Jakttroféer och andra produkter från jakt – CITES

Många djur som är populära att jaga i Sverige och andra länder är utrotningshotade och omfattas därför av CITES-reglerna. Därför bör du ta reda på vad som gäller om du ska ta in jakttroféer från ett land utanför EU, eller ta med en trofé från ett djur du skjutit i Sverige till ett land utanför EU. Här kan du också läsa om vad som gäller om du ska sälja björnkött.

Många djur och växter hotas av utrotning. För att skydda de hotade arterna och den biologiska mångfalden har världens länder kommit överens om att begränsa handeln. Överenskommelsen kallas CITES. Här kan du läsa om reglerna för arter som vi ofta får frågor om. Om du inte hittar den art som är aktuell i ditt fall kan du läsa mer på sidan med allmän information.

Ta in jakttroféer till Sverige från länder utanför EU

Den här informationen vänder sig till dig som vill föra in jakttroféer till EU från djur som du själv har skjutit i ett land utanför EU.

Många arter som omfattas av CITES-reglerna är populära att jaga och föra in till Sverige som jakttroféer. Exempel på länder där troféjakt förekommer är Kanada, USA och Ryssland där man jagar bland annat varg, brunbjörn och svartbjörn. Andra exempel är ett antal länder i Afrika där man jagar bland annat elefant, noshörning, leopard och flera olika arter av hov- och klövdjur.

Importen av jakttroféer till Sverige styrs av EU:s gemensamma lagstiftning. För vissa arter, till exempel gepard, finns exportkvoter som innebär att man under ett år endast tillåter export av ett begränsat antal djur av just den arten. Kvoterna finns på CITES webbplats.

Långvariga importförbud

För en del hotade arter gäller totalt importförbud till EU eller så kan importförbud gälla från vissa länder. Vilka arter som omfattas av dessa förbud står i förordningen om importförbud för vissa arter av vilda djur och växter. Förordningen finns på vår allmänna sida om Cites.

Tillfälliga importförbud

Ibland beslutar EU:s vetenskapliga kommitté om importrestriktioner för en viss art från ett visst land. Även länderna där jakt förekommer kan stoppa jakten eller exporten av en specifik art. Gemensamt för dessa beslut är att de kan fattas snabbt och brukar träda ikraft med kort varsel. Därför finns inte uppgifterna med i EU:s förordning om importförbud.

Dessa restriktioner kan gälla under en kortare eller längre period. Om du har jagat en art som omfattas av en restriktion kan du få vänta på att få hem din jakttrofé tills beslutet hävs. Ibland kan det ta mycket lång tid. I vissa fall kan också beslutet omvandlas till ett permanent förbud. Hör av dig till Jordbruksverket om du är osäker på om den art du vill ta in till Sverige omfattas av restriktioner.

Några importförbud som gäller just nu

Här är några exempel på importförbud som gäller just nu:

  • afrikansk elefant (Loxodonta africana) från Kamerun, Mocambique och Tanzania
  • brunbjörn (Ursus arctos) från British Columbia (Kanada) och Kazachstan
  • flodhäst (Hippopotamus amphibius) från Kamerun (undantag finns för 10 jakttroféer per år) och Mocambique
  • isbjörn (Ursus maritimus) från delpopulationen Kane Basin i Kanada
  • kragbjörn (Ursus thibetanus) från Ryssland
  • lejon (Panthera leo) från Benin, Burkina Faso, Etiopien, Kamerun samt Mocambique med undantag för Niassareservatet och angränsande Chipanje Chetu community conservation area
  • lodjur (Lynx lynx) från Ryssland
  • skruvhornsget (Capra falconeri) från Uzbekistan
  • varg (Canis lupus) från Belarus, Makedonien, Mongoliet, Serbien, Tadzjikistan och Turkiet.

För A- listade arter krävs både CITES-tillstånd för import och för export

För att ta in jakttroféer från A-listade arter till Sverige krävs både ett CITES-tillstånd för import från Jordbruksverket och ett CITES-tillstånd för export från landet du har jagat i. Tillståndet för export söker du hos CITES-myndigheten i det aktuella landet.

Tillståndet för import söker du i vår e-tjänst.

Vi skickar alltid din ansökan om importtillstånd till Naturvårdsverket för samråd. Ibland måste Naturvårdsverket diskutera din ansökan tillsammans med de andra EU-länderna, beroende på i vilket land eller vilken djurart du vill jaga. Ditt ärende kan då ta lite längre tid att behandla.

Tänk på att det kan finnas smittskyddsregler som du behöver följa vid importen. Läs mer längre ner på sidan under rubriken Import av jakttroféer kan innebära en smittrisk.

Om arten finns i appendix II och EU-bilaga A

Om din jakttrofé är från en art som finns i CITES appendix II och EU:s bilaga A ska du bifoga en kopia på exporttillståndet när du ansöker om importtillstånd.

Om arten finns i appendix I och EU-bilaga A

Om din jakttrofé är från en art som finns i CITES appendix I och EU-bilaga A så gäller det här:

  • Om Jordbruksverket ger tillstånd är detta endast ett tillfälligt så kallat förhandstillstånd. När du får tillståndet ska du vidarebefordra det till CITES-myndigheten i det land du har jagat. Ibland kan jakttrofén skickas fram och tillbaka mellan olika länder för konservatorsarbete och då behövs ytterligare tillstånd även mellan dessa länder.
  • Om CITES-myndigheten i det land du har jagat beviljar CITES-tillstånd för export eller återexport till dig ska du skicka en kopia av detta till Jordbruksverket.
  • När Jordbruksverket fått kopian av CITES-tillståndet för export eller återexport utfärdar vi det slutliga importtillståndet. När du fått det kan du börja transporten av jakttrofén till Sverige.

Vid import av arter som finns i appendix I och EU-bilaga A tar det längre tid än normala en månad att få sitt slutgiltiga importtillstånd eftersom vi måste invänta exporttillståndet från landet du jagat i. Det kan dröja flera månader och ibland ett år eller ännu längre innan vi får exporttillståndet.

Exempel på A-listade arter

Här är några exempel på A-listade arter. Vissa av arterna finns i appendix II och EU-bilaga A, andra arter finns i appendix I och EU-bilaga A.

  • argalifår - två underarter är A-listade: Ovis ammon hodgsonii och Ovis ammon nigrimontana. Övriga arter är B-listade.
  • afrikansk elefant (Loxodonta africana) – förutom populationerna i Botswana, Namibia, Sydafrika och Zimbabwe som är B-listade. Se ovan under rubriken Tillfälliga importförbud.
  • brunbjörn, grizzlybjörn (Ursus arctos). Se ovan under rubriken Tillfälliga importförbud.
  • gepard (Acinonyx jubatus)
  • indisk/asiatisk elefant (Elephas maximus). Arten omfattas av exportförbud och är därför inte möjlig att jaga.
  • kragbjörn (Ursus thibetanus). Se ovan under rubriken Tillfälliga importförbud.
  • leopard (Panthera pardus)
  • piggsvin (Hystrix cristata)
  • varg (Canis lupus). Se ovan under rubriken Tillfälliga importförbud.
  • vildkatt, europeisk vildkatt, afrikansk vildkatt (Felis silvestris).


För B-listade arter krävs alltid CITES-tillstånd för export och ibland även för import

För att ta in jakttroféer från de flesta B-listade arter till Sverige krävs vanligtvis bara ett CITES-tillstånd för export från landet du jagat i. Detta är möjligt på grund av ett undantag för jakttroféer från B-listade arter. En förutsättning för att det ska räcka med tillståndet för export är att det är du själv som har skjutit djuret och att ditt namn står på tillståndet. Om det är någon annan som skjutit djuret räknas det inte som din personliga tillhörighet och det innebär att det även krävs ett CITES-tillstånd för import.

Det finns vissa B-listade arter som förutom CITES-tillstånd för export alltid kräver att du även har ett CITES-tillstånd för import från Jordbruksverket.

Tillståndet för export och återexport söker du hos CITES-myndigheten i det aktuella landet.

Tillståndet för import söker du i vår e-tjänst.

Vi skickar alltid din ansökan om importtillstånd till Naturvårdsverket för samråd. Ibland måste Naturvårdsverket diskutera din ansökan tillsammans med de andra EU-länderna, beroende på i vilket land eller vilken djurart du vill jaga. Ditt ärende kan då ta lite längre tid att behandla.

Tänk på att det kan finnas smittskyddsregler som du behöver följa vid importen. Läs mer längre ner på sidan under rubriken Import av jakttroféer kan innebära en smittrisk.

Exempel på B-listade arter som bara kräver exporttillstånd

Här är några exempel på B-listade arter där det räcker med ett CITES-tillstånd för export från landet du har jagat i, under förutsättning att det är du själv som har skjutit djuret:

  • chacmababian (Papio ursinus)
  • hartmanns bergszebra (Equus zebra hartmannae)
  • karakal, ökenlo (Caracal caracal) – förutom populationen i Asien som är A-listad (importtillstånd krävs)
  • lechwevattenbock (Kobus leche)
  • svartbjörn (Ursus americanus).

B-listade arter som kräver både export- och importtillstånd

Här är de B-listade arter som alltid kräver både ett CITES-tillstånd för export från landet du har jagat i, och ett CITES-tillstånd för import från Jordbruksverket:

  • Argalifår (Ovis ammon) inklusive underarter (två av underarterna är A-listade).
  • Afrikansk elefant (Loxodonta africana). Se ovan under rubriken Tillfälliga importförbud.
  • Flodhäst (Hippopotamus amphibius). Se ovan under rubriken Tillfälliga importförbud.
  • Isbjörn (Ursus maritimus). Se ovan under rubriken Tillfälliga importförbud.
  • Lejon (Panthera leo). Se ovan under rubriken Tillfälliga importförbud.
  • Noshörning (Ceratotherium simum simum/sydlig trubbnoshörning).

Anledningen till att du behöver både exporttillstånd och importtillstånd för dessa arter är att det finns farhågor om hållbarheten i jakten eller tecken på omfattande illegal handel med jakttroféer.

Spara din kopia av exporttillståndet

Du ska spara din egen tullstämplade kopia av exporttillståndet eftersom den är ditt bevis på att du har importerat trofén till EU på ett lagligt sätt. Du behöver kopian också om du någon gång skulle vilja sälja den B-listade trofén.

Om detta blir aktuellt så ska du skicka en ansökan till Jordbruksverket och då bifoga din tullstämplade kopia av exporttillståndet. Det måste ha gått minst två år sedan din trofé kom in i EU för att du ska få ansöka om att sälja den.

Vi gör en prövning i varje enskilt fall och beslutar om du får sälja din trofé.

För C- och D-listade arter krävs inga CITES-tillstånd

För att ta in jakttroféer av C- och D-listade arter till Sverige finns inga särskilda krav på dokumentation. Men det är bra om du sparar dokumentation från den legala jakten ifall du i framtiden vill kunna sälja trofén. Arter som i dag är C- och D-listade kan komma att flyttas till A- eller B-listan om hotbilden förändras.

Tänk på att det kan finnas smittskyddsregler som du behöver följa vid importen. Läs mer längre ner på sidan under rubriken Import av jakttroféer kan innebära en smittrisk.

Här är exempel på C- och D-listade arter:

  • atlashjort (Cervus elaphus barbarus)
  • besoarantilop (Antilope cervicapra)
  • civett (Civettictis civetta)
  • guldschakal (Canis aureus)
  • fyrhornsantilop (Tetracerus quadricornis)
  • honungsgrävling (Mellivora capensis)
  • indisk räv (Vulpes bengalensis)
  • jordvarg (Proteles cristatus)
  • mellanamerikansk vitsvanshjort (Odocoileus virginianus mayensis)
  • vattenmyskdjur (Hyemoschus aquaticus)
  • vild vattenbuffel (Bubalus arnee).

Det här ska du ange och bifoga när du söker CITES-tillstånd för import

När du söker CITES-tillstånd för import för att få ta med jakttroféer hem till Sverige får din ansökan omfatta högst sju arter. I ansökan ska du ange och bifoga

  • kopia på CITES-tillståndet för export från avsändarlandet (gäller inte dig som söker förhandstillstånd för en jakttrofé från en art som finns i CITES appendix I och EU-bilaga A)
  • information om ursprunget på det djuret som skjutits, eventuell kvot, märkning m.m. (gäller dig som söker förhandstillstånd för en jakttrofé från en art som finns i CITES appendix I och EU-bilaga A)
  • jaktlicens/jakttillstånd - ett dokument som bekräftar att jakten på det specifika djuret var laglig. Licensen/tillståndet ska utfärdas av den behöriga myndigheten i det land där jakten ägde rum. Dokumentet bör tydligt specificera datumet för jakten, platsen och vilket djur det handlar om.
  • besiktningsrapport för djuret (eller motsvarande dokument) - en officiell rapport utfärdad av en kvalificerad besiktningsman, veterinär eller liknande, som bekräftar djurets art, kön och ålder. Rapporten bör även innehålla uppgifter om skottplats och eventuella tilldelade kvoter.

Jaktlicens/jakttillstånd och besiktningsrapport krävs för att vi ska kunna göra en bedömning över hållbarheten i jakten. Vi använder dessa uppgifter för att utvärdera om importen kan tillåtas. Observera att varje ansökan granskas individuellt och att vi kan komma att begära ytterligare information om det är nödvändigt för vår bedömning.

Du behöver skicka in din ansökan inklusive bilagor senast 30 dagar innan du ska ta in jakttroféerna i landet. Om du söker förhandstillstånd kan det ta betydligt längre tid eftersom vi måste invänta exporttillståndet från CITES-myndigheten i exportlandet.

För arter som inte omfattas av CITES-reglerna krävs inga CITES-tillstånd

Du behöver inga CITES-tillstånd för att ta in jakttroféer till Sverige i de fall då arten inte omfattas av CITES-reglerna. Men tänk på att det kan finnas smittskyddsregler som du behöver följa vid importen. Läs mer längre ner på sidan under rubriken Import av jakttroféer kan innebära en smittrisk.

Exempel på arter som inte omfattas av CITES-reglerna
  • afrikansk buffel (Syncerus caffer)
  • bläsbock (Damaliscus pygargus philippsi)
  • buskbock (Tragelaphus scriptus)
  • dovhjort (Dama dama)
  • eland (Taurotragus oryx)
  • gems (Rupicapra rupicapra)
  • gemsbock (Oryx gazella)
  • himalayatahr (Hemitragus jemlahicus)
  • hyena, brun (Hyaena brunnea)
  • hyena, fläckig (Crocuta crocuta)
  • impala (Aepyceros melampus)
  • klippspringare (Oreotragus oreotragus)
  • kronhjort (Cervus elaphus)
  • kudu, stor (Tragelaphus strepsiceros)
  • kudu, liten (Tragelaphus imberbis)
  • mufflonfår (Ovis orientalis)
  • nyala (Tragelaphus angasii)
  • prärievarg, coyote (Canis latrans)
  • springbock (Antidorcas marsupialis)
  • stenbock (Capra ibex)
  • strimmig gnu (Connochaetes taurinus)
  • stäppsebra (Equus quagga) (äldre namn Equus burchelli)
  • vildget (Capra hircus) och domesticerade (inte vilda) exemplar av underarten besoarget (Capra hircus aegagrus)
  • vildsvin (Sus scrofa)
  • vårtsvin (Phacochoerus africanus).

Tänk på det här innan jakttrofén transporteras till Sverige

  • CITES-tillståndet gäller mellan 3 och 6 månader, beroende på vilket land det utfärdas i.
  • CITES-tillståndet för export måste vara giltigt då jakttrofén lämnar exportlandet och CITES-tillståndet för import måste vara giltigt vid införseln till Sverige.
  • Förberedelserna av jakttrofén i exportlandet kan ibland ta så lång tid att tillstånden måste förnyas.
  • Försäkra dig om att jakttrofén är märkt på korrekt sätt i de fall detta krävs.
  • Kontakta Jordbruksverket och kontrollera om du även behöver registrera dig för införsel av jakttrofé (utöver CITES-tillstånd). Läs mer i nästa stycke.

Import av jakttroféer kan innebära en smittrisk

Jakttroféer kan innebära en smittrisk för djur och människor. Jakttroféer och andra prepareringar av fåglar och hov- och klövdjur som består av ben, horn, hovar, klor, tänder, hudar eller skinn måste därför i många fall uppfylla ett stort antal krav även om de är "behandlade" och kan förvaras i rumstemperatur. Det kan också finnas krav på intyg och veterinär gränskontroll. Kontakta Jordbruksverket, djurhälsoenheten, för att ta reda på vad som gäller.

Kontakta Tullverket i god tid

Det är Tullverket som kontrollerar import av hotade arter till Sverige. Du som ska ta in en jakttrofé till Sverige ska därför kontakta Tullverket i god tid i förväg. Information om detta och kontaktuppgifter till Tullverket får du tillsammans med CITES-tillståndet.

Du måste överlämna CITES-tillståndet i original till tulltjänstemännen. Kopia accepteras inte.

Det är viktigt att tullen stämplar och noterar tull-ID på CITES-tillståndet (grått) och kopian (gul). Därefter får du tillbaka kopian. Den ska du spara, den är ditt bevis på att jakttrofén har tagits in i EU på ett lagligt sätt.

Vid behov kan tullen samråda med Jordbruksverket.

Import av CITES-listade arter är bara tillåten över särskilda tullkontor.

Sälja slaktkropp från björn eller björnkött

Brunbjörn (Ursus arctos) är en A-listad art. Därför finns det stränga bestämmelser om du vill sälja kött från en björn som du har fällt. För att få sälja slaktkroppen i Sverige behöver du ha ett CITES-intyg. Du söker intyget i vår e-tjänst.

Om du vill sälja björnkött till andra EU-länder måste du ta kontakt med Jordbruksverket. Det är inte alla EU-länder som tillåter saluföring av björnkött. Du får inte sälja björnkött till länder utanför EU.

Bifoga besiktningsprotokollet i ansökan

När du söker intyget i vår e-tjänst behöver du bifoga besiktningsprotokollet. Det är bevis på björnköttets lagliga bakgrund.

Du behöver ha intyget innan du kan sälja slaktkroppen

Om din ansökan innehåller alla uppgifter som vi behöver är handläggningstiden normalt ungefär en månad. Under vissa perioder får vi in stora mängder ansökningar och då kan handläggningstiden bli längre än en månad. Tänk på att du behöver ha intyget innan du kan påbörja annonsering, försäljning eller annan kommersiell aktivitet.

Intyget för slaktkroppen gäller bara en gång

Intyget gäller för en slaktkropp och för en transaktion. Den som köper köttet måste alltså i sin tur söka nytt intyg för att kunna sälja köttet vidare.

När du har använt ditt CITES-intyg är det förbrukat. Då ska du snarast skicka tillbaka originalet av intyget till Jordbruksverket, 551 82 Jönköping.

Det är viktigt att du har tagit två kopior på CITES-intyget innan du skickar tillbaka det till Jordbruksverket. En av kopiorna ska du skicka med den som tar emot slaktkroppen som ett bevis på att det skett en laglig försäljning och en av kopiorna ska du behålla själv. När du skickar originalet till Jordbruksverket ska du bifoga uppgift om köparens namn och adress.

Du behöver inget intyg för att sälja detaljstyckat kött eller charkuterivaror till slutkund

För att sälja färdigberett eller styckat björnkött till slutkund behöver du inget CITES-intyg från Jordbruksverket. Det gäller till exempel rökt korv på julmarknader, björngryta på restaurang eller en bit björnskinka i köttdisken. Varan måste dock vara märkt så att man alltid kan spåra tillbaka från vilken björn den kommer.

Du behöver ett separat intyg för att sälja andra delar av björnen

Om du vill sälja skinnet eller någon annan del av björnen måste du söka ett separat CITES-intyg för detta. Läs mer under rubriken Sälja produkter från björn eller lo som är fälld i Sverige.

Sälja produkter från björn eller lo som är fälld i Sverige

Brunbjörn (Ursus arctos) och lo (Lynx lynx) är A-listade arter. Därför finns det stränga bestämmelser kring handeln med produkter från dessa djur, till exempel skinn, kranium, tänder eller ett helt uppstoppat djur. För att få sälja produkter från ett djur som är fällt i Sverige behöver du ha ett CITES-intyg. Då får du sälja produkterna inom Sverige eller till ett annat EU-land.

Du söker intyget i vår e-tjänst.

Du får inte sälja produkter från dessa djur till länder utanför EU.

CITES-intyg för råa, oberedda skinn gäller bara för en transaktion och bara inom inom Sverige.

Om du ska sälja björnkött ska du läsa under rubriken Sälja slaktkropp från björn eller björnkött.

Det här ska du ange och bifoga när du söker CITES-intyg

När du ansöker måste du kunna visa att skinnet, eller en annan produkt som du söker intyg för, kommer från djur som fällts under godkänd licensjakt i Sverige.

I ansökan ska du ange och bifoga

  • uppgift om vilket mikrochipnummer skinnet, kraniet etc. är märkt med (märkning är obligatoriskt)
  • Naturvårdsverkets blankett Registrering av fälld björn/fälld lo/fälld varg (ifylld av länsstyrelsens besiktningsman)
  • Naturvårdsverkets blankett Besiktning, provtagning och märkning av fälld björn/fälld lo/fälld varg (ifylld av länsstyrelsens besiktningsman).

Om det finns ett tidigare CITES-intyg för djuret och du vill sälja enstaka delar, ska du ange vilket nummer intyget har eller ladda upp en kopia.

Tänk på att du tydligt måste beskriva vad du ansöker om, till exempel saltat eller färdigberett skinn, kranium, uppstoppad björn/helmontage, uppstoppad björn/halvmontage etc.

Möjligt att ta med personliga tillhörigheter till länder utanför EU

Du får inte sälja A-listade djur som tagits från naturen, eller produkter från dessa djur, till länder utanför EU. Däremot kan du söka CITES-tillstånd för export för att ta med personliga tillhörigheter som till exempel jakttroféer, flyttgods och smycken. Läs mer under rubriken Ta med sin trofé från björn- och lodjursjakt i Sverige till land utanför EU.

Ta med sin trofé från björn- eller lodjursjakt i Sverige till land utanför EU

Jakttroféer från A-listade djur som är födda i det vilda får du inte exportera ut ur EU för kommersiella ändamål och björnkött får inte exporteras alls. Men du kan söka CITES-tillstånd för export för att få ta med dig jakttroféer som personliga tillhörigheter till ett land utanför EU. Det kan vara aktuellt om du har deltagit i björn- eller lodjursjakt i Sverige men är medborgare i ett land utanför EU. Kraven är att du har skjutit djuret själv och att ditt namn står i besiktningsrapporterna som fylls i av länsstyrelsens besiktningsmän.

  • Om du är medborgare i ett annat land och vill ta med dig din trofé hem så behöver du kontakta myndigheterna i ditt hemland för att ta reda på vilka restriktioner som finns. Detta gäller oavsett om du är medborgare i ett EU-land eller i ett land utanför EU.

Det här ska du ange och bifoga när du söker CITES-tillstånd för export

Det här behöver du tänka på när du söker CITES-tillstånd för export för att ta med dig en trofé från en björn eller lo du själv skjutit till ett land utanför EU:

  • Beskriv vad du ansöker om, till exempel färdigberett skinn, kranium, uppstoppad björn/lo helmontage, uppstoppad björn/lo halvmontage etc.
  • Ange mikrochipnummer för skinnet, kraniet etc. Märkning av skinn och kranium är obligatoriskt.
  • Bifoga Naturvårdsverkets blankett Registrering av fälld björn eller fälld lo (ifylld av länsstyrelsens besiktningsman).
  • Bifoga Naturvårdsverkets blankett Besiktning, provtagning och märkning av fälld björn eller fälld lo (ifylld av länsstyrelsens besiktningsman).

Du söker exporttillståndet i vår e-tjänst.

Tillståndet gäller i sex månader

Tillståndet för export gäller i sex månader, efter det går det inte att använda det längre. Om du inte använder tillståndet och exporterar trofén under dessa sex månader måste du söka ett nytt tillstånd. Ansökningsavgiften är 1 100 kronor. När det är jaktsäsong kan det ta lång tid att få djuret preparerat hos konservator, ibland mer än sex månader. Innan du ansöker om tillstånd bör du därför kontakta konservatorn för att få besked om när din trofé beräknas vara klar för export. Då vet du om du ska skicka in ansökan direkt eller om du ska avvakta. Tänk också på att Jordbruksverkets handläggningstid för dessa ansökningar normalt är cirka 30 dagar.

Böter eller fängelse för brott mot EU:s förbud

Det är straffbart att bryta mot EU:s förbud mot kommersiella aktiviteter med hotade arter. Om du säljer eller köper föremål av en hotad art, eller på annat sätt använder dessa i kommersiella aktiviteter, kan du åtalas för artskydds­brott. I Sverige är straffet för artskydds­brott böter eller fängelse i upp till fyra år.

Frågor och svar om björnkött och andra produkter från björn

Behöver jag CITES-intyg när jaktlaget delar på björnarna som skjutits?

Nej, under förutsättning att det inte sker mot ersättning. Om du säljer björnen till någon i jaktlaget eller om ni byter varor eller tjänster måste det finnas ett CITES-intyg.

Hur blir det om vi delar upp köttet, men någon i jaktlaget vill sälja sin andel vidare? Behövs CITES-intyg då?

Ja, det behövs CITES-intyg för den i jaktlaget som vill sälja sin del. Den som vill sälja sin del vidare måste ansöka hos Jordbruksverket om ett CITES-intyg som gäller för köttet.

Behöver jag CITES-intyg om jag skickar min björn till vilthanteringsanläggningen för kontroll och styckning fast jag kommer att göra återtag?

Om du har tänkt konsumera björnen själv behöver du inget CITES-intyg även om du väljer att låta vilthanteringsanläggningen kontrollera och stycka den.

Behöver jag CITES-intyg när jag ska skicka mitt björnskinn till konservator för preparering?

Nej, under förutsättning att det är du som äger björnen och du som ska ha trofén efteråt. Konservatorn behöver dock se besiktningspapprena för att veta att det är en lagligt fälld björn.

Jag tänkte använda mitt björnskinn för att lägga spår som jag sedan använder till att träna eftersökshundar. Behöver jag ha CITES-intyg?

Det är ok att använda delar av skinnet för att lägga spår, men om du använder spåren på kurser som deltagarna betalar avgift för att delta i räknas det som en kommersiell aktivitet och du behöver ha CITES-intyg för varje skinnbit som används i träningen. Anordnar du spårträffar där deltagarna inte betalar något behöver du inte något CITES-intyg.

Jag har så mycket björnkött att jag inte vill ha något mera själv, men min svärfar är intresserad av att pröva och vill gärna ha en halvkropp. Behöver jag CITES-intyg för att ge kött till någon?

Du behöver inte CITES-intyg för en ren gåva. Däremot behöver du upprätta ett gåvobrev för CITES-listat exemplar där det tydligt framgår vem givaren och mottagaren är och att gåvan sker utan krav på motprestation. Du får inte ge bort björnkött mot att mottagaren till exempel klipper din gräsmatta i ett halvår. I så fall är gåvan i stället en kommersiell transaktion och det behövs ett CITES-intyg.

Du kanske också är intresserad av det här

Senast granskad: 2023-08-21

Till toppen