Orkidéer, kaktusar, rosenrot och andra växter av hotade arter – CITES
Köper eller samlar du växter på din utlandssemester? Byter du växter med andra eller plockar växter i Sverige? Tänk på att alla orkidéer och de flesta kaktusar, kannrankor och aloeväxter är utrotningshotade på grund av omfattande handel. Du kan behöva ha ett så kallat CITES-tillstånd för att ta in dem i EU eller föra ut dem ur EU.
För att skydda de hotade arterna och den biologiska mångfalden har världens länder kommit överens om att begränsa handeln. Överenskommelsen kallas CITES.
Här kan du läsa om reglerna för arter som vi ofta får frågor om. Om du inte hittar den art som är aktuell i ditt fall kan du läsa mer på sidan med allmän information.
Vad betyder A-, B-, C- och D-listad?
- A-listade arter är utrotningshotade på grund av handel och har därför störst behov av skydd.
- B-listade arter riskerar att bli utrotningshotade om inte handeln kontrolleras.
- C-listade arter är utrotningshotade i ett visst land.
- D-listade arter importeras till EU i så stor omfattning att det behövs kontroll av handeln.
Den här indelningen är enligt bilagorna i EU:s artlista. A-listade arter finns i bilaga A och så vidare. Vilka regler som gäller för en viss art beror på om arten är A-, B-, C- eller D-listad.
Orkidéer
Orkidéer är populära som prydnadsväxter och samlarobjekt, men används också som innehåll i läkemedel och kosmetiska produkter. Orkidéfamiljen (Orchidaceae) är en artrik familj med närmare 30 000 arter. Alla orkidéarter omfattas av CITES-reglerna.
Du behöver CITES-tillstånd för att ta orkidéer in och ut ur EU
Orkidéarterna är antingen A- eller B-listade beroende på hur pass hotade de är. Det innebär att du i de flesta fall måste ha CITES-tillstånd för att få ta A-och B-listade orkidéer in och ut ur EU. Det behövs ett CITES-tillstånd för export från avsändarlandet och ett CITES-tillstånd för import från mottagarlandet. Det finns några undantag som du kan läsa om längre ner på sidan under rubriken De här B‑listade orkidéerna behöver du inte CITES-tillstånd för.
De tillstånd som du behöver från Sverige söker du i våra e-tjänster.
De tillstånd som behövs från det aktuella landet utanför EU utfärdas av CITES-myndigheten i det landet.
Förbjudet ta in vissa orkidéer från länder utanför EU
Vissa arter av orkidéer får du inte ta in till EU. Kolla därför alltid om de orkidéer som du vill ta in omfattas av restriktioner eller importförbud. De som omfattas står med i förordningen om importförbud för vissa arter av vilda djur och växter. Förordningen uppdateras minst en gång per år.
De här B-listade orkidéerna behöver du inte CITES-tillstånd för
Några B-listade orkidéarter behöver du inte ha CITES-tillstånd för om du ska ta in dem till EU:
- Släktet Vanilla – frön (inklusive frökapslar) och pollen, plantor eller vävnadskulturer mottagna in vitro. In vitro betyder direktöversatt ”i glas” och står för ett särskilt sätt att föröka växter via en cellkultur. Det gäller också för frön i fast eller flytande medium, transporterade i sterila behållare, snittblommor från artificiellt förökade växter samt frukter, delar och produkter från artificiellt förökade växter.
- Släktena Cymbidium, Dendrobium, Phalaenopsis och Vanda – artificiellt förökade hybrider som uppfyller alla villkor under punkterna 1, 2 och 3:
- Orkidéerna kan lätt kännas igen som artificiellt förökade och visar inga tecken på att ha tagits från naturen. Det finns dock flera tecken på orkidéer som samlats in i det vilda. Mekaniska skador eller kraftig uttorkning till följd av insamling, oregelbunden växt och olikartad storlek och form är några tecken på det.
- Orkidéer som transporteras i icke-blommande tillstånd måste handlas i partier som utgörs av enskilda behållare. Exempel på det är kartonger, askar, lådor eller enskilda hyllor i CC-containrar. Då ska det finnas minst 20 plantor av samma hybrid i varje behållare. Plantorna ska uppvisa en hög grad av enhetlighet och sundhet, och det ska följa med dokumentation, till exempel en faktura, som tydligt anger antalet plantor av varje hybrid.
- För exemplar som transporteras i blommande tillstånd, med minst en fullt utslagen blomma per exemplar, gäller inget minsta antal exemplar per parti. Exemplaren skall dock vara yrkesmässigt behandlade för kommersiell detaljhandelsförsäljning. Det innebär att de till exempel ska vara märkta med tryckta etiketter eller förpackade i tryckta förpackningar. Det ska finnas uppgifter om hybridens namn och land för slutbehandling. Uppgifterna ska vara klart synliga och lätta att kontrollera.
Om inte växterna klart uppfyller villkoren i listan ovan så behöver du ha CITES-tillstånd för att ta dem in i EU.
Det här är artificiellt förökade exemplar och kontrollerade förhållanden
De här kriterierna måste vara uppfyllda för att ett exemplar ska vara artificiellt förökat:
- Växten är under kontrollerade förhållanden uppodlad från frön, sticklingar, delningar, växtvävnad, sporer eller annat förökningsmaterial. Växten kan även härstamma från en växt som har odlats enligt dessa kriterier.
- Det odlade föräldramaterialet har skaffats och bevarats i enlighet med punkt 1.
- För inympade växter gäller att både rotstocken och ympkvisten har förökats artificiellt enligt punkt 1.
Det är Jordbruksverket tillsammans med Naturvårdsverket som avgör om en växt är artificiellt förökad eller inte.
Med kontrollerade förhållanden menar man en miljö som inte är naturlig utan styrd av människan. En växt som har odlats under kontrollerade förhållanden får inte ha samma skador som en växt som har tagits från naturen.
Inget CITES-intyg för handel inom EU med artificiellt förökade orkidéer
CITES-intyg är ett intyg som vanligtvis krävs för handel med A-listade arter inom EU. Men om du ska handla med A-listade orkidéer som har bevis på att de är artificiellt förökade så behövs inget CITES-intyg. Du måste dock alltid kunna visa att växten är artificiellt förökad och har laglig bakgrund. Laglig bakgrund visar du till exempel med de dokument som följer med från odlaren.
Kaktusar, aloe, hoodia, rosenrot och andra suckulenter
Suckulenter är en grupp av växter som kan spara vatten i tjocka köttiga blad, stjälkar eller rötter. Gruppen omfattar många olika arter och flera av dem omfattas av CITES-reglerna. Det gäller för nästan alla kaktusar, aloe och flera arter inom törelsläktet.
Rosenrot kräver tillstånd för att föras in och ut från EU
Rosenrot, Rhodiola spp., tillhör familjen fetbladsväxter. Den har sitt utbredningsområde i norra Europa, Pyrenéerna, norra Asien, framför allt i Kina. Den finns även på Grönland och de östra delarna av Nordamerika. Det är framförallt med arterna Rhodiola rosea, som tidigare hette Sedum rosea, och Rhodiola crenulata som handeln har ökat.
Hela släktet rosenrot består av 58 arter. Samtliga arter är B-listade. Det beror på att de mest förekommande arterna i handeln är svåra att särskilja från andra arter i samma släkte. Extrakt av roten, men ibland även hela plantan, används exempelvis som naturläkemedel i form av tabletter.
Kommersiell handel med arten kräver både exporttillstånd vid utförsel från EU till länder utanför EU. Det behövs även importtillstånd vid införsel till EU från länder utanför EU. Du behöver inte tillstånd för frön och pollen samt färdiga produkter som är paketerade och klara för detaljhandeln.
Om du handlar med rosenrot inom EU behöver du inte tillstånd. Däremot måste kunna visa dokumentation som styrker produktens lagliga bakgrund.
Du behöver CITES-tillstånd för att ta kaktusar in och ut ur EU
Kaktusar (Cactaceae) ingår i en artrik familj, där vissa bara förekommer i begränsade områden. Att plocka kaktusar för att sälja till turister kan få allvarliga följder för en hel art. Nästan alla kaktusar omfattas i dag av CITES-reglerna och de arter som förekommer i Mexiko har fått ett särskilt starkt skydd. Det beror på att Mexiko är ett av de artrikaste länderna när det gäller kaktusar. Många arter i Mexiko är mycket eftertraktade av samlare i olika delar av världen.
Reglerna innebär att du i de flesta fall måste ha CITES-tillstånd för att få ta A-och B-listade kaktusar in och ut ur EU. Det behövs ett CITES-tillstånd för export från avsändarlandet och ett CITES-tillstånd för import från mottagarlandet. Det finns några undantag som du kan läsa om längre ner på sidan under rubriken De här kaktusarna behöver du inte CITES-tillstånd för.
De tillstånd som du behöver från Sverige söker du i våra e-tjänster.
De tillstånd som behövs från det aktuella landet utanför EU utfärdas av CITES-myndigheten i det landet.
Det finns vissa länder som tillåter att ett så kallat sundhetscertifikat ersätter exporttillståndet. Sverige tillåter inte detta undantag. Sundhetscertifikat är ett dokument som växtskyddsmyndigheten i exportlandet utfärdar. I det intygas att en vara uppfyller de krav som importlandet ställer.
De här kaktusarna behöver du inte CITES-tillstånd för
Det finns några kaktussläkten som du inte behöver ha CITES-tillstånd för när du ska ta in dem i EU. Det gäller trädkaktussläktena Pereskia spp., Pereskiopsis spp. och Quiabentia spp., som inte omfattas av CITES-reglerna. Du behöver inte heller ha CITES-tillstånd för dessa delar av B-listade kaktusarter:
- Frön, sporer och pollen inklusive pollinier. Undantaget gäller dock inte frön av Cactaceae spp. som exporteras från Mexiko. I det fallet måste du ha CITES-tillstånd för export och import.
- Plantor eller vävnadskulturer odlade in vitro. In vitro betyder direktöversatt ”i glas” och står för ett särskilt sätt att föröka växter via en cellkultur. Det gäller också för frön.
- Familjen Cactaceae – frukter från naturaliserade eller artificiellt förökade växter.
- Släktena Opuntia, undersläktet Opuntia, och Selenicereus – stammar, blommor samt delar och produkter av naturaliserade eller artificiellt förökade växter.
Artificiellt förökade exemplar av de här hybriderna eller sorterna omfattas inte av CITES-reglerna, så de behöver du inte heller ha CITES-tillstånd för:
- Hatiora x graeseri
- Schlumbergera x buckleyi
- Schlumbergera russelliana x Schlumbergera truncata
- Schlumbergera orssichiana x Schlumbergera truncata
- Schlumbergera opuntioides x Schlumbergera truncata
- Schlumbergera truncata (sorter)
- Cactaceae spp. – färgmutanter som saknar klorofyll, ympade på växterna Harrisia ”Jusbertii”, Hylocereus trigonus eller Hylocereus undatus, Opuntia microdasys (sorter).
Det här är artificiellt förökade exemplar och kontrollerade förhållanden
De här kriterierna måste vara uppfyllda för att ett exemplar ska vara artificiellt förökat:
- Växten är under kontrollerade förhållanden uppodlad från frön, sticklingar, delningar, växtvävnad, sporer eller annat förökningsmaterial. Växten kan även härstamma från en växt som har odlats enligt dessa kriterier.
- Det odlade föräldramaterialet har skaffats och bevarats i enlighet med punkt 1.
- För inympade växter gäller att både rotstocken och ympkvisten har förökats artificiellt enligt punkt 1.
Det är Jordbruksverket tillsammans med Naturvårdsverket som avgör om en växt är artificiellt förökad eller inte.
Med kontrollerade förhållanden menar man en miljö som inte är naturlig utan styrd av människan. En växt som har odlats under kontrollerade förhållanden får inte ha samma skador som en växt som har tagits från naturen.
Inget CITES-intyg för handel inom EU med artificiellt förökade kaktusar
CITES-intyg är ett intyg som vanligtvis krävs för handel med A-listade arter inom EU. Men om du ska handla med A-listade kaktusar som har bevis på att de är artificiellt förökade så behövs inget CITES-intyg. Du måste dock alltid kunna visa att växten är artificiellt förökad. Laglig bakgrund visar du till exempel med dokument som följer med från odlaren.
Du kan behöva CITES-tillstånd för att ta andra suckulenter in och ut ur EU
Många andra suckulenter omfattas av CITES-reglerna. Det innebär att du behöver CITES-tillstånd om du ska ta dem in och ut ur EU. Men det finns några undantag som innebär att du inte behöver ha CITES-tillstånd vid import till EU.
Aloe spp. (aloesläktet). Alla 400 arter förutom Aloe vera som även kallas för Aloe barbadensis, omfattas av CITES-reglerna.
- Undantag för enbart B-listade arter av Aloe spp.: frön, sporer och pollen (inklusive pollinier) och plantor eller vävnadskulturer erhållna in vitro. In vitro betyder direktöversatt ”i glas” och står för ett särskilt sätt att föröka växter via en cellkultur. Det gäller också för frön.
Euphorbia spp. (törelväxter). Alla arter inom släktet euphorbia omfattas av CITES-reglerna, med undantag för:
- Euphorbia antisyphilitica – plantor eller vävnadskulturer erhållna in vitro, i fast eller flytande medium, transporterade i sterila behållare. Slutprodukter som är paketerade och klara för detaljhandel, till exempel läppstift.
- Euphorbia misera.
- Artificiellt förökade exemplar av sorter av Euphorbia trigona.
- Artificiellt förökade former av Euphorbia lactea ympade på artificiellt förökade grundstammar av Euphorbia neriifolia. Det gäller de som är kamformade, solfjädersformade eller har färgförändrade mutationsformer.
- Artificiellt förökade exemplar av Euphorbia ”Milii” som är lätt igenkännliga som artificiellt förökade exemplar. De tas in i eller ut ur EU i partier om minst 100 växter och omfattas inte av bestämmelserna i EU-rådets förordning om handel med vilda djur och växter.
Hoodia spp. Släktet omfattar cirka 15 B‑listade arter och förekommer i Sydafrika, Botswana och Namibia. I växten finns ett ämne som påverkar och dämpar hungerkänslan. Det finns många dietprodukter som till exempel tuggummi eller drycker som kräver CITES-tillstånd. Det finns ett undantag för specifika produkter som är odlade under mycket speciella omständigheter. Det gäller de som har en speciell etikett som är godkänd av ursprungslandet. Funderar du på att importera dessa produkter bör du börja med att kontakta CITES-myndigheten i ursprungslandet där produkterna har odlats.
Regler för att hindra spridning av växtskadegörare
Vid all import av levande växtmaterial från ett land utanför EU måste du även kontrollera om det finns krav som gäller växtskadegörare. I så fall kan du behöva sundhetscertifikat för att importera växterna.
Böter eller fängelse för brott mot EU:s förbud
Det är straffbart att bryta mot EU:s förbud mot kommersiella aktiviteter med hotade arter. Du kan åtalas för artskyddsbrott om du säljer eller köper föremål av en hotad art, eller på annat sätt använder dessa i kommersiella aktiviteter. I Sverige är straffet för artskyddsbrott böter eller fängelse i upp till fyra år.