Logotyp Jordbruksverket
English
Webbutik
Mina sidor

Allmänt om hotade växter och produkter av hotade växter – CITES

Om du ska handla med eller resa med växter, eller produkter av växter, som är utrotningshotade på grund av omfattande handel, kan du behöva ansöka om ett CITES-intyg eller CITES-tillstånd.

Ansök om CITES-intyg

Ansök om CITES-tillstånd för import

Ansök om CITES-tillstånd för export och återexport

Ansök om musikinstrumentpass

Ansökan om uppdaterat eller ersatt CITES-intyg eller CITES-tillstånd

Ansökan om undantag från artskyddsförordningen

Det här är CITES

Många djur och växter hotas av utrotning. För att skydda de hotade arterna och den biologiska mångfalden har världens länder kommit överens om att begränsa handeln. Överenskommelsen kallas CITES.

CITES står för Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora och kallas även för Washington­konventionen.

Det finns cirka 5 600 djurarter och över 30 000 växtarter som är starkt hotade på grund av omfattande handel världen över.

I Sverige är det Jordbruksverket som är administrativ CITES-myndighet och samordnar CITES-arbetet. Vi samarbetar med Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Naturhistoriska Riksmuseet som är vetenskapliga myndigheter för CITES i Sverige, och med de operativa myndigheterna som är Tullverket, Polismyndigheten, Kustbevakningen, Åklagar­myndigheten och länsstyrelserna.

Kommersiella aktiviteter med de mest hotade arterna är förbjuden inom Sverige och EU. Men i vissa fall kan du få undantag från förbudet genom att söka CITES-intyg. Om du ska importera eller exportera hotade arter mellan Sverige och länder utanför EU behöver du i de flesta fall CITES-tillstånd.

Så tar du reda på vilka regler som gäller i ditt fall

Det finns cirka 5 600 djurarter och över 30 000 växtarter som omfattas av CITES. För att veta vad som gäller för ditt djur, din växt, ditt föremål eller din produkt måste du börja med att ta reda på växt- eller djur­artens vetenskapliga namn, det vill säga det latinska namnet. Om du vet det svenska art­namnet kan du söka på internet för att få fram det latinska namnet. Om du inte vet art­namnet behöver du få hjälp med art­bestämning av någon som har mycket kunskap inom det specifika området och kan hjälpa till med art­bestämning.

Jordbruksverket har inte några art­bestämmare och kan därför inte erbjuda art­bestämning av levande djur och växter eller produkter av djur och växter. När det exakta art­namnet är fastställt kan du gå vidare och ta reda på vilka regler som gäller för den specifika växt- eller djur­arten genom att läsa på våra webbsidor.

1. Läs om de arter och produkter vi får flest frågor om

Vi har samlat information om reglerna för de arter och produkter vi får flest frågor om:

2. Sök i Speciesplus eller i EU:s art­lista för att sedan läsa om reglerna längre ner på sidan

Du kan också leta upp den aktuella arten i data­basen Speciesplus eller i EU:s art­lista för att se i vilken bilaga i EU:s lista arten finns. När du vet vilken av bilagorna A–D arten finns i, kan du läsa om reglerna längre ner på den här sidan. I reglerna hänvisar vi nämligen till vilken bilaga arten finns i. Om den finns i bilaga A skriver vi att arten är A-listad osv. Du hittar EU:s artbilaga längre ned på den här sidan under rubriken Författningar.

I Speciesplus fyller du i det latinska art­namnet i sökrutan och klickar på Search. Under rubriken CITES kan du under CITES LISTING se i vilken appendix arten är listad och under EU listing, som ligger längre ner, kan du se i vilken EU-bilaga arten är listad.

3. Kontakta oss om du har frågor

Du kan också kontakta oss för att ta reda på vilka regler som gäller för den art som är aktuell för dig.

Mer om CITES-konventionens appendix och EU-listans bilagor

CITES-konventionens appendix med hotade arter

I CITES-konventionen, det avtal som ligger till grund för hela CITES-samarbetet, delas arterna in i appendix I, II och III, beroende på hur pass hotade de är.

Alla CITES-länder utanför EU använder konventionens appendix när man utfärdar CITES-tillstånd.

  • I appendix I står de arter som är utrotnings­hotade.
  • I appendix II står de arter som riskerar att bli utrotnings­hotade om inte handeln kontrolleras.
  • I appendix III står de arter som är utrotnings­hotade i ett visst land.

Konventionens appendix uppdateras löpande.

EU-listans bilagor med hotade arter

EU har infört en egen artlista som utgår från CITES-konventionens indelning. Men EU har tagit med fler arter och anser också att vissa arter behöver ett starkare skydd än vad de har enligt CITES-konventionen. I EU:s lista delas arterna upp i fyra bilagor, A–D.

EU-länderna använder både konventionens appendix och EU-listans bilagor när man utfärdar CITES-tillstånd.

Här på webbplatsen utgår vi från EU:s indelning när vi beskriver vilka regler som gäller för de olika arterna.

  • I bilaga A finns de mest hotade arterna. Denna bilaga överens­stämmer i stort sett med CITES-konventionens appendix I. Även arter från appendix II och arter där EU har ett speciellt bevarande­intresse står i den här bilagan, till exempel brun­björn och kungs­örn.
  • I bilaga B står främst arter från appendix II men även arter från appendix III som EU anser behöver skyddas mer.
  • I bilaga C står arter som är utrotnings­hotade i ett visst land.
  • I bilaga D står arter som importeras till EU i så stor omfattning att kontroll krävs.

EU:s bilagor uppdateras löpande.

Handel inom Sverige och EU

Kommersiella aktiviteter är förbjudna med A- och B-listade växtarter

Huvudregeln är att kommersiella aktiviteter är förbjudna inom Sverige och EU med A‑listade och B-listade växtarter. Det är arter som finns i bilaga A och B i EU:s artlista. Förbudet gäller

  • hela växter
  • delar av växter
  • produkter som är tillverkade av växterna.

Förbudet gäller inte artificiellt förökade växter. Läs om vad det innebär på sidan om orkidéer, kaktusar och andra levande växter.

För A-listade arter behöver du CITES-intyg

När det gäller de A-listade arterna kan du i vissa fall få undantag från förbudet. Då måste du ha ett CITES-intyg. Du söker intyget i vår e-tjänst. Sedan prövar vi din ansökan. Läs mer under rubriken Så söker du CITES-intyg, CITES-tillstånd och musikinstrumentpass.

För B-listade arter behöver du kunna visa exemplarets lagliga bakgrund

Om du ska sälja eller köpa exemplar som innehåller någon eller några B-listade arter ska dokument som visar exemplarets lagliga bakgrund följa med vid köpet. Både säljare och köpare har ansvar att tänka på detta. Dokument som visar laglig bakgrund kan till exempel vara kopia på importtillstånd eller ett dokument från inköpsstället eller odlaren, där den lagliga bakgrunden tydligt bekräftas. Enbart ett inköpskvitto är inte tillräckligt. Du som köper ska kontrollera dokumenten och det är viktigt att du sparar dem, för om du någon gång kommer att sälja exemplaret är det du som säljare som måste skicka med dessa papper till nästa ägare. Utan dokument som visar exemplarets lagliga bakgrund är handel förbjuden.

Undantag från kravet på CITES-intyg

Det finns tillfällen då du inte behöver ha CITES-intyg för dina A-listade arter.

Antikundantaget – gäller vissa föremål bearbetade före den 3 mars 1947

I CITES-reglerna finns det så kallade antik­undantaget. Det innebär att du inte behöver ha CITES-intyg när du handlar med eller på annat sätt genomför kommersiella aktiviteter med föremål som är bearbetade före den 3 mars 1947. Det är ditt ansvar att bevisa på ett trovärdigt sätt att föremålet är så gammalt att det verkligen omfattas av antik­undantaget.

Om länsstyrelsen eller polisen gör en kontroll i samband med att du till exempel annonserar ut eller säljer föremål och du inte på ett trovärdigt sätt kan bevisa föremålets ålder, kan du komma att åtalas för artskyddsbrott.

De här föremålen räknas som bearbetade

För att räknas som bearbetat föremål måste exemplaret vara så pass förändrat i sig självt att det inte kan förväxlas med obearbetade exemplar.

För att föremål eller delar av CITES-listade djur eller växter ska omfattas av antik­undantaget ska deras ”obearbetade naturliga utseende på ett påtagligt sätt ha förändrats för att utgöra smycken, prydnads-, konst- eller nyttoföremål, eller musik­instrument (…) Sådana exemplar kan dock bara anses som bearbetade exemplar om de utan tvekan hör till någon av de nämnda kategorierna och kan användas utan att skulpteras, bearbetas eller förändras ytterligare.” Så står det i EU:s förordning 338/97 artikel 2 w.

För exemplar där ”råmaterial” har ett stort ekonomiskt värde, till exempel noshörnings­horn, ställs mycket höga krav på föremålet för att det ska anses som bearbetat. Polerade eller delvis snidade bitar av horn omfattas inte av undantaget. Du behöver alltså CITES-intyg för dem.

Exempel:

  • Alla bearbetade produkter av elefantelfenben – inget undantag
  • Monterat noshörnings­horn (med eller utan skalle) – inget undantag
  • Infattad björn- eller tigerklo – inget undantag
  • Uppstoppad fågel – undantag
  • Handväska eller skor av krokodil­skinn – undantag

Ett antikt föremål som har renoverats med material som bevisligen är pre­konventionellt, det vill säga taget från naturen innan arten ifråga började omfattas av CITES-reglerna, kan fortfarande omfattas av undan­taget.

Så bevisar du föremålets ålder

Du måste kunna bevisa föremålets ålder på samma sätt som när du söker CITES- intyg eller CITES-tillstånd. För föremål av högrisk­arter ställs särskilt höga bevis­krav. Dessa bevis måste vara tillgängliga innan undantaget tillämpas, det vill säga innan föremålet används i kommersiella aktiviteter.

Du kan bevisa föremålets ålder med proveniens, det vill säga till exempel kvitton, räkningar, intyg från experter, officiella dokument och i vissa fall även fotografier och tidnings­artiklar. Det är inte säkert att det räcker med till exempel ett kvitto. Ibland kan det behövas fler dokument för att vi ska kunna vara säkra på att föremålet är tillräckligt gammalt.

För högrisk­arter som till exempel elefant, noshörning, tiger, havs­sköldpaddor, havs- och kungsörn krävs intyg av experter som inte kan anses jäviga.

Särskilt svårt är det att skilja mellan antika föremål och sådana föremål som har omarbetats från gamla exemplar. Varken ålders­bestämning i laboratorium eller expert­intyg är i sådana fall tillräckligt för att bevisa föremålets ålder.

Observera att det förekommer ny­produktion av föremål som ska se gamla ut, så föremål kan se antika ut fastän de inte är det.

Mer att tänka på när du handlar med antika föremål

Föremål som har förts illegalt till Sverige eller EU omfattas inte av antik­undantaget.

Föremål som har importerats till EU med hjälp av de enklare reglerna för personliga tillhörig­heter och föremål, får inte säljas.

Det krävs CITES-tillstånd för att exportera antika A-, B- och C-listade föremål till länder utanför EU. Dessutom kan länder ha import­förbud för föremål av vissa arter: Kina tillåter till exempel inte import av föremål tillverkade av noshörnings­horn. USA har bland annat förbud mot import av samtliga elfenbens­föremål som sålts efter den 25 februari 2014. Kontakta CITES-myndigheten i mottagarlandet för att ta reda på vad som gäller.

Undantag för föremål som lämnas tillfälligt till konservator eller liknande

Du behöver inte heller ha CITES-intyg för föremål som du tillfälligt lämnar till exempelvis en konservator för uppdrags­arbete, till exempel restaurering. Konservatorn behöver inte CITES-intyg för att utföra uppdrags­arbetet. Om du ska sälja föremålet till konservatorn/restaureraren måste du dock ansöka om CITES-intyg.

Undantag för vetenskaplig institution

En vetenskaplig institution kan få generellt undan­tag från att söka CITES-intyg. Kravet för detta är att institutionen är godkänd av Jordbruks­verket och att den antingen har avels­program för de aktuella arterna eller bedriver forskning eller utbildning för att gynna arternas över­levnad.

Fler bestämmelser vid handel inom Sverige och EU

Det finns även bestämmelser om artskydd och växtskydd som du kan behöva följa när du genomför kommersiella aktiviteter med hotade växtarter eller produkter av hotade växtarter.

Import och export mellan EU och andra länder

Alla länder inom EU har samma regler för import, export och återexport av hotade arter till och från länder utanför EU.

Import från länder utanför EU

För A- och B-listade arter behöver du CITES-tillstånd

Du behöver ett CITES-tillstånd från avsändarlandet

Om du ska importera A- eller B-listade växtarter behöver du ha ett CITES-tillstånd för export eller återexport från avsändarlandet. Det är vanligtvis exportören som söker tillståndet hos CITES-myndigheten i det aktuella landet och sedan skickar en kopia på tillståndet till dig. Finns det ingen exportör så behöver du själv kontakta CITES-myndigheten i det aktuella landet för att söka tillstånd.

Du behöver i de flesta fall även ett CITES-tillstånd från Jordbruksverket

I de flesta fall behöver du även ha ett CITES-tillstånd för import från Jordbruksverket. Vi beslutar om importtillstånd när du har ansökt och bifogat en kopia av tillståndet för export eller för återexport. I många ärenden gör Naturvårdsverket en vetenskaplig prövning av importen. Det finns också fall då du bara behöver ha ett tillstånd för export eller återexport.

Du söker CITES-tillstånd för import i vår e-tjänst.

CITES-tillstånden ska du visa upp vid tullen

CITES-tillståndet ska du visa upp i original vid tullkontrollen. Kopia accepteras inte. Tullen stämplar och vidimerar tillståndet inklusive tillhörande kopior. Det är viktigt att dokumenten hanteras rätt eftersom importen inte betraktas som laglig om inte dokumenten är vidimerade av tullen. Spara din (sökandens) kopia av tillståndet när tullen har vidimerat den.

Vissa arter får du inte föra in alls

Vissa hotade arter kan omfattas av totalt importförbud eller så kan importförbud gälla från vissa länder utanför EU. Vilka arter de här förbuden gäller kan du se i EU-kommissionens förordning om importförbud för vissa arter av vilda djur och växter. Du hittar EU:s artbilaga längre ned på den här sidan under rubriken Författningar. Dessa importförbud gäller under en längre period, ofta flera år.

EU-förordningen innehåller information om

  • den aktuella artens vetenskapliga namn
  • arternas ursprung, det vill säga om de är vilda eller uppfödda
  • de exemplar av arten som förbudet gäller för (till exempel en viss storlek, enbart jakttroféer eller alla exemplar)
  • de ursprungsländer som förbudet gäller för.

Ibland kan EU:s vetenskapliga grupp besluta om tillfälliga restriktioner som träder ikraft med kort varsel och därför finns inte dessa restriktioner med i förordningen om importförbud. Dessa restriktioner kan gälla under en kortare eller längre period. Om du är osäker om den CITES-listade arten du planerar att importera kan vara belagd med restriktioner så hör av dig till Jordbruksverket.

För C-listade arter behöver du CITES-tillstånd eller ursprungsintyg

Varje art som finns i bilaga C i EU:s art­lista kopplas ihop med ett ursprungs­land.

Om du för in C-listade arter som kommer från landet som listat arten i art­listan, måste du ha ett tillstånd från CITES-myndigheten i avsändar­landet. Du måste dessutom ha en import­anmälan att visa för tullen. Anmälan är ett formulär som finns hos tullen och som du själv fyller i.

Om exemplaret kommer från ett annat land än det land som listat arten i art­listan kan tillståndet ersättas av ett ursprungs­intyg från CITES-myndigheten i avsändar­landet. Det är CITES-myndigheten som bestämmer om man ska utfärda ett tillstånd eller ett ursprungs­intyg. Antingen så tar exportören kontakt med CITES-myndigheten eller så behöver du själv göra det. Du måste dessutom ha en import­anmälan att visa för tullen. Anmälan är ett formulär som finns hos tullen och som du själv fyller i.

För D-listade arter behöver du göra en importanmälan

Om du för in D-listade arter räcker det att du har en import­anmälan att visa för tullen. Anmälan är ett formulär som finns hos tullen och som du själv fyller i.

Export och återexport till länder utanför EU

Återexport innebär att du ska åter­exportera ett exemplar som nu befinner sig i Sverige, men som tidigare har befunnit sig i ett land utanför EU. Antingen kommer exemplaret ursprung­ligen från ett land utanför EU, eller så kommer det från Sverige eller ett annat EU-land, men har vid ett eller flera tillfällen varit utanför EU.

Om du exporterar eller åter­exporterar D-listade arter behöver du inte ha några tillstånd.

För A-, B- och C-listade arter behöver du CITES-tillstånd

Om du ska exportera en A-, B- eller C-listad art måste du ha ett CITES-tillstånd för export från Jordbruks­verket. Det gäller även om du åter­exporterar arten.

Du söker tillståndet i vår e-tjänst. Läs mer under rubriken Så söker du CITES-intyg, CITES-tillstånd och musikinstrument­pass.

För att du ska få ett tillstånd måste du kunna visa

  • att du förvärvat exemplaret på ett lagligt sätt
  • att exemplaret importerats i enlighet med den lagstiftning som gällde vid tillfället för importen, om det är fråga om åter­export
  • när exemplaret tagits från sin naturliga miljö i ett EU-land, om det är fråga om ett vild­fångat exemplar.

I de flesta fall måste du förutom tillståndet för export eller åter­export även ha ett tillstånd för import, utfärdat av CITES-myndigheten i mottagar­landet. Mottagaren i import­landet – i de fall det finns en mottagare – ska kontakta CITES-myndigheten för att få information om import­tillstånd. Om det inte finns någon mottagare måste du själv kontakta CITES-myndigheten för att ta reda på vad som gäller.

Fler bestämmelser vid handel med länder utanför EU

Det finns även bestämmelser om artskydd och växtskydd som du kan behöva följa när du genomför kommersiella aktiviteter med hotade arter eller produkter av hotade arter.

Tullverket kontrollerar import, export och åter­export av arter som omfattas av CITES-reglerna

Import, export och åter­export av arter som omfattas av CITES-reglerna är bara tillåten över särskilda tull­kontor.

CITES-tillståndet ska du visa upp i original vid tull­kontrollen. Kopia accepteras inte. Tullen stämplar och vidimerar tillståndet inklusive tillhörande kopior. Det är viktigt att dokumenten hanteras rätt eftersom importen, exporten eller återexporten inte betraktas som laglig om inte dokumenten är vidimerade av tullen. Spara din gula (sökandens) kopia av tillståndet när tullen har vidimerat den.

I tveksamma fall kan tullen samråda med Jordbruks­verket.

Enklare regler för personliga tillhörig­heter och hushålls­föremål

Du behöver CITES-tillstånd för att föra delar eller produkter från A-, B och i vissa fall även C-listade arter till eller från EU. För vissa jakt­troféer, personliga tillhörig­heter och hushålls­föremål gäller något enklare regler.

Det här räknas som personliga tillhörig­heter och hushålls­föremål

För att något ska anses vara en personlig tillhörig­het eller hushålls­föremål måste det

  • vara dött
  • tillhöra en privat­person
  • vara eller bli en del av personens normala ägo­delar, till exempel souvenirer som man själv har köpt eller troféer som man själv har skjutit under godkänd jakt
  • ingå i det personliga bagaget hos resande som kommer från ett land utanför EU
  • ingå i personligt lösöre som tillhör en fysisk person som flyttar sin permanenta bo­sättning till EU från ett land utanför EU.

Om du har köpt souvenir­föremål måste du ta med dem i ditt bagage när du reser hem. Du får inte skicka hem dem till exempel med post eller med en annan person. De får däremot ingå i ditt flytt­lass om du flyttar.

Jakt­troféer från djur som du skjutit själv behöver inte ingå i bagaget vid resa eller i flytt­lasset vid flyttning för att räknas som personliga tillhörig­heter.

Noshörnings­horn och elfenben omfattas inte av de förenklade reglerna. Du måste alltid ha tillstånd för åter­export om du ska exportera dessa föremål till ett land utanför EU.

Det är tullen som kontrollerar att förutsättningarna som står i punkt­listan ovan är uppfyllda när varor förs in i eller ut ur landet. I tveksamma fall kan tullen samråda med Jordbruks­verket.

Det här innebär reglerna för privatpersoner som bor i eller är på väg att bosätta sig i ett EU-land

För att räknas som permanent bosatt i ett EU-land måste du tillbringa mer än 185 dagar per år i det landet.

Import till EU

  • Första gången du importerar en A-listad art måste du ha ett CITES-tillstånd för import från Sverige och ett CITES-tillstånd för export från landet utanför EU som du importerar ifrån. Du ska lämna både originalet och kopian (gul) till tullen, som ska notera importen. Därefter ska du spara din gula kopia som är ditt bevis på att importen har skett lagligt.
  • Första gången du importerar en B-listad art måste du ha ett CITES-tillstånd för export från landet utanför EU som du importerar ifrån. Du ska lämna både originalet och kopian (gul) till tullen, som ska notera importen. Därefter ska du spara din gula kopia som är ditt bevis på att importen har skett lagligt.
  • Det förekommer att export­länder inte utfärdar export­tillstånd för personliga tillhörig­heter av B-listade arter. I sådana fall ska du vända dig till Jordbruks­verket för att ansöka om CITES-tillstånd för import.

Det behövs inget tillstånd för att importera personliga tillhörig­heter eller hushålls­föremål av arter listade på bilaga C och D.

Återimport till EU

När du åter­importerar personliga tillhörig­heter eller hushålls­föremål från en A- eller B-listad art, som tidigare förts ut ur EU, krävs inget tillstånd. Men du måste kunna visa något av det här för tullen:

  • CITES-tillstånd för import till ett EU-land (innehavarens kopia med tull­noteringar).
  • CITES-tillstånd för export från ett EU land (innehavarens kopia med tull­noteringar).
  • CITES- tillstånd för export eller återexport från avsändar­landet vid första importen som ägde rum till EU (innehavarens kopia med tull­noteringar). Det här gäller endast B-listade arter.
  • Något som bevisar att du tidigare har införskaffat föremålet på lagligt sätt inom EU, till exempel kvitto eller CITES-intyg. I detta dokument måste det framgå tydligt vilken art föremålet är tillverkat av.

Export till länder utanför EU

  • Första gången du exporterar en A- eller B-listad art måste du ha ett CITES-tillstånd för export. Du ska lämna både originalet (grått) och kopiorna (grön och gul) till tullen som ska notera exporten. Därefter ska du spara din gula kopia som är ditt bevis på att exporten har skett lagligt. Kontakta mottagar­landet i förväg för att ta reda på om du måste ansöka om CITES-tillstånd för import där.

Det behövs inga CITES tillstånd för export för C- och D-listade arter.

Återexport till länder utanför EU

När du åter­exporterar personliga tillhörig­heter eller hushålls­föremål från en A- eller B-listad art, som tidigare importerats till EU, behöver du inget CITES-tillstånd. Men du måste kunna visa något av det här för tullen:

  • CITES-tillstånd för import till ett EU-land (inne­havarens kopia av tillståndet, med tull­noteringar).
  • Kopia av CITES-tillstånd för åter­export eller ursprungs­intyg från land utanför EU, med tull­noteringar.
  • Något som bevisar att du tidigare har införskaffat föremålet på lagligt sätt inom EU, till exempel kvitto eller CITES-intyg. I detta dokument måste det framgå tydligt vilken art föremålet är tillverkat av.

Det här innebär reglerna för privatpersoner som bor utanför EU

Du som inte bor permanent i ett EU-land, det vill säga tillbringar mindre än 185 dagar per år i ett EU-land, får ta med personliga tillhörig­heter eller hushålls­föremål från eller till ett land utanför EU utan att ha ett CITES-tillstånd för import eller export. Det gäller alla A-, B-, C- och D-listade arter.

Varorna får inte användas i kommersiella aktiviteter

För att du som för varor till Sverige från ett land utanför EU ska kunna använda dig av de förenklade reglerna får det du för in inte användas i kommersiella aktiviteter. Vad som menas med kommersiella aktiviteter kan du läsa högre upp på sidan.

För vissa B-listade personliga tillhörig­heter finns ett generellt undantag från kravet på CITES-tillstånd

Det finns ett generellt undantag från kravet på CITES-tillstånd för import, export och åter­export för vissa personliga tillhörig­heter, men då gäller i stället de här reglerna:

  • Undantaget gäller endast produkter och inte levande djur. Antal/mängd per person är begränsat, se nedan.
  • Undantaget gäller endast produkter från B-listade arter. För A-listade arter gäller inte detta undantag.
  • Du måste själv ha med dig föremålet när du reser. Det måste ingå i ditt bagage och du får inte skicka hem det till exempel med post eller med en annan person. Föremålet får däremot ingå i ditt flytt­lass om du flyttar.
  • När du tagit in föremålet i EU får du inte sälja det eller på annat sätt använda det i kommersiella aktiviteter.

Undantaget gäller de här föremålen och produkterna

  • Kaviar från stör – högst 125 gram per person – under förutsättning att behållaren är märkt enligt reglerna. Läs Traffic Europes information om märkning av kaviar. Undantaget gäller inte kaviar från de A-listade arterna kort­nosad stör (Acipenser brevirostrum) och europeisk stör (Acipenser sturio).
  • Sjöhästar (Hippocampus spp.) – högst fyra döda exemplar per person.
  • Regnrör från kaktus­stammar (Cactaceae spp.) – högst tre stycken per person.
  • Skal av jätte­vingsnäcka (Strombus gigas) – högst tre stycken per person.
  • Skal av musslan Tridacnidae spp. Högst tre exemplar per person, men högst tre kilo totalt per person. Ett intakt skal eller två matchande halvor räknas som ett exemplar.
  • Exemplar av agar­trä (Aquilaria spp. och Gyrinops spp.). Högst 1 kg träflis, 24 ml olja och två uppsätt­ningar pärlor (till exempel armband, halsband eller radband) per person.
  • Crocodylia spp. Högst fyra döda, bearbetade exemplar per person, till exempel väskor, plån­böcker, bälten eller ur­armband. Ett par stövlar eller skor räknas som ett exemplar.


När det gäller Crocodylia spp., tänk också på detta:

  • Du får inte ta med dig hela skinn eller skinn­delar, upp­stoppade djur, kött eller jakt­troféer från Crocodylia spp. eftersom det krävs CITES-tillstånd för dessa produkter. För att en souvenir ska räknas som bearbetad måste djurets ursprungliga, naturliga utseende ha förändrats på ett påtagligt sätt genom att skinnet till exempel har använts för att tillverka ett bälte eller en väska. Enbart ett skinn eller ett upp­stoppat djur uppfyller inte kravet på bearbetning.
  • Undantaget gäller endast de arter av Crocodylia spp. som är B-listade.
    A-listade arter omfattas inte av detta undantag. Exempel på A-listade arter som inte omfattas av undantaget: kinesisk alligator, colombiansk glasögon­kajman, pansar­krokodil, orinoco­krokodil, filippinsk krokodil, sump­krokodil, kuba­krokodil, siamesisk krokodil, dvärg­krokodil (trubbnos­krokodil), falsk gavial och ganges­gavial.
  • Vissa arter av Crocodylia spp. kan vara både A- och B-listade, beroende på i vilket land djur­populationerna förekommer. Listkrokodil, morelet­krokodil, nil­krokodil, spets­krokodil, brednos­kajman och mor­kajman (svart kajman) är exempel på sådana arter. Det är alltså inte självklart att du kan köpa ett föremål av dessa arter och ta med hem eftersom arten kan vara A-listad. Var noggrann och ta reda på information om ursprungslandet.

Ibland krävs sundhetscertifikat

För växtprodukter krävs ibland ett så kallat sundhetscertifikat. Kravet ställs av smittskyddsskäl.

Så söker du CITES-intyg, CITES-tillstånd och musikinstrument­pass

Ta reda på vad det är du behöver söka så att du inte söker fel eller gör en ansökan i onödan. Läs mer högre upp på sidan under rubriken Så tar du reda på vilka regler som gäller i ditt fall.

Du söker intygen, tillstånden och passen i våra e-tjänster.

Alla intyg, tillstånd och pass kostar och det tar tid att få dem.

Du måste ha intyget, tillståndet eller passet innan du kan handla med eller resa med ditt exemplar.

Mer information hittar du på sidorna nedan där e-tjänsterna finns. Där kan du också läsa om hur länge dokumentet är giltigt och vad som händer om din ansökan avslås.

Det här ska du ange och bifoga när du söker

I vissa fall behöver du ange specifika uppgifter eller bifoga specifika dokument, beroende på vad du söker för. Läs mer på respektive sida:

Böter eller fängelse för brott mot EU:s förbud

Det är straffbart att bryta mot EU:s förbud mot kommersiella aktiviteter med hotade arter. Om du säljer eller köper föremål av en hotad art, eller på annat sätt använder dessa i kommersiella aktiviteter, kan du åtalas för artskydds­brott. I Sverige är straffet för artskydds­brott böter eller fängelse i upp till fyra år.

Du kanske också är intresserad av det här

Författningar

Söker efter grundforeskrifter:
1999:89

Senast granskad: 2023-08-21