Fågelinfluensa

Fågelinfluensa är en sjukdom som finns bland vilda fåglar och som kan sprida sig till tamfåglar. Det innebär att dina höns kan bli väldigt sjuka och dö om de kommer i kontakt med smittade vilda fåglar. Det finns inte några pågående utbrott av fågelinfluensa på tamfågel.

Utbrott av fågelinfluensa under 2024

Under 2024 har det varit tre utbrott av fågelinfluensa på tamfåglar.

Utbrott av fågelinfluensa 2024

Utbrott av fågelinfluensa 2024
Datum konstaterat fall	Restriktions- zon	Län	Kommun	Typ av produktion
2024-03-16	Upphörde 2024‑04‑20	Skåne	Svedala	Fasaner
2024-01-17	Upphörde 2024‑02‑19	Skåne	Ystad	Kalkonbesättning
2024-01-07	Upphörde 2024‑02‑11	Skåne	Sjöbo	Avelsanläggning

Tänk på

Viruset är mycket smittsamt och kan döda dina fåglar. Du ska göra allt du kan för att undvika att dina fåglar får direkt eller indirekt kontakt med vilda fåglar. Ta inte med dig viruset in till dina fåglar via skor, redskap, foder eller strö. Kontakta alltid veterinär om dina fåglar verkar må dåligt eller dör!

Högriskområdet är upphävt

Från den 29 april 2024 är högriskområdet för fågelinfluensa upphävd i sin helhet. Under säsong gör Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) så kallade lägesbilder utifrån de risker som finns.

Lägesbild (sva.se)

Har du hobbyhöns?

Läs hönornas överlevnadsguide!

Det här ska du alltid göra för att skydda dina fåglar mot smitta

Viruset är mycket smittsamt och kan döda dina fåglar om de kommer i kontakt med fågelbajs från vilda fåglar. Du ska göra allt du kan för att undvika att dina fåglar får direkt eller indirekt kontakt med vilda fåglar. Ta inte med dig viruset in till dina fåglar via till exempel skor, redskap, foder eller strömedel.

Det är du som djurägare som ansvarar för hur dina djur mår. Det är viktigt att du arbetar förebyggande för att

förhindra att dina eller andras djur blir sjuka och dör
förhindra att andra djur blir smittade av dina djur
tidigt upptäcka sjukdomar.

Fjäderfän och andfåglar får inte ha kontakt med varandra

Om du har andfåglar som till exempel ankor, gäss och gräsänder på samma anläggning som du har dina fjäderfän, ska du förhindra att de har direkt eller indirekt kontakt med varandra. Håll dem i olika byggnader eller på olika delar av anläggningen. Det ska du göra för att andfåglar kan sprida fågelinfluensa utan att de har symptom eller är sjuka.

Detta gäller inte för hobbyverksamhet med höns och andra fåglar i fångenskap.

Skydda dina fåglar!

Fågelbajs från en vildfågel kan orsaka sjukdom och död hos dina tamfåglar. Men genom att arbeta förebyggande kan vi tillsammans minska risken för smittspridning. Det finns mycket du kan och ska göra för att skydda dina fåglar.

Skydda dina fåglar mot smitta – det här ska du göra

Om dina fåglar är sjuka, verkar sjuka eller dör

Du kan misstänka fågelinfluensa om det plötsligt dör många fåglar i din flock. Då ska du genast kontakta en veterinär. Du är skyldig att göra allt för att förhindra att smittan sprids.

Vid misstänkt smitta ska du också göra det här

Stäng in misstänkt smittade djur och alla andra djur i samma flock, om det är möjligt. Inga personer, ägg eller djur som haft kontakt med misstänkt smittade djur får lämna anläggningen förrän en veterinär har bedömt situationen och meddelat vad som gäller.

När en anläggning drabbas av fågelinfluensa

När en anläggning drabbas av fågelinfluensa upprättas en restriktionszon runt den drabbade anläggningen. Det innebär att det finns särskilda regler som du ska följa för att förhindra att fågelinfluensan sprider sig.

Det här händer vid ett utbrott

Vid konstaterat fall av fågelinfluensa händer bland annat följande:

Den drabbade anläggningen blir spärrad och inga djur, produkter eller gödsel får lämna anläggningen.
Alla fjäderfän måste avlivas och ägg måste destrueras.
Andra fåglar i fångenskap som finns på anläggningen måste också avlivas.
Den drabbade anläggningen saneras och nya djur kan sättas in först 21 dagar efter att saneringen är klar.
Runt den smittade anläggningen inrättas en skyddszon med en radie av minst 3 kilometer och en övervakningszon med en radie av minst 10 kilometer.
Inom dessa områden råder bland annat förbud mot transporter och förflyttningar av fjäderfä, andra fåglar i fångenskap, kläckägg, fjäderfäkött och gödsel. Man kan dock ansöka om tillstånd för att få utföra vissa transporter.
Utställningar och andra sammankomster med levande fåglar är förbjudna.

Broschyr: Om dina fjäderfän drabbas av Newcastlesjukan eller fågelinfluensa Pdf, 493.6 kB.

Ersättning till djurägare vid utbrott

Vid ett sjukdomsutbrott där Jordbruksverket ingriper och fattar beslut om olika åtgärder, restriktioner och krav kan du som djurägare ha rätt till ersättning. Det gäller kostnader och förluster som uppstått på grund av beslut som Jordbruksverket har fattat i samband med utbrottet.

Ersättning till djurägare vid utbrott av smittsamma djursjukdomar (epizootier)

Restriktioner vid förflyttning och handel

Vid ett utbrott kan det finnas restriktioner både vid förflyttningar inom Sverige och EU och vid handel med länder utanför EU.

Restriktioner vid handel och förflyttningar

Sjukdomen fågelinfluensa

Fågelinfluensa (aviär influensa) är en sjukdom som framför allt sprids mellan fåglar. Sjukdomen orsakas av flera olika varianter av fågelinfluensavirus. Vissa typer av viruset kan smitta människor, men det är mycket ovanligt. Ingen människa har hittills blivit smittad i Sverige.

Fågelinfluensa förekommer varje år i Sverige och i Europa hos vilda fåglar. Vilda vattenlevande fåglar till exempel änder och gäss, kan bära på viruset utan att bli sjuka och de kan sprida smitta till andra känsligare fågelarter som tamhöns. Mata därför inte vilda fåglar i närheten av anläggningar med tama fåglar.

Det finns olika former av fågelinfluensa. Den högpatogena formen leder till mycket hög dödlighet, orsakar epidemier som kan spridas snabbt, förstöra fjäderfäindustri och resultera i strikta handelsbegränsningar. Den lågpatogena formen av virus orsakar vanligen endast milda symtom.

Symtom och mer om fågelinfluensa (sva.se)

Om du hittar döda vilda fåglar i naturen

Om du hittar en eller flera döda eller sjuka fåglar ute i naturen kan du rapportera det till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). SVA undersöker döda vilda djur och övervakar sjukdomsläget i Sverige. Om SVA vill undersöka den eller de fåglar som du har hittat kontaktar de dig inom några dagar.

Du ska inte röra några döda eller sjuka fåglar utan handskar. Du ska också tvätta händerna efteråt.

Så här hanterar du döda vilda djur

Rapportera vilt (sva.se)

Övervakningsprogram

Alla medlemsstater i EU har ett övervakningsprogram för fågelinfluensa för både fjäderfän och vilda fåglar. Syftet med övervakningsprogrammet är att i ett tidigt skede upptäcka förekomst av virus för att kunna skydda fjäderfän och för att kunna bekämpa sjukdomen och stoppa spridningen. Programmet styrs av ett beslut från EU-kommissionen och innebär att alla länder inom EU är skyldiga att rapportera till EU om fynd av fågelinfluensa på både vilda och tama fjäderfä.

Övervakningsprogram för vilda fåglar

Syftet med övervakningsprogrammet är att snabbt upptäcka förekomst av virus hos vilda fåglar för att kunna skydda tamfåglar. Det gäller särskilt högpatogena fågelinfluensavirus.

Det är en passiv övervakning som baseras på laboratorieundersökningar av vilda fåglar som påträffats döda. I samband med fågelinfluensa på vilda fåglar kan vissa förebyggande åtgärder tas fram för fjäderfäanläggningar i området, i ett län eller i hela Sverige.

På SVA:s webbplats kan du följa resultatet av provtagningarna på vilda fåglar som hittats döda i naturen.

Karta över fågelinfluensa (sva.se)

Övervakningsprogram för fjäderfän

Syftet med övervakningsprogrammet avseende fågelinfluensa hos fjäderfän är att i tidigt skede upptäcka virus för att bekämpa sjukdomen och stoppa spridning.

Jordbruksverket beslutar årligen om hur många fjäderfäbesättningar med olika typer av fjäderfän som ska provtas inom övervakningsprogrammet.

På uppdrag av Jordbruksverket sköter Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) administrationen och analyserar proverna som tas inom programmet. Resultaten från övervakningen publiceras årligen i en rapport, Surveillance of infectious disease in animals and humans in Sweden.