid upphandlingsskyldiga men även andra juridiska personer som aktiebolag, stiftelser och ideella föreningar kan vara det.
Om du är upphandlingsskyldig ska du upphandla inköpen för projektet. Du ska spara alla underlag som är kopplade till de upphandlingar som är relevanta.
Om den myndighet som handlägger din ansökan begär det kan du behöva skicka in underlag för att visa om din organisation är upphandlingsskyldig eller inte.
Vissa typer av övriga utgifter ska redovisas som enhetskostnader – ett belopp som är bestämt i förväg för en viss typ av utgift. Beloppet är detsamma för alla stödmottagare inom en stödtyp. När du tar upp en enhetskostnad behöver du fortfarande specificera och motivera omfattningen. Följande utgifter förekommer i många projekt och kan redovisas som enhetskostnader:
Som eget arbete räknas om du arbetar i din enskilda firma, i handelsbolag och kommanditbolag. Eget arbete ersätts med enhetskostnad på 340 kronor per timme. Kontrollera att du har rätt att ta upp utgifter för eget arbete i det stöd du söker och redovisa det i så fall på utgiftstypen Övriga utgifter.
Utgifter för lunch eller middag ersätts med en enhetskostnad på 100 kronor (exklusive moms) per person. Utgifter för fika ersätts som en faktisk kostnad upp till 60 kronor (exklusive moms) per person.
Undantag från denna begränsning kan gälla i följande fall:
• vid transnationella samarbetsprojekt
• i samband med konferenser
• när mat har en central roll i projekt.
Vid intern representation ingår utgiften som en indirekt kostnad som ersätts med schablonen 15 procent av stödberättigade utgifter för personal.
Om projektet inte har personalkostnader budgeteras och redovisas utgifter för mat, dryck och fika på utgiftstypen Övriga utgifter
Utgifter för resor med egen bil ersätts med en enhetskostnad på 40 kronor per mil.
Här är några saker som är bra att tänka på direkt efter att du skickat in din ansökan om stöd.
Beslutet är anpassat efter ditt projekt. Det innehåller viktig information om vad just du behöver göra när du genomför ditt projekt. Läs även bilagan Övriga upplysningar.
I din bokföring ska du redovisa de utgifter och intäkter som hör till projektet separat från utgifter och intäkter som hör till annan verksamhet. Om du inte har redovisat separat kommer det att bli ett avdrag på ditt stöd.
När du får pengar från EU måste du informera om ditt projekt och tala om att pengarna delvis kommer från EU. Om du inte följer villkoren för information och logotyper blir det avdrag på stödet. Läs mer om vad som gäller generellt kring informationskrav och EU‑logotyp.
Det är Jordbruksverket som ansvarar för stödet och handlägger din ansökan.
Om du har frågor om utlysningen eller temainriktningen kan du vända dig till Lisa Karlsson på miljöanalysenheten.
För frågor om administration och handläggning kan du kontakta landsbygdsstödsenheten på Jordbruksverket:
Söker efter grundforeskrifter:
2022:27