Afrikansk svinpest konstaterades i höstas i Fagersta och Norbergs kommuner i Västmanlands län. Bekämpningsarbetet har gått bra. Genom Jordbruksverkets beslut den 5 juni tar vi bort de flesta restriktionerna, förutom sådana som gäller vildsvinsjakt, hållande av tamgris och vildsvin i hägn. Det är fortsatt viktigt att du inte stör den pågående smittskyddsavlivningen.
Du kan prenumerera på sidan och får då information när det är större uppdateringar.
Information in English:
Information about the outbreak of African swine fever in Fagersta and Norberg
Det här behöver du tänka på:
Läs mer om vad som gäller under rubriken Restriktioner i den smittade zonen.
Nu finns det bara några restriktioner kvar i den smittade zonen, det vill säga i ytterområdet och kärnområdet. Du här får du inte göra:
Det finns inga andra restriktioner kvar. Det betyder till exempel att du kan röra dig fritt i skog och mark överallt i den smittade zonen, även i en större grupp. Du får också köra fordon och maskiner i skog och mark.
Vi ser hela tiden över restriktionerna och så fort de förändras så meddelar vi det.
Om bekämpningsarbetet går helt enligt plan, och ingen ny smittspridning uppstår finns det förutsättningar att Sverige kan bli friförklarat från afrikansk svinpest i oktober i år. Det innebär i så fall att de sista restriktionerna tas bort under tidig höst.
Du kan inte söka undantag från de restriktioner som finns.
Du som har fått undantag före den 5 juni från restriktioner som inte längre gäller, kommer inte att få ett nytt beslut.
Den smittade zonen består av ett kärnområde och ett ytterområde. Det är det instängslade området som kallas för kärnområde.
Kartan över den smittade zonen, med både kärnområdet och ytterområdet, kan du med hjälp av en navigeringsapp läsa in i din telefon och då kan du se om du befinner dig innanför zonen. Gränsen för den smittade zonen följer i huvudsak kommungränserna för Fagersta och Norberg.
Det finns många skyltar uppsatta som visar var den smittade zonen börjar, till exempel vid vägar.
Jordbruksverket beslutade i september att stängsla in den del av den smittade zonen där de smittade vildsvinen har hittats, det vill säga det område som nu kallas för kärnområde. Trafikverket har satt upp stängslet.
Syftet med stängslet är att minska risken för att vildsvin som bär på smitta ska lämna området och sprida smittan. Stängslet minskar också risken för att friska vildsvin tar sig in i området. I länder som har lyckats utrota smittan har stängsling varit effektivt.
För det stängslade området gäller fortfarande att grindar ska vara stängda även om alla restriktionerna inte finns kvar.
Stängslet har placerats där det bedöms vara mest effektivt utifrån hur vildsvinen rör sig och där det har minsta möjliga inverkan för de som bor och verkar i området.
Där det är möjligt har befintliga viltstängsel, vattendrag, sjöar och vägar använts. De har också förstärkts med en ”kjol” av så kallat Gunnebonät. Gunnebonätet går en bit upp på viltstängslet men ligger också utmed marken så att vildsvinen inte kan böka sig under. Där det har behövts har nätet förankrats i marken med jordankare eller genom att grus har lagts på.
Det nya stängslet är ett knutet metallnät med stolpar och det är drygt en meter högt. På vissa ställen har stängslet på grund av högt snödjup kompletterats med mer nät i höjdled eller en eltråd som placerats högst upp på stängslet.
Stängslet kontrolleras regelbundet. Om skador upptäcks så åtgärdas de omgående. Om du själv upptäcker skador så kan du rapportera det via vårt formulär.
Det är öppningar i stängslet där det finns behov av det. Det kan till exempel vara öppningar för vägar och järnvägar, och öppningar som behövs för att man ska kunna sköta djur och jordbruksmark på ett effektivt sätt.
Stängslet korsar inte större vägar, till exempel landsväg 664. I stället har stängslet dragits utmed båda sidor av vägen, cirka 150 meter. Då skapas en ”tratt” som ska motverka att vildsvinen tar sig in i och ut ur området. Det är en vedertagen metod både nationellt och internationellt.
På de mindre vägarna är det grindar som måste öppnas varje gång man åker igenom. Den som använder grinden ansvarar för att stänga den. Det finns skyltar på grindarna där det står att de ska hållas stängda.
Stängslet är utformat i samråd med experter på viltekologi för att säkerställa att andra djur påverkas så lite som möjligt. Andra klövdjur, såsom älg och rådjur, kan ta sig över stängslet. Och skulle det visa sig att vi behöver skapa passager för annat vilt, såsom grävlingar, så kan dessa konstrueras i efterhand. Viltpassager i det befintliga viltstängslet har stängts.
Stängslet kommer att stå kvar så länge Sverige inte är friförklarat från afrikansk svinpest. Jordbruksverket ansvarar för att stängslet tas bort sedan när det är dags.
Jordbruksverket är som behörig myndighet skyldig att vidta åtgärder för att bekämpa smittan.¹ Beslutet om stängsling har vi fattat med stöd av 8 § epizootilagen och 4 § epizootiförordningen. Vi behöver inget godkännande av markägarna. Beslutet bygger inte på frivillighet och det gäller omgående. Men vi har varit måna om att informera alla markägare och om möjligt tillmötesgå eventuella önskemål om sträckning, grindar och så vidare. Beslutet kan överklagas.
1. EU:s genomförandeförordning (EU) 2023/594 och EU:s delegerade förordning (EU) 2020/687).
Om du ser att stängslet är skadat kan du rapportera detta till Jordbruksverket.
Om du vill se hur många vildsvin som konstaterats smittade, och platserna där de påträffats, så finns det en karta på Statens veterinärmedicinska anstalts (SVA) webbplats.
Ämne | Fakta |
---|---|
Områdets storlek | 148,33 km² |
Berörda län och kommuner | Västmanlands län: Fagersta kommun, Norbergs kommun |
Jordbruksareal | 529,99 hektar |
Lantbrukare som har sökt jordbrukarstöd | 23 |
Företag enligt | 675 |
Boende | ca 13 000 |
Ämne | Fakta |
---|---|
Områdets storlek | 617,58 km² |
Berörda län och kommuner | Västmanlands län: Fagersta kommun, Norbergs kommun |
Jordbruksareal | 2 675,75 hektar |
Lantbrukare som har sökt jordbrukarstöd | 98 |
Företag enligt | 1 187 |
Boende | ca 6 000 |
Kartan på denna sida är i formatet geospatial PDF vilket gör det möjligt att läsa in den i till exempel Adobe Acrobat, Adobe Reader, Avenza PDF Maps, Global Mapper eller andra liknande produkter.
Du kan till exempel läsa in kartan i din telefon och därmed enkelt använda telefonens navigeringsmöjligheter för att se om du befinner dig innanför restriktionszonen.
Det är även möjligt för mer kompetenta GIS-programvaror såsom ArcGIS, Qgis eller motsvarande att läsa in filen som ett georefererat raster.
Support för externa programvaror och hur de används lämnas av respektive tillverkare.
För dig som använder GIS-användare och vill lägga till den smittade zonen i en programvara för GIS finns kartlagret i shapeformat SWEREF 99 TM.
Du får inte ha tamgrisar eller hägnade vildsvin i den smittade zonen. I övrigt finns det inte längre några restriktioner för lantbruket.
Det finns inte några restriktioner kvar för skogsbruket.
I den smittade zonen är det tillåtet att jaga allt utom vildsvin. Det är bara tillåtet att jaga vildsvin på uppdrag av Jordbruksverket.
I den smittade zonen får kadaver av skjutna och självdöda vildsvin bara hanteras på uppdrag av och under ledning av Jordbruksverket. Kadaver i kärnområdet får bara hanteras av personer som har gått en av Jordbruksverket anvisad utbildning i biosäkerhet, eller som Jordbruksverket bedömer har motsvarande kompetens.
Om du hittar sjuka eller döda vildsvin ska du rapportera det till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Det gäller oavsett var du bor i Sverige.
Om du är i kärnområdet ska du även rapportera skelettdelar som skulle kunna komma från vildsvin. Tänk på att inte ta med dig något från platsen. Om du är i kärnområdet i den smittade zonen och ser vildsvin eller spår av vildsvin är det bra om du rapporterar det till Jordbruksverket.
Genom att rapportera bidrar du till att vi kan bekämpa afrikansk svinpest på bästa sätt.
Det pågår ett arbete med att smittskyddsavliva vildsvin i den smittade zonen. Smittskyddsavlivning med jaktliknande metoder innebär att det varken är fråga om jakt enligt jaktlagstiftningen eller avlivning enligt reglerna som finns för hållna djur, utan en insats med stöd av epizootilagen.
Syftet är att bekämpa smittan där den finns och förhindra att den sprids vidare. Ju tidigare vi kan få kontroll över smittan desto snabbare kan vi se över de restriktioner som finns. Även om det fortfarande kommer att ta tid innan allt blir som vanligt igen.
Målet är att på ett lugnt och systematiskt sätt avliva alla vildsvin i kärnområdet och kraftigt minska antalet vildsvin i den övriga delen av den smittade zonen. Vi kommer att använda fällor och åteljakt och ha en löpande dialog med Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Svenska Jägarförbundet. Det är utvalda jägare som kommer att få verkställa avlivningen på ett sätt som skrämmer och stressar vildsvinen så lite som möjligt.
Om de olika faserna i arbetet med att bekämpa afrikansk svinpest kan du läsa under rubriken Bekämpningsarbetets faser, Jordbruksverkets roll och de två första månaderna efter utbrottet.
Oavsett var i landet du befinner dig ska du använda foder som är säkert ur smittsynpunkt när det bland annat gäller afrikansk svinpest. Om du använder foder som kommer från andra länder finns det regler som du måste följa och från vissa länder utanför EU är det förbjudet att ta in foder.
Jägare som är med och avlivar vildsvin i samband med smittskyddsavlivning i ytterområdet kan få använda köttet i sitt eget hushåll för privat enskilt bruk. För att använda köttet ska hen söka tillstånd för att flytta köttet.
I de kommuner som gränsar till den smittade zonen utförs en förstärkt övervakning. Syftet är att snabbt upptäcka om smittan sprider sig ut ur zonen. Som en del i denna övervakning ber vi dig som jagar vildsvin att ta prover från fällda vildsvin i kommunerna Sala, Skinnskatteberg, Smedjebacken och Surahammar. Efter att den smittade zonen minskades i slutet av november avslutar vi den förstärkta övervakningen i kommunerna Avesta och Västerås.
Det är helt frivilligt att ta och skicka in prover. Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, har skickat ut provtagningspaket och instruktioner till Svenska jägareförbundet i Västmanland. Du kan också beställa provtagningspaket direkt från SVA. Du betalar inte något för provtagningspaket och analyser.
Jordbruksverket har i samarbete med Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) tagit fram en digital utbildning i biosäkerhet. Den vänder sig till dig som behöver få utbildning för att få utföra vissa uppdrag i kärnområdet. Det kan till exempel handla om
Utbildningen finns i vår kurskatalog. När du har skapat ett konto väljer du Öppen katalog, och sedan Krisorganisation.
Jordbruksverkets personal besöker den smittade zonen regelbundet för att kontrollera att restriktionerna följs inom hela området.
Om du inte följer restriktionerna kan du få böter.
Om du ser att restriktionerna inte följs kan du kontakta Jordbruksverket och upplysa oss om detta. De inspel vi får kommer ligga till grund för en riskbaserat urval av kontrollområden.
Du kan ha rätt till ersättning enligt epizootilagen om ditt företag eller din verksamhet är direkt drabbat av de restriktioner och beslut som vi har fattat med anledning av utbrottet av afrikansk svinpest. Jordbruksverket har utifrån de bestämmelser som finns i epizootilagen tagit fram generella riktlinjer för vem som kan anses vara direkt drabbad. Du kan till exempel anses vara direkt drabbad om du äger mark eller andra tillgångar som till exempel byggnader, fordon och maskiner. Du kan också anses vara direkt drabbad om du har en nyttjanderätt som kan jämföras med att äga, till exempel ett arrendeavtal. Du har dock alltid rätt att söka ersättning. En individuell bedömning görs utifrån om du kan anses direkt drabbad av restriktionerna.
Du ska också, på grund av restriktionerna, ha drabbats av något av det här:
Du som har djur eller växtodling kan ha rätt till ersättning om du har drabbats av kostnader och förluster. Det gäller kostnader och förluster som uppstått på grund av beslut som Jordbruksverket har fattat i samband med utbrottet av afrikansk svinpest, såsom beslut om restriktioner, avlivning och skördeförbud. De kostnader och inkomstförluster som berättigar till ersättning är förlust på grund av avlivning av djur, kostnader för saneringsåtgärder, produktionsbortfall och annan inkomstförlust än produktionsbortfall.
Andra företag och verksamheter som är direkt drabbade av restriktionerna som vi har infört kan söka ersättning. Du kan vara till exempel vara direkt drabbad om du
Du ska också, på grund av restriktionerna, ha haft
Du som ingår i det organiserade arbetet med att söka igenom den smittade zonen efter vildsvin och som har gått en biosäkerhetsutbildning på plats, får ersättning för ditt sökarbete med 300 kronor per timme högst 8 timmar per dag. Du kan också få ersättning för resor och logi. All ersättning betalas ut retroaktivt.
Du måste söka ersättningen inom 6 månader från den dag då du påbörjade arbetet.
Du som deltar i det organiserade arbetet med att söka efter vildsvin är försäkrad genom Jordbruksverket.
I samband med att du går utbildningen om biosäkerhet får du också veta hur du söker ersättningen.
I de kommuner som gränsar till den smittade zonen utförs en förstärkt övervakning. Syftet är att snabbt upptäcka om smittan sprider sig ut ur zonen. Som en del i övervakningen inför vi provtagning av tamgrisar i kommunerna är Sala, Skinnskatteberg, Smedjebacken och Surahammar. Efter att den smittade zonen minskades i slutet av november avslutar vi den förstärkta övervakningen i kommunerna Avesta och Västerås.
I de större besättningarna kommer döda grisar att provtas regelbundet. Även i de mindre besättningarna kommer döda grisar att provtas som en del i övervakningen, efter att djurägaren har rapporterat till sin veterinär. Vi uppmanar också alla som håller grisar att kontakta en veterinär om grisarna visar tecken på en allvarlig smittsam sjukdom.
Övervakningen kostar inte något för djurägaren. Det är Jordbruksverket som betalar provtagning och analyser.
I de kommuner som gränsar till den smittade zonen utförs en förstärkt övervakning. Syftet är att snabbt upptäcka om smittan sprider sig ut ur zonen. Som en del i denna övervakning ber vi dig som jagar vildsvin att ta prover från fällda vildsvin i kommunerna Sala, Skinnskatteberg, Smedjebacken och Surahammar. Efter att den smittade zonen minskades i slutet av november avslutar vi den förstärkta övervakningen i kommunerna Avesta och Västerås.
Det är helt frivilligt att ta och skicka in prover. Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, har skickat ut provtagningspaket och instruktioner till Svenska jägareförbundet i Västmanland. Du kan också beställa provtagningspaket direkt från SVA. Du betalar inte något för provtagningspaket och analyser.
När vi har en misstanke om afrikansk svinpest eller någon annan allvarlig smittsam sjukdom i en djurbesättning så inför vi restriktioner på gården. Restriktionerna innebär bland annat att inga grisar får flyttas från gården. Det gör vi för att minska risken för smittspridning om det skulle visa sig att grisen är smittad.
När vi har en misstanke om afrikansk svinpest innebär det inte per automatik att vi tror att provsvaret kommer att vara positivt. Det innebär endast att vi inte med säkerhet kan utesluta sjukdomen utan att först ta prov.
Om en provtagen gris utanför den smittade zonen skulle visa sig vara positiv för afrikansk svinpest, kommer myndigheterna skyndsamt att kontakta den drabbade djurägaren och även gå ut med information till allmänheten.
Jordbruksverket utreder även misstankar hos vildsvin, till exempel om flera döda vildsvin hittas på samma plats.
I dagsläget finns inte några tamgrisar eller hägnade vildsvin i den smittade zonen, men det kan vara bra för dig som har grisar på andra platser att känna till vad du kan göra för att skydda dina grisar från afrikansk svinpest. Det handlar framför allt om att se till att de inte kommer i kontakt med smittade vildsvin och att människor av misstag tar med sig smitta från vildsvin till grisarna.
Exempel på hur du kan förhindra att smitta kommer in i din besättning:
För att ha kontroll på flödet till och från anläggningen kan du
Även en minigris kan få afrikansk svinpest. För att undvika att din minigris blir smittad kan du till exempel göra det här:
Tänk på att du måste ha en anläggning registrerad hos Jordbruksverket om du har en minigris.
Smittsäkrad Besättning Gris är ett frivilligt smittskyddsprogram som är godkänt av Jordbruksverket och drivs av Gård & Djurhälsan i samarbete med Distriktsveterinärerna, Lundens Djurhälsovård och Sveriges Grisföretagare.
Från och med december 2023 kommer de besättningar som redan är anslutna till Smittsäkrad Besättning Gris också att kunna ansluta sig till en ASF-modul inom programmet för att kunna uppnå så kallad ASF-status. Besättningar som uppfyller kraven för ASF-status bedöms ha ett gott skydd mot att få in smittan från vildsvin.
Ett bra sätt att få hjälp i arbetet med att förstärka biosäkerheten på din anläggning kan vara att ansluta sig till smittskyddsprogrammet Smittsäkrad Besättning Gris, och där även ansluta sig till ASF-modulen.
Om afrikansk svinpest bekräftas i ditt närområde kan din anläggning hamna i en restriktionszon. Eventuellt kan det bli möjligt att flytta grisar och produkter inom och från zonen, då kommer det att ställas specifika krav på din anläggning. Om det blir ett utbrott av afrikansk svinpest kommer vi att informera dig om vad som gäller.
Det finns också mer information om förebyggande arbete på vår sida om sjukdomar, hygienregler och antibiotikaresistens hos grisar.
Om du inte hittar svar på din fråga här så kan du också kolla på SVA:s webbplats.
Hos sjuka djur finns viruset i alla kroppsdelar, kroppsvätskor och utsöndringar. De största virusmängderna finns i djurets blod. Smittspridning kan ske genom
Afrikansk svinpest smittar inte till människa eller andra djurslag.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)
Afrikansk svinpest är en plågsam och dödlig sjukdom för vildsvin och tamgrisar. Det finns inget botemedel eller vaccin mot sjukdomen.
Även om sjukdomen inte kan smitta människor eller andra djur så påverkas vi av bekämpningen och hur vi får röra oss.
Sjukdomen har också en stor ekonomisk påverkan på vårt samhälle. Bekämpningsarbetet är kostsamt och kräver stora personella och materiella resurser. Utbrottet påverkar även andra länders vilja att importera svenskt griskött. Lokalt har restriktionerna som införts i den smittade zonen bland annat stoppat olika verksamheter i skog och mark.
Om afrikansk svinpest sprider sig till fler områden i Sverige och tar sig in i en tamgrisbesättning kommer det att få stor påverkan på vår livsmedelsproduktion och livsmedelsförsörjning. Restriktionerna kommer då att påverka ännu fler personer och verksamheter.
Det kan ta flera år att utrota sjukdomen i Sverige, men de första månaderna är de mest kritiska för att hejda smittspridningen. Om vi hjälps åt att följa de restriktioner som gäller i den smittade zonen och arbetar förebyggande i resten av landet så ser förutsättningarna för att lyckas ljusa ut.
Afrikansk svinpestvirus är ett höljeförsett virus som är känsligt för uttorkning och solljus och inaktiveras därför på kort tid i miljön. Det är känsligt för de flesta desinfektionsmedel. Uppvärmning till 60 grader i 30 minuter (eller högre temperatur under kortare tid) avdödar virus.
Man kan räkna med att virus på utrustning, kläder och skor som lämnas utan åtgärd inaktiveras inom 2 veckor.
Däremot är viruset motståndskraftigt och kan leva länge, flera månader, i döda vildsvin och grisar, och i kött från dessa djur.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)
Om vildsvin får tag på avfall som innehåller virus kan de bli smittade, till exempel med afrikansk svinpest. Därför är det viktigt att alla som hanterar avfall från hushåll och restauranger gör det på ett säkert sätt. Om du har frågor om hanteringen av detta avfall ska du i första hand vända dig till din kommun.
De som hanterar den här typen av avfall ska följa de miljöregler som finns i bland annat miljöbalken. Det är antingen kommunen eller länsstyrelsen som har tillsynen och kontrollerar att reglerna följs. Naturvårdsverket vägleder kommuner och länsstyrelser i deras tillsynsarbete.
Oavsett om du kört på vildsvinet i eller utanför den smittade zonen ska du kontakta Polisen. Polisen har fått olika instruktioner från myndigheterna beroende på var vildsvinet kördes på.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)
Det är bara grisar och vildsvin som kan smittas av afrikansk svinpest och i sin tur kan sprida smitta till andra djur. Träck från andra djur (till exempel sällskapsdjur, räv och varg) som kan ha ätit på kadaver eller på annat sätt fått i sig viruset, utgör ingen smittorisk.
Rovdjur kan flytta på smittade kadaver (kortare sträckor) men detta bidrar inte till smittspridning på annat sätt än vildsvinens normala rörelser inom sitt hemområde. Om ett rovdjur får blod från ett smittat vildsvin i pälsen neutraliseras virus när djuren rengör sig själva genom att slicka och putsa sig.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)
Bara den som direkt och primärt drabbats av vissa kostnader och inkomstförluster på grund av restriktionerna kan få ersättning. Det beror på att Jordbruksverket måste följa epizootilagen när vi handlägger ansökningar om ersättning. Vanligtvis innebär detta inga problem eftersom Jordbruksverkets restriktioner oftast berör enskilda djurägare. Vem som anses vara direkt och primärt drabbad av ett beslut när restriktionerna omfattar ett större område är inte lika tydligt.
I samband med att vi utrett våra förutsättningar att inom ramen för epizootilagen kunna ersätta andra än primärproducenter har vi tydligt redovisat till Regeringskansliet vilka typer av verksamheter som inte förväntas kunna ersättas med det lagstöd vi har.
Jordbruksverkets uppgift är alltså att fatta beslut utifrån befintlig lagstiftning och att förmedla en saklig och korrekt bild till Regeringskansliet av vilka effekter som vårt beslut innebär och de möjligheter och begränsningar som finns inom epizootilagen.
Om du är osäker om du är direkt och primärt drabbad kan du läsa mer på vår sida om ersättning till andra företag och verksamheter.
Nej, afrikansk svinpest smittar inte människor.
Nej, smittan kan bara finnas i vildsvinskött.
Ja, det får du göra. Det finns inte några förbud att köpa köttprodukter, som kött, korv eller charkvaror som har sitt ursprung i länder där det finns afrikansk svinpest. Du kan fortsätta att handla och äta dessa produkter som vanligt eftersom afrikansk svinpest inte är farlig för människor. Men produkterna kan sprida eventuell smitta till vildsvin, därför är det viktigt att du slänger matrester i hushållssoporna och inte lämnar matrester i naturen.
I EU finns det regler som gör att vi får handla med kött, korv och charkprodukter som har sitt ursprung i länder där det finns afrikansk svinpest. Förutsättningen är att köttet inte kommer från djur som levt i en smittad zon. Men eftersom smittan kan sprida sig utanför zonen, kan du inte vara helt säker på att produkterna du köper är utan smitta.
Den 6 september 2023 bekräftades Sveriges första fall av afrikansk svinpest. Flera aktörer samarbetar för att bekämpa utbrottet och målbilden är att utrota smittan helt. Det kräver omfattande insatser – och inte minst förståelse för att arbetet kommer att pågå under lång tid.
För att bekämpa utbrott av afrikansk svinpest har vi ett nära samarbete med flera olika myndigheter, kommuner, organisationer och frivilliga. Bekämpningen sker i tre olika faser där allas olika ansvar har betydelse. Tillvägagångssättet i Sverige liknar det som tidigare har använts i andra europeiska länder där man har lyckats få bukt med smittan. Metoden är alltså väl beprövad.
Just nu befinner vi oss i fas 2.
Vid ett utbrott av afrikansk svinpest är det viktigt att först spåra hur utbredd själva smittan är. Det här gör vi i första fasen:
Så länge viruset finns hos vildsvin i området riskerar tamgrisar att bli smittade. Om sjukdomen konstateras hos en tamgris skulle det leda till ännu hårdare följder, till exempel kostsamma restriktioner för grishållarna. I andra länder har behöriga myndigheter beslutat att avliva tamgrisar vid utbrott av afrikansk svinpest hos vildsvin. I Sverige är det Jordbruksverket som ansvarar för beslut om avlivning.
Jordbruksverket söker tillsammans med lokala jägare för att hitta döda och sjuka vildsvin. Jordbruksverket får hjälp av Frivilliga Automobilkåren (FAK) med att packa de döda vildsvinen i täta säckar och köra dem till provtagningsanläggningen. Där tar en veterinär prover från djuren som sedan skickas till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) för analys. Därefter förbränns kadavren i en för ändamålet uppställd förbränningsugn.
Det här är ett samarbete i flera led mellan Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), den drabbade kommunen, FAK och lokala jägare.
Jordbruksverket beslutade att avliva ett 60-tal tamgrisar inom den smittade zonen.
När området är instängslat börjar vi smittskyddsavliva vildsvin. Det görs i hela den smittade zonen. Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har en plan för hur smittskyddsavlivningen ska gå till.
Arbetet sker i samarbete mellan Jordbruksverket, SVA, Svenska Jägarförbundet och lokala jaktlag.
Restriktionerna för den smittade zonen ses över i den här fasen av utbrottet.
Vi inleder den sista fasen i bekämpningen då vi inte längre hittar några smittade kadaver inom den smittade zonen. Det kan gå upp till ett år från att det sist smittade kadavret hittats innan området kan bli friförklarat. Det är lämpligt att minst en sommarperiod passerar efter det sista fyndet innan ett område kan anses vara fritt från afrikansk svinpest.
Jordbruksverket har ansvar för att leda och samordna förebyggande åtgärder och bekämpa allvarliga djursjukdomar så kallade epizootisjukdomar, bland annat afrikansk svinpest, foderföroreningar och växtskadegörare.
För att kunna hantera dessa händelser krävs kunskap om varandras roller och ansvar, samt att det sker en kontinuerlig samverkan mellan aktörer på alla nivåer, det vill säga både lokal, regional och central nivå.
När det gäller arbetet att bekämpa afrikansk svinpest är det Jordbruksverket som ansvarar för de beslut som tas kopplat till bekämpningen. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) bistår med riskbedömningar. Arbetet kräver också ett nära samarbete med flera andra myndigheter, kommuner, organisationer och frivilliga där var och en agerar utifrån sitt uppdrag och sina specifika kompetenser.
Den 6 september 2023 bekräftades Sveriges första fall av afrikansk svinpest. Flera aktörer samarbetar för att bekämpa utbrottet och målbilden är att utrota smittan helt. Det kräver omfattande insatser – och inte minst förståelse för att arbetet kommer att pågå under lång tid.
Under den första månaden var fokus att identifiera hur utbredd smittan är i den smittade zonen. Ett stort antal jägare sökte av skog och mark i jakt på vildsvinskadaver.
Under den andra månaden efter utbrottet var fokus fortsatt att fastställa hur utbredd smittan är genom att söka efter vildsvinskadaver och att begränsa risken för att smittan sprider sig vidare. Stängslingen inleddes av det område där samtliga smittade vildsvinskadaver hittats.
Här är ett urval av beslut, åtgärder och händelser under den första månaden:
Under hela tiden har det varit regelbundna samverkansmöten med myndigheter, organisationer och kommuner samt presskonferenser. Dessa fortsätter.
Här är ett urval av beslut, åtgärder och händelser under den andra månaden:
Afrikansk svinpest (ASF) är en smittsam och dödlig virussjukdom som drabbar tamgrisar och vildsvin. Viruset som orsakar sjukdomen är mycket motståndskraftigt och överlever länge i miljön och i kött från infekterade djur, även om köttet varit fryst. Afrikansk svinpest smittar inte till människa. Den kan vara mycket kostsam att bekämpa.
I september 2023 fick vi det första fallet av afrikansk svinpest i Sverige.
Sedan det första fallet i Europa år 2014 har sjukdomen spridit sig i Sveriges närområde. Den finns nu i till exempel Tyskland, Italien, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Bulgarien, Ungern och Ryssland. Spridningen är snabb också i Asien. I vissa av länderna förekommer sjukdomen bara hos vildsvin, men i de flesta länder finns den hos både tamgrisar och vildsvin.
Om du klickar på länken här nedanför hittar du Situation reports som visar läget vid olika tidpunkter. Det mest aktuella ligger till vänster. I rapporten finns en karta över de senaste utbrotten och i vilka länder i världen afrikansk svinpest finns just nu.
Mellan svinbesättningar kan virus överföras med levande djur, kläder, bilar och redskap. En annan viktig källa för smittspridning är animaliska livsmedel. Viruset överlever under långa perioder i fryst kött, icke värmebehandlade produkter och i torkade eller saltade produkter, exempelvis korv. Det är därför förbjudet att utfodra både tama grisar och vildsvin med matavfall. Ta inte heller med dig köttprodukter hem från ett land där svinpest förekommer.
Exempel på situationer som kan leda till smittspridning:
Filmen nedan visar hur vi kan ligga ett steg före när det gäller att förhindra att afrikansk svinpest sprids i Sverige. Filmen är på engelska.
Det finns flera saker som vi alla kan hjälpas åt med för att förhindra att afrikansk svinpest sprider sig i Sverige. Det här gäller oavsett om vi har ett utbrott i Sverige eller inte. Om det pågår ett utbrott så finns det restriktioner som du måste följa i det området, till exempel så är det förbjudet att vistas i skog och mark.
Mata inte grisar med matrester. Det är förbjudet på grund av risken för smittspridning.
Se till att besökare i dina djurstallar använder skyddskläder och tvättar händerna då de går in i stallarna.
Undvik om möjligt att föra in strö, grovfoder och spannmål till alla djur från länder där afrikansk svinpest förekommer.
Om du måste köpa in strö, grovfoder eller spannmål från ett land där afrikansk svinpest förekommer bör du först lagra materialet på en vildsvinssäkrad plats före användning eller vidareförmedling. Strö och grovfoder bör lagras i tre månader och spannmål bör lagras i en månad.
Om du köpt grovfoder eller halm från ett land där afrikansk svinpest förekommer och du hittar rester av djurkroppar i fodret som inte kan uteslutas vara från vildsvin eller tamgris ska du kontakta oss på djurhälsoenheten. foderdjurprodukter@jordbruksverket.se
Rapportera fynd av sjuka eller självdöda vildsvin till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).
Afrikansk svinpest lyder under epizootilagen. Det betyder att du som misstänker afrikansk svinpest i din besättning omedelbart ska kontakta din veterinär. Veterinärer som misstänker afrikansk svinpest ska snarast möjligt kontakta Jordbruksverket och länsstyrelsen (länsveterinären) i sitt län.
Vi har tagit fram filmer, illustrationer och affischer som kan användas på webb, i sociala kanaler och i tryck för att upplysa om vad olika målgrupper kan göra för att minska smittspridningen av afrikansk svinpest. Materialet är fritt för dig att använda.
Söker efter 2023:15