Logotyp Jordbruksverket

Hantera produkter från djur i samband med jakt och fiske

I samband med jakt och fiske är det viktigt att hantera produkter från djur på rätt sätt för att undvika smittspridning. Det kan handla om lockbeten, biprodukter som uppstår i samband med jakt och jakttroféer. Viss verksamhet behöver du anmäla till Jordbruksverket.

Biprodukter som uppstår vid jakt

Du behöver inte samla in döda vilda djur eller biprodukter från djur i samband med jakt av vilda djur. Inälvor och andra biprodukter får du alltså lämna kvar ute i skogen. Tänk på att du måste följa miljölagstiftningen. Kommunen kan ha synpunkter på om du lägger biprodukterna på olämpligt ställe, till exempel nära bebyggelse.

Misstanke om sjuka djur

Om du misstänker att ett dött vilt djur är infekterat med någon allvarlig sjukdom som kan överföras till människor eller djur ska du i första hand kontakta Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA). SVA kan vilja ha hela eller delar av djuret för vidare undersökningar.

Så hanterar du slaktrester från vildsvin

Om du har skjutit ett vildsvin som visar tecken på sjukdom ska du kontakta Viltsektionen på SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt. Det kan du göra antingen per telefon eller via det digitala formuläret Rapportera vilda djur, som du hittar på SVA:s webbplats.

Slaktavfall från skjutet vilt ska hanteras i enlighet med miljölagstiftningen. Kontakta din kommun om du vill veta vilka regler som gäller hos dig.

Jordbruksverket har inga särskilda restriktioner för hanteringen av slaktrester från vilt med salmonella. Det innebär att du ska hantera sådana slaktrester som vanligt. I många fall får du lämna slaktrester öppet i skogen, men det kan ändå, av flera skäl, vara bättre att gräva ner dem om du har möjlighet.

Jakttroféer

Det finns inga krav på att du måste anlita en registrerad konservator för att ta hand om djur du jagat så länge du bara ska använda dem själv eller för ändamål som inte är kommersiella. Om du däremot ska sälja en jakttrofé måste du ta jakttrofén till en konservator som är registrerad av Jordbruksverket.

För att undvika risken för att sprida smitta finns det regler för hur du ska göra om du vill ta in jakttroféer från ett annat land.

Vissa arter är hotade och skyddas därför av de så kallade CITES-reglerna. Du behöver därför ta reda på vad som gäller om du jagat och vill sälja produkter från djuret, eller vill ta med dig produkter från djuret in i EU eller ut ur EU. Det finns även särskilda regler för hantering av björnkött.

Träna hund i eftersök

Du behöver inget tillstånd för att använda blod från vilda djur när du tränar hundar i eftersök. Men du får bara använda blod som kommer från djur som du inte misstänker är infekterade med sjukdomar som kan överföras till människor eller djur.

Du får även använda blod från till exempel ett slakteri eller en livsmedelsbutik om det har hållit livsmedelskvalitet tills det att du tog emot det. Du får använda blodet tidigast två veckor efter det att djuret slaktats. Anledningen är att alla typer av varor som lämnat slakteriet måste kunna återkallas om någon allvarlig sjukdom, till exempel mul- och klövsjuka eller svinpest, spåras till djur som passerat slakteriet.

Blod som varit av livsmedelskvalitet och som blir över kan du hantera som avfall enligt miljölagstiftningen. Mindre mängder bör du kunna slänga i hushållsavfallet. Hör med din kommun om du är tveksam.

Om du vill använda blod som inte var livsmedel när du tog emot det är det större krav på hanteringen och du måste vara registrerad och ha tillstånd från Jordbruksverket. Du ansöker om tillstånd på en blankett och det kostar 300 kronor.

När du hämtar blodet ska du få med dig ett papper (handelsdokument). På det ska den som lämnar ut blodet fylla i ditt registreringsnummer.

Blod som blir över måste du lämna tillbaka till slakteriet eller lämna till en anläggning som har det tillstånd som krävs.

Använda åtel, bete och mäsk

Åtel, bete och mäsk är ord för olika lockbeten som används vid jakt eller fiske i syfte att locka till sig vilda djur. Syftet är alltså inte primärt att utfodra bytet.

Detta får du använda utan att anmäla till Jordbruksverket:

  • produkter av vegetabiliskt ursprung
  • delar av vilda landlevande djur från samma kommun eller grannkommun
  • fisk och andra vattenlevande djur från samma vattenområde som de djur som du vill locka till dig finns i
  • bearbetat sällskapsdjursfoder som till exempel torrfoder eller hund- eller kattmat på burk
  • kommersiellt foder till produktionsdjur.

Det är viktigt att tänka på att andra myndigheter, som till exempel kommun och länsstyrelse, kan ha synpunkter på verksamheten. Det kan finnas lagstiftning som gör att du trots allt inte får utfodra vilda djur.

Regler för åtel och bete med produkter från exempelvis slakterier

Du får åtla vilda djur med animaliska biprodukter från slakterier, stycknings- och vilthanteringsanläggningar.

Den som lämnar ut produkterna till dig ska intyga vad det är för produkter och att de är avsedda som foder. Det görs på en särskild blankett som kallas handelsdokument. Du ska få originalet av handelsdokumentet när du hämtar produkterna. Dokumentet ska du spara i minst två år.

Om du ska åtla med animaliska biprodukter från slakt ska du

  • anmäla det till Jordbruksverket
  • bara använda biprodukter i kategori 3, tabell 3 och raderna a) och b) och som kommer från slakt av friska djur vid godkända slakterier
  • använda produkterna tidigast två veckor efter att djuret slaktats
  • städa platsen för åtling efter dig.

Anledningen till att du måste vänta minst två veckor är att alla typer av varor som lämnat slakteriet måste kunna återkallas om någon allvarlig sjukdom, till exempel mul- och klövsjuka eller svinpest, spåras till djur som passerat slakteriet. Produkter som läggs ut direkt i naturen kan snabbt ställa till skada om de är smittade och de kan vara omöjliga att återkalla.

Du anmäler din verksamhet med åtling till Jordbruksverket på en blankett.

Om du har tillstånd från länsstyrelsen

Om du har ett tillstånd från länsstyrelsen från före den 1 februari 2015 som rör utfodring med animaliska biprodukter och som fortfarande gäller så behöver du inget ytterligare tillstånd från Jordbruksverket. Om du vill fortsätta med utfodringen när tillståndstiden gått ut måste du kontakta Jordbruksverket och låta registrera dig, och eventuellt ansöka om tillstånd.

Använda andra animaliska biprodukter under andra förutsättningar

Om du vill utfodra med andra animaliska biprodukter än från de produkter som finns i tabell 3 kolumn a) eller b) i kategori 3, eller på ett sätt som inte följer villkoren i punktlistan, måste du ha ett individuellt tillstånd från Jordbruksverket.

Om du redan har anmält din verksamhet till Jordbruksverket ska du skicka din ansökan om tillstånd på ett valfritt papper där du anger ditt registreringsnummer och beskriver vad du vill göra. Om du inte har anmält dig än ska du även skicka med en blankett om registrering.

Produktion av åtel, bete och mäsk

Om du producerar eller säljer vidare åtel, bete och mäsk ska du anmäla det till Jordbruksverket. Det gäller oavsett vad produkterna innehåller. Om du till exempel ska sälja mört som betesfisk ska du anmäla det till Jordbruksverket. I vissa fall kan det även behövas ett godkännande från Jordbruksverket. På våra sidor om foder kan du läsa vad som gäller vid produktion och tillverkning av foder.

Jaktresor utomlands

Om du reser till andra länder för att jaga finns det en risk att du tar med dig smittsamma sjukdomar till Sverige. Kläder, skor och utrustning som varit i kontakt med ett smittat djur kan överföra smitta. Obearbetade troféer och matrester kan också föra med sig smitta.

Författningar

Söker efter 2006:84