Logotyp Jordbruksverket

Orkidéer, kaktusar, rosenrot och andra växter av hotade arter – CITES

Köper eller samlar du växter på din utlandssemester? Byter du växter med andra eller plockar växter i Sverige? Tänk på att alla orkidéer och de flesta kaktusar, kannrankor och aloeväxter är utrotningshotade på grund av omfattande handel. Eftersom det finns regler för att skydda dessa arter kan du behöva ha ett så kallat CITES-tillstånd för att ta in dem i EU eller föra ut dem ur EU.

Många djur och växter hotas av utrotning. För att skydda de hotade arterna och den biologiska mångfalden har världens länder kommit överens om att begränsa handeln. Överenskommelsen kallas CITES.

Här kan du läsa om reglerna för arter som vi ofta får frågor om. Om du inte hittar den art som är aktuell i ditt fall kan du läsa mer på sidan med allmän information.

Orkidéer

Orkidéer är populära som prydnadsväxter och samlarobjekt, men används också som innehåll i läkemedel och kosmetiska produkter. Orkidéfamiljen (Orchidaceae) är en artrik familj med närmare 30 000 arter. Handeln med en del orkidéarter har varit så omfattande att den hotat deras överlevnad, och därför omfattas nu alla orkidéarter av CITES-reglerna.

Du behöver CITES-tillstånd för att ta orkidéer in och ut ur EU

Orkidéarterna är antingen A- eller B-listade beroende på hur pass hotade de är. Det innebär att du i de flesta fall måste ha CITES-tillstånd för att få ta A-och B-listade orkidéer in och ut ur EU. Det behövs ett CITES-tillstånd för export från avsändarlandet och ett CITES-tillstånd för import från mottagarlandet. Det finns några undantag som du kan läsa om längre ner på sidan under rubriken De här B‑listade orkidéerna behöver du inte CITES-tillstånd för.

De tillstånd som du behöver från Sverige söker du i våra e-tjänster.

De tillstånd som behövs från det aktuella landet utanför EU utfärdas av CITES-myndigheten i det landet.

Förbjudet ta in vissa orkidéer från länder utanför EU

Vissa arter av orkidéer får du inte ta in till EU. Kolla därför alltid om de plantor du vill ta in omfattas av restriktioner eller importförbud. Vilka arter som omfattas kan du se i förordningen om importförbud för vissa arter av vilda djur och växter. Förordningen uppdateras minst en gång per år.

De här B-listade orkidéerna behöver du inte CITES-tillstånd för

Det finns några B-listade orkidéarter som du inte behöver ha CITES-tillstånd för om du ska ta in dem till EU:

  • Släktet Vanilla – frön (inklusive frökapslar) och pollen, plantor eller vävnadskulturer erhållna in vitro (in vitro betyder direktöversatt ”i glas” och står för ett särskilt sätt att föröka växter via en cellkultur), i fast eller flytande medium, transporterade i sterila behållare, snittblommor från artificiellt förökade växter samt frukter, delar och produkter från artificiellt förökade växter.
  • Släktena Cymbidium, Dendrobium, Phalaenopsis och Vanda – artificiellt förökade hybrider som uppfyller alla villkor under punkterna 1, 2 och 3:
  1. Orkidéerna kan lätt kännas igen som artificiellt förökade och visar inga tecken på att ha tagits från naturen. Tecken på orkidéer som samlats in i det vilda är till exempel mekaniska skador eller kraftig uttorkning till följd av insamling, oregelbunden växt och olikartad storlek och form inom ett taxon eller ett parti, alger eller andra epifytiska organismer på blad eller skador av insekter eller andra skadeorganismer.
  2. Orkidéer som transporteras i icke-blommande tillstånd måste handlas i partier som utgörs av enskilda behållare – till exempel kartonger, askar, lådor eller enskilda hyllor i CC-containrar – med minst 20 plantor av samma hybrid i varje. Plantorna i varje behållare ska uppvisa en hög grad av enhetlighet och sundhet, och med partiet ska det följa dokumentation, till exempel en faktura, som tydligt anger antalet plantor av varje hybrid.
  3. För exemplar som transporteras i blommande tillstånd, med minst en fullt utslagen blomma per exemplar, gäller inget minsta antal exemplar per parti, men exemplaren skall vara yrkesmässigt behandlade för kommersiell detaljhandelsförsäljning. Det innebär att de till exempel ska vara märkta med tryckta etiketter eller förpackade i tryckta förpackningar med uppgift om hybridens namn och land för slutbehandling. Uppgifterna ska vara klart synliga och lätta att kontrollera.

Om inte växterna klart uppfyller villkoren i listan ovan så behöver du ha CITES-tillstånd för att ta dem in i EU.

Det här är artificiellt förökade exemplar och kontrollerade förhållanden

De här kriterierna måste vara uppfyllda för att ett exemplar ska vara artificiellt förökat:

  1. Växten är under kontrollerade förhållanden uppodlad från frön, sticklingar, delningar, kallusvävnad eller annan växtvävnad, sporer eller annat förökningsmaterial. Växten kan även härstamma från en växt som har uppodlats enligt dessa kriterier.
  2. Det odlade föräldramaterialet har anskaffats och bevarats i enlighet med punkt 1.
  3. För inympade växter gäller att både rotstocken och ympkvisten har förökats artificiellt enligt punkt 1.

Det är Jordbruksverket tillsammans med Naturvårdsverket som avgör om en växt kan anses som artificiellt förökad eller inte.

Med kontrollerade förhållanden menar man en icke-naturlig miljö som är kraftigt styrd av människan. En växt som har odlats under kontrollerade förhållanden får inte ha samma skador som en växt som har tagits från naturen.

Inget CITES-intyg för handel inom EU med artificiellt förökade orkidéer

CITES-intyg är ett intyg som vanligtvis krävs för handel med A-listade arter inom EU. Men om du ska handla med A-listade orkidéer som bevisligen är artificiellt förökade så behövs inget CITES-intyg. Men du måste alltid kunna visa att växten är artificiellt förökad och har laglig bakgrund. Laglig bakgrund visar du till exempel med dokument som följer med från odlaren.

Kaktusar, aloe, hoodia, rosenrot och andra suckulenter

Suckulenter är en grupp av växter som kan spara vatten i tjocka köttiga blad, stjälkar eller rötter. Gruppen omfattar många olika arter och flera av dem omfattas av CITES-reglerna: nästan alla kaktusar, aloe och flera arter inom törelsläktet.

Rosenrot kräver tillstånd för att föras in och ut från EU

Rosenrot, Rhodiola spp., tillhör familjen fetbladsväxter och har sitt utbredningsområde från norra Europa (i Sverige framförallt i de svenska fjällområdena), Pyrenéerna, norra Asien (stor utbredning av arten i Kina) till Grönland och östra delarna av Nordamerika. Det är framförallt med arterna Rhodiola rosea (tidigare Sedum rosea) och Rhodiola crenulata som handeln har ökat.

Hela släktet, som består av 58 arter, är B-listad då de mest förekommande arterna i handeln är svåra att särskilja från andra arter i samma släkte. Extrakt av roten, men ibland även hela plantan, används exempelvis i naturläkemedel i form av tabletter.

Kommersiell handel med arten kräver både exporttillstånd vid utförsel från EU till land utanför EU (tredjeland) samt importtillstånd vid införsel till EU från tredje land. Du behöver inte tillstånd för frön och pollen samt färdiga produkter som är paketerade och klara för detaljhandeln.

Handlar du med rosenrot inom EU behöver du inte tillstånd, men du måste kunna visa dokumentation som styrker produktens lagliga bakgrund.

Du behöver CITES-tillstånd för att ta kaktusar in och ut ur EU

Kaktusar (Cactaceae) är en artrik familj. Vissa kaktusar förekommer endast i mycket begränsade områden. Att plocka sådana kaktusar för att sälja till turister kan få allvarliga följder för en hel art. Därför omfattas nästan alla kaktusar i dag av CITES-reglerna och de arter som förekommer i Mexiko har fått ett särskilt starkt skydd. Det beror på att Mexiko är ett av de artrikaste länderna när det gäller kaktusar och många arter är mycket eftertraktade av samlare i olika delar av världen.

Reglerna innebär att du i de flesta fall måste ha CITES-tillstånd för att få ta A-och B-listade kaktusar in och ut ur EU. Det behövs ett CITES-tillstånd för export från avsändarlandet och ett CITES-tillstånd för import från mottagarlandet. Det finns några undantag som du kan läsa om längre ner på sidan under rubriken De här kaktusarna behöver du inte CITES-tillstånd för.

De tillstånd som du behöver från Sverige söker du i våra e-tjänster.

De tillstånd som behövs från det aktuella landet utanför EU utfärdas av CITES-myndigheten i det landet.

Det finns vissa länder som tillåter att ett särskilt sundhetscertifikat ersätter exporttillståndet. Sverige tillåter inte detta undantag. Sundhetscertifikat är ett dokument som växtskyddsmyndigheten i exportlandet utfärdar där de intygar att en vara uppfyller de krav som importlandet ställer.

De här kaktusarna behöver du inte CITES-tillstånd för

Det finns några kaktussläkten som du inte behöver ha CITES-tillstånd för när du ska ta in dem i EU. Det gäller trädkaktussläktena Pereskia spp., Pereskiopsis spp. och Quiabentia spp., som inte omfattas av CITES-reglerna. Du behöver inte heller ha CITES-tillstånd för dessa delar av B-listade kaktusarter:

  • Frön, sporer och pollen (inklusive pollinier). Undantaget gäller dock inte frön av Cactaceae spp. som exporteras från Mexiko, i det fallet måste du ha CITES-tillstånd för export och import.
  • Plantor eller vävnadskulturer odlade in vitro (in vitro betyder direktöversatt ”i glas” och står för ett särskilt sätt att föröka växter via en cellkultur), i fast eller flytande medium, transporterade i sterila behållare.
  • Familjen Cactaceae – frukter från naturaliserade eller artificiellt förökade växter.
  • Släktena Opuntia, undersläktet Opuntia, och Selenicereus – stammar, blommor samt delar och produkter av naturaliserade eller artificiellt förökade växter.

Artificiellt förökade exemplar av de här hybriderna eller sorterna omfattas inte av CITES-reglerna, så de behöver du inte heller ha CITES-tillstånd för:

  • Hatiora x graeseri
  • Schlumbergera x buckleyi
  • Schlumbergera russelliana x Schlumbergera truncata
  • Schlumbergera orssichiana x Schlumbergera truncata
  • Schlumbergera opuntioides x Schlumbergera truncata
  • Schlumbergera truncata (sorter)
  • Cactaceae spp. – färgmutanter som saknar klorofyll, ympade på växterna Harrisia ”Jusbertii”, Hylocereus trigonus eller Hylocereus undatus, Opuntia microdasys (sorter).

Det här är artificiellt förökade exemplar och kontrollerade förhållanden

De här kriterierna måste vara uppfyllda för att ett exemplar ska vara artificiellt förökat:

  1. Växten är under kontrollerade förhållanden uppodlad från frön, sticklingar, delningar, kallusvävnad eller annan växtvävnad, sporer eller annat förökningsmaterial. Växten kan även härstamma från en växt som har uppodlats enligt dessa kriterier.
  2. Det odlade föräldramaterialet har anskaffats och bevarats i enlighet med punkt 1.
  3. För inympade växter gäller att både rotstocken och ympkvisten har förökats artificiellt enligt punkt 1.

Det är Jordbruksverket tillsammans med Naturvårdsverket som avgör om en växt kan anses som artificiellt förökad eller inte.

Med kontrollerade förhållanden menar man en icke-naturlig miljö som är kraftigt styrd av människan. En växt som har odlats under kontrollerade förhållanden får inte ha samma skador som en växt som har tagits från naturen.

Inget CITES-intyg för handel inom EU med artificiellt förökade kaktusar

CITES-intyg är ett intyg som vanligtvis krävs för handel med A-listade arter inom EU. Men om du ska handla med A-listade kaktusar som bevisligen är artificiellt förökade så behövs inget CITES-intyg. Men du måste alltid kunna visa att växten är artificiellt förökad. Laglig bakgrund visar du till exempel med dokument som följer med från odlaren.

Du kan behöva CITES-tillstånd för att ta andra suckulenter in och ut ur EU

Många andra suckulenter omfattas av CITES-reglerna. Det innebär att du behöver CITES-tillstånd om du ska ta dem in och ut ur EU. Men det finns några undantag som innebär att du inte behöver ha CITES-tillstånd vid import till EU.

Aloe spp. (aloesläktet). Alla 400 arter förutom Aloe vera (även kallad för Aloe barbadensis), omfattas av CITES-reglerna.

  • Undantag för enbart B-listade arter av Aloe spp.: frön, sporer och pollen (inklusive pollinier) och plantor eller vävnadskulturer erhållna in vitro. In vitro betyder direktöversatt ”i glas” och står för ett särskilt sätt att föröka växter via en cellkultur.

Euphorbia spp. (törelväxter). Alla arter inom släktet euphorbia omfattas av CITES-reglerna, med undantag för:

  • Euphorbia antisyphilitica – plantor eller vävnadskulturer erhållna in vitro, i fast eller flytande medium, transporterade i sterila behållare. Slutprodukter som är paketerade och klara för detaljhandel, till exempel läppstift.
  • Euphorbia misera.
  • Artificiellt förökade exemplar av sorter av Euphorbia trigona.
  • Artificiellt förökade former av Euphorbia lactea ympade på artificiellt förökade grundstammar av Euphorbia neriifolia, som är kamformade, solfjädersformade eller har färgförändrade mutationsformer.
  • Artificiellt förökade exemplar av Euphorbia ”Milii” som är lätt igenkännliga som artificiellt förökade exemplar och tas in i eller ut ur EU i partier om minst 100 växter och som inte omfattas av bestämmelserna i EU-rådets förordning om handel med vilda djur och växter.

Hoodia spp. Släktet omfattar cirka 15 B‑listade arter och förekommer i Sydafrika, Botswana och Namibia. I växten finns ett ämne som påverkar och dämpar hungerkänslan. Det finns många dietprodukter som till exempel tuggummi eller drycker som kräver CITES-tillstånd. Det finns ett undantag för specifika produkter som är odlade under mycket speciella omständigheter och som har en speciell etikett som är godkänd av ursprungslandet. Funderar du på att importera dessa produkter bör du börja med att kontakta CITES-myndigheten i ursprungslandet där produkterna har odlats.

Böter eller fängelse för brott mot EU:s förbud

Det är straffbart att bryta mot EU:s förbud mot kommersiella aktiviteter med hotade arter. Om du säljer eller köper föremål av en hotad art, eller på annat sätt använder dessa i kommersiella aktiviteter, kan du åtalas för artskydds­brott. I Sverige är straffet för artskydds­brott böter eller fängelse i upp till fyra år.