Fågelinfluensa
Fågelinfluensa är en virussjukdom som cirkulerar bland vilda fåglar och som kan sprida sig till tamfåglar. Det innebär att dina höns kan bli väldigt sjuka och dö om de kommer i kontakt med smittade vilda fåglar. I stora delar av södra Sverige är det ett högriskområde eftersom risken är stor att tamfåglar kan bli smittade. Nu är det ett bekräftat fall i Tidaholms kommun.
Tänk på!
Viruset är mycket smittsamt och kan döda dina fåglar. Du ska göra allt du kan för att undvika att dina fåglar får direkt eller indirekt kontakt med vilda fåglar.
Ta inte med dig viruset in till dina fåglar via till exempel skor, redskap, foder eller strömedel.
Datum konstaterat fall | Karta med | Län | Kommun | Typ av |
|---|---|---|---|---|
2022-01-27 | Finns inte någon restriktionszon | Västra Götaland | Tidholms kommun | Hobbybesättning |
När det inte finns någon restriktionszon i samband med ett utbrott gäller reglerna som finns inom högriskområdet.
Högriskområden i delar av södra Sverige
Från den 16 november är stora delar av södra Sverige ett högriskområde. I högriskområdet ska du följa de regler som finns för att minska risken för att dina fåglar ska smittas och dö. För två år sedan fick cirka 2,5 miljoner smittade tamfåglar avlivas i Sverige.
Om du inte har dina tamfåglar inom ett högriskområde ska du göra allt du kan för att skydda dina tamfåglar mot fågelinfluensa. Läs mer om vad du kan göra under rubriken Det här är regler som alltid gäller i Sverige.
Här är det högriskområde för fågelinfluensa
I dessa län har vi infört fler regler som du ska följa för att skydda dina fåglar mot smitta:
- Blekinge län
- Gotlands län
- Hallands län
- Kalmar län
- Skåne län
- Stockholms län
- Södermanlands län
- Västra Götalands län, dock inte i Svenljunga och Tranemo kommuner
- Östergötlands län
- Del av Jönköpings län (ett område på 20 kilometer närmast Vättern.
Kontakta veterinär
Kontakta genast veterinär om du ser en ökad dödlighet, andra tecken på någon allvarlig sjukdom eller en väsentligt minskad produktion som du inte vet vad den beror på hos dina djur.
Det här gäller i högriskområden
Det är olika regler i ett högriskområde beroende på om du
- säljer ägg, kött, kycklingar eller andra produkter från fjäderfän
- inte säljer ägg, kött eller andra produkter
- har fåglar i fångenskap för till exempel uppvisning och utställning
- har hägnat fjäderfävilt.
Tänk på att reglerna gäller för alla som har fjäderfän, höns och andra fåglar i fångenskap.
När du säljer ägg, kött, kycklingar eller andra produkter
Det här gäller i ett högriskområde när du föder upp eller håller fjäderfän för att producera kött, konsumtionsägg eller andra produkter som du säljer till andra:
- Fjäderfän ska hållas inomhus. Fjäderfän får inte gå ut i någon form av inhägnad, eftersom de ska vara skyddade mot direkt och indirekt kontakt med vilda fåglar.
- Om du har ankor, gäss och strutsfåglar och de utsätts för onödigt lidande om de är inomhus kan du hålla dem inhägnade utomhus. Men foder och dricksvatten ska ges inomhus eller under ett skydd ute.
- Du ska övervaka hälsoläget för att tidigt kunna upptäcka misstänkta fall av fågelinfluensa.
- Du får ha behållare för badvatten i inhägnaden om vattnet skyddas från vilda and- och vadarfåglar.
- Andfåglar, så som änder och gäss, ska fortsatt hållas separat på så sätt att de inte har kontakt med andra fjäderfän.
Du behöver se till att dina fjäderfän har en bra stallmiljö inomhus.
Utbrott av fågelinfluensa kan leda till exportförbud
Om en större anläggning som säljer ägg med fler än 50 fjäderfän i Sverige får fågelinfluensa kan det innebära att Sverige eller berörda delar av Sverige inte får exportera ägg, kött och produkter från fjäderfän.
När du inte säljer ägg, kött eller andra produkter
Det här gäller i ett högriskområde när du har hobbyhöns och inte säljer ägg, kött eller produkter och när du har fåglar i fångenskap för till exempel uppvisning, utställning, tävling, uppfödning, försäljning eller sällskap:
- Du ska förhindra att dina fåglar kommer i direkt eller indirekt kontakt med vilda fåglar eller deras avföring för att skydda dem från smitta.
- Fåglar i fångenskap som till exempel hobbyhöns ska vara inhägnade för att hindra den direkta eller indirekta kontakten med vilda fåglar. De får inte gå fritt ute.
- Det finns inte några regler på hur stor en inhägnad får vara. Det är ditt ansvar att dina fåglar inte kommer i kontakt med vilda fåglar. Det är därför inte lämpligt att släppa ut fåglarna i hela trädgården och i andra stora inhägnader utan tak.
- För att inte vilda fåglar ska kunna ta sig in i inhägnaden rekommenderar vi att ha tak på inhägnaden.
- Stängslet på inhägnaden ska vara så högt att hönsen inte tar sig över. Vi rekommenderar att inhägnaden ska vara minst 90 centimeter hög beroende på hur man bygger upp den. Nätet bör ha en maskstorlek på högst 51 millimeter och inhägnaden bör vara tät nertill.
- Foder och dricksvatten ska du ge inomhus eller under ett skydd utomhus.
- Badvatten i inhägnaden ska vara skyddat så att vilda and- och vadarfåglar inte kan förorena vattnet.
- Det finns inget förbud mot att flytta höns och andra tamfåglar. Men de ska vara friska och det får inte finnas någon misstanke om att de är sjuka innan du flyttar fåglarna.
- Du får flytta en inhägnad om det inte finns någon risk för att djuren blir smittade.
Det är du som djurägare som ansvarar för att skydda dina djur mot smitta.
När du har hägnat fjäderfävilt
Det här gäller i ett högriskområde när du har hägnat fjädervilt:
- Hägnat fjädervilt ska hållas inomhus om det är möjligt.
- Om du inte kan ha dem inomhus eller om de utsätts för onödigt lidande kan de hållas inhägnade utomhus.
- Inhägnader för änder ska vara täckta med nät för att undvika kontakt med vilda and- och vadarfåglar.
- Foder och dricksvatten ska ges inomhus eller under ett skydd ute.
- Du ska övervaka hälsoläget för att tidigt kunna upptäcka misstänkta fall av fågelinfluensa.
- Om du håller flera olika arter av fjädervilt ska du tvätta händerna och byta skor innan du går från en fågelart till en annan inom samma anläggning.
- Du ska ha ett godkännande av Jordbruksverket för att få sätta ut fjädervilt i naturen. Fåglarna ska bland annat ha testats negativt för fågelinfluensa.
- Du ska föra journal över alla utsättningsplatser.
- Du får ha behållare för badvatten i inhägnaden, om vattnet skyddas från vilda and- och vadarfåglar.
- Vilda änder får inte tas in till anläggningen.
När du har brevduvor
- Du ska hålla dina brevduvor i duvslaget.
- Utrymmet som du har dina fåglar i utomhus ska vara begränsat med nät och tak eller på ett annat sätt som förhindrar direkt eller indirekt kontakt med vilda fåglar.
- Du får bara släppa ut dina brevduvor för flygningar där syftet är att bygga upp musklerna inför kommande tävlingssäsong.
Förbud mot marknader, uppvisningar och kulturella evenemang
Inom ett högriskområde är det förbud mot marknader, uppvisningar och kulturella evenemang där fåglar sammanförs. Förbudet gäller samtliga fågelarter och oavsett plats för arrangemanget.
Förbud mot utställningar och tävlingar
Inom ett högriskområde är det förbud mot utställningar och tävlingar.
Tänk på att beslutet om att upprätta högriskområde ofta sammanfaller med att vilda fåglar flyttar, ofta från början av november till sent på våren.
Riskbedömning styr var det blir högriskområden
I vilka län vi upprättar högriskområde för fågelinfluensa styrs av den riskbedömning Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) gör. Tillsammans med SVA följer vi situationen när det gäller fågelinfluensa både nationellt och internationellt för att snabbt kunna ändra områden om smittläget förändras. När vi fattar beslut om högriskområde tar vi också beslut om vad som gäller inom ett högriskområde, därför ska du se till att hålla dig uppdaterad om vad som gäller.
Tänk på att beslutet om att upprätta högriskområde ofta sammanfaller med att vilda fåglar flyttar, ofta från början av november till sent på våren.
Det här är regler som alltid gäller i Sverige
Viruset är mycket smittsamt och kan döda dina fåglar om de kommer i kontakt med fågelbajs från vilda fåglar. Du ska göra allt du kan för att undvika att dina fåglar får direkt eller indirekt kontakt med vilda fåglar. Tänk på att inte ta med dig viruset in till dina fåglar via till exempel skor, redskap, foder eller strömedel.
Det är du som djurägare som ansvarar för hur dina djur mår. Det är viktigt att du arbetar förebyggande för att
- förhindra att dina eller andras djur blir sjuka och dör
- förhindra att andra djur blir smittade av dina djur
- tidigt upptäcka sjukdomar.
Fjäderfän och andfåglar får inte ha kontakt med varandra
Om du har andfåglar som till exempel ankor, gäss och gräsänder på samma anläggning som du har dina fjäderfän, ska du förhindra att de har direkt eller indirekt kontakt med varandra. Håll dem i olika byggnader eller på olika delar av anläggningen. Det ska du göra för att andfåglar kan sprida fågelinfluensa utan att de har symptom eller är sjuka.
Detta gäller inte för hobbyverksamhet med höns och andra fåglar i fångenskap.
Skydda dina fåglar!
Fågelbajs från en vildfågel kan orsaka sjukdom och död hos dina tamfåglar. Med enkla insatser kan du skydda dina fåglar från en plågsam död.
Om dina fåglar är sjuka, verkar sjuka eller dör
Du kan misstänka fågelinfluensa om det plötsligt dör många fåglar i din flock. Då ska du genast kontakta en veterinär. Du är skyldig att göra allt för att förhindra att smittan sprids.
Vid misstänkt smitta ska du också göra det här
Stäng in misstänkt smittade djur och alla andra djur i samma flock, om det är möjligt. Inga personer, ägg eller djur som haft kontakt med misstänkt smittade djur får lämna anläggningen förrän en veterinär har bedömt situationen och meddelat vad som gäller.
När en anläggning drabbas av fågelinfluensa
När en anläggning drabbas av fågelinfluensa upprättas en restriktionszon runt den drabbade anläggningen. Det innebär att det finns särskilda regler som du ska följa för att förhindra att fågelinfluensan sprider sig.
Det här händer vid ett utbrott
Vid konstaterat fall av fågelinfluensa händer bland annat följande:
- Den drabbade anläggningen blir spärrad och inga djur, produkter eller gödsel får lämna anläggningen.
- Alla fjäderfän måste avlivas och ägg måste destrueras.
- Andra fåglar i fångenskap som finns på anläggningen måste också avlivas.
- Den drabbade anläggningen saneras och nya djur kan sättas in först 21 dagar efter att saneringen är klar.
- Runt den smittade anläggningen inrättas en skyddszon med en radie av minst 3 kilometer och en övervakningszon med en radie av minst 10 kilometer.
Inom dessa områden råder bland annat förbud mot transporter och förflyttningar av fjäderfä, andra fåglar i fångenskap, kläckägg, fjäderfäkött och gödsel. Man kan dock ansöka om tillstånd för att få utföra vissa transporter. - Utställningar och andra sammankomster med levande fåglar är förbjudna.
Ersättning till djurägare vid utbrott
Vid ett sjukdomsutbrott där Jordbruksverket ingriper och fattar beslut om olika åtgärder, restriktioner och krav kan du som djurägare ha rätt till ersättning. Det gäller kostnader och förluster som uppstått på grund av beslut som Jordbruksverket har fattat i samband med utbrottet.
Sjukdomen fågelinfluensa
Fågelinfluensa (aviär influensa) är en sjukdom som framför allt sprids mellan fåglar. Sjukdomen orsakas av flera olika varianter av fågelinfluensavirus. Vissa typer av viruset kan smitta människor, men det är mycket ovanligt. Ingen människa har hittills blivit smittad i Sverige.
Fågelinfluensa förekommer nästan varje år i Sverige och i Europa hos vilda fåglar. Vilda vattenlevande fåglar till exempel änder och gäss, kan bära på viruset utan att bli sjuka och de kan sprida smitta till andra känsligare fågelarter som tamhöns. Tänk därför på att inte mata vilda fåglar i närheten av anläggningar med tama fåglar.
Den högpatogena formen leder till mycket hög dödlighet, orsakar epidemier som kan spridas snabbt, förstöra fjäderfäindustri och resultera i strikta handelsbegränsningar. Den lågpatogena formen av virus orsakar vanligen endast milda symtom.
Om du hittar döda vilda fåglar i naturen
Om du hittar en eller flera döda eller sjuka fåglar ute i naturen kan du rapportera det till SVA. SVA undersöker döda vilda djur och övervakar sjukdomsläget i Sverige. Om SVA vill undersöka den eller de fåglar som du har hittat kontaktar de dig inom några dagar.
Du ska inte röra några döda eller sjuka fåglar utan handskar. Du ska också tvätta händerna efteråt.
Övervakningsprogram
Alla medlemsstater i EU har ett övervakningsprogram för fågelinfluensa för både fjäderfän och vilda fåglar. Syftet med övervakningsprogrammet är att i ett tidigt skede upptäcka förekomst av virus för att kunna skydda fjäderfän och för att kunna bekämpa sjukdomen och stoppa spridningen. Programmet styrs av ett beslut från EU-kommissionen och innebär att alla länder inom EU är skyldiga att rapportera till EU om fynd av fågelinfluensa på både vilda och tama fjäderfä.
Övervakningsprogram för vilda fåglar
Syftet med övervakningsprogrammet är att snabbt upptäcka förekomst av virus hos vilda fåglar för att kunna skydda tamfåglar. Det gäller särskilt högpatogena fågelinfluensavirus – HPAI.
Det är en passiv övervakning som baseras på laboratorieundersökningar av vilda fåglar som påträffats döda. I samband med fynd av HPAI på vilda fåglar kan vissa förebyggande åtgärder tas fram för fjäderfäanläggningar i fyndområdet, i ett län eller i hela Sverige.
På SVA:s webbplats kan du följa resultatet av provtagningarna på vilda fåglar som hittats döda i naturen.
Övervakningsprogram för fjäderfän
Syftet med övervakningsprogrammet avseende fågelinfluensa hos fjäderfän är att i tidigt skede upptäcka virus för att bekämpa sjukdomen och stoppa spridning.
Jordbruksverket beslutar årligen om hur många fjäderfäbesättningar med olika typer av fjäderfän som ska provtas inom övervakningsprogrammet.
På uppdrag av Jordbruksverket sköter Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) administrationen och analyserar proverna som tas inom programmet. Resultaten från övervakningen publiceras årligen i en rapport, Surveillance of infectious disease in animals and humans in Sweden.
Författningar och beslut
Författningar
Söker efter 2021:48
Söker efter 2021:48
Söker efter 2021:10