Afrikansk svinpest (ASF)
Afrikansk svinpest har konstaterats i Fagersta och Norbergs kommuner i Västmanlands län. I den smittade zonen finns regler som du ska följa för att hindra smittspridning. Afrikansk svinpest är en smittsam och dödlig sjukdom som drabbar vildsvin och grisar men inte människor eller andra djurslag.
Du kan prenumerera på sidan och får då information när det är större uppdateringar.
Viktigt att du följer restriktionerna i den smittade zonen
Vi behöver alla hjälpas åt att hindra spridningen av afrikansk svinpest. Det finns restriktioner som du behöver följa för att inte störa vildsvinen så att de rör sig ut ur zonen och sprider smittan till andra områden, och för att du inte ska sprida smittan vidare. Du kan till exempel få med dig smitta via skorna.
Afrikansk svinpest innebär ett stort lidande för de smittade djuren och dödligheten är hög. Det innebär också stora ekonomiska konsekvenser och kan få stor påverkan på vår livsmedelsproduktion och livsmedelsförsörjning.
Minska antalet vildsvin i den smittade zonen
Det pågår ett arbete med att söka efter sjuka och döda vildsvin och vi håller på att stängsla in kärnområdet där smittan finns. Nästa steg är att kraftigt minska antalet vildsvin i hela den smittade zonen. Det gör vi genom en så kallad smittskyddsavlivning med jaktliknande metoder. Det innebär att det varken är fråga om jakt enligt jaktlagstiftningen eller avlivning enligt reglerna som finns för hållna djur, utan en insats med stöd av epizootilagen.
Syftet är att bekämpa smittan där den finns och förhindra att den sprids vidare. Ju tidigare vi kan få kontroll över smittan desto snabbare kan vi se över de restriktioner som finns. Även om det fortfarande kommer att ta tid innan allt blir som vanligt igen.
Målet är att på ett lugnt och systematiskt sätt avliva alla vildsvin som finns kvar i kärnområdet och kraftigt minska antalet vildsvin i den övriga delen av den smittade zonen. Vi kommer att använda fällor och åteljakt och ha en löpande dialog med Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Svenska Jägarförbundet. Det är utvalda jägare som kommer att få verkställa avlivningen på ett sätt som skrämmer och stressar vildsvinen så lite som möjligt.
Om de olika faserna i arbetet med att bekämpa afrikansk svinpest kan du läsa under rubriken Bekämpningsarbetets faser, Jordbruksverkets roll och de två första månaderna efter utbrottet.
Karta över den smittade zonen
Kartan över den smittade zonen kan du med hjälp av en navigeringsapp läsa in i din telefon och då kan du se om du befinner dig innanför zonen. Gränsen för den smittade zonen följer vägar.
Det finns många skyltar uppsatta som visar var den smittade zonen börjar, till exempel vid vägar. Men även om det inte finns skyltar måste du ha koll på var gränsen går och vilka restriktioner som gäller.
Området runt de smittade vildsvinen stängslas in
Jordbruksverket har beslutat att stängsla in en del av den smittade zonen där de smittade vildsvinen har hittats.
På kartan kan du se den smittade zonen och beslutade sträckor som ska stängslas.
Det här gäller för stängslet
Alla sträckor som ska stängslas är nu beslutade. Trafikverket har fått i uppdrag att sätta upp stängslet och har redan påbörjat jobbet. De prioriterar de sträckor där vi bedömer att riskerna för att vildsvinen tar sig ut är som störst.
Syftet med stängslet är att minska risken för att vildsvin som bär på smitta ska lämna området och sprida smittan. Stängslet minskar också risken för att friska vildsvin tar sig in i området. I länder som har lyckats utrota smittan har stängsling varit effektivt.
Så placeras och utformas stängslet
Stängslet placeras där det bedöms vara mest effektivt utifrån hur vildsvinen rör sig och där det har minsta möjliga inverkan för de som bor och verkar i området.
Där det är möjligt används befintliga viltstängsel, vattendrag och vägar. Vid behov repareras viltstängslen. De kommer också att behöva förstärkas med en ”kjol” av så kallat Gunnebonät. Gunnebonätet går en bit upp på viltstängslet men ligger också utmed marken så att vildsvinen inte kan böka sig under. Där det behövs kommer nätet att förankras i marken med jordankare eller genom att grus läggs på.
Det nya stängslet kommer att vara ett knutet metallnät med stolpar och det kommer att vara drygt en meter högt. Om det kommer väldigt mycket snö finns det möjlighet att komplettera med mer nät i höjdled eller en eltråd som sätts högst upp på stängslet.
Stängslet kommer att kontrolleras regelbundet. Om skador upptäcks så åtgärdas de omgående. Om du själv upptäcker skador så kan du rapportera det via vårt formulär.
Öppningar där det finns behov
Det kommer att vara öppningar i stängslet där det finns behov av det. Det kan till exempel vara öppningar för vägar och järnvägar, och öppningar som behövs för att man ska kunna sköta djur och jordbruksmark på ett effektivt sätt.
Stängslet kommer inte att korsa större vägar, till exempel landsväg 664. I stället kommer stängslet att dras utmed båda sidor av vägen, cirka 150 meter. Då skapas en ”tratt” som ska motverka att vildsvinen tar sig in i och ut ur området. Det är en vedertagen metod både nationellt och internationellt.
På de mindre vägarna kommer det att vara grindar som måste öppnas varje gång man åker igenom. Den som använder grinden ansvarar för att stänga den. Det kommer att finnas skyltar på grindarna där det står att de ska hållas stängda.
Vi tittar på olika lösningar som möjliggör att grinden stängs automatiskt (dock inte för grindar vid väg), grindar med magnetlåsning, grindar med larm och så vidare.
Om du är markägare och det ska sättas upp stängsel på din mark, så har du möjlighet att påverka var grindarna ska placeras. Vi måste dock ställa behovet av antalet grindar mot kostnaderna, och säkerställa att smittskyddet blir tillräckligt bra. När stängslet väl är på plats kommer vi att se över placeringen av grindarna så att de fungerar ändamålsenligt. Om det uppstår nya behov kan placeringen av grindarna ändras.
Stängslet är utformat i samråd med experter på viltekologi för att säkerställa att andra djur påverkas så lite som möjligt. Andra klövdjur, såsom älg och rådjur, kan ta sig över stängslet. Och skulle det visa sig att vi behöver skapa passager för annat vilt, såsom grävlingar, så kan dessa konstrueras i efterhand. Viltpassager i det befintliga viltstängslet kommer att stängas.
Snöröjning vid stängslet
När Trafikverket sätter upp stängslet ser man till att det är möjligt att röja snö där det kan behövas. På vissa sträckor där man har varit tvungen att placera stängslet väldigt nära vägbanan har man haft entreprenörer med på plats för att kunna säkerställa att snöröjningen kommer att fungera på ett bra sätt.
Om det blir väldigt mycket snö på ”trånga sträckor” kan man behöva köra bort snö. Risken bedöms dock vara liten med tanke på snömängden de senaste åren. Det ska också ställas mot kostnaden för att röja och hugga sträckan för att få mer plats mellan vägbana och stängsel.
När det gäller grindar över anlagd väg så är det den som ansvarar för snöröjningen av vägen som ska se till att det går att öppna och stänga grindarna.
När det gäller grindar på andra platser så är det den som vill använda grinden som får se till att skotta bort snön så att grinden går att öppna och stänga. Det går inte att ringa någon som kommer ut och skottar.
Det här händer när stängslingen är klar
Det är svårt att säga när stängslingen är klar eftersom det beror på flera olika faktorer, såsom markförhållanden och ledningar i mark, men troligtvis någon gång i november. Stängslet kommer sedan att behöva kontrolleras och underhållas men det är inte beslutat vem som ska ansvara för det.
När området är instängslat så börjar vi avliva vildsvin.
Samma restriktioner gäller tillsvidare både innanför och utanför stängslet
Beroende på hur läget utvecklar sig, och vilka fynd av vildsvin som görs på båda sidor av stängslet, så kan det längre fram komma att bli olika restriktioner innanför respektive utanför stängslet. Men det är för tidigt att säga något nu. Tillsvidare gäller därför samma restriktioner både innanför och utanför stängslet.
Stängslet blir kvar så länge det behövs
Vi befinner oss i den inledande fasen av smittbekämpningen och det är därför svårt att i dagsläget uttala sig om hur länge stängslet kommer att vara kvar. Det beror på hur smittläget utvecklar sig och hur bekämpningen fortskrider. Stängslet kommer att stå kvar så länge det finns risk för smitta i området.
Jordbruksverket ansvarar för att stängslet tas bort sedan när det är dags.
Rättslig grund för beslutet om stängsling
Jordbruksverket är som behörig myndighet skyldig att vidta åtgärder för att bekämpa smittan.¹ Beslutet om stängsling har vi fattat med stöd av 8 § epizootilagen och 4 § epizootiförordningen. Vi behöver inget godkännande av markägarna. Beslutet bygger inte på frivillighet och det gäller omgående. Men vi har varit måna om att informera alla markägare och om möjligt tillmötesgå eventuella önskemål om sträckning, grindar och så vidare. Beslutet kan överklagas.
1. EU:s genomförandeförordning (EU) 2023/594 och EU:s delegerade förordning (EU) 2020/687).
Rapportera skador på stängslet
Om du ser att stängslet är skadat kan du rapportera detta till Jordbruksverket.
Påträffade smittade vildsvin
Om du vill se hur många vildsvin som konstaterats smittade, och platserna där de påträffats, så finns det en karta på Statens veterinärmedicinska anstalts (SVA) webbplats.
Fakta om den smittade zonen
Ämne | Fakta |
|---|---|
| Områdets storlek | 1 000 km² |
| Berörda län och kommuner | Västmanlands län: Fagersta, Norberg, Skinnskatteberg, Surahammar, Västerås och Sala Dalarnas län: Smedjebacken och Avesta |
| Jordbruksareal | 6 000 hektar |
| Lantbrukare som har sökt jordbrukarstöd | 200 |
Företag enligt | 1 500 |
| Fastighetsägare (markägare) | 5 000 (uppskattat värde) |
| Boende | 22 000 |
Kartans filformat
Kartan på denna sida är i formatet geospatial PDF vilket gör det möjligt att läsa in den i till exempel Adobe Acrobat, Adobe Reader, Avenza PDF Maps, Global Mapper eller andra liknande produkter.
Du kan till exempel läsa in kartan i din telefon och därmed enkelt använda telefonens navigeringsmöjligheter för att se om du befinner dig innanför restriktionszonen.
Det är även möjligt för mer kompetenta GIS-programvaror såsom ArcGIS, Qgis eller motsvarande att läsa in filen som ett georefererat raster.
Support för externa programvaror och hur de används lämnas av respektive tillverkare.
För dig som använder GIS-användare och vill lägga till den smittade zonen i en programvara för GIS finns kartlagret i shapeformat SWEREF 99 TM.
Restriktioner i den smittade zonen
Alla aktiviteter där människor eller fordon är i skog och mark är förbjudna. Det gäller även sportevenemang, sammankomster och offentliga tillställningar.
Anledningen till förbudet är att vildsvinen inte ska störas så att de rör sig ut ur zonen och därmed sprider smittan vidare till andra områden. Människor får inte heller sprida smitta vidare via skor, redskap med mera.
I den smittade zonen får du vara
- inne i tätorten
- inom en markerad tomtgräns
- på en anlagd väg
- på bana som är skyltad som gångbana eller cykelbana med en rund blå skylt
- på en etablerad tävlingsbana
- i grönområden i tätbebyggda områden så som parker, grönytor och strandpromenader.
Det här är en anlagd väg
Jordbruksverket definierar anlagd väg så här: En allmän väg är alltid en anlagd väg. Andra vägar är anlagd väg om vägen är avsedd för biltrafik, till exempel om den är belagd med material som asfalt eller grus, eller om den leder till en bostad.
En skogsbilväg som du skulle kunna köra bil på, men som inte är avsedd för att användas för biltrafik, är inte en anlagd väg. Om du ska använda sådana vägar måste du ansöka om undantag hos Jordbruksverket. Läs mer under rubriken Möjligt att söka undantag från restriktionerna.
Det här är en etablerad tävlingsbana
En etablerad tävlingsbana är
- ett sammanhängande område
- med ett underhållet ytskikt
- som permanent är avsett för och som regelbundet används för idrottsträning eller tävling.
Med underhållet ytskikt avses till exempel en klippt gräsmatta, eller en flisbelagd, sandad eller grusad bana.
I begreppet etablerad tävlingsbana ingår inte belagda slingor i skog och mark som till exempel elljusspår, mountainbikespår och endurospår. I begreppet ingår inte heller ridstigar, leder eller skidspår som går över åkrar, ängar, betesmark eller i skogsmark.
Skodon och utrustning som har använts på den etablerade tävlingsbanan och som har vidrört marken, ska tvättas med vatten, borste och diskmedel eller såpa, så att de blir rena från all synlig smuts. Rengöringen ska ske innan du lämnar tävlingsbanan.
Vi håller just nu på att se över om de etablerade tävlingsbanorna som har återkommande problem med vildsvin kan behöva vidta fler åtgärder för att ytterligare minimera riskerna.
Exempel på förbjudna aktiviteter
Exempel på aktiviteter som är förbjudna:
- alla typer av jakt på vilt
- alla typer av skogsbruk
- svamp- och bärplockning
- skogspromenader utanför anlagd väg
- bad på badplats som inte kan nås via anlagd väg
- rid- och körtävling med häst i skog och mark
- orienteringstävling, hundtävling och motortävling i skog och mark
- gårdsauktion där redskap och liknande ställs ut på vallar
- guidad natur- och kulturvandring i skog och mark.
Det är också förbjudet att släppa hundar lösa i skog och mark och att ha grisar inom zonen.
Exempel på tillåtna aktiviteter
Exempel på aktiviteter som är tillåtna:
- Den som brukar jordbruksmark och den som håller djur på bete får bruka marken och sköta djuren (gäller också för anställda och annan anlitad personal). Varje gång en person har varit ute och arbetat i markerna ska skodon och utrustning som har varit i kontakt med marken rengöras noggrant innan de lämnar anläggningen.
- Djurhälsopersonal, till exempel legitimerade veterinärer, får behandla akut sjuka djur som inte kan flyttas från till exempel betesmark. Varje gång en person har varit ute och arbetat i markerna ska skodon och utrustning som har varit i kontakt med marken rengöras noggrant.
- Skötsel av bisamhällen som finns i direkt anslutning till åker, betesmark, anlagd väg eller markerad tomtgräns. Varje gång du har varit ute och arbetat ska skodon och utrustning som har varit i kontakt med marken rengöras noggrant.
- Aktiviteter i en privatpersons trädgård.
- Aktiviteter på etablerad tävlingsbana. Skodon och utrustning som har varit i kontakt med marken ska rengöras noggrant efter utförd aktivitet.
- Bad på allmän badplats eller bad från till exempel båt eller brygga dit man kan ta sig genom att använda anlagda vägar.
- Fiske från båt eller brygga dit man kan ta sig genom att använda anlagda vägar.
- Besök på gårdsbutiker, kaféer, muséer, campingar, stugbyar och andra företag i besöksnäringen där du inte vistas ute i skog och mark.
- Smittskyddsavlivning, eftersök och åtling, som sker på uppdrag av Jordbruksverket, samt skyddsjakt enligt paragraf 28 i jaktförordningen. De som deltar på uppdrag av Jordbruksverket har en speciell utbildning i biosäkerhet eller motsvarande kunskaper. De är också godkända av Jordbruksverket för att få vara i området när de har uppdrag.
- Eftersök av trafikskadat vilt samt personal som hanterar vilt som skadats av tåg. De har fått instruktioner av Jordbruksverket om vad som gäller.
- Stängsling som sker under ledning av Jordbruksverket får utföras av särskild personal inom den smittade zonen, det gäller även underhåll av dessa stängsel. De har fått instruktioner av Jordbruksverket om vad som gäller.
Vi ser hela tiden över restriktionerna
Vi förstår att restriktionerna upplevs som besvärliga. Vi inför därför bara restriktioner där det verkligen behövs för att hindra smittspridning och försöker samtidigt se till att de medför så lite begränsningar som möjligt i din vardag.
Vi ser hela tiden över restriktionerna och så fort de förändras så meddelar vi det.
Möjligt att söka undantag från restriktionerna
Du kan söka undantag från vissa av restriktionerna om det finns särskilda skäl. Det kan till exempel vara aktuellt när du ska göra underhållsarbete inom vatten, el och tele, eller ska frakta ut virke eller spannmål som du inte själv kan lagra.
Du söker undantag i vår e‑tjänst. Vi prövar varje ansökan individuellt och väger då risken för smittspridning mot hur viktigt det är att aktiviteten genomförs, alltså vilka konsekvenser det blir om vi inte beviljar ansökan.
Så här hanterar vi din ansökan om undantag
När vi har fått in din ansökan via vår e-tjänst, får du en bekräftelse till din e-post.
Vi förstår behovet av en snabb handläggning, men eftersom varje ärende bedöms individuellt är det svårt att uppskatta en generell handläggningstid.
Beslutet skickas till din e-post.
Kontroll av att restriktionerna följs
Jordbruksverkets personal kommer att besöka den smittade zonen regelbundet för att kontrollera att restriktionerna följs inom hela området.
Om du har sökt och fått undantag från restriktionerna ska du kunna visa upp ditt beslut vid en kontroll.
Om du inte följer restriktionerna kan du få böter. Om du, ditt företag eller din organisation inte följer villkoren i det beviljade undantaget kan vi dra in det.
Fordon, maskiner och redskap som använts i den smittade zonen
Fordon, maskiner och redskap som använts i lantbruk, skogsbruk och vid djurhållning i den smittade zonen måste rengöras och desinficeras för att få flyttas ut ur den smittade zonen. Detsamma gäller för fordon, maskiner och redskap som använts för arbete och underhåll på en etablerad tävlingsbana. Kravet på rengöring gäller alltså fordon, maskiner och redskap som använts i skog och mark utanför anlagd väg.
Så här ska du rengöra och desinficera
Maskinerna, fordonen och redskapen ska helst rengöras och desinficeras på en hårdgjord yta eller på en spolplatta. Detta bör ske i anslutning till platsen där de använts, så att inte jord med mera förs ut på anlagd väg och sprids vidare. Om det inte är möjligt att rengöra dem på platsen där de använts, kan maskiner, fordon och redskap behöva köras eller tas till annan plats inom den smittade zonen, såsom en tvätthall. I dessa fall kan en grovrengöring av maskinen, fordonet eller redskapet vara lämplig innan du kör ut på en anlagd väg för att inte stora mängder jord, lera, med mera sprids ut på vägen.
Den här rutinen ska följas:
- Kontrollera först med tillverkaren för att säkerställa att rengöringen eller desinfektionen inte kan orsaka några skador på maskinen, fordonet eller redskapet.
- Damm, foderrester, jordklumpar och annat som fastnat i maskinens mekanism avlägsnas, helst torrt med tryckluft.
- Noggrann mekanisk rengöring av de delar som varit i kontakt med marken. Dessa delar ska vara synligt rena från jord och smuts efter rengöringen. Om högtryckstvätt eller hetvattentvätt används ska hela maskinen, fordonet och redskapet tvättas eftersom högtryckstvätt kan sprida eventuella smittämnen via droppar i luften.
- Spraya med ett desinfektionsmedel som är verksamt mot afrikansk svinpest, till exempel Parvocide, Virkon eller annat varumärke med motsvarande egenskaper. Spraya framför allt däck och hjulhus samt delar som varit i direkt kontakt med jord. Vissa desinfektionsmedel behöver sköljas av. Samtliga desinfektionsmedel ska användas enligt instruktion från tillverkaren. Det finns också krav som både du som arbetstagare och arbetsgivare ska följa. Mer information om kemiska arbetsmiljörisker och personlig skyddsutrustning finns hos arbetsmiljöverket.
När det är kallt ute
Vid kallt väder kan rengöringen behöva anpassas på vissa punkter. Jord, lera med mera kan till exempel frysa fast och då måste detta tinas upp innan det kan avlägsnas. Detta kan du göra med en hetvattentvätt eller genom att du rengör i en uppvärmd tvätthall. Desinfektionsmedel kan också bete sig annorlunda vid kallt väder. Det kan behövas en annan koncentration och vissa desinfektionsmedel kan bli helt verkningslösa. Kontrollera därför med tillverkaren vad som gäller vid minusgrader.
Alternativ till rengöring
Om du inte har möjlighet att rengöra maskiner, fordon och redskap kan du låta dem stå oanvända i två veckor innan du för ut dem från den smittade zonen. De måste då placeras på annan plats än i skog och mark, till exempel på en hårdgjord yta som en gårdsplan eller en parkering. Börja med att grovrengöra dem så att större klumpar av jord, lera med mera avlägsnas. Sedan låter du dem stå i två veckor.
Ekonomisk ersättning till djurägare, växtodlare, jägare och andra företag och verksamheter
Ersättning till djurägare och växtodlare
Vid ett sjukdomsutbrott där Jordbruksverket ingriper och fattar beslut om olika åtgärder, restriktioner och krav kan du som är lantbrukare som har djur eller växtodling ha rätt till ersättning. Det gäller kostnader och förluster som uppstått på grund av beslut som Jordbruksverket har fattat i samband med utbrott.
Ersättning till andra företag och verksamheter
Andra företag och verksamheter som är direkt drabbade av restriktionerna som vi har infört kan söka ersättning. Du kan vara direkt drabbad om du
- äger mark eller andra tillgångar som till exempel fordon och maskiner
- har en nyttjanderätt som kan jämföras med att äga, till exempel ett arrendeavtal.
Du ska också, på grund av restriktionerna, haft
- kostnader för sanering
- produktionsbortfall
- annan inkomstförlust.
Ersättning till jägare och andra som deltar i sökandet
Det här gäller de jägare och andra personer som ingår i det organiserade arbetet med att söka igenom den smittade zonen efter vildsvin och som har gått en utbildning på plats. Utbildningen handlar om biosäkerhet och hålls av Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) eller den operativa ledningscentralen (OLC). Du som deltar i det organiserade arbetet med att söka efter vildsvin är försäkrad genom Jordbruksverket.
Du får ersättning för ditt arbete med 300 kronor per timme högst 8 timmar per dag. Du kan också få ersättning för resor och logi. All ersättning betalas ut retroaktivt.
Du måste söka ersättningen inom 6 månader från den dag då du påbörjade arbetet.
Så här söker du ersättningen
I samband med att du går utbildningen om biosäkerhet får du också veta hur du söker ersättningen.
Lantbruk i och utanför den smittade zonen
Restriktionerna i den smittade zonen påverkar dig som lantbrukare både när det gäller djur och växtodling. Det kan också påverka dig som har djur utanför zonen och som till exempel köper foder som är skördat i den smittade zonen. Och om du har grisar kanske du ska tänka lite extra på att arbeta förebyggande.
Du får sköta jordbruksmark och djur
Du får inte vara i skogen, men den som brukar jordbruksmark och den som håller djur på bete får bruka marken och sköta djuren, vilket också gäller för anställda och annan anlitad personal. Det är också tillåtet för djurhälsopersonal, till exempel veterinärer, att behandla akut sjuka djur som inte kan flyttas från till exempel en betesmark.
Varje gång du eller någon annan har varit ute och arbetat i markerna ska skodon och utrustning som varit i kontakt med marken rengöras innan de lämnar anläggningen.
Om du har andra djurslag än gris, till exempel nötkreatur eller får
Flytta djur
Det finns inga restriktioner för att flytta andra djur än grisar i den smittade zonen. Det gäller även djur som går på bete.
Slaktdjur
Det finns inget som hindrar att du skickar djur till slakt från den smittade zonen. Det är tillåtet att hämta djur så länge man kör på en anlagd väg.
Om du har bin
Om du har bisamhällen och dessa finns på tomtmark inom den smittade zonen får du sköta dem som vanligt. Du kan också sköta bisamhällen som finns i direkt anslutning till åker, betesmark, anlagd väg eller markerad tomtgräns. Däremot får du inte sköta bisamhällen som finns på andra platser i den smittade zonen. För att göra det måste du söka undantag hos Jordbruksverket. Du söker undantaget i vår e-tjänst.
Du får föra ut honung, vax och andra produkter från din biodling från den smittade zonen så länge du följer restriktionerna.
Utrustning som du har använt inom den smittade zonen ska du rengöra enligt de krav som finns. Läs mer under rubriken Fordon, maskiner och redskap som använts i den smittade zonen.
Om du har haft kostnader och förluster på grund av de restriktioner som finns kan du söka ersättning.
Om du har tamgrisar i närheten av den smittade zonen
Provtagning av tamgrisar
I dagsläget ser vi inte några tecken på att smittan har spridit sig från den smittade zonen. Men för att ytterligare säkerställa detta förstärks övervakningen även utanför den smittade zonen. Detta är viktigt och värdefullt för ju mer vi kan bekräfta att smittan inte har spridit sig utanför den smittade zonen, desto säkrare kan vi vara på att vi på ett korrekt sätt har identifierat smittans utbredning.
Som en del i övervakningen inför vi provtagning av tamgrisar i kranskommunerna till den smittade zonen. De berörda kommunerna är Avesta, Norberg, Sala, Skinnskatteberg, Smedjebacken. Surahammar och Västerås.
I de större besättningarna kommer döda grisar att provtas regelbundet. Även i de mindre besättningarna kommer döda grisar att provtas som en del i övervakningen, efter att djurägaren har rapporterat till sin veterinär. Vi uppmanar också alla som håller grisar att kontakta en veterinär om grisarna visar tecken på en allvarlig smittsam sjukdom.
Övervakningen kostar inte något för djurägaren. Det är Jordbruksverket som betalar provtagning och analyser.
Det är viktigt att du arbetar förebyggande
Du som har en mindre besättning kommer att få ett brev av oss med rekommendationer om vad du kan göra för att undvika att dina djur smittas av afrikansk svinpest. Det handlar bland annat om att vara noga med hygienen och tvätta händerna och byta kläder och skor före och efter att du hanterar grisar. Men även att se till att djuren inte får äta matrester, och inte kan ha kontakt med vildsvin.
Du som har en större besättning kommer också att få ett brev om förebyggande arbete.
Vi kommer även att uppdatera vår webbplats med mer information om vad du kan göra för att förhindra att dina grisar blir smittade av afrikansk svinpest.
Om du har grisar i övriga landet (utanför den smittade zonen)
Du som har grisar utanför den smittade zonen bör fortsätta att tänka på att arbeta förebyggande och skydda din grisbesättning både mot direkt och indirekt kontakt med vildsvin. Förutom djuren gäller det också att foder och strö bör förvaras på ett säkert sätt så att vildsvin inte kan komma i kontakt med det.
Du ska se till att din anläggning är registrerad i anläggningsregistret och att det finns uppgifter om de grisar du har. Då är du garanterad att få den information som vi kan skicka till registrerade djurhållare.
Om Jordbruksverket misstänker afrikansk svinpest
När vi har en misstanke om afrikansk svinpest eller någon annan allvarlig smittsam sjukdom i en djurbesättning så inför vi restriktioner på gården. Restriktionerna innebär bland annat att inga grisar får flyttas från gården. Det gör vi för att minska risken för smittspridning om det skulle visa sig att grisen är smittad.
När vi har en misstanke om afrikansk svinpest innebär det inte att vi tror att provsvaret kommer att vara positivt. Det innebär endast att vi inte med säkerhet kan utesluta sjukdomen utan att först ta prov.
Om en provtagen gris utanför den smittade zonen skulle visa sig vara positiv för afrikansk svinpest, kommer myndigheterna skyndsamt att kontakta den drabbade djurägaren och även gå ut med information till allmänheten.
Jordbruksverket utreder även misstankar hos vildsvin, till exempel om flera döda vildsvin hittas på samma plats.
Rengör fordon, maskiner och redskap
Du måste rengöra alla fordon, maskiner och redskap som du har använt i den smittade zonen enligt Jordbruksverkets instruktioner. Se under rubriken Fordon, maskiner och redskap som använts i den smittade zonen.
Du kan ha rätt till ersättning
Du som är lantbrukare och har växtodling eller djur kan ha rätt till ekonomisk ersättning. Det gäller även dig som är biodlare. Läs mer under rubriken Ekonomisk ersättning till djurägare, växtodlare, jägare och andra företag och verksamheter.
Lantbrukare som har fått beslut om att de inte får skörda spannmål inom zonen
Det finns lantbrukare som har fått ett beslut från Jordbruksverket att de ska låta oskördad spannmålen stå kvar på åkern. Anledningen är att det minskar risken för att vildsvin som eventuellt är smittade rör sig ut ur den smittade zonen i jakt på mat. Om du har fått ett sådant beslut kan du söka ersättning för den spannmål som du inte får skörda. Du söker ersättning på samma sätt som djurägare söker ersättning.
Om du har sökt jordbrukarstöd eller investeringsstöd
Det är inte aktuellt med några generella regellättnader i den smittade zonen. Men det finns möjlighet att hävda force majeure eller att ansöka om undantag från vissa regler.
Om du inte kan uppfylla stödregler eller grundvillkor på grund av restriktionerna kan du hävda force majeure. Det måste du i så fall göra skriftligt till din länsstyrelse inom 15 arbetsdagar efter att du upptäcker att du inte kan uppfylla stödreglerna eller grundvillkoren.
När det gäller grundvillkoren finns även en möjlighet att inte få avdrag för en grundvillkorsöverträdelse om överträdelsen beror på ett beslut som fattats av en myndighet. Du ska då uppmärksamma länsstyrelsen på att den konstaterade överträdelsen beror på myndighetens beslut.
När det gäller miljöersättning till betesmarker och slåtterängar och miljöersättning till fäbodar kan du efter beslut enligt epizootilagen få undantag från
- förbudet mot att utföra åtgärder som riskerar att skada landskapselement samt natur- och kulturvärden på marken
- kravet på bete/kravet på betestryck.
Du behöver inte hävda force majeure i det här fallet.
Det finns fler möjligheter att slippa avdrag på stöden på grund av Jordbruksverkets beslut om en smittad zon och restriktioner. Kontakta länsstyrelsen om du har frågor om detta.
Foder, strö samt grödor som ska användas till livsmedel
Du måste lagra dina grödor innan du får föra ut dem ur den smittade zonen. Vissa grödor får du inte föra ut alls. Om du inte har möjlighet att lagra kan du söka undantag.
Lagringstider för grödor som ska användas till foder och strö
Det här gäller för foder och strö från den smittade zonen.
- Grönfoder, till exempel färskt gräs och färskt vallfoder, får du inte föra ut ur den smittade zonen.
- Grovfoder, till exempel hö, halm, ensilage inklusive ensilage av majs, som är skördat i den smittade zonen ska du lagra på ett sätt som säkerställer att vildsvin inte kan komma i kontakt med det. Du ska lagra grovfoder i minst 3 månader innan det får lämna zonen.
- Strö, till exempel halm eller torv, som är skördat eller brutet i den smittade zonen ska du lagra på ett sätt som säkerställer att vildsvin inte kan komma i kontakt med det. Du ska lagra strö i minst 3 månader innan det får lämna zonen.
- Spannmål, till exempel havre, vete och majs, som är skördad i den smittade zonen ska du lagra på ett sätt som säkerställer att vildsvin inte kan komma i kontakt med grödorna. Du ska lagra spannmål i minst 1 månad innan det får lämna zonen.
- Baljväxter, till exempel åkerbönor och ärtor samt oljeväxter, till exempel raps, som är skördade i den smittade zonen ska du lagra på ett sätt som säkerställer att vildsvin inte kan komma i kontakt med grödorna. Du ska lagra baljväxter och oljeväxter i minst 1 månad innan de får lämna zonen.
- Rotfrukter och potatis som är skördade i den smittade zonen ska du lagra på ett sätt som säkerställer att vildsvin inte kan komma i kontakt med dem. Du ska lagra rotfrukter och potatis i minst 1 månad innan de får lämna zonen. Det gäller såväl otvättade som tvättade grödor.
Om du lagrar grovfoder i inplastade rundbalar på åker
Om balen är hel efter 3 månaders lagring anses fodret uppfylla kraven. Men om balen efter 3 månaders lagring skulle vara lerig eller jordig, eller om du misstänker att den har vildsvinsavföring på sig, behöver du rengöra den innan den förs ut ur zonen. I stället för att rengöra den kan den även lagras i 2 veckor. Lagringen måste då ske på ett sådant sätt att vildsvin inte kommer åt den, till exempel på en traktorkärra.
Lagringstider för grödor som ska användas till livsmedel
Det här gäller för grödor som kommer från den smittade zonen.
- Spannmål, till exempel havre, vete och majs, som är skördad i den smittade zonen ska du lagra på ett sätt som säkerställer att vildsvin inte kan komma i kontakt med det. Du ska lagra spannmålet i minst 1 månad innan det får lämna zonen.
- Baljväxter, till exempel åkerbönor och ärtor samt oljeväxter, till exempel raps, som är skördade i den smittade zonen ska du lagra på ett sätt som säkerställer att vildsvin inte kan komma i kontakt med grödorna. Du ska lagra baljväxter och oljeväxter i minst 1 månad innan de får lämna zonen.
- Tvättade rotfrukter och potatis som är skördade i den smittade zonen får lämna zonen.
- Otvättade rotfrukter och potatis ska du däremot lagra i minst 1 månad innan de får lämna zonen. Du ska lagra dem på ett sätt som säkerställer att vildsvin inte kan komma i kontakt med dem. Du ska lagra rotfrukter och potatis i minst 1 månad innan de får lämna zonen.
- Frukt, bär och grönsaker (som inte nämns ovan) bedöms inte utgöra någon risk och du får därför föra ut dem ur den smittade zonen.
Riskfritt att ge foder från den smittade zonen när det har lagrats enligt kraven
När du har lagrat foder från den smittade zonen enligt kraven är eventuell smitta borta och ditt foder går att använda precis som vanligt utanför den smittade zonen. Läs mer under rubriken Krav på lagring för att få föra ut grödor ur den smittade zonen.
Till djur i den smittade zonen kan du ge foder utan att lagra fodret först. Det gäller dock inte grisar.
Tillåtet att ta in foder till den smittade zonen
Det går bra att ta in foder till den smittade zonen. Men om du ska importera foder från ett land där afrikansk svinpest förekommer är det några saker du behöver tänka på.
Import av foder och strö från länder där afrikansk svinpest förekommer
Undvik om möjligt att föra in strö, grovfoder och spannmål till alla djur från länder där afrikansk svinpest förekommer.
Om du måste köpa in strö, grovfoder eller spannmål från ett land där afrikansk svinpest förekommer bör du först lagra materialet på en vildsvinssäkrad plats före användning eller vidareförmedling. Strö och grovfoder bör lagras i 3 månader och spannmål bör lagras i 1 månad.
Om du har köpt grovfoder eller halm från ett land där afrikansk svinpest förekommer och du hittar rester av djurkroppar i fodret som inte kan uteslutas vara från vildsvin eller tamgris ska du kontakta Jordbruksverket.
Skogsbruk i den smittade zonen
Restriktionerna i den smittade zonen innebär att man inte får vistas i skogen, vilket även omfattar skogsbruksåtgärder såsom avverkning, gallring, röjning, plantering och så vidare.
Detta är tillåtet i den smittade zonen:
- Skogsmaskiner och timmerbilar får köra på anlagd väg, in i området, genom området och till industri som sågverk vid anlagd väg.
- Det är tillåtet med underhåll av anlagd väg, så länge du håller dig på vägen. Att snöskotta, grusa och sladda en anlagd väg är tillåtet. Underhåll som dikning eller att anlägga en vägtrumma är inte tillåtet.
Andra skogsbruksåtgärder är inte tillåtna i den smittade zonen.
Om det finns särskilda skäl som till exempel att frakta ut virke, kan du söka undantag.
Använda och flyttade maskiner
Fordon och maskiner som har använts i skogsbruk i den smittade zonen måste rengöras och desinficeras enligt Jordbruksverkets instruktioner för att få flyttas ut ur den smittade zonen.
Maskiner som redan är flyttade från zonen och maskiner som befunnit sig i zonen efter 1 augusti 2023 ska rapporteras till Jordbruksverket. Då ska du också rapportera vilket datum som maskinerna flyttades från zonen.
Jakt i och utanför den smittade zonen
All typ av jakt är förbjuden i den smittade zonen. Det är i nuläget oklart hur länge jaktförbudet inom den smittade zonen kommer att finnas kvar. Vi kommer sannolikt i ett senare skede att kunna tillåta vissa typer av jakt för att minimera skador på skog och gröda.
För jägare som inte har varit i den smittade zonen eller utomlands i ett smittat land finns inte några restriktioner för att jaga på mark som ligger utanför den smittade zonen. Men det kan vara bra att tänka på att om du behöver rengöra utrustning ska du rengöra den mekaniskt med vatten och diskmedel eller såpa och vara noga med att skodonen är rena. Att använda desinfektionsmedel på smutsig utrustning hjälper inte.
Jägare som sökt efter vildsvinskadaver i den smittade zonen och följt reglerna för rengöring kan jaga utanför zonen
Jägare som sökt efter döda vildsvin i den smittade zonen har fått noggranna smittskyddsinstruktioner om hur de ska rengöra sig själva, sina kläder och sin utrustning efter varje pass. Instruktionen innefattar noggrann rengöring av kläder, stövlar och utrustning. Kläder och utrustning som inte kan tvättas i maskin eller för hand ska värmebehandlas i 60 grader, till exempel i en bastu. Om man följer detta finns ingen ökad smittrisk från dessa personer jämfört med andra jägare och de kan därför delta i jakt utanför den smittade zonen.
Hundar från den smittade zonen kan vara med i arrangemang utanför den smittade zonen om man har följt reglerna
Det finns ett generellt förbud mot att rasta hundar i skog och mark utanför anlagda vägar i den smittade zonen.
För hundar som inte varit i skog och mark finns inget krav på rengöring om de ska ut ur den smittade zonen, men om du vill vara extra försiktig kan du tvätta hundens tassar. Hundarna kan vara med i olika arrangemang utanför den smittade zonen tillsammans med andra hundar.
Hundar som deltagit i sökandet i den smittade zonen ska badas med schampo och deras utrustning ska tvättas enligt de instruktioner som finns. Då finns det ingen ökad smittrisk och hundarna kan vara med i arrangemang utanför den smittade zonen tillsammans med andra hundar.
Om du jagar i närområdet utanför den smittade zonen måste du se till att din hund inte driver i den smittade zonen
Om du jagar med hund i närområdet utanför den smittade zonen måste du försöka använda vetskapen om hur din hund driver, tillsammans med kunskap om var gränsen till den smittade zonen går så att du med så stor säkerhet som möjligt ser till att hunden inte driver i den smittade zonen.
Huvudskälet till detta är att hunden kan stöta ut smittade vildsvin ut från zonen till din eller någon annans jaktmark, vilket är mycket negativt både för jaktlaget och nationellt.
Det här gäller för att åtla och utfodra vilt
Oavsett var i landet du befinner dig ska du använda foder som är säkert ur smittsynpunkt när det bland annat gäller afrikansk svinpest. Om du använder foder som kommer från andra länder finns det regler som du måste följa och från vissa länder utanför EU är det förbjudet att ta in foder.
Att åtla och utfodra djur inom den smittade zonen
Inom den smittade zonen är det bara de jägare som har gått Jordbruksverkets utbildning i biosäkerhet som får utfodra djur. Vi uppmanar de som har gjort detta att fortsätta att utfodra vildsvin, för att vildsvinen ska stanna kvar inom området.
Hjälp till att ta prover om du jagar vildsvin i närheten av den smittade zonen
I dagsläget ser Jordbruksverket inga tecken på att smittan har spridit sig från den smittade zonen. För att ytterligare säkerställa detta förstärks övervakningen även utanför den smittade zonen. Detta är viktigt och värdefullt för ju mer vi kan bekräfta att smittan inte har spridit sig utanför den smittade zonen, desto säkrare kan vi vara på att vi på ett korrekt sätt har identifierat smittans utbredning.
Som en del i denna övervakning ber vi dig som jagar vildsvin att ta prover från fällda vildsvin i kommunerna Avesta, Norberg, Sala, Skinnskatteberg, Smedjebacken, Surahammar och Västerås. Det är helt frivilligt att ta och skicka in prover. Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, har skickat ut provtagningspaket och instruktioner till Svenska jägareförbundet i Västmanland. Du kan också beställa provtagningspaket direkt från SVA. Du betalar inte något för provtagningspaket och analyser.
Eftersök av skadade älgar inom den smittade zonen
De som genomför eftersök i den smittade zonen måste ha gått en biosäkerhetsutbildning som är godkänd av Jordbruksverket, De som gör eftersöket ska också kontakta Jordbruksverkets tjänsteman i beredskap (TiB) för att få ett undantag för att vistas i skog och mark i den smittade zonen (hanteringen av dessa undantag är snabb). Eftersök av skadade djur i den smittade zonen ska skötas av den som har jakten på den aktuella marken i den smittade zonen där djuret har gått in.
Vid trafikeftersök såväl som jaktligt eftersök gäller att djuret tillfaller jakträttshavaren på den mark där djuret påträffas dött eller fälls. Så om ett skadat djur går in i den smittade zonen och fälls där är det jakträttshavaren i zonen som får ta hand om köttet. Hen ska då ha gått en biosäkerhetsutbildning som är godkänd av Jordbruksverket och kontakta Jordbruksverkets tjänsteman i beredskap.
De eventuella fordon som används ute i skog och mark behöver sedan rengöras enligt Jordbruksverkets instruktion. Om du använder till exempel en traktorskopa ska du förutom däcken också rengöra skopan. Se rubriken: Fordon, maskiner och redskap som använts i den smittade zonen
Rengöring av skor vid eftersök av vildsvin
Om du har tillstånd att eftersöka vildsvin i det smittade området är det viktigt att du hanterar dina skor på rätt sätt för att inte sprida smittan.
Titta på vår film om hur du ska rengöra skorna
Använd Parvocide, Virkon eller annat varumärke med motsvarande egenskaper. Samtliga desinfektionsmedel ska användas enligt instruktion från tillverkaren.
Kadaver av vildsvin
I smittad zon får kadaver av skjutna och självdöda frilevande vildsvin bara hanteras av personer som har gått en av Jordbruksverket anvisad utbildning i biosäkerhet, eller som Jordbruksverket bedömer har motsvarande kompetens.
Rapportera döda vildsvin
Om du hittar sjuka och döda vildsvin ska du rapportera det till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Det gäller oavsett var du bor i Sverige, men speciellt i det aktuella området.
Om du har tamgrisar som blir sjuka och dör ska du genast kontakta din veterinär.
Frågor och svar
Om du inte hittar svar på din fråga här så kan du också kolla på SVA:s webbplats.
Allmänt om att hindra smittspridning
Hur smittar afrikansk svinpest?
Hos sjuka djur finns viruset i alla kroppsdelar, kroppsvätskor och utsöndringar. De största virusmängderna finns i djurets blod. Smittspridning kan ske genom
- direktkontakt mellan infekterade och friska vildsvin och grisar
- att djuren kommer åt infekterade kadaver eller kött
- indirekt överföring via till exempel personer, bilar eller redskap.
Afrikansk svinpest smittar inte till människa eller andra djurslag.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)
Varför är det viktigt att bekämpa afrikansk svinpest?
Afrikansk svinpest är en plågsam och dödlig sjukdom för vildsvin och tamgrisar. Det finns inget botemedel eller vaccin mot sjukdomen.
Även om sjukdomen inte kan smitta människor eller andra djur så påverkas vi av bekämpningen och hur vi får röra oss.
Sjukdomen har också en stor ekonomisk påverkan på vårt samhälle. Bekämpningsarbetet är kostsamt och kräver stora personella och materiella resurser. Utbrottet påverkar även andra länders vilja att importera svenskt griskött. Lokalt har restriktionerna som införts i den smittade zonen bland annat stoppat olika verksamheter i skog och mark.
Om afrikansk svinpest sprider sig till fler områden i Sverige och tar sig in i en tamgrisbesättning kommer det få stor påverkan på vår livsmedelsproduktion och livsmedelsförsörjning. Restriktionerna kommer då att påverka ännu fler personer och verksamheter.
Det kan ta flera år att utrota sjukdomen i Sverige, men de första månaderna är de mest kritiska för att hejda smittspridningen. Om vi hjälps åt att följa de restriktioner som gäller i den smittade zonen och arbetar förebyggande i resten av landet så ser förutsättningarna för att lyckas ljusa ut.
Hur länge kan virus överleva på växter och mark som smittade vildsvin varit i kontakt med?
Afrikansk svinpestvirus är ett höljeförsett virus som är känsligt för uttorkning och solljus och inaktiveras därför på kort tid i miljön. Det är känsligt för de flesta desinfektionsmedel. Uppvärmning till 60 grader i 30 minuter (eller högre temperatur under kortare tid) avdödar virus.
Man kan räkna med att virus på utrustning, kläder och skor som lämnas utan åtgärd inaktiveras inom 2 veckor.
Däremot är viruset motståndskraftigt och kan leva länge, flera månader, i döda vildsvin och grisar, och i kött från dessa djur.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)
Vad gäller för avfall från hushåll och restauranger?
Om vildsvin får tag på avfall som innehåller virus kan de bli smittade, till exempel med afrikansk svinpest. Därför är det viktigt att alla som hanterar avfall från hushåll och restauranger gör det på ett säkert sätt. Har du frågor om hanteringen av detta avfall ska du i första hand vända dig till din kommun.
De som hanterar den här typen av avfall ska följa de miljöregler som finns bland annat i miljöbalken. Det är antingen kommunen eller länsstyrelsen som har tillsynen och kontrollerar att reglerna följs. Naturvårdsverket vägleder kommuner och länsstyrelser i deras tillsynsarbete.
Vad gäller för trädgårdsavfall från det smittade området?
Du får samla in trädgårdsavfall från till exempel klippta buskar och häckar och sedan lämna detta till en återvinningscentral utanför det smittade området. Förutsättningen är att du följer restriktionerna och att avfallet har samlats in inom din markerade tomtgräns.
Jag bor precis i närheten av den smittade zonen. Vad behöver jag tänka på?
I dagsläget råder inga restriktioner utanför den smittade zonen.
Om du hittar sjuka och döda vildsvin ska du rapportera det till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Det gäller oavsett var du bor i Sverige, men speciellt i det aktuella området.
Om du har tamgrisar som blir sjuka och dör ska du genast kontakta din veterinär.
Jag har kört på ett vildsvin i den smittade zonen. Vad gör jag?
Oavsett om du kört på vildsvinet i eller utanför den smittade zonen ska du kontakta Polisen. Polisen har fått olika instruktioner från myndigheterna beroende på var vildsvinet kördes på.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)
Finns det några begränsningar för den som har vistats i den smittade zonen och vill delta i aktiviteter och evenemang utanför zonen? Får man ta med sig sitt sällskapsdjur eller sin häst?
Om du har följt restriktionerna i den smittade zonen, det vill säga vistats på tillåtna platser och rengjort dina skor och annan utrustning när så krävs (till exempel efter att du har varit på en etablerad tävlingsbana), så kan du fritt besöka platser utanför zonen.
Det går också bra att ta med sig hundar och andra sällskapsdjur på aktiviteter och evenemang utanför zonen. Det gäller även hästar. Men djuren får bara ha vistats på tillåtna platser i den smittade zonen. Om du vill vara extra försiktig kan du rengöra tassar och hovar innan djuren lämnar zonen.
Kan andra djur än vildsvin sprida smittan?
Det är bara grisar och vildsvin som kan smittas av afrikansk svinpest och i sin tur kan sprida smitta till andra djur. Träck från andra djur (till exempel sällskapsdjur, räv och varg) som kan ha ätit på kadaver eller på annat sätt fått i sig viruset, utgör ingen smittorisk.
Rovdjur kan flytta på smittade kadaver (kortare sträckor) men detta bidrar inte till smittspridning på annat sätt än vildsvinens normala rörelser inom sitt hemområde. Om ett rovdjur får blod från ett smittat vildsvin i pälsen neutraliseras virus när djuren rengör sig själva genom att slicka och putsa sig.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)
Vart vänder jag mig om jag vill hjälpa till? (jägare, frivilliga, företag som har olika produkter)
Det är många som hör av sig och vill vara med att hjälpa till på olika sätt i arbetet med att bekämpa afrikansk svinpest. Vi har i dagsläget ingen möjlighet att ta emot frivilliga privatpersoner i arbetet. Om situationen förändras och behov av frivilliga resurser uppstår så kommer vi att informera om det.
Vad händer med svensk grisexport nu? Kommer det att vara förbjudet att exportera griskött, livdjur med mera från Sverige? Eller bara från den smittade zonen?
Sverige för dialog med länder utanför EU som köper svenskt griskött och slaktbiprodukter av gris, för att få besked om exporten från oss kan fortgå när att vi har afrikansk svinpest i landet. Några länder har meddelat att de stänger helt för import av svenskt griskött, medan ett antal länder tillämpar samma regionaliseringsprincip som vi gör inom EU – alltså att de inte tar emot produkter av gris från regioner där afrikansk svinpest konstaterats men att övrig export kan ske som vanligt.
Export till länder som ännu inte besvarat Jordbruksverkets brev om afrikansk svinpest, är förknippat med en risk eftersom de kan bestämma sig för att inte släppa in produkterna i landet.
Vill du veta mer om export till länder utanför EU kan du se vår sida om restriktioner vid handel och förflyttningar. Den sidan uppdaterar vi löpande.
Sportaktiviteter på etablerad tävlingsbana i skog och mark
Hur blir det med skidloppet Engelbrektsloppet i Norberg – får det genomföras som vanligt i februari?
Arrangörerna av Engelbrektsloppet har sökt undantag från restriktionerna i den smittade zonen för att kunna genomföra loppet i februari 2024. Jordbruksverket har beslutat att Engelbrektsloppet får genomföras. Tillsammans med Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, bedömer vi att arrangemanget kan genomföras på ett smittsäkert sätt – förutsatt att arrangörerna uppfyller ett antal villkor.
Arrangörerna har tagit fram en alternativ sträckning för att loppet ska kunna genomföras utan att smittskyddet riskeras. Jordbruksverket och SVA har besökt Norberg för att tillsammans med arrangörerna se över sträckningen för loppet på plats.
Övriga villkor handlar bland annat om stängsling av vissa partier, begränsningar av var publik får befinna sig samt att utrustning ska rengöras efter tävlingen.
Jordbruksverket har också beslutat att föreningen Engelbrektsloppet får ställa i ordning, underhålla och använda sitt konstsnöspår Norbergs kommun som hålls öppet från den 1 december 2023. Konstsnöspåret utgör en del av Engelbrektsloppet.
Det här gäller för dig som utövar aktiviteter:
Golf och discgolf
Du får spela golf i den smittade zonen på en anlagd golfbana. Du får däremot inte lämna själva golfbanan under spelets gång. Det innebär att om du slår bollen out of bounds får du inte hämta bollen.
Du får i vissa fall spela på en discgolfbana. Hela banan måste bestå av ett underhållet ytmaterial, såsom klippt gräs. Om delar av banan går genom skog och mark (eller om du behöver röra dig i skog och mark för att komma till nästa del av banan) så kan du inte använda den. Om du kastar frisbeen out of bounds så får inte hämta den.
Både efter golf och discgolf ska du alltid rengöra dina skor och utrustning som varit i kontakt med marken på banan. De ska tvättas rena med vatten, borste och diskmedel eller såpa, så att de blir rena från all synlig smuts innan du lämnar banan. De ska vara så rena att man kan använda dem inomhus. Var extra noga med skosulorna och hjulen på vagnar.
Om det inte finns möjlighet att rengöra skor och annan utrustning innan du lämnar banan så byter du skor innan du lämnar anläggningen. De använda skorna lägger du i en plastpåse och tar med hem. Skor och annan utrustning som har använts på banan och som har kommit i kontakt med marken rengör du när du kommer hem.
Längdskidåkning och utförsåkning
Du får åka längdskidor på vissa platser i den smittade zonen. Du får enbart åka i dragna spår på en skidanläggning (till exempel en skidstadion), på en golfbana med dragna spår eller motsvarande. Du får inte åka i preparerade spår i skog och mark. Det är i dessa fall sträckningen som utgör hinder för idrottsutövande.
Jordbruksverket har gett undantag till Engelbrektsloppet som kommer att kunna genomföras i februari. Den sträckningen kan användas även efter loppet. Konstsnöspåret i Norberg har också fått undantag.
Utförsåkning är tillåtet förutsatt att du bara åker i pistade backar.
Pjäxor som har använts ska tvättas rena med vatten, borste och tvättmedel eller såpa, så att de blir rena från all synlig smuts innan de lämnar skidanläggningen. De ska vara så rena att man kan använda dem inomhus. Skidor och stavar får inte lämna skidanläggningen utan att de rengörs från all synlig smuts.
Om det inte finns möjlighet att rengöra pjäxor och annan utrustning innan du lämnar anläggningen så byter du skor innan du lämnar anläggningen. De använda skorna lägger du i en plastpåse och tar med hem. Skor och annan utrustning som har använts på anläggningen och som har kommit i kontakt med marken rengör du när du kommer hem.
Sporter på is
Du får åka skridskor på en is som permanent är avsedd för och som regelbundet används för skridskoåkning, till exempel en bandyplan eller hockeyrink. Du får inte hämta bollar eller puckar som hamnar i skog och mark utanför isen.
Grusplaner i skog och mark som spolas av de boende i området för rekreationsändamål är ett exempel på en skridskobana som inte räknas som en etablerad tävlingsbana. Den är därmed inte tillåten att använda, varken på sommaren eller vintern.
Cykling
Du får cykla i den smittade zonen, men enbart på
- anlagda vägar
- banor som är skyltade som cykelbanor med en rund blå skylt
- anlagda cykelanläggningar (till exempel en cykelstadion eller en gocartbana).
Du får inte cykla på preparerade cykelleder ute i skog och mark. Det är i dessa fall sträckningen som utgör hinder för idrottsutövande.
Skor som har använts på anläggningen ska tvättas med vatten, borste och diskmedel eller såpa, så att de blir rena från all synlig smuts innan de lämnar anläggningen. Detta gäller även för cykeln. Var extra noggrann med hjul och de delar av cykeln som stänks ner av jord.
Om det inte finns möjlighet att rengöra skorna och cykeln innan du lämnar anläggningen så byter du skor innan du lämnar anläggningen. De använda skorna lägger du i en plastpåse och tar med hem. Skorna och cykeln som har använts på anläggningen och som har kommit i kontakt med marken rengör du när du kommer hem.
Motorsport
Motorsport får bara ske på en anlagd permanent bana, till exempel motocrossbana och gocartbana (till exempel en stadion). Du får inte använda preparerade banor ute i skog och mark. Det är i dessa fall sträckningen som utgör hinder för idrottsutövande.
Skor och utrustning som har använts på tävlingsbanan och som har kommit i kontakt med marken, ska tvättas med vatten, borste och tvättmedel eller såpa, så att de blir rena från all synlig smuts innan du lämnar banan. Det gäller även för de motorfordon som har använts i aktiviteten.
Om det inte finns möjlighet att rengöra skorna och fordonet innan du lämnar tävlingsbanan så byter du skor innan du lämnar banan. De använda skorna lägger du i en plastpåse och tar med hem. Skor och fordon som har använts på tävlingsbanan och som har kommit i kontakt med marken rengör du när du kommer hem.
Löpning och promenader i elljusspår
Du får inte springa i elljusspår. Elljusspår ingår inte i begreppet etablerad tävlingsbana.
I sådana här fall görs en riskvärdering och en sammanvägd bedömning av vilka inskränkningar av samhällets normala aktiviteter som är rimliga att göra jämfört med risken för att sprida smitta. Syftet med att förbjuda tränings- och tävlingsverksamhet utanför de etablerade tävlingsbanorna är dels att allmänheten inte ska röra sig i skog och mark på ett sätt som riskerar att skrämma vildsvinen så att de rör sig ut ur zonen, dels att förhindra att smitta förs ut via skor och utrustning.
Vi bedömer att risken för att skrämma vildsvinen samt föra med sig smitta är för stor om människor rör sig i elljusspår som går i skog och mark.
Motionsspåret runt sjön Eskiln i Fagersta har fått undantag, så det elljusspåret får man använda.
Det är tillåtet att röra sig på anlagda vägar och på banor som är skyltade som gångbanor eller cykelbanor med en rund blå skylt.
Fotboll och friidrott
Du får utföra aktiviteter på en fotbollsplan eller friidrottsanläggning om de räknas som etablerade tävlingsbanor. Om bollar eller dylikt hamnar i skog och mark utanför planen eller anläggningen, så får du inte hämta dem.
Grusplaner i skog och mark som används för rekreationsändamål är exempel på fotbollsplaner som inte räknas som etablerad tävlingsbana. De är därmed inte tillåtna att använda.
Skor och utrustning som har använts och som har kommit i kontakt med marken ska tvättas med vatten, borste och tvättmedel eller såpa, så att de blir rena från all synlig smuts innan de lämnar anläggningen.
Om det inte finns möjlighet att rengöra skor och annan utrustning innan du lämnar anläggningen så byter du skor innan du lämnar anläggningen. De använda skorna lägger du i en plastpåse och tar med hem. Skor och annan utrustning som har använts på anläggningen och som har kommit i kontakt med marken rengör du när du kommer hem.
Ridning
Du får bara rida på vissa platser i den smittade zonen. Du får rida på anlagda vägar, permanenta uteridbanor eller i ridhus.
Anlagda stigar för ridning i skog och mark är inte tillåtna att rida på.
Du eller någon annan som tar hand om hästarna får vistas i hagar för att sköta om dem. Obehöriga personer ska inte vistas i hagarna.
Innan du lämnar ett stallområde eller en ridanläggning ska du rengöra skor och annan utrustning som vidrört marken med vatten, borste och diskmedel eller såpa så att de blir rena från all synlig smuts. Detta gäller alltså även för dig som rider på ridskola eller som följer med någon som rider på ridskola.
Om det inte finns möjlighet att rengöra skor och annan utrustning innan du lämnar anläggningen så byter du skor innan du lämnar anläggningen. De använda skorna lägger du i en plastpåse och tar med hem. Skor och annan utrustning som har använts på anläggningen och som har kommit i kontakt med marken rengör du när du kommer hem.
Skytte
Skytte är tillåtet så länge du skjuter på en anlagd skjutbana.
Skor och utrustning som har använts på skjutbanan ska tvättas med vatten, borste och tvättmedel eller såpa, så att de blir rena från all synlig smuts innan de lämnar skjutbanan. De ska vara så rena att man kan använda dem inomhus. Var extra noga med skosulorna.
Om det inte finns möjlighet att rengöra skor och utrustning innan du lämnar banan så byter du skor innan du lämnar banan. De använda skorna lägger du i en plastpåse och tar med hem. Skor och annan utrustning som har använts på banan och som har kommit i kontakt med marken rengör du när du kommer hem.
Vattensporter
Det är tillåtet att utöva vattensporter under förutsättning att det går att ta sig till sjön eller vattendraget genom att använda anlagda vägar och att man kan kliva i via en brygga eller motsvarande.
Träning med hund på brukshundsklubben
Ja, du får träna med din hund på en brukshundsklubb. Du får dock bara ha den lös om banan är inhägnad på ett sätt så att hundar inte kan komma ut från området.
Skor och utrustning som har vidrört marken på anläggningen ska tvättas rena med vatten, borste och diskmedel eller såpa så att de blir rena från all synlig smuts innan de lämnar anläggningen. De ska vara så rena att man kan använda dem inomhus. Var extra noga med skosulorna.
Om det inte finns möjlighet att rengöra skor och annan utrustning innan du lämnar anläggningen så byter du skor innan du lämnar anläggningen. De använda skorna lägger du i en plastpåse och tar med hem. Skor och annan utrustning som har använts på anläggningen och som har kommit i kontakt med marken rengör du när du kommer hem.
Vad gäller om jag bor eller har idrottat i den smittade zonen på en etablerad tävlingsbana i skog och mark och vill delta i idrottsverksamhet utanför den smittade zonen?
Skor och utrustning som har använts och vidrört marken på en etablerad tävlingsbana i skog och mark inom den smittade zonen, ska tvättas med vatten, borste och diskmedel eller såpa, så att de blir rena från all synlig smuts. Var extra noga med skosulorna. Skorna ska vara så rena att man kan använda dem inomhus. Efter rengöringen kan skorna och utrustningen användas utanför den smittade zonen.
Kravet på rengöring gäller även motorfordon som har använts på en tävlingsbana, till exempel en motocross.
Om det inte finns möjlighet att rengöra skor och annan utrustning innan du lämnar anläggningen så byter du skor innan du lämnar anläggningen. De använda skorna lägger du i en plastpåse och tar med hem. Skor och annan utrustning som har använts på anläggningen och som har kommit i kontakt med marken rengör du när du kommer hem.
Det här gäller för idrottsföreningar och andra som sköter en etablerad tävlingsbana:
Samtliga tävlingsbanor
Fordon, maskiner och redskap som använts för att underhålla tävlingsbanan (såsom traktorer, grävmaskiner, åkgräsklippare, skotrar, pistmaskiner, harvar, bollplockare med mera) måste rengöras och desinficeras för att få flyttas ut ur den smittade zonen. För mer information om hur detta ska gå till, läs under rubriken Fordon, maskiner och redskap som använts i den smittade zonen.
Se i möjligaste mån till att det finns utrustning på plats så att utövarna kan rengöra sina skor och sin utrustning.
Golf- och discgolfbanor
Vad gäller golfbanor är det den berörda golfklubben som ansvarar för att sätta de yttre begränsningarna så att golfspel fortsatt kan bedrivas samtidigt som spelarna håller sig borta från skog och mark utanför banan. Om det inte redan finns out of bounds längs banans yttre gräns, ska ny out of bounds markeras med pinnar eller spray längs banans yttre gräns. Golfbollar som hamnar out of bounds får inte hämtas. Vår rekommendation är därför att föreningarna identifierar hur de själva kan minska risken för att bollar hamnar där.
Vi håller på att se över om de etablerade tävlingsbanorna som har återkommande problem med vildsvin kan behöva vidta fler åtgärder för att ytterligare minimera riskerna.
Vad gäller discgolfbanor är det den berörda föreningen som ansvarar för att sätta de yttre begränsningarna så att spelet kan bedrivas, samtidigt som spelarna håller sig borta från skog och mark utanför banan. Om det inte redan finns out of bounds längs banans yttre gräns, ska ny out of bounds markeras med pinnar eller spray längs banans yttre gräns. Frisbees som hamnar out of bounds får inte hämtas. Vår rekommendation är därför att föreningarna identifierar hur de själva kan minska risken för att frisbees hamnar där.
Det måste gå att ta sig runt på banan utan att gå på stigar i skog och mark för att banan ska få räknas som en etablerad tävlingsbana och därmed kunna användas. Hela banan måste bestå av ett underhållet ytmaterial, såsom klippt gräs.
Se i möjligaste mån till att det finns utrustning på plats så att utövarna kan rengöra sina skor och sin utrustning.
Skidspår för längdskidåkning
Endast skidspår som dras på en skidanläggning (till exempel en stadion) eller på en golfbana får användas.
Markområden utanför en skidanläggning som är preparerade för skidspår får inte användas av den som sköter anläggningen.
Se i möjligaste mån till att det finns utrustning på plats så att utövarna kan rengöra sina pjäxor och sin utrustning.
Fotbollsplaner och friidrottsanläggningar
Planen och idrottsanläggningen får användas, men i de fall bollar eller annan idrottsmateriel hamnar ute i skog och mark får de inte hämtas.
Vår rekommendation är därför att föreningarna identifierar hur de själva kan minska risken för att bollar och annan idrottsmateriel hamnar där.
Se i möjligaste mån till att det finns utrustning på plats så att utövarna kan rengöra sina skor och sin utrustning.
Friluftsliv
Får jag vara på frusna sjöar och vattendrag i skog och mark? Till exempel för att vandra, pimpla, åka skidor, åka skridskor, köra skoter och fyrhjuling?
Om sjöar och vattendrag är frusna innebär det att vildsvin kan vistas på isen. Isen blir då jämförbar med annan skog och mark där vildsvin kan röra sig och sprida smitta. Därför får inte du vara på isen. Du riskerar också att störa vildsvin om du till exempel kör skoter på isen.
Vad gäller för fiske i den smittade zonen?
Det är tillåtet att åka båt och fiska i sjöarna under förutsättning att det går att ta sig till sjön eller vattendraget genom att använda anlagda vägar. Det är också tillåtet att fiska från land, till exempel från en brygga, om det går att ta sig till och från fiskeplatsen genom att använda anlagda vägar. Det är inte tillåtet att ta sig till och från sjöar, vattendrag och fiskeplatser om det innebär att du måste röra dig utanför anlagda vägar, till exempel i skog och mark.
Får jag släppa lös min hund eller släppa ut min katt som vanligt i den smittade zonen?
Nej, du får inte släppa lös hunden, dels för att inte riskera att hunden skrämmer vildsvinen så att de rör sig ut ur den smittade zonen, dels för att hunden kan föra med sig smitta om du tar med dig hunden ut ur zonen.
Det finns inga restriktioner för att släppa ut katten i dagsläget eftersom det inte finns samma risk för att den skrämmer vildsvinen eller för med sig smitta som för hunden.
Får jag sälja bär och svamp som jag plockat i området innan restriktionerna?
Ja, bär och svamp som du har plockat innan beslutet om restriktioner i den smittade zonen får du sälja både i och utanför den smittade zonen.
Vägar
Får jag arbetspendla mellan en ort i zonen och en utanför?
Det går bra så länge du åker på anlagd väg.
Vad gäller för vägunderhåll?
Det är tillåtet med underhåll av en anlagd väg, så länge du håller dig på vägen. Du får till exempel
- skotta snö
- grusa
- sladda
- sätta upp snökäppar.
Läs mer i frågan Hur kommer snöröjningen att fungera i den smittade zonen?
Däremot behöver du söka undantag för vägunderhåll som inte är på körbanan, till exempel dika, rensa vägdiken, byta trummor och slå av gräs i vägkanten.
Hur kommer snöröjningen att fungera i den smittade zonen?
På en anlagd väg är det tillåtet att
- ploga
- sanda
- salta
- sätta upp snökäppar
- ta bort snökäppar (käpparna behöver inte rengöras eftersom de lagras efter vintersäsongen).
Du måste dock hålla dig på vägen när du utför arbetet.
Om du använder ett spett eller liknande redskap för att göra hål för snökäpparna ska du noggrant rengöra spettet som kommit i kontakt med jorden innan det lämnar zonen. Detta gäller även om du använder en maskin (snöstörsättare, pinnutsättare och liknande).
Om du undrar över snöröjning kopplat till stängslet och grindarna i stängslet kan du läsa högre upp på sidan i stycket Det här gäller för stängslet.
Definitionen av anlagd väg hittar du högre upp på sidan i stycket Det här är en anlagd väg.
Kött
Kan jag bli smittad av att äta vildsvins- eller griskött?
Nej, afrikansk svinpest smittar inte människor.
Får jag ta med mig kött ut från den smittade zonen från tamgris och vildsvin som slaktats efter det att zonen har upprättats?
Nej, för att få ta ut kött och köttprodukter från tamgrisar och vildsvin som hållits respektive levt i smittad zon måste du söka tillstånd från Jordbruksverket. Tillståndet kan bara beviljas om särskilda biosäkerhetskrav har uppfyllts vid uppfödningen av gris och hållna vildsvin. Exempel på krav är att grisar, foder och strö ska ha haft dubbla stängsel för att inte ha varit i kontakt med vildsvin. Det finns också fler särskilda villkor som bland annat gäller utrymmen, byggnader och hygienrutiner.
Du söker tillstånd i vår e-tjänst. Läs mer under rubriken Möjligt att söka undantag från restriktionerna.
Om du har kött från tiden före restriktionerna infördes kan du ta med dig köttet ut från zonen.
Finns det risker med annat viltkött från området, från djur som fällts innan restriktionerna?
Nej, smittan kan bara finnas i vildsvinskött.
När jag köper kött, korv och charkprodukter i affären får jag då köpa produkter som har sitt ursprung i länder där det finns afrikansk svinpest?
Ja, det får du göra. Det finns inte några förbud att köpa köttprodukter, som kött, korv eller charkvaror som har sitt ursprung i länder där det finns afrikansk svinpest. Du kan fortsätta att handla och äta dessa produkter som vanligt eftersom afrikansk svinpest inte är farlig för människor. Men produkterna kan sprida eventuell smitta till vildsvin, därför är det viktigt att du slänger matrester i hushållssoporna och inte lämnar matrester i naturen.
I EU finns det regler som gör att vi får handla med kött, korv och charkprodukter som har sitt ursprung i länder där det finns afrikansk svinpest. Förutsättningen är att köttet inte kommer från djur som levt i en smittad zon. Men eftersom smittan kan sprida sig utanför zonen, kan du inte vara helt säker på att produkterna du köper är utan smitta.
Räddningstjänst i den smittade zonen
Särskild information till räddningstjänst vid akuta behov av insatser i den smittade zonen.
Bekämpningsarbetets faser, Jordbruksverkets roll och de två första månaderna efter utbrottet
Tre olika faser för att bekämpa afrikansk svinpest
För att bekämpa utbrott av afrikansk svinpest har vi ett nära samarbete med flera olika myndigheter, kommuner, organisationer och frivilliga. Bekämpningen sker i tre olika faser där allas olika ansvar har betydelse. Tillvägagångssättet i Sverige liknar det som tidigare har använts i andra europeiska länder där man har lyckats få bukt med smittan. Metoden är alltså väl beprövad.
Första fasen – spårning av smitta
Vid ett utbrott av afrikansk svinpest är det viktigt att först spåra hur utbredd själva smittan är. Det här gör vi i första fasen:
- Fastställer hur stort område som kan vara drabbat av smitta, den smittade zonen.
- Begränsar all aktivitet i den smittade zonen för att inte störa vildsvinen. Det minskar risken för att vildsvin tar med sig smittan ut ur zonen och att människor inte sprider smitta vidare.
- Söker igenom hela den smittade zonen för att hitta döda och sjuka vildsvin. Det gör vi tillsammans med lokala jägare. Vi behöver söka igenom den smittade zonen flera gånger eftersom alla sjuka djur inte dör samtidigt.
- Upprättar en operativ ledningscentral på plats i den smittade zonen. Ledningscentralen samarbetar med Jordbruksverkets nationella ledningscentral.
- Sätter upp en provtagningscentral där vi också ställer upp vår mobila förbränningsugn.
- Identifierar ett område som ska stängslas in. Syftet med att stängsla in området är att minska risken för att vildsvin som bär på smitta ska lämna området och sprida smittan. Stängslet minskar också risken för att friska vildsvin tar sig in i området.
- Stängslet kommer att sitta kvar så länge det finns risk för smitta i området.
- Avgör om tamgrisar och hägnade vildsvin i den smittade zonen behöver avlivas.
Så länge viruset finns hos vildsvin i området riskerar tamgrisar att bli smittade. Om sjukdomen konstateras hos en tamgris skulle det leda till ännu hårdare följder, till exempel kostsamma restriktioner för grishållarna. I andra länder har behöriga myndigheter beslutat att avliva tamgrisar vid utbrott av afrikansk svinpest hos vildsvin. I Sverige är det Jordbruksverket som ansvarar för beslut om avlivning.
Det här har hänt i Fagersta
Jordbruksverket söker tillsammans med lokala jägare för att hitta döda och sjuka vildsvin. Jordbruksverket får hjälp av Frivilliga Automobilkåren (FAK) med att packa de döda vildsvinen i täta säckar och köra dem till provtagningsanläggningen. Där tar en veterinär prover från djuren som sedan skickas till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) för analys. Därefter förbränns kadavren i en för ändamålet uppställd förbränningsugn.
Det här är ett samarbete i flera led mellan Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), den drabbade kommunen, FAK och lokala jägare.
Jordbruksverket beslutade att avliva ett 60-tal tamgrisar inom den smittade zonen.
Andra fasen – smittskyddsavlivning av vildsvin
När området är instängslat börjar vi smittskyddsavliva vildsvin. Det görs i hela den smittade zonen. Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har en plan för hur smittskyddsavlivningen ska gå till.
Arbetet sker i samarbete mellan Jordbruksverket, SVA, Svenska Jägarförbundet och lokala jaktlag.
Restriktionerna för den smittade zonen finns kvar i den här fasen av utbrottet.
Tredje fasen – friförklaring av områden
Vi inleder den sista fasen i bekämpningen då vi inte längre hittar några smittade kadaver inom den smittade zonen. Det kan gå upp till ett år från att det sist smittade kadavret hittats innan området kan bli friförklarat. Det är lämpligt att minst en sommarperiod passerar efter det sista fyndet innan ett område kan anses vara fritt från afrikansk svinpest.
Jordbruksverkets roll
Jordbruksverket har ansvar för att leda och samordna förebyggande åtgärder och bekämpa allvarliga djursjukdomar så kallade epizootisjukdomar, bland annat afrikansk svinpest, foderföroreningar och växtskadegörare.
För att kunna hantera dessa händelser krävs kunskap om varandras roller och ansvar, samt att det sker en kontinuerlig samverkan mellan aktörer på alla nivåer, det vill säga både lokal, regional och central nivå.
När det gäller arbetet att bekämpa afrikansk svinpest är det Jordbruksverket som ansvarar för de beslut som tas kopplat till bekämpningen. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) bistår med riskbedömningar. Arbetet kräver också ett nära samarbete med flera andra myndigheter, kommuner, organisationer och frivilliga där var och en agerar utifrån sitt uppdrag och sina specifika kompetenser.
De två första månaderna efter utbrottet
Den 6 september bekräftades Sveriges första fall av afrikansk svinpest. Flera aktörer samarbetar för att bekämpa utbrottet och målbilden är att utrota smittan helt. Det kräver omfattande insatser – och inte minst förståelse för att arbetet kommer att pågå under lång tid.
Under den första månaden har fokus varit att identifiera hur utbredd smittan är i den smittade zonen. Ett stort antal jägare har sökt av skog och mark i jakt på vildsvinskadaver.
Under den andra månaden efter utbrottet har fokus fortsatt varit att fastställa hur utbredd smittan är genom att söka efter vildsvinskadaver och att begränsa risken för att smittan sprider sig vidare. Stängslingen har inletts av det område där samtliga smittade vildsvinskadaver hittats.
Tidslinje med beslut, åtgärder och händelser
Här är ett urval av beslut, åtgärder och händelser under den första månaden:
- 6 september: Provsvar från Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, visar att ett vildsvinskadaver utanför Fagersta var smittat med afrikansk svinpest. Åtgärder enligt epizootilagen initieras omedelbart med första möte mellan SVA, Jordbruksverket med flera. EU informeras.
- 7 september: Jordbruksverket fattar beslut om en smittad zon, samt beslutar att en operativ ledningscentral ska upprättas på plats.
- 8 september: Jordbruksverket upprättar en operativ ledningscentral i Fagersta. SVA kommer till Fagersta och möter representanter för Svenska Jägareförbundet och lokala jaktledare för att få igång arbetet med att definiera smittans utbredning. Biosäkerhetsinstruktion gås igenom och strategi för första sökområde tas fram.
- 9‑10 september: Jägare börjar söka igenom det område där de första smittade kadavren hittades, för att lokalisera fler döda vildsvin.
- 11 september: Jordbruksverket beslutar att avliva alla tamgrisar i den smittade zonen som en förebyggande åtgärd. Landsbygdsministern besöker Fagersta och träffar kommunrepresentanter, ansvariga myndigheter, jägare och företrädare för berörda branscher.
- 11‑12 september: Jordbruksverket och SVA genomför tillsammans med kommunerna och Svenska Jägareförbundet informationsträffar i Fagersta och Norberg.
- 12 september: Provtagningscentral och förbränningsanläggning tas i bruk i Fagersta. Jordbruksverket fattar beslut om ersättning till de jägare som deltar i hanteringen av utbrottet.
- 15 september: Jordbruksverket meddelar att det finns möjlighet att ansöka om undantag från vissa av restriktionerna.
- 18 september: Digitalt möte mellan Jordbruksverket, SVA och Belgien för att inhämta erfarenheter från deras framgångsrika bekämpningsåtgärder.
- 19‑23 september: EU‑representanter med erfarenhet av bekämpning av afrikansk svinpest besöker den smittade zonen och den operativa ledningscentralen.
- 21 september: Jordbruksverket fattar beslut om att stängsla in det område i den smittade zonen där smittade kadaver hittats.
- 22 september: Jordbruksverkets e‑tjänst för att ansöka om undantag från restriktionerna i den smittade zonen är i drift.
- 5 oktober: Jordbruksverket ber Trafikverket om hjälp att runt det område i den smittade zonen där smittade kadaver hittats, stängsla, underhålla stängslet samt att ta bort stängslet när det blir aktuellt.
Under hela tiden har det varit regelbundna samverkansmöten med myndigheter, organisationer och kommuner samt presskonferenser. Dessa fortsätter.
Här är ett urval av beslut, åtgärder och händelser under den andra månaden:
- 11 oktober: Stängslingen inleds av det så kallade kärnområdet där smittade kadaver hittats.
- 18 oktober: Hela sträckan för stängslingen beslutas.
- 19 oktober: Jordbruksverket beslutar att längdskidtävlingen Engelbrektsloppet får genomföras i februari 2024 under förutsättning att olika villkor uppfylls.
- 19 oktober: Jordbruksverket får en justering i regleringsbrev från regeringen som gör att vi inom ramen för epizootilagen kan ersätta fler grupper än enbart djurägare och växtodlare.
- 24 och 25 oktober: Informationsmöten om ersättningar till drabbade hålls i Fagersta och i Sala.
- 26 oktober: Jordbruksverket börjar med kontroller i den smittade zonen.
- 31 oktober: Jordbruksverket publicerar ett webbformulär för att jägare och andra som deltar i sökandet enklare ska kunna ansöka om ersättning.
Inspelad informationsträff om afrikansk svinpest
Här kan du se den inspelade informationsträffen om afrikansk svinpest från den 14 november. Träffen vände sig till allmänheten i den smittade zonen. Medverkar gör representanter från Jordbruksverket och kommunen.
Sjukdomen afrikansk svinpest
Afrikansk svinpest (ASF) är en smittsam och dödlig virussjukdom som drabbar tamgrisar och vildsvin. Viruset som orsakar sjukdomen är mycket motståndskraftigt och överlever länge i miljön och i kött från infekterade djur, även om köttet varit fryst. Afrikansk svinpest smittar inte till människa. Den kan vara mycket kostsam att bekämpa.
Smittläget för afrikansk svinpest i världen
I september 2023 fick vi det första fallet av afrikansk svinpest i Sverige.
Sedan det första fallet i Europa år 2014 har sjukdomen spridit sig i Sveriges närområde. Den finns nu i till exempel Tyskland, Italien, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Bulgarien, Ungern och Ryssland. Spridningen är snabb också i Asien. I vissa av länderna förekommer sjukdomen bara hos vildsvin, men i de flesta länder finns den hos både tamgrisar och vildsvin.
Om du klickar på länken här nedanför hittar du Situation reports som visar läget vid olika tidpunkter. Det mest aktuella ligger till vänster. I rapporten finns en karta över de senaste utbrotten och i vilka länder i världen afrikansk svinpest finns just nu.
Så sprids afrikansk svinpest
Mellan svinbesättningar kan virus överföras med levande djur, kläder, bilar och redskap. En annan viktig källa för smittspridning är animaliska livsmedel. Viruset överlever under långa perioder i fryst kött, icke värmebehandlade produkter och i torkade eller saltade produkter, exempelvis korv. Det är därför förbjudet att utfodra både tama grisar och vildsvin med matavfall. Ta inte heller med dig köttprodukter hem från ett land där svinpest förekommer.
Exempel på situationer som kan leda till smittspridning:
- Markko i Lettland har arbetat med sina sjuka grisar och använder samma kläder då han hjälper sin granne Johani med vaccination av smågrisar. Markkos besättning visar sig ha varit smittad med afrikansk svinpest och kläderna för med smittan så att Johanis besättning också drabbas av afrikansk svinpest.
- Anna åker till Estland över helgen för att jaga. Hon hittar ett vildsvin som nyligen självdött, och hon hjälper till att forsla det ut ur skogen. När Anna kommer hem till Sverige efter helgen går hon till stallet och ser till sina tamgrisar.
I sulmönstret på Annas stövlar har det fastnat blod från det självdöda vildsvinet. Då Anna använder samma stövlar hos sina egna grisar utan att först rengöra stövlarna smittas hennes grisar av afrikansk svinpest. - Familjen Svensson har varit på semesterresa i Italien och tar med sig en lokalproducerad kallrökt korv tillbaka till Sverige. På vägen hem från flygplatsen upptäcker de att korven ser dålig ut och kastar den i diket.
Korven blir samma natt uppäten av ett vildsvin. Korven innehåller smittat ryskt griskött, och vildsvinet smittas av afrikansk svinpest.
Filmen nedan visar hur vi kan ligga ett steg före när det gäller att förhindra att afrikansk svinpest sprids i Sverige. Filmen är på engelska.
Så förhindrar vi att afrikansk svinpest sprider sig i Sverige
Det finns flera saker som vi alla kan hjälpas åt med för att förhindra att afrikansk svinpest sprider sig i Sverige. Det här gäller oavsett om vi har ett utbrott i Sverige eller inte. Om det pågår ett utbrott så finns det restriktioner som du måste följa i det området, till exempel så är det förbjudet att vistas i skog och mark.
Vad allmänheten kan göra
- Släng matrester i soporna. Lämna dem inte i markerna efter en picknick eller vid rastplatser utmed vägar.
- Kompostera ditt matavfall i sluten behållare som vildsvin inte kan komma in i.
- Rapportera fynd av sjuka eller självdöda vildsvin till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).
Vad grishållare kan göra
Mata inte grisar med matrester. Det är förbjudet på grund av risken för smittspridning.
Se till att besökare i dina djurstallar använder skyddskläder och tvättar händerna då de går in i stallarna.
Undvik om möjligt att föra in strö, grovfoder och spannmål till alla djur från länder där afrikansk svinpest förekommer.
Om du måste köpa in strö, grovfoder eller spannmål från ett land där afrikansk svinpest förekommer bör du först lagra materialet på en vildsvinssäkrad plats före användning eller vidareförmedling. Strö och grovfoder bör lagras i tre månader och spannmål bör lagras i en månad.
Om du köpt grovfoder eller halm från ett land där afrikansk svinpest förekommer och du hittar rester av djurkroppar i fodret som inte kan uteslutas vara från vildsvin eller tamgris ska du kontakta oss på djurhälsoenheten. foderdjurprodukter@jordbruksverket.se
Rapportera fynd av sjuka eller självdöda vildsvin till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).
Rapportera misstänkta fall hos grisar
Afrikansk svinpest lyder under epizootilagen. Det betyder att du som misstänker afrikansk svinpest i din besättning omedelbart ska kontakta din veterinär. Veterinärer som misstänker afrikansk svinpest ska snarast möjligt kontakta Jordbruksverket och länsstyrelsen (länsveterinären) i sitt län.
Vad jägare kan göra
- Rapportera fynd av sjuka eller självdöda vildsvin till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).
- Rengör kläder och utrustning om du varit på vildsvinsjakt utomlands i ett smittat land. Vildsvinens blod och avföring är smittförande. Rengör först mekaniskt med borste och vatten så all synlig smuts och blod försvinner, och förvara sedan kläderna och utrustningen luftigt inomhus i rumstemperatur i minst en vecka innan du använder dem igen.
- Tvätta din jakthund efter att du jagat med den utomlands i ett smittat land.
- Besök inte svenska grisbesättningar inom 48 timmar efter vildsvinsjakt utomlands i ett smittat land.
- Kött och obehandlade jakttroféer kan innebära en smittrisk och får inte lämnas så att grisar eller vildsvin kan komma åt dem.
Informationsmaterial att sprida
Vi har tagit fram filmer, illustrationer och affischer som kan användas på webb, i sociala kanaler och i tryck för att upplysa om vad olika målgrupper kan göra för att minska smittspridningen av afrikansk svinpest. Materialet är fritt för dig att använda.
Författningar och beslut
Söker efter 2023:15
- Epizootilag (1999:657) (riksdagen.se)
- Zoonoslag (1999:658) (riksdagen.se)
- EU:s förordning (EG) nr 2023/59 om särskilda åtgärder för bekämpning av afrikansk svinpest och om upphävande av genomförandeförordning (EU) 2021/605 EU:s förordning (EU) nr 2020/687 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser om förebyggande och bekämpning av förtecknade sjukdomar (eur-lex.europa.eu)
Beslut
Senast uppdaterad: 2023-11-28