Afrikansk svinpest på hållna grisar

I beslutet om att upprätta en restriktionszon framgår det vilka restriktioner som gäller i zonen. Det kan handla om skydd mot smittspridning och regler för hållandet av grisar.

Inom restriktionszonen gäller även ett generellt förbud mot att flytta bland annat grisar och avelsmaterial. Vi kan dock medge undantag från detta förbud om du uppfyller vissa villkor.

Skyddszonen ska ligga i minst 15 dagar och övervakningszonen ska ligga i minst 30 dagar. Tiden räknas från när den första desinfektionen av djurutrymmena är klar den så kallade preli­minär­desinfektionen. Den går att göra först när djuren är avlivade och bortforslade. Om det tar en vecka att avliva djuren och slutföra desinficeringen inne­bär det alltså att zonerna kommer att ligga längre än 15 respektive 30 dagar.

När skyddszonen upphävs kommer området i skyddszonen ingå i övervakningszonen och om­fattas av de regler som gäller för övervakningszonen.

Om vi inte får något mer utbrott på hållna grisar är bekämpningen över när vi häver över­vak­nings­zonen.

Bilden visar ett exempel på hur en restriktionszon ser ut. Den blå linjen visar övervak­nings­zonen på 10 kilometer från anläggningen och den röda linjen visar skyddszonen som sträcker sig 3 kilometer ut från den drabbade anläggning.

I vissa fall kan övervakningszonen ersättas av ASF-förordningens restriktions­zoner, genom det vi kallar för en regionalisering. Dessa zoner ligger sedan kvar under en längre tid än vad en skydds- och över­vakningszon gör.

Det kan bli aktuellt med restriktionszoner enligt ASF-förordningen om

• flera anläggningar med hållna grisar samtidigt drabbas av ASF
• vi upptäcker ASF hos frilevande vildsvin i närheten av den drabbade anläggningen.

Det finns tre möjliga zoner som kan bli aktuella i samband med en regionalisering. Om utbrot­tet bara berör hållna grisar används zon I och III. Zon II kan bli aktuell om det samtidigt blir utbrott på frilevande vildsvin.

Den drabbade anläggningen får restriktioner som de måste följa, grisarna på anlägg­ningen avlivas och anläggningen måste saneras.

Eventuella kontaktanläggningar kommer också att beläggas med restriktioner till dess att vi kan utesluta att smittan inte finns där. En kontaktanläggning kan exempelvis vara en grisgård som i närtid har skickat djur till eller tagit emot djur från den drabbade anläggningen. En kon­taktanläggning kan ligga i eller utanför zon.

I Jordbruksverkets beslut om att upprätta en restriktionszon kommer det framgå vilka restrik­tioner som gäller. Restriktionerna gäller både de som håller eller hanterar grisar och de som hanterar produkter från grisar. Det kan till exempel handla om skyddskläder, besöksjournaler och hur du ska rengöra fordon som besökt anläggningar där det finns grisar. Det kan också handla om att hålla grisar åtskilda från frilevande vildsvin. Det finns också särskilda regler för de som transporterar grisar.

Alla anläggningar som håller grisar i zonen får omgående ett besök av en veterinär som Jord­bruksverket har utsett, ett så kallat övervakningsbesök. Syftet är se att inga grisar visar tecken på afrikansk svinpest men även se till att anlägg­ningen arbetar förebyggande med smitt­skydd på ett tillräckligt bra sätt. Även du som bara har ett fåtal grisar som sällskapsdjur kom­mer att få besök.

För att tidigt upptäcka eventuell spridning av afrikansk svinpest och ytterligare utbrott ser vi till att provtagning av självdöda grisar kommer igång på utvalda anläggningar i restriktions­zonen, en så kallad övervakningsprovtagning. På dessa utvalda anläggningar kommer en veterinär varje vecka ta prover från minst två självdöda grisar över två månaders ålder. Proverna kommer att skickas till SVA för analys.

Alla anläggningar som ska flytta grisar och avelsmaterial kommer ingå i övervaknings­prov­tag­ningen.

För att se om smittan finns hos frilevande vildsvin börjar vi söka efter döda vildsvin i närområdet av den drabbade anläggningen med hållna grisar. För att göra sökinsatserna tar vi hjälp av jägare i området.

Vi tar prover på de döda vildsvin vi hittar och skickar dessa vidare till SVA som analyserar pro­verna. De provtagna vildsvinen kommer inte att samlas in och destrueras så länge vi inte hittar ASF hos de döda vildsvinen. Om vi hittar smitta på frilevande vildsvin behöver vi upp­rätta en smittad zon.

Vid ett utbrott av afrikansk svinpest på hållna grisar kommer vi sannolikt att inrätta en mobil ledningsplats i närheten av den drabbade gården (kallades tidigare för operativ ledningscentral, OLC). Det gör det möjligt för Jordbruksverket och distrikts­veterinärerna att finnas på plats och samordna alla de insatser som behöver genom­föras. Vi kan då även vara ett bra stöd för djurägaren.

Eftersom vi även kommer inleda sök efter döda vildsvin kommer vi sannolikt upprätta ytter­ligare en mobil ledningsplats för att samordna sökinsatserna.

Håller du grisar helt eller delvis utomhus finns det krav på att du ska hålla dina grisar åtskilda från vilda djur, såsom frilevande vildsvin. Att de ska hållas åtskilda innebär att de inte ska kunna ha direktkontakt. Därför måste du kunna ta in dina grisar inomhus, eller ha stängsel som för­hindrar direktkontakt.

Om du inte kan ta in dina grisar kommer Jordbruksverket i samband med övervakningsbesöket att göra en individuell bedömning av ditt stängsel för att se om det vid tidpunkten för besöket är funktionsdugligt. Om du exempelvis har ett enkelt stängsel med eltråd eller enkelt nätstängsel kommer det inte att vara godkänt.

Har du inte ett tillräckligt bra stängsel och inte omgående kan ordna fram ett sådant eller inte kan ta in dina grisar finns det risk för att du inte får fortsätta hålla grisar under tiden som restriktionszonen fortfarande finns kvar.

Det råder ett generellt förbud mot att flytta grisar

• till skydds- och övervakningszonen
• inom skydds- och övervakningszonen
• från skydds- och övervakningszonen.

Jordbruksverket kan medge undantag för att flytta grisar till slakt, dock tidigast 15 dagar efter att zonerna har upprättats. Slakten kan ske både i och utanför zon. Ansök i god till innan du ska flytta dina djur.

Det råder ett generellt förbud mot att flytta grisar

• till skydds- och övervakningszonen
• inom skydds- och övervakningszonen
• från skydds- och övervakningszonen.

Jordbruksverket kan medge undantag för att flytta levande djur från övervakningszonen, dock tidigast 15 dagar efter att zonerna har upprättats. Ansök i god tid innan du ska flytta dina djur.

Skyddszon

Så länge din anläggning ligger i skyddszonen kan Jordbruksverket bara bevilja undantag för förflyttning av grisar till slakt. Det innebär att du inte kan flytta grisar i något annat syfte under tiden det finns en skyddszon.

Övervakningszon

Jordbruksverket kan bara godkänna förflyttningar som görs för att slutföra produktionscykeln före slakt. Det innebär att Jordbruksverket bara kan godkänna att grisar flyttas från din anläggning till en anläggning där grisarna hålls ända fram till slakt. Förflyttningen måste dessutom gå till en anläggning som hör till samma distributionskedja som din egen anlägg­ning.

Med en distributionskedja menas en integrerad produktionskedja med en gemensam hälsostatus vad gäller ASF. Den ska bestå av ett samarbetande nätverk av specialiserade anläggningar mellan vilka djur flyttas för att slutföra produktionscykeln. Distributionskedjan ska ha godkänts av Jordbruksverket.

Anmälan av en distributionskedja gör du i dagsläget via blanketten: anmälan - märkning av gris med leverantörsnummer. I detta fall handlar det om att du exempelvis kan få ta emot omärkta smågrisar och märka djuren endast med leverantörsnummer innan grisarna lämnar din anläggning för slakt.

• Blankett: Anmälan - märkning av gris med leverantörsnummer

Den mottagande anläggningen kan ligga i övervakningszonen eller utanför övervakningszonen.

Om mottagande anläggning ligger i övervakningszonen

För att du ska få tillstånd för att skicka grisar till en annan anläggning i övervakningszonen måste det här hända.

• Du måste göra en ansökan om flytten i Jordbruksverkets e-tjänst.
• Du måste ha fått ett besök av en veterinär som Jordbruksverket har utsett.
• Provtagning av döda grisar ska pågå på din anläggning, så kallad övervakningsprovtagning.

Jordbruksverket gör en riskbedömning av den planerade förflyttningen med stöd av veterinärbesöket och provresultaten för att säkerställa att risken för spridning av ASF är försumbar. Om du ska flytta grisar från din anläggning och vi bedömer att det medför risker för spridning av ASF får du inte flytta några grisar.

Är du ansluten till ASF-modulen i SSB gris har det ingen formell betydelse men det gör Jordbruksverkets riskbedömning enklare och snabbare.

Om vi beviljar dig tillstånd att flytta grisar får din anläggning ett besök av en officiell veterinär, ett så kallat hälsobesök inför förflyttning. Besöket görs inom 24 timmar innan lastning sker. Då genomförs bland annat en klinisk undersökning av djur som hålls på anläggningen, inklusive de djur som ska flyttas.

För att förflyttningen slutligen ska få ske måste Jordbruksverket även ha fattat ett beslut som gäller den som ska transporterar djuren.

Om mottagande anläggning ligger utanför övervakningszonen

För att Jordbruksverket ska kunna godkänna förflyttningar till en anläggning som ligger utanför övervakningszonen behöver du uppfylla samma krav som gäller för att flytta grisarna till en anläggning som ligger i övervakningszonen (Se rubriken, Om mottagande anläggning ligger i övervakningszonen).

Det finns också krav som gäller för den anläggning som tar emot grisarna.

Mottagande anläggning måste följa samma krav och restriktioner som de anläggningar som ligger i övervakningszonen. Detta innebär bland annat att

• den mottagande anläggningen måste uppfylla vissa biosäkerhetskrav
• den mottagande anläggningen måste få ett inledande veterinärbesök, ett så kallat övervakningsbesök
• provtagning av döda grisar ska pågå på anläggningen, så kallad övervakningsprovtagning.

För att få flytta djur från den mottagande anläggningen finns samma restriktioner som för anläggningar som ligger i övervakningszonen. Det innebär att det råder ett generellt förbud mot förflyttningar. För att den mottagande anläggningen ska få flytta djur till slakt krävs att Jordbruksverket godkänner den förflyttningen på samma sätt som för anläggningar som ligger i zon.

Det råder ett generellt förbud mot att

• flytta sperma, oocyter och embryon
• samla in sperma, oocyter och embryon
• ha ambulerande artificiell insemination
• ha ambulerande naturlig betäckning.

Jordbruksverket kan dock medge undantag från förbudet och godkänna förflyttningar av sperma under vissa villkor.

Det finns få godkända anläggningar för avelsmaterial i Sverige. Skulle vi få ett utbrott av ASF som berör dessa anläggningar kommer Jordbruksverket att ha en nära dialog med dem om nödvändiga förflyttningar av avelsmaterial. Därför beskrivs inte reglerna för förflyttningar närmare här.

Du får ombesörja hämtning av döda grisar från din anläggning.

Om du brukar skicka döda djur via exempelvis Svensk Lantbrukstjänst och Konvex så kan du fortsätta att använda dem.

Skydds- och övervakningszon

Har du döda grisar på din anläggning kan de behöva provtas innan du skickar iväg dem. I så fall får du information om detta av Jordbruksverket.

Det finns ett generellt förbud mot att flytta naturgödsel, inklusive strö och använt strö från hållna grisar från anläggningar i en restriktionszon. Jordbruksverket kan dock medge undantag från detta förbud.

Skyddszon och övervakningszon

För att få flytta gödsel och strö från din anläggning måste du måste först göra en ansökan i Jordbruksverkets e-tjänst. Det är bra om du ansöker i god tid innan du ska flytta materialet.

Förflyttningar får ske till en anläggning som är godkänd för

• bearbetning
• bortskaffande av animaliska biprodukter.

För att du ska få flytta naturgödsel får det inte finnas någon risk för smittspridning. Denna riskbedömning görs av Jordbruksverket efter att du har lämnat in din ansökan. Jordbruksverket kan också behöva ställa upp villkor för hur naturgödseln ska hanteras, exempelvis att den måste genomgå en hygienisering om gödseln ska till en biogasanläggning.

Om du ska flytta material ut ur restriktionszonen ska materialet åtföljas av ett djurhälsointyg utfärdat av en officiell veterinär. Jordbruksverket kan dock besluta att ett djurhälsointyg inte behövs

För att förflyttningen slutligen ska få ske måste Jordbruksverket, förutom att ha godkänt att du får flytta naturgödsel, även ha fattat ett beslut som gäller den mottagande anläggningen och den som ska transportera gödseln eller materialet.

Det finns ett generellt förbud mot att flytta foderråvaror av vegetabiliskt ursprung och halm som kommer från restriktionszonen. Det gäller flytt både inom och från restriktionszonen.

Om du har foder som har framställts 15 dagar före det blev en restriktionszon gäller inte förbudet, utan du får då flytta både foder och halm. Det måste dock ha hållits klart åtskilt från eventuellt foder som producerats efter 15 dagar före zonens upprättande.