Jordbruksverket utlyser 7 miljoner kronor för projekt som främjar samarbete inom växtskyddsområdet i syfte att ta fram uppdaterade beslutsunderlag som är användbara i svensk växtodling och yrkesmässig trädgårdsproduktion.
Du kan söka stödet mellan den 15 december 2025 och den 27 februari 2026. Du söker både stödet och utbetalning i vår e‑tjänst. Du måste slutföra ditt projekt och ansöka om slututbetalning senast den 1 december 2028.
När utlysningen har stängt prioriteras din ansökan om stöd mot de andra ansökningarna som har kommit in. Just nu har vi långa handläggningstider för beslut om stöd. Vi uppskattar att vi kommer att besluta om stöd besluta om stöd vintern 2026/2027. Ansökningar som inte är kompletta när de skickas in tar längre tid att hantera.
Genomsnittlig handläggningstid för ansökan om utbetalning är ungefär 2 månader.
Utlysningen ligger inom den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023‑2027, i stödet till samarbete.
Myndigheter, kommuner, regioner, föreningar, andra organisationer och företag kan söka stödet. Privatpersoner kan inte söka stödet.
För att än bättre kunna anpassa användningen av växtskyddsmedel inom jordbruks- och trädgårdsproduktion behövs bra beslutsunderlag och metoder för övervakning och behovsanpassning. Detta gäller även val av metod för till exempel ogräsbekämpning.
Att förebygga problem med ogräs och skadegörare är en av grundpelarna i integrerat växtskydd. De flesta av åtgärderna som görs i växtodlingen och trädgårdsproduktionen påverkar risken för angrepp på olika sätt.
Bevakning innebär att man letar ogräs och skadegörare i fält och följer deras utveckling. Fältbevakning och hjälpmedel för att bedöma bekämpningsbehovet ligger till grund för åtgärder. Visar bevakningen att det finns behov av att bekämpa tas beslut om bekämpning.
Bekämpningströskel avser den mängd av en skadegörare som ger en skördeförlust vars värde minst motsvarar bekämpningskostnaden. För att veta om bekämpningströskeln är uppnådd, kontrolleras förekomsten av skadegörare på slumpvis utvalda plantor och medelvärdet räknas ut.
Bekämpningströsklar finns framför allt för insekter inom jordbruk. I flera fall behöver befintliga bekämpningströsklar uppdateras. Även helt nya bekämpningströsklar behöver tas fram, särskilt inom trädgårdsproduktionen. Exempel inom trädgårdsproduktionen är grödorna kål, sallat, morot, rödbetor och jordgubbar.
Som vägledning finns exempel på en bekämpningströskel för havrebladlus på sidan 20 i Jordbruksverkets bekämpningsrekommendationer för svampar och insekter 2025 . Denna anger ett antal löss per strå kopplat till nivån på avräkningspriset på grödan.
Ett annat exempel är beslutsunderlag i form av riskvärdering som beskrivs på sidan 7. På sidorna 86‑87 finns exempel på beslutsunderlag gällande fritfluga och axfusarios.
Vid ogräsbekämpning står valet mellan kemiska och mekaniska metoder. Många faktorer styr vilka möjligheter som finns att få tillräckligt bra effekt av en bekämpning. Mycket ny och uppdaterad teknik finns på marknaden, framför allt inom precisionsbekämpning. Hur användningen av sådan teknik påverkar effektiviteten på ogräsfloran, men också själva huvudgrödan, i lantbruk och trädgårdsproduktion behöver vi veta mer om.
Projekten ska leda till att underlag och ny kunskap tas fram i syfte att uppdatera befintliga eller helt nya bekämpningströsklar inom jordbruk- och trädgårdsproduktion som behövs för behovsanpassad bekämpning. Validering ska ske i försök under svenska förhållanden och därmed bygga på vetenskapliga, biologiska och ekonomiska data.
Inom jordbruket avgörs bekämpningsbehoven utifrån bekämpningströsklar och riskvärderingar med hjälp av olika riskfaktorer. Underlagen för dessa behöver uppdateras och anpassas utifrån dagens situation med andra grödsorter, odlingssystem, växtskyddsmedel, prisnivåer och annat som förändrats under decennierna. Motsvarande bekämpningströsklar saknas för skadegörare inom trädgårdsnäringen.
Ogräsbekämpning sker med kemiska eller mekaniska metoder. Ny teknik inom mekaniken och precisionsbekämpningsteknik finns tillgänglig på marknaden. Vilken effektivitet ny teknik har behöver vi veta mer om. Jämförande studier (effekter och ekonomi) inklusive fältförsök, dels mellan mekanisk och kemisk ogräsbekämpning, dels mellan mekanisk och kemisk precisionsbekämpningsteknik gällande ogräs behöver genomföras.
Fler biologiska bekämpningsmedel behöver tillgängliggöras. Utlysningen omfattar utredningar gällande nematoder, insekter och spindlar (NIS) som enligt förordning 2016:402 behöver vara godtagbara ur hälso- och miljöskyddssynpunkt, särskilt med avseende på biologisk mångfald. För att bedöma risker för påverkan på den biologiska mångfalden finns behov av att utvärdera organismer med avseende på olika riskfaktorer, bland annat etableringspotential, spridningsförmåga och val av föda. Denna utlysning omfattar möjligheten att genomföra utredningar av organismer önskade att kunna få använda som bekämpningsmedel i Sverige men där tillräckliga beslutsunderlag saknas för att Naturvårdsverket ska kunna ta ett beslut om godkännande. Val av relevanta organismer görs utifrån EPPO-listan ”PM 6/3 (5) Biological control agents safely used in the EPPO region”.
I projekten valideras biologiska och ekonomiska data i försök för att kunna utgöra underlag till uppdaterade beslutsunderlag för behovsanpassade växtskyddsinsatser.
Tänk på att stöd inte kan beviljas för forskning, men det kan beviljas för försöksverksamhet och utvärdering som är nödvändigt för projektet.
Jordbruksverket kommer att prioritera samarbetsprojekt som uppfyller syfte och identifierade behov som är angivna i utlysningen.
Fokus i utlysningen är
Du kan få stöd för upp till 100 procent av utgifterna som ger rätt till stöd.
Du har möjlighet att påbörja din verksamhet när din ansökan kommit in till Jordbruksverket, men då gör du det på egen risk. Det är inte förrän du har fått ett beslut som du vet om du får pengar eller inte.
Du kan bara få stöd för utgifter som har fakturadatum och betaldatum tidigast den dag din ansökan kom in till Jordbruksverket.
Löner som du, din personal, dina samarbetsparter och deras personal fått utbetalda när de arbetat i projektet räknas som utgifter för personal. Utgifter för personal är exempelvis månadslön, timlön eller arvoden.
Om du äger ett aktiebolag måste du alltså ta ut lön för att kunna söka utbetalning för din löneutgift. Den samarbetspart som äger en enskild firma, ett handelsbolag eller kommanditbolag och arbetat i projektet kan få stöd med 340 kronor per timme.
Om du får stöd för utgifter för personal kan du även få stöd för indirekta kostnader. Indirekta kostnader, även kallade OH-kostnader, är utgifter som inte är direkt kopplade till någon speciell aktivitet i projektet men de är nödvändiga för att du ska kunna genomföra den. Det kan till exempel vara lokalkostnader, rekrytering av personal, intern utbildning, intern representation, kontorsmaterial och telefoni.
De indirekta kostnaderna beräknas som ett schablonpåslag på 15 procent av utgifterna för personal inklusive lönekostnadspåslag.
Övriga utgifter är till exempel mat, fika, resor, traktamenten, eget arbete, konsultarvoden och andra utgifter med koppling till projektet.
Om du har fått undantag från betalningsbevis för åren 2014–2020 måste du ansöka om ett nytt undantag för åren 2023–2027.
De villkor som gäller för stödet står i ditt beslut om stöd. Men det finns några villkor som kan vara bra att känna till redan innan du söker stödet.
Stödmottagaren ska ha minst en samarbetspart för att genomföra insatsen. En samarbetspart ska:
Stödmottagaren räknas som en av samarbetsparterna vid bedömningen.
Vi ger endast stöd till nya samarbetsprojekt eller för nya aktiviteter i pågående samarbeten. Det kan till exempel handla om att utveckla nya metoder eller nya arbetssätt inom det område utlysningen handlar om.
Du kan inte få stöd för forskning eller investeringar. En investering är en fysisk eller immateriell tillgång med ett inköpspris över 24 000 kronor och har en ekonomisk livslängd på mer än 3 år.
Det är inte tillåtet med marknadsföring av enskilda produkter och tjänster (något man vill sälja) men det är tillåtet att marknadsföra projektet.
Vi beviljar inte stöd till insatser som myndigheter, staten, regioner eller kommuner ska ansvara för enligt lag eller annan författning.
Du måste slutföra ditt projekt och ansöka om slututbetalning senast den 1 december 2028.
Din ansökan om stöd kommer att prövas mot EU:s regler om statsstöd och stöd av mindre betydelse. Om ditt stöd bedöms vara inom jordbruks- eller fiskeriverksamhet är projektet eller investeringen undantagen reglerna om statsstöd.
Alla ansökningar poängsätts utifrån olika poängkrav. Du som söker stöd får vägledning i e‑tjänsten om vilka svar och underlag som du behöver lämna. I e‑tjänsten kan du också se hur dessa efterfrågade uppgifter kommer att bedömas och vilka krav som gäller för att få poäng.
Det är handläggare på den myndighet som utlyser stödet som bedömer hur väl dina lämnade uppgifter uppfyller poängkraven och sedan poängsätter din ansökan. Din ansökan kan som mest få 1 000 poäng.
För att du ska kunna få stöd måste din ansökan nå upp till en minimipoäng. Jordbruksverket,som handlägger din ansökan, har bestämt en aktuell minimipoäng på 600 poäng för stödet.
Du kan läsa mer om kriterierna för prioritering och hur vi viktar dem i e‑tjänsten för att söka stödet.
Du hittar urvalskriterierna i nedanstående dokument. Läs sidorna 66–72 som handlar om urvalsmoduler för stöd till samarbete (nr 132).
Var noga med att kryssa i "Hela landet" under punkt 5 i e‑tjänsten för att få tillgång till urvalskriteriefrågorna som ligger till grund för Jordbruksverkets bedömning av din projektansökan.
Du söker stödet i två steg:
När du har fått beslutet om att du får stödet kan du söka utbetalning.
Du söker både stödet och utbetalning i vår e-tjänst.
Du kan ändra i din ansökan ända fram till sista ansökningsdag.
Du kan behöva en fullmakt för att söka stöd och utbetalning åt en organisation eller ett företag. Du kan också ge fullmakt så att någon annan kan söka åt dig.
Med din ansökan behöver du bifoga en detaljerad beskrivning av projektets budget. Du ska då använda vår budgetmall. Du ska ange de utgifter som du beräknat att projektet kommer att ha, du ska beskriva utgifterna och vad de omfattar. Du kan inte budgetera poster för oförutsedda utgifter.
Om du söker stöd för utgifter för personal som du och dina samarbetsparter har när ni arbetar i projektet ska du bifoga underlag till ansökan som visar att lönenivåerna för personalen är rimlig. Exempel på sådant underlag är CV, lönespecifikationer eller en tydlig beskrivning av personalens roll i projektet.
Du behöver också bifoga underlag för beräkningen av timlön om du har utgifter för personal. Du ska då använda vår mall för beräkning av timlön.
Om du söker stöd för övriga utgifter behöver du visa att prisnivån för det du planerar köpa in är rimlig. Det kan du göra genom att bifoga jämförbara prisuppgifter eller offerter.
Statliga myndigheter, kommuner, regioner och länsstyrelser är alltid upphandlingsskyldiga men även andra juridiska personer som aktiebolag, stiftelser och ideella föreningar kan vara det.
Om du är upphandlingsskyldig ska du upphandla inköpen för projektet. Du ska spara alla underlag som är kopplade till de upphandlingar som är relevanta.
Om den myndighet som handlägger din ansökan begär det kan du behöva skicka in underlag för att visa om din organisation är upphandlingsskyldig eller inte.
Vissa typer av övriga utgifter ska redovisas som enhetskostnader – ett belopp som är bestämt i förväg för en viss typ av utgift. Beloppet är detsamma för alla stödmottagare inom en stödtyp. När du tar upp en enhetskostnad behöver du fortfarande specificera och motivera omfattningen. Följande utgifter förekommer i många projekt och kan redovisas som enhetskostnader:
Som eget arbete räknas om du arbetar i din enskilda firma, i handelsbolag och kommanditbolag. Eget arbete ersätts med enhetskostnad på 340 kronor per timme. Kontrollera att du har rätt att ta upp utgifter för eget arbete i det stöd du söker och redovisa det i så fall på utgiftstypen Övriga utgifter.
Utgifter för lunch eller middag ersätts med en enhetskostnad på 100 kronor (exklusive moms) per person. Utgifter för fika ersätts som en faktisk kostnad upp till 60 kronor (exklusive moms) per person.
Undantag från denna begränsning kan gälla i följande fall:
Vid intern representation ingår utgiften som en indirekt kostnad som ersätts med schablonen 15 procent av stödberättigade utgifter för personal.
Om projektet inte har personalkostnader budgeteras och redovisas utgifter för mat, dryck och fika på utgiftstypen Övriga utgifter.
Utgifter för resor med egen bil ersätts med en enhetskostnad på 40 kronor per mil.
Här är några saker som är bra att tänka på direkt efter att du skickat in din ansökan om stöd.
Beslutet är anpassat efter ditt projekt. Det innehåller viktig information om vad just du behöver göra när du genomför ditt projekt. Läs även bilagan Övriga upplysningar.
I din bokföring ska du redovisa de utgifter och intäkter som hör till projektet separat från utgifter och intäkter som hör till annan verksamhet. Om du inte har redovisat separat kommer det att bli ett avdrag på ditt stöd.
När du får pengar från EU måste du informera om ditt projekt och tala om att pengarna delvis kommer från EU. Om du inte följer villkoren för information och logotyper blir det avdrag på stödet. Läs mer om vad som gäller generellt kring informationskrav och EU‑logotyp.
Det är Jordbruksverket som ansvarar för stödet och handlägger din ansökan.
Om du har frågor om utlysningen kan du vända dig till Sunita Hallgren på miljöanalysenheten.
För frågor om administration och handläggning kan du kontakta landsbygdsstödsenheten på Jordbruksverket.
Söker efter grundforeskrifter:
2022:27