Logotyp Jordbruksverket

Fågelinfluensa

Fågelinfluensa är en sjukdom som finns bland vilda fåglar och som kan sprida sig till tamfåglar. Det innebär att dina fåglar kan bli väldigt sjuka och dö om de kommer i kontakt med smittade vilda fåglar. Det är viktigt att du gör vad du kan för att skydda dina fåglar mot smitta. Just nu finns det inte några utbrott i Sverige.

Aktuella utbrott av fågelinfluensa

Utbrott av fågelinfluensa 2025/2026

Datum konstaterat fall

Restriktions-
zon

Län

Kommun

Typ av
produktion

2026-08-15

Upphävd

Västra Götaland

Tanum

Fjäderfän

2026-06-11

Upphävd

Skåne

Helsingborg

Fjäderfän

2026-02-26

Upphävd

Kalmar

Torsås

Fjäderfän

2026‑02‑03

Upphävd

Kronoberg

Växjö

Fåglar i fångenskap

2025‑12‑30

Upphävd

Skåne

Sjöbo

Fjäderfän

2025‑12‑27

Upphävd

Skåne

Sjöbo

Fjäderfän

2025‑12‑18

Upphävd

Skåne

Höör

Fjäderfän

2025-11-07

Upphävd

Skåne

Ängelholm

Fjäderfän

2025-11-05

Upphävd

Skåne

Ängelholm

Fjäderfän

2025-10-25

Upphävd

Skåne

Tomelilla

Kalkoner

2025-10-15

Ingen restriktions-
zon

Skåne

Höganäs

Hobby

Det här ska du alltid göra för att skydda dina fåglar mot smitta

Viruset är mycket smittsamt och kan döda dina fåglar om de kommer i kontakt med fågelbajs från vilda fåglar. Du ska göra allt du kan för att undvika att dina fåglar får direkt eller indirekt kontakt med vilda fåglar. Ta inte med dig viruset in till dina fåglar via till exempel skor, redskap, foder eller strömedel.

Det är du som djurägare som ansvarar för hur dina djur mår. Det är viktigt att du arbetar förebyggande för att

  • förhindra att dina eller andras djur blir sjuka och dör
  • förhindra att andra djur blir smittade av dina djur
  • tidigt upptäcka sjukdomar.

Fjäderfän och andfåglar får inte ha kontakt med varandra

Om du har andfåglar som till exempel ankor, gäss och gräsänder på samma anläggning som du har dina fjäderfän, ska du förhindra att de har direkt eller indirekt kontakt med varandra. Håll dem i olika byggnader eller på olika delar av anläggningen. Det ska du göra för att andfåglar kan sprida fågelinfluensa utan att de har symptom eller är sjuka.

Detta gäller inte för hobbyverksamhet med höns och andra fåglar i fångenskap.

Skydda dina fåglar!

Fågelbajs från en vildfågel kan orsaka sjukdom och död hos dina tamfåglar. Men genom att arbeta förebyggande kan vi tillsammans minska risken för smittspridning. Det finns mycket du kan och ska göra för att skydda dina fåglar.

Om dina fåglar är sjuka, verkar sjuka eller dör

Du kan misstänka fågelinfluensa om det plötsligt dör många fåglar i din flock. Då ska du genast kontakta en veterinär. Du är skyldig att göra allt för att förhindra att smittan sprids.

Vid misstänkt smitta ska du också göra det här

Stäng in misstänkt smittade djur och alla andra djur i samma flock, om det är möjligt. Inga personer, ägg eller djur som haft kontakt med misstänkt smittade djur får lämna anläggningen förrän en veterinär har bedömt situationen och meddelat vad som gäller.

Det här gäller i en restriktionszon

Just nu finns det inte några restriktionszoner i Sverige.

I områden där det finns smitta på hållna fjäderfän eller andra fåglar i fångenskap upprättar vi en restriktionszon med regler som behöver följas av alla som har fjäderfän och andra fåglar i fångenskap.

Det här är en restriktionszon

En restriktionszon är indelad i två områden, en skyddszon och en övervakningszon. Vi upprättar zonerna för att kunna bekämpa smittan på ett effektivt sätt.

Skyddszonen är ett område som ligger inom 3 kilometer från den drabbade anläggningen. Inom skyddszonen finns det fler krav jämfört med övervakningszonen, främst när det gäller transporter. Det kan du läsa mer om under stycket om transporter.

Om du har din anläggning i en skyddszon får du besök av en veterinär.

Övervakningszonen är ett område som ligger inom 10 kilometer från den drabbade anläggningen. Om du har dina fåglar i en övervakningszon kan du få ett besök av en veterinär. Vi besöker bara några av anläggningarna som finns i övervakningszonen.

Det här gäller för alla i skyddszonen och övervakningszonen

Reglerna inom skyddszonen och övervakningszonen gäller för alla som har fjäderfän och andra fåglar i fångenskap. I flera fall kan du behöva söka tillstånd för att flytta eller transportera produkter från en restriktionszon. Du söker tillståndet i vår e-tjänst.

  • Fjäderfän, höns och andra fåglar i fångenskap ska hållas inomhus.
  • Om du har ankor, gäss och strutsfåglar som inte kan hållas inomhus kan de i stället hållas inhägnade.
  • Dina fåglar får inte ha kontakt med andra fåglar. Det gäller både tamfåglar och vilda fåglar.
  • Du ska övervaka hur dina fåglar mår, för att tidigt kunna upptäcka misstänkta fall av fågelinfluensa.

  • Du får inte ge bort eller sälja dina ägg på gården i en äggbod, på en marknad eller liknande om de inte har passerat ett äggpackeri först och blivit märkta.
  • Du får efter tillstånd från Jordbruksverket skicka äggen till ett äggpackeri eller till en anläggning för värmebehandling. Anledningen är att vi vid ett eventuellt sjukdomsutbrott i din besättning ska kunna spåra äggen så att vi vet var de finns.
  • Du kan fortsätta att äta ägg så länge som fåglarna är friska och inte visar några symtom.

Du får ombesörja hämtning av döda djur från din anläggning.

Om du brukar skicka döda djur via exempelvis Svensk Lantbrukstjänst och Konvex så kan du fortsätta att använda dem.

Om du använder en annan leverantör ska du försäkra dig om att de har fått ett beslut från Jordbruksverket om att flytta döda djur.

  • Du får inte transportera fåglar, ägg, kläckägg, andra produkter och gödsel från fåglarna utan tillstånd av Jordbruksverket. Gödsel får du bara transportera till en deponi eller biogasanläggning efter tillstånd från Jordbruksverket.
  • Du får inte transportera döda fåglar utan tillstånd.
  • Det finns fler regler om transporter under rubriken Transporter och handel till och från restriktionszon.

  • Du ska se till att det finns skyddskläder och material för rengöring och desinficering för de personer som besöker anläggningen och för den utrustning som kommer in på anläggningen.
  • Du ska se till att besökarna både tvättar och desinficerar sig och eventuell utrustning.

Det finns en instruktion som talar om vad som gäller för besökare och utrustning.

Instruktion för rengöring och desinfektion av personer och utrustning när du kommer i kontakt med djuren som finns på anläggningen pdf, 157.6 kB.

Du ska föra journal över alla som besöker anläggningen. I journalen ska du fylla i:

  • Namn på besökare
  • Telefonnummer
  • Datum för besöket.

Fordon och maskiner ska bli rengjorda och desinficerade innan de lämnar anläggningen.

De här gäller för dig som kör in på en anläggning som finns inom en restriktionszon som har införts på grund av ett utbrott av fågelinfluensa. Det gäller bland annat fodertransporter, veterinärer, personal, kadavertransporter eller andra fordon som kan komma i direkt kontakt med produkter av fåglar eller gödsel

Så här rengör du maskiner:

  1. Börja med en mekanisk rengöring av däck, hjulhus och insteg till förarhytten där du tar bort all synlig smuts. Använd vatten, borste och rengöringsmedel. Om du använder högtryckstvätt ska du tvätta hela fordonet eftersom högtryckstvätten kan sprida eventuella smittämnen via droppar i luften.
  2. Spraya däck, hjulhus och insteg med ett desinfektionsmedel som är verksamt mot fågelinfluensa. Samtliga desinfektionsmedel ska du använda enligt instruktion från tillverkaren.
  3. Om du använder korrosivt desinfektionsmedel bör du skölja av fordonet efter verkningstiden.

Det finns en instruktion som riktar sig till dig som besöker en anläggning med restriktioner som införts på grund av en misstanke om eller utbrott av fågelinfluensa

Om du ska ta andra prover än för fågelinfluensa

Du behöver tillstånd från Jordbruksverket för att ta prover på fjäderfä och fåglar i fångenskap om det gäller andra sjukdomar än fågelinfluensa. Du söker om tillstånd via vår e-tjänst.

Fler regler för dig som har fjädervilt

Om du har fjädervilt ska du följa reglerna som gäller för alla fåglar. Du ska dessutom följa de här reglerna:

  • Om du har fjädervilt som inte kan hållas inomhus kan de istället hållas inhägnade.
  • Om du har gräsänder ska hela inhägnaden vara täckt med nät för att förhindra andra fåglar att ta sig in.
  • Du får inte sätta ut hägnat fjäderfävilt i naturen.

Förbud mot utställningar och tävlingar

Det är förbud mot utställningar och tävlingar med fåglar i restriktionszoner.

Köpa ägg från en gård i en restriktionszon

Du får bara köpa ägg från en gård med friska djur. Äggen måste vara märkta av ett godkänt packeri. Det gäller även ägg som en hönsägare ger bort. Det är inte farligt att äta äggen, men i en utbrottssituation är det viktigt att äggen är spårbara och då måste de först passera ett godkänt äggpackeri och märkas.

Transporter och handel till och från restriktionszoner för fågelinfluensa

Det finns regler för transporter till och från en restriktionszon. Vissa transporter är förbjudna, vissa är tillåtna men du behöver söka tillstånd från Jordbruksverket. Det gäller transporter både till andra delar av Sverige samt inom EU.

Det är förbjudet att göra vissa transporter av fåglar, ägg och produkter som har hållits i restriktionszonen. Förbudet gäller transporter av:

  • fjäderfän och fåglar i fångenskap till och från anläggningar som finns i en restriktionszon
  • kläckägg från anläggningar som finns i en restriktionszon
  • ägg för användning som livsmedel från anläggningar som finns i en restriktionszon
  • färskt kött från fjäderfän, fåglar i fångenskap och fjädervilt från slakterier eller vilthanteringsanläggningar som finns i restriktionszonen
  • slaktbiprodukter från fjäderfän, fåglar i fångenskap och fjädervilt från slakterier eller vilthanteringsanläggningar som finns i restriktionszonen
  • köttprodukter som framställts av färskt kött från fjäderfän, fåglar i fångenskap och fjädervilt från anläggningar som finns i restriktionszonen.

Dessutom är det förbjudet att transportera följande animaliska biprodukter från fjäderfän, fåglar i fångenskap och fjädervilt från anläggningar som finns i restriktionszonen:

  • naturgödsel, inklusive strö och använt strö
  • hudar, skinn och fjädrar
  • andra animaliska biprodukter utom döda fåglar, som bara får flyttas till en anläggning för bearbetning eller bortskaffande av animaliska biprodukter

Det är tillåtet att transportera vissa produkter till, från och inom restriktionszonen under vissa förutsättningar. Det är att produkterna under produktion, lagring och transport har hållits klart åtskilda från produkter som inte får transporteras från restriktionszonen. Vilka produkter som inte får transporteras från restriktionszonen kan du läsa om i stycket ovanför.

Det är tillåtet att transportera de här produkterna:

  • Produkter som framställts i skyddszonen och som kommer från fjäderfän och fåglar i fångenskap som har hållits utanför skyddszonen. Det gäller även produkter från fjäderfän och fåglar i fångenskap som hållits utanför skyddszonen och sedan slaktats i skyddszonen.
  • Framställda produkter, det vill säga animaliska biprodukter som har bearbetats eller behandlats till en framställd produkt. Exempel på framställda produkter är sällskapsdjursfoder, rötrest (biogödsel) och fetter för tekniskt bruk.
  • Produkter som har framställts 21 dagar innan misstanken om sjukdomen anmäldes till Jordbruksverket.

Det är också tillåtet att transportera produkter av animaliskt ursprung som har genomgått relevant värmebehandling för sjukdomen:

  • Värmebehandling i en hermetiskt sluten behållare. För att uppnå ett F0-värde på minst 3. F0 är den beräknade avdödande effekten på bakteriesporer. Ett F0-värde på 3 innebär att den kallaste punkten i produkten har upphettats tillräckligt för att uppnå samma avdödande effekt som vid 121 °C i 3 minuter med snabb upphettning och avkylning.
  • Värmebehandling för att uppnå en kärntemperatur på 70° C.
  • Värmebehandling för att uppnå en kärntemperatur på 65,0° C i minst 42 sekunder.
  • Värmebehandling för att uppnå en kärntemperatur på 60° C i minst 507 sekunder.

Trots det generella transportförbudet kan du i vissa fall få tillstånd för vissa typer av transporter. Vilka transporter du kan få tillstånd för beror på om transporten ska gå in eller ut ur en skyddszon eller övervakningszon. För att du ska kunna få tillstånd att transportera behöver du också uppfylla vissa grundläggande villkor.

Transporter från en skyddszon som du kan få tillstånd för

Du kan få tillstånd för transporter från en anläggning eller plats i en skyddszon av

  • fjäderfän och fåglar i fångenskap som ska till ett slakteri som ligger så nära ursprungsanläggningen som möjligt i skyddszonen
  • fjäderfän och fåglar i fångenskap som ska till ett slakteri som ligger i övervakningszonen, när det inte är möjligt att slakta djuren i skyddszonen
  • fjäderfän och fåglar i fångenskap som ska till ett slakteri som ligger så nära övervakningszonen som möjligt, när det inte är möjligt att slakta djuren i restriktions­zonen
  • daggamla kycklingar som ska till en anläggning i Sverige. Om det är möjligt ska du välja en anläggning som ligger utanför rest­riktionszonen
  • värpfärdiga hönor som ska till en anläggning i Sverige. Om det är möjligt ska du välja en anläggning som ligger i restriktions­zonen
  • kläckägg som ska till ett kläckeri eller en anläggning för inomhuskläckning i Sverige
  • färskt fjäderfäkött från djur som hållits i skyddszonen och som ska till en plats i Sverige
  • ägg som är avsedda som livsmedel som ska till en förpackningscentral i Sverige eller till en anläggning för framställning av äggproduk­ter i Sverige
  • fjäderfän och fåglar i fångenskap som ska till en anläggning i Sverige eller i ett annat EU-land som har godkänts för bearbetning eller bortskaffande av animaliska produkter
  • produkter som ska till en anläggning i Sverige eller i ett annat EU-land som har godkänts för bearbetning eller bortskaffande av animaliska bipro­dukter.

Transporter till en skyddszon som du kan få tillstånd för

Du kan få tillstånd för transporter till en skyddszon av

  • fjäderfän och fåglar i fångenskap som kommer från en anläggning i Sverige som ligger utanför skyddszonen eller från en anläggning i ett annat EU-land, och ska till ett slakteri i skyddszonen
  • kläckägg som kommer från en anläggning i Sverige och ska till ett kläckeri i skyddszonen.

Transporter från en övervakningszon som du kan få tillstånd för

Du kan få tillstånd för transport från en anläggning eller plats i en övervakningszon av

  • fjäderfän och fåglar i fångenskap som ska till ett slakteri som ligger så nära ursprungsanläggningen som möjligt i restriktionszonen
  • fjäderfän och fåglar i fångenskap som ska till ett slakteri som ligger utanför restriktionszonen men så nära zonen som möjligt, när det inte är möjligt att slakta djuren i restriktionszonen
  • daggamla kycklingar som ska till en anläggning i Sverige. Om det är möjligt ska du välja en anläggning som ligger utanför rest­riktionszonen
  • värpfärdiga hönor som ska till en anläggning i Sverige. Om det är möjligt ska du välja en anläggning som ligger i restriktions­zonen
  • kläckägg som ska till ett kläckeri eller en anläggning för inomhuskläckning i Sverige
  • färskt fjäderfäkött från djur som hållits i övervakningszonen som ska till en plats i Sverige
  • ägg som är avsedda som livsmedel som ska till en förpackningscentral i Sverige eller till en anläggning för framställning av äggproduk­ter i Sverige
  • fjäderfän och fåglar i fångenskap som ska till en anläggning i Sverige eller i ett annat EU-land, vilken har godkänts för bearbetning eller bortskaffande av animaliska produkter
  • produkter som ska till en anläggning i Sverige eller i ett annat EU-land, vilken har godkänts för bearbetning eller bortskaffande av animaliska bipro­dukter.

Transporter till en övervakningszon som du kan få tillstånd för

Du kan få tillstånd för transport till en övervakningszon av

  • fjäderfän och fåglar i fångenskap som kommer från en anläggning utanför övervakningszonen och som ska till ett slakteri i övervakningszonen
  • kläckägg som kommer från en anläggning i Sverige och som ska till ett kläckeri eller till en anläggning för inom­huskläckning i övervakningszonen.

Villkor för att få transporttillstånd

För att Jordbruksverket ska kunna ge tillstånd till en transport måste de här grundläggande villkoren vara uppfyllda:

  • Transporten sker direkt utan stopp längs vägen, via huvudleder och på avstånd från gårdar med mottagliga djur. Om transporten ska gå till, från eller inom en skyddszon måste rutten dessutom förhandsgodkännas av Jordbruksverket. Den mottagande anläggningen ska ha accepterat att ta emot transporten och ska vara godkänd av Jordbruksverket som mottagare av transporten. Jordbruksverket gör en bedömning av rutten och mottagande anläggning under behandlingen av ansökan om tillstånd.
  • Jordbruksverket har bedömt att transporten inte innebär en risk för spridning av sjukdomen.
  • Djur som ska transporteras ska först undersökas av en veterinär som Jordbruksverket utser.
  • Produkter som ska transporteras ska hållas åtskilda från sådana produkter som inte får lämna restriktionszonen. Det gäller såväl under produktionsprocessen och lagringen som under transporten.
  • Transportören ansvarar för att utföra nödvändiga åtgärder för att minska risken för att smittan sprids vid lastningen, under transporten och vid avlastningen.

Dessutom tillkommer oftast vissa krav på hur transporten utförs och hur djuren eller produkterna ska hanteras vid ankomsten till anläggningen eller slakteriet. Exempelvis kan det vara krav på plombering av transporten, särskild övervakning vid slakt eller märkning av produkter. Vilka krav som gäller står i tillståndet eller i instruktioner till veterinären eller slakteriet.

Så ansöker du om tillstånd

Du ansöker om att få transportera till, från eller inom en restriktionszon i vår e-tjänst senast 3 arbetsdagar före den planerade transporten.

Om du behöver transportera under de första 3 dagarna efter att vi har lagt en restriktionszon så går det bra att du istället ansöker så snart som möjligt.

Det finns särskilda krav för att flytta djur eller produkter av djur till ett land utanför EU.

Restriktioner vid förflyttning och handel

Vid ett utbrott kan det finnas restriktioner både vid förflyttningar inom Sverige och EU och vid handel med länder utanför EU.

Det här händer om din anläggning drabbas

Definition av begreppet fåglar

När vi i den här texten Det här händer om din anläggning drabbas skriver fåglar, gäller det både fjäderfän och andra fåglar i fångenskap

Fjäderfän är fåglar som du föder upp, håller eller använder för att producera kött, konsumtionsägg eller andra produkter som du säljer eller ger bort till andra. Det kan också vara vilda fjäderfän som du håller i fångenskap för uppfödning eller utsättning, till exempel fasaner.

Andra fåglar i fångenskap är fåglar som inte räknas som fjäderfä. Du håller dem i stället av andra skäl, till exempel för uppvisning, utställning, tävling, uppfödning, försäljning eller sällskap. Här ingår också fåglar som du har för att producera ägg och kött för egen konsumtion i det egna hushållet.

Vi upprättar en restriktionszon

Om det blir ett utbrott av fågelinfluensa hos fåglar på din anläggning upprättar Jordbruksverket en restriktionszon runt anläggningen. Om det är en mindre anläggning med få fåglar kan det vara så att vi inte upprättar en restriktionszon.

Restriktionerna gäller för alla som har fåglar det vill säga även för dig som är ansvarig för den anläggning som har drabbats av fågelinfluensa. Du kan läsa mer under rubrikerna Det här gäller i en restriktionszon och Transporter och handel till och från restriktionszoner för fågelinfluensa.

Där finns även instruktioner som handlar om rengöring av de fordon som åker in på din anläggning och rengöring av personer som besöker din anläggning.

Du får även fler restriktioner

Din anläggning kommer få fler restriktioner än de som gäller i restriktionszonen generellt. Det beror på att det är på din anläggning som utbrottet av fågelinfluensa har skett. Även anläggningar som i närtid har skickat eller tagit emot djur från din anläggning kan få ytterligare restriktioner på sig. De kallas för kontaktanläggningar och de kan finnas i restriktionszonen eller utanför. Restriktionerna på kontakt­anläggningar gäller till dess att vi kan utesluta att smittan finns på någon av anläggningarna.

Du som har en anläggning som drabbats av fågelinfluensa är ansvarig för att bekämpa smittan enligt Jordbruksverkets beslut. I samband med ett utbrott utser vi en ansvarig veterinär, men även personal från Jordbruksverket kan stötta dig i arbetet.

Så här bekämpas fågelinfluensa

Bekämpningen av fågelinfluensa sker i flera olika steg, från att anläggningen blir spärrad tills att den blir friförklarad.

Om det finns en misstanke om fågelinfluensa på din anläggning kommer du att få ett beslut om smittutredning och restriktioner. Det innebär att vi spärrar din anläggning, men upprättar inte någon restriktionszon.

Spärren innebär att du exempelvis inte får flytta djur och att du måste vidta särskilda åtgärder för att förhindra att eventuell smitta sprider sig. Spärren gäller under tiden vi väntar på provsvar. Om provsvaren visar att det inte finns fågelinfluensa på din anläggning kommer vi att upphäva alla restriktioner.

Om fågelinfluensa bekräftas

Om fågelinfluensa bekräftas på din anläggning kommer du få ett nytt beslut som ersätter det första beslutet, det vill säga ett beslut om restriktioner och åtgärder. Av det beslutet framgår vilka restriktioner som nu gäller på din anläggning, men även vilka djur som ska avlivas och om det finns ägg som måste destrueras.

Vi kommer också utse en veterinär som kommer vara Jordbruksverkets representant ute på din anläggning. Veterinären har olika uppgifter som hen måste utföra åt Jordbruksverket, men kan också vara ett stöd för dig i ditt arbete.

Under bekämpningsarbetet behöver du vidta hygienåtgärder och använda rätt skyddsutrustning.

Det är mycket som händer i samband med ett utbrott. Därför har vi tagit fram en broschyr som beskriver vad som händer.

Vilka fåglar som ska avlivas framgår av vårt beslut. Du får också en avlivningsplan om hur du ska avliva dem. Fåglarna ska avlivas så snart det är möjligt. När de är avlivade ska kropparna besprutas med ett desinfektionsmedel som är avsett för att döda det aktuella smittämnet. Detta kan du göra själv eller via en saneringsfirma som du hyr in.

Efter att djurkropparna har desinficerats ska de på ett smittsäkert sätt plockas ut ur stallarna. Sedan ska de destrueras i enlighet med Jordbruksverkets beslut, vanligen genom att de transporteras till en utsedd destruktionsanläggning.

När djuren är utplockade ska de utrymmen och ytor som djuret kommit i kontakt med, som golv, väggar, inredning och ströbäddar, besprutas med ett desinfektionsmedel som är avsett för att döda det aktuella smittämnet. Det här kallas för en preliminärdesinfektion och den ansvariga veterinären ska övervaka arbetet. Medlet ska sedan ligga kvar i 24 timmar. Därefter är preliminärdesinfektionen slutförd. Från detta datum börjar tiden räknas för hur länge skydds- och övervakningszonerna minst måste ligga.

Saneringen är ofta det som tar längst tid under bekämpningen. Grundprincipen är att det ska vara helt rent överallt där djuren kommer åt. Saneringen består bland annat av grovstädning, utgödsling, demontering av utrustning, mekanisk grovrengöring, rengöring och desinfektion.

Stallarna ska rengöras och desinficeras i två omgångar. Efter den första rengöringen sker en inspektion av att stallarna är fullgott rengjorda men också att det är torrt. När den ansvariga veterinären har godkänt rengöringen ska stallarna desinficeras. Sedan ska stallarna stå tomma i sju dagar. Efter det ska stallarna rengöras och desinficeras en gång till. Även den här gången ska veterinären godkänna slutresultatet. Alla stallar ska då vara färdigsanerade.

Om det finns stallar på din anläggning där fågelinfluensa inte har bekräftats så behöver de vanligtvis bara genomgå en normal omgångsrengöring.

  • Du får en saneringsplan av Jordbruksverket. Den tar veterinären fram i samråd med dig som djurägare.
  • Du kan behöva bekämpa skadedjur på din anläggning.

Efter att veterinären har godkänt den slutliga rengöringen och desinfektionen ska stallarna stå tomma i 21 dagar, en så kallad tomhållningstid. Om du inte ska sätta in nya fåglar på anläggningen kommer restriktionerna på din anläggning att upphävas när stallarna har varit tomma i 21 dagar.

När stallet har stått tomt i 21 dagar kan du sätta in nya fåglar. Ett urval av de fåglar som du ska sätta in ska provtas för fågelinfluensa innan de flyttas till din anläggning. Om du ska sätta in dagsgamla fåglar krävs ingen provtagning.

Du ska ta proverna i tillräckligt god tid för att provsvaret ska vara klart innan du börjar att sätta in djuren.

Sedan ska även ett urval av de fåglar som du sätter in på din anläggning provtas den 21:a dagen efter att du har satt in dem. Om du sätter in djur vid flera tillfällen under återinsättningsperioden behöver endast de djur som satts in vid första tillfället ingå i den slutliga provtagningen.

Din anläggning kan bli friförklarad från smitta när provtagningen av de nya djuren visar att de är friska och att viruset som tidigare fanns på din anläggning nu är borta.

Om du inte ska sätta in nya djur kan din anläggning bli friförklarad efter att stallarna har stått tomma i 21 dagar.

När vi friförklarar din anläggning finns det inte kvar några restriktioner på anläggningen.

Du kommer få ett beslut från Jordbruksverket där restriktionerna upphävs och ärendet avskrivs.

Ekonomisk ersättning

Om det blir ett sjukdomsutbrott där Jordbruksverket ingriper och beslutar om olika åtgärder, restriktioner och krav kan du ha rätt till ersättning. Det gäller kostnader och förluster som beror på det vi har beslutat i samband med utbrottet.

Ersättning vid epizootier

Det här är ett högriskområde

Just nu finns det inga högriskområden i Sverige.

Från den 29 april 2026 är högriskområdet för fågelinfluensa upphävt i sin helhet. Under säsongen gör Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) så kallade lägesbilder utifrån de risker som finns.

I ett högriskområde finns det olika regler beroende på om du

  • säljer ägg, kött, kycklingar eller andra produkter från fjäderfän
  • inte säljer ägg, kött eller andra produkter
  • har fåglar i fångenskap för till exempel uppvisning och utställning
  • har hägnat fjäderfävilt.

Reglerna gäller för alla som har fjäderfän, höns och andra fåglar i fångenskap.

Det finns inget förbud mot att flytta höns och andra tamfåglar i ett högriskområde. Men de ska vara friska och det får inte finnas någon misstanke om att de är sjuka innan du flyttar fåglarna.

Det här gäller i ett högriskområde när du föder upp eller håller fjäderfän för att producera kött, konsumtionsägg eller andra produkter som du säljer till andra:

  • Fjäderfän ska hållas inomhus. Fjäderfän får inte gå ut i någon form av inhägnad, eftersom de ska vara helt skyddade mot direkt och indirekt kontakt med vilda fåglar.
  • Du ska övervaka hälsoläget för att tidigt kunna upptäcka misstänkta fall av fågelinfluensa.
  • Om du har ankor, gäss och strutsfåglar som utsätts för onödigt lidande om de är inomhus kan du hålla dem inhägnade utomhus. Men foder och dricksvatten ska alltid ges inomhus eller under ett skydd ute.
  • Om du har ankor och gäss får du ha behållare för badvatten i inhägnaden om vattnet skyddas från vilda and- och vadarfåglar.
  • Andfåglar, så som änder och gäss, ska hållas separat så att de inte har kontakt med andra fjäderfän.

Det är du som djurägare som ansvarar för att skydda dina djur mot smitta!

Du behöver också se till att dina fjäderfän har en bra stallmiljö inomhus.

Utbrott av fågelinfluensa kan leda till exportförbud

Om en anläggning som säljer ägg drabbas av fågelinfluensa kan det innebära att Sverige eller berörda delar av Sverige inte får exportera fjäderfän, ägg, kött och andra produkter från fjäderfän.

Det här gäller i högriskområdena när du har hobbyhöns och inte säljer ägg, kött eller andra produkter och när du har fåglar i fångenskap för till exempel uppvisning, utställning, tävling, uppfödning, försäljning eller sällskap:

  • Fåglar i fångenskap, som till exempel hobbyhöns, ska vara inhägnade för att hindra den direkta eller indirekta kontakten med vilda fåglar. De får inte gå fritt ute.
  • För att inte vilda fåglar ska kunna ta sig in i inhägnaden rekommenderar vi att ha tak på inhägnaden.
  • Stängslet på inhägnaden ska vara så högt att hönsen inte tar sig över.
  • Det finns inga begränsningar på hur stor inhägnaden får vara, men med mindre yta minskar du risken för smitta från vilda fåglar.
  • Foder och dricksvatten ska du ge inomhus eller under ett skydd utomhus så att inga vilda fåglar kan komma åt det.
  • Badvatten i inhägnaden ska vara skyddat så att vilda and- och vadarfåglar inte kan förorena vattnet.
  • Det finns inget förbud mot att flytta höns och andra tamfåglar. Men de ska vara friska och det får inte finnas någon misstanke om att de är sjuka innan du flyttar fåglarna.
  • Du får flytta en inhägnad om det inte finns någon risk för att djuren blir smittade.

Det är du som djurägare som ansvarar för att skydda dina djur mot smitta!

Det här gäller i ett högriskområde när du har hägnat fjädervilt:

  • Hägnat fjädervilt ska hållas inomhus om det är möjligt.
  • Om du inte kan ha dem inomhus eller om de utsätts för onödigt lidande kan de hållas inhägnade utomhus.
  • Inhägnader för änder ska vara täckta med nät för att undvika kontakt med vilda and- och vadarfåglar.
  • Foder och dricksvatten ska ges inomhus eller under ett skydd ute.
  • Du ska övervaka hälsoläget för att tidigt kunna upptäcka misstänkta fall av fågelinfluensa.
  • Om du håller flera olika arter av fjädervilt ska du tvätta händerna och byta skor innan du går från en fågelart till en annan inom samma anläggning.
  • Du får ha behållare för badvatten i inhägnaden, om vattnet skyddas från vilda and- och vadarfåglar.
  • Vilda änder får inte tas in till anläggningen.

Det är du som djurägare som ansvarar för att skydda dina djur mot smitta!

Tillstånd för att sätta ut fjädervilt i naturen

För att få sätta ut fjädervilt i naturen behöver du ett tillstånd av Jordbruksverket. Du söker tillståndet genom ett skicka ett mejl till oss med de här uppgifterna:

  • Anläggningens registreringsnummer och adress
  • Aktörens namn och kontaktuppgifter
  • Vilken art av fjäderfän som ska sättas ut och vilket antal
  • Planerat datum eller tidsperiod när de ska sättas ut
  • Utsättningsplatsens fastighetsbeteckning eller koordinater.

Inom högriskområdena är det förbjudet med utställningar och tävlingar med fåglar.

Beslutet om att upprätta högriskområde sammanfaller ofta med att vilda fåglar flyttar, ofta från början av november till sent på våren.

Det här gäller i högriskområdena när du har brevduvor:

  • Brevduvor (Columba livia) får släppas ut för korta träningsflygningar
  • Du får bara släppa ut dina brevduvor för flygningar där syftet är att bygga upp musklerna inför kommande tävlingssäsong.
  • Utrymmet som du har dina fåglar i utomhus ska vara begränsat med nät och tak eller på ett annat sätt som förhindrar direkt eller indirekt kontakt med vilda fåglar.

Det är du som djurägare som ansvarar för att skydda dina djur mot smitta!

Inom högriskområdena är det förbjudet att ha marknader, uppvisningar och kulturella evenemang där fåglar sammanförs. Förbudet gäller samtliga fågelarter och oavsett plats för arrangemanget.

Riskbedömning styr var det blir högriskområden

I vilka kommuner och län vi upprättar högriskområde för fågelinfluensa baseras på den riskbedömning Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) gör. Tillsammans med SVA följer vi situationen när det gäller fågelinfluensa både nationellt och internationellt för att snabbt kunna ändra områden om smittläget förändras. När vi fattar beslut om högriskområde tar vi också beslut om vad som gäller inom ett högriskområde, därför ska du se till att hålla dig uppdaterad om vad som gäller.

Sjukdomen fågelinfluensa

Fågelinfluensa (aviär influensa) är en sjukdom som framför allt sprids mellan fåglar. Sjukdomen orsakas av flera olika varianter av fågelinfluensavirus. Vissa typer av viruset kan smitta människor, men det är mycket ovanligt. Ingen människa har hittills blivit smittad i Sverige.

Fågelinfluensa förekommer varje år i Sverige och i Europa hos vilda fåglar. Vilda vattenlevande fåglar till exempel änder och gäss, kan bära på viruset utan att bli sjuka och de kan sprida smitta till andra känsligare fågelarter som tamhöns. Mata därför inte vilda fåglar i närheten av anläggningar med tama fåglar.

Det finns olika former av fågelinfluensa. Den högpatogena formen leder till mycket hög dödlighet, orsakar epidemier som kan spridas snabbt, förstöra fjäderfäindustri och resultera i strikta handelsbegränsningar. Den lågpatogena formen av virus orsakar vanligen endast milda symtom.

Om du hittar döda vilda fåglar i naturen

Om du hittar en eller flera döda eller sjuka fåglar ute i naturen kan du rapportera det till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). SVA undersöker döda vilda djur och övervakar sjukdomsläget i Sverige. Om SVA vill undersöka den eller de fåglar som du har hittat kontaktar de dig inom några dagar.

Du ska inte röra några döda eller sjuka fåglar utan handskar. Du ska också tvätta händerna efteråt.

Övervakningsprogram

Alla medlemsstater i EU har ett övervakningsprogram för fågelinfluensa för både fjäderfän och vilda fåglar. Syftet med övervakningsprogrammet är att i ett tidigt skede upptäcka förekomst av virus för att kunna skydda fjäderfän och för att kunna bekämpa sjukdomen och stoppa spridningen. Programmet styrs av ett beslut från EU-kommissionen och innebär att alla länder inom EU är skyldiga att rapportera till EU om fynd av fågelinfluensa på både vilda och tama fjäderfä.

Syftet med övervakningsprogrammet är att snabbt upptäcka förekomst av virus hos vilda fåglar för att kunna skydda tamfåglar. Det gäller särskilt högpatogena fågelinfluensavirus.

Det är en passiv övervakning som baseras på laboratorieundersökningar av vilda fåglar som påträffats döda. I samband med fågelinfluensa på vilda fåglar kan vissa förebyggande åtgärder tas fram för fjäderfäanläggningar i området, i ett län eller i hela Sverige.

På SVA:s webbplats kan du följa resultatet av provtagningarna på vilda fåglar som hittats döda i naturen.

Syftet med övervakningsprogrammet avseende fågelinfluensa hos fjäderfän är att i tidigt skede upptäcka virus för att bekämpa sjukdomen och stoppa spridning.

Jordbruksverket beslutar årligen om hur många fjäderfäbesättningar med olika typer av fjäderfän som ska provtas inom övervakningsprogrammet.

På uppdrag av Jordbruksverket sköter Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) administrationen och analyserar proverna som tas inom programmet. Resultaten från övervakningen publiceras årligen i en rapport, Surveillance of infectious disease in animals and humans in Sweden.

Tidigare utbrott av fågelinfluensa

Utbrott av fågelinfluensa 2025

Datum konstaterat fall

Restriktions-
zon

Län

Kommun

Typ av
produktion

2025-02-26

Upphörde 2025‑03‑31

Skåne

Kristianstad

Fasaner

Utbrott av fågelinfluensa 2024

Datum konstaterat fall

Restriktions-
zon

Län

Kommun

Typ av
produktion

2024-03-16

Upphörde 2024‑04‑20

Skåne

Svedala

Fasaner

2024-01-17

Upphörde 2024‑02‑19

Skåne

Ystad

Kalkonbesättning

2024-01-07

Upphörde
2024‑02‑11

Skåne

Sjöbo

Avelsanläggning

En del av pengarna som finansierar vårt arbete med övervakning av olika sjukdomar kommer från EU.


Beslut och författningar

Beslut

Författningar

Söker efter grundforeskrifter:
2023:15

Söker efter grundforeskrifter:
2021:10

Du kanske också är intresserad av det här

Länk till sidan:
https://jordbruksverket.se/3381.html
Sidan uppdaterades senast 2026-09-22.

Läs qr-koden med mobilen för att öppna sidan