Afrikansk svinpest (ASF)
Tack vare ett bekämpningsarbete som har fungerat mycket bra, har Sverige blivit friförklarade från afrikansk svinpest.
Utbrott september 2023
I september 2023 fick Sverige sitt första utbrott av afrikansk svinpest. Detta har vi lyckats bekämpa och vi är sedan den 25 september 2024 friförklarade inom EU. Information om utbrottet finns under rubriken Om utbrottet i Fagersta-Norberg.
Det här gäller för handel och förflyttningar utanför EU
Det kan dock fortfarande finnas restriktioner kvar om du ska handla med och förflytta djur utanför EU.
Det här händer med stängslet
Stängslet monteras ner under perioden december 2024 - mars 2025.
Syftet med stängslet har varit att minska risken för att vildsvin som bar på smitta skulle lämna området och sprida smittan vidare. Det minskade också risken att friska vildsvin tog sig in i det smittade området. Stängslingen var en del i bekämpningsstrategin och har varit en effektiv smittskyddsåtgärd.
Fakta om kärnområdet som stängslades in
- Områdets storlek: 148,33 km²
- Berörda kommuner: Fagersta kommun, Norbergs kommun
Om afrikansk svinpest
Afrikansk svinpest (ASF) är en smittsam och dödlig virussjukdom som drabbar tamgrisar och vildsvin. Viruset som orsakar sjukdomen är mycket motståndskraftigt och överlever länge i miljön och i kött från infekterade djur, även om köttet varit fryst. Afrikansk svinpest smittar inte till människa. Den kan vara mycket kostsam att bekämpa.
Det är en plågsam och dödlig sjukdom för vildsvin och tamgrisar. Det finns inget botemedel eller vaccin mot sjukdomen.
En sjukdom som påverkar samhället
Även om sjukdomen inte kan smitta människor eller andra djur så påverkas vi av bekämpningen och hur vi får röra oss i områden med afrikansk svinpest.
Sjukdomen har också en stor ekonomisk påverkan på vårt samhälle. Bekämpningsarbetet är kostsamt och kräver personella och materiella resurser. Utbrottet påverkar även andra länders vilja att importera svenskt griskött. Lokalt kan restriktioner som införs bland annat stoppa olika verksamheter i skog och mark.
Om afrikansk svinpest tar sig in i en tamgrisbesättning kommer det att få stor påverkan på vår livsmedelsproduktion och livsmedelsförsörjning. Restriktionerna kommer då att påverka ännu fler personer och verksamheter.
Det kan ta flera år att utrota sjukdomen om den kommer in i Sverige. För att hejda smittspridningen är de första månaderna de mest kritiska. Vi har sett att när alla hjälps åt att följa de restriktioner som gäller i en smittad zon och arbetar förebyggande i resten av landet så finns det förutsättningar att det går bra.
Smittläget för afrikansk svinpest i världen
I september 2023 fick vi det första fallet av afrikansk svinpest i Sverige. Sverige blev friförklarat i september 2024.
Sedan det första fallet i Europa år 2014 har sjukdomen spridit sig i Sveriges närområde. Den finns nu i till exempel Tyskland, Italien, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Bulgarien, Ungern och Ryssland. Spridningen är snabb också i Asien. I vissa av länderna förekommer sjukdomen bara hos vildsvin, men i de flesta länder finns den hos både tamgrisar och vildsvin.
Om du klickar på länken här nedanför hittar du Situation reports som visar läget vid olika tidpunkter. Det mest aktuella ligger till vänster. I rapporten finns en karta över de senaste utbrotten och i vilka länder i världen afrikansk svinpest finns just nu.
Så sprids afrikansk svinpest
Mellan svinbesättningar kan virus överföras med levande djur, kläder, bilar och redskap. En annan viktig källa för smittspridning är animaliska livsmedel. Får ett vildsvin tag på avfall som innehåller virus kan de bli smittade. Viruset överlever under långa perioder i fryst kött, icke värmebehandlade produkter och i torkade eller saltade produkter, exempelvis korv. Det är därför förbjudet att utfodra både tama grisar och vildsvin med matavfall. Ta inte heller med dig köttprodukter hem från ett land där svinpest förekommer.
Exempel på situationer som kan leda till smittspridning:
- Markko i Lettland har arbetat med sina sjuka grisar och använder samma kläder då han hjälper sin granne Johani med vaccination av smågrisar. Markkos besättning visar sig ha varit smittad med afrikansk svinpest och kläderna för med smittan så att Johanis besättning också drabbas av afrikansk svinpest.
- Anna åker till Estland över helgen för att jaga. Hon hittar ett vildsvin som nyligen självdött, och hon hjälper till att forsla det ut ur skogen. När Anna kommer hem till Sverige efter helgen går hon till stallet och ser till sina tamgrisar.
I sulmönstret på Annas stövlar har det fastnat blod från det självdöda vildsvinet. Då Anna använder samma stövlar hos sina egna grisar utan att först rengöra stövlarna smittas hennes grisar av afrikansk svinpest. - Familjen Svensson har varit på semesterresa i Italien och tar med sig en lokalproducerad kallrökt korv tillbaka till Sverige. På vägen hem från flygplatsen upptäcker de att korven ser dålig ut och kastar den i diket.
Korven blir samma natt uppäten av ett vildsvin. Korven innehåller smittat ryskt griskött, och vildsvinet smittas av afrikansk svinpest.
Filmen visar hur vi kan ligga ett steg före när det gäller att förhindra att afrikansk svinpest sprids i Sverige. Filmen är på engelska.
Så förhindrar vi att afrikansk svinpest sprider sig i Sverige
Det finns flera saker som vi alla kan hjälpas åt med för att förhindra att afrikansk svinpest sprider sig i Sverige. Det här gäller oavsett om vi har ett utbrott i Sverige eller inte. Om du har grisar finns mer information under rubriken Om det blir ett utbrott på tamgrisar eller vildsvin.
Jordbruksverket tar till exempel fram information, övervakar om sjukdomen finns, har så kallade beredskapsplaner för att vara förberedda om sjukdomen skulle upptäckas.
Vad allmänheten kan göra
- Släng matrester i soporna. Lämna dem inte i markerna efter en picknick eller vid rastplatser utmed vägar.
- Kompostera ditt matavfall i sluten behållare som vildsvin inte kan komma in i.
- Rapportera fynd av sjuka eller självdöda vildsvin till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).
Vad jägare kan göra
- Rapportera fynd av sjuka eller självdöda vildsvin till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).
- Rengör kläder och utrustning om du varit på vildsvinsjakt utomlands i ett smittat land. Vildsvinens blod och avföring är smittförande. Rengör först mekaniskt med borste och vatten så all synlig smuts och blod försvinner, och förvara sedan kläderna och utrustningen luftigt inomhus i rumstemperatur i minst en vecka innan du använder dem igen.
- Tvätta din jakthund efter att du jagat med den utomlands i ett smittat land.
- Besök inte svenska grisbesättningar inom 48 timmar efter vildsvinsjakt utomlands i ett smittat land.
- Kött och obehandlade jakttroféer kan innebära en smittrisk och får inte lämnas så att grisar eller vildsvin kan komma åt dem.
Rapportera sjuka eller döda vildsvin
Om du hittar sjuka eller döda vildsvin ska du rapportera det till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Det gäller oavsett var du bor i Sverige. Genom att rapportera bidrar du till att vi kan bekämpa afrikansk svinpest på bästa sätt.
Skydda dina grisar mot afrikansk svinpest
Det är bra att känna till vad du kan göra för att skydda dina grisar från afrikansk svinpest. Det handlar framför allt om att se till att skydda dina djur från direkt och indirekt kontakt med frilevande vildsvin.
Rapportera misstänkta fall hos grisar
Afrikansk svinpest lyder under epizootilagen. Det betyder att du som misstänker afrikansk svinpest i din besättning omedelbart ska kontakta din veterinär. Veterinärer som misstänker afrikansk svinpest ska snarast möjligt kontakta Jordbruksverket och länsstyrelsen (länsveterinären) i sitt län.
Exempel på vad du kan göra för att skydda dina grisar mot afrikansk svinpest
Exempel på hur du kan förhindra att smitta kommer in i din besättning:
- Se till att alla som vistas på din anläggning byter skor och kläder när de går in och ut från de utrymmen där du har dina grisar.
- Se till att alla som vistas på din anläggning tvättar och desinficerar händerna och desinficerar sina skor vid ingången till de utrymmen där du har dina grisar.
- Se till att ingen matar dina grisar med matrester som kan innehålla någon typ av köttprodukt.
- Förhindra att dina grisar i stallar eller inhägnader kommer i direkt eller indirekt kontakt med vildsvin. Det gäller även foder och strö som du ska använda till grisarna. Du kan till exempel sätta upp stängsel.
- Vänta i minst 48 timmar innan du har kontakt med dina eller andras grisar om du har jagat vildsvin i Sverige eller utomlands, på annat sätt kommit i kontakt med vildsvin eller besökt en grisbesättning i ett annat land. Det gäller också andra personer som kommer i kontakt med dina djur.
- Undvik om möjligt att föra in strö, grovfoder och spannmål till alla djur från länder där afrikansk svinpest förekommer.
- Om du måste köpa in strö, grovfoder eller spannmål från ett land där afrikansk svinpest förekommer bör du först lagra materialet på en vildsvinssäkrad plats före användning eller vidareförmedling. Strö och grovfoder bör lagras i tre månader och spannmål bör lagras i en månad.
- Om du köpt grovfoder eller halm från ett land där afrikansk svinpest förekommer och du hittar rester av djurkroppar i fodret som inte kan uteslutas vara från vildsvin eller tamgris ska du kontakta oss på djurhälsoenheten. foderdjurprodukter@jordbruksverket.se
- Inte låta obehöriga personer få tillträde till den anläggning där du har dina grisar.
- Inte låta obehöriga transporter komma in på anläggningen.
- Se till att det är möjligt att rengöra och desinficera utrymmen och byggnader.
- Om grisarna hålls ute, tänka över vilka möjligheter som finns för att ta in dem om det skulle bli nödvändigt.
- Upprätta och följa en biosäkerhetsplan. Information om biosäkerhetsplan kommer att finnas hos Smittsäkra.
För att ha kontroll på flödet till och från anläggningen kan du
- föra en besöksjournal över vilka personer som får tillträde till djurutrymmena
- föra journal över transporter till och från anläggningen.
Om du har minigrisar som sällskapsdjur
Även en minigris kan få afrikansk svinpest. För att undvika att din minigris blir smittad kan du till exempel göra det här:
- Hålla din minigris inomhus eller i en inhägnad där den inte kan få kontakt med vildsvin. Om du rastar din minigris ska du inte göra det i områden där vildsvin kan ha vistats.
- Vara försiktig så att du eller andra inte tar med sig smitta till din gris. Smitta kan även spridas genom indirekt kontakt med smittade djur, till exempel om du råkar trampa i vildsvinsspillning och sedan går in till din gris med smutsiga skor.
- Tvätta händerna före och efter att du hanterar din gris.
- Se till att din gris inte kan komma åt matrester som kan innehålla någon typ av köttprodukt.
- Tillämpa en 48-timmars karens. Det innebär att personer som har jagat vildsvin eller på något annat sätt kommit i kontakt med vildsvin, eller som har besökt en grisbesättning i ett annat land ska vänta 48 timmar innan de får vara i närheten av minigrisarna.
Du måste ha en anläggning registrerad hos Jordbruksverket om du har en minigris.
Frivilligt smittskyddsprogram
Vill du förstärka biosäkerheten på din gård kan du ansluta dig till ett frivilligt smittskyddsprogram, såsom Smittsäkrad besättning gris (SSB). Det är ett frivilligt smittskyddsprogram som Jordbruksverket har godkänt. Programmet drivs av Gård och Djurhälsan (huvudman) i samverkan med Sveriges Grisföretagare, Lundens djurhälsovård och Distriktsveterinärerna.
Inom SSB-gris kan du ansluta dig till tre olika moduler, varav ASF-modulen är en. ASF-modulen bygger på de EU-krav som måste vara uppfyllda om du till exempel ska flytta levande djur i samband med ett utbrott av ASF på frilevande vildsvin.
Det finns också mer information om förebyggande arbete på vår sida om sjukdomar, hygienregler och antibiotikaresistens hos grisar.
Jordbruksverkets roll
Jordbruksverket har ansvar för att leda och samordna förebyggande åtgärder och bekämpa allvarliga djursjukdomar så kallade epizootisjukdomar, bland annat afrikansk svinpest, foderföroreningar och växtskadegörare.
När det gäller arbetet att bekämpa afrikansk svinpest är det Jordbruksverket som ansvarar för de beslut som tas kopplat till bekämpningen. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) bistår med riskbedömningar. Arbetet kräver också ett nära samarbete med flera andra myndigheter, kommuner, organisationer och frivilliga där var och en agerar utifrån sitt uppdrag och sina specifika kompetenser.
Om utbrottet i Fagersta - Norberg
Den 6 september 2023 fick Sverige sitt första utbrott av afrikansk svinpest. Det var i Fagersta och Norbergs kommuner som de smittade vildsvinen hittades. Efter ett gediget bekämpningsarbete där alla arbetade tillsammans kunde vi häva samtliga restriktioner i september 2024.
Fakta om den smittade zonen
Den smittade zonen bestod av ett kärnområde och ett ytterområde. De var kärnområdet som blev stängslat.
Ämne | Fakta |
|---|---|
| Områdets storlek | 148,33 km² |
| Berörda län och kommuner | Västmanlands län: Fagersta kommun, Norbergs kommun |
| Jordbruksareal | 529,99 hektar |
| Lantbrukare som har sökt jordbrukarstöd | 23 |
Företag enligt | 675 |
| Boende | ca 13 000 |
Ämne | Fakta |
|---|---|
Områdets storlek | 617,58 km² |
Berörda län och kommuner | Västmanlands län: Fagersta kommun, Norbergs kommun |
Jordbruksareal | 2 675,75 hektar |
Lantbrukare som har sökt jordbrukarstöd | 98 |
Företag enligt | 1 187 |
Boende | ca 6 000 |
Utbrottshanteringen i siffror
- 111 miljoner kronor – Jordbruksverkets totala kostnad för att hantera utbrottet. Siffran avser perioden 2023-09-06 – 2024-06-30.
- 484 ansökningar om undantag – 253 av dessa beviljades, 124 avslogs då de gällde sådant som redan var tillåtet, 117 avslogs och 6 drogs tillbaka av de sökande.
- 95 ansökningar om ersättning – av dessa är 74 slutreglerade och ersättning om totalt 4 528 919 kronor har betalats ut. De totala ersättningsanspråken uppgår till 34 207 319 kronor.
- 14 928 timmar av sökinsatser – fördelade på cirka 625 jägare.
- 70 smittade vildsvin– samtliga har hittats inom en diameter av 5 kilometer.
- 116 smittskyddsavlivade vildsvin – totalt i kärnområdet och i ytterområdet.
Ekonomisk ersättning till dig som har drabbats av restriktioner
Du kan ha rätt till ersättning enligt epizootilagen om ditt företag eller din verksamhet är direkt drabbat av de restriktioner och beslut som vi har fattat med anledning av utbrottet av afrikansk svinpest. Jordbruksverket har utifrån de bestämmelser som finns i epizootilagen tagit fram generella riktlinjer för vem som kan anses vara direkt drabbad. Du kan till exempel anses vara direkt drabbad om du äger mark eller andra tillgångar som till exempel byggnader, fordon och maskiner. Du kan också anses vara direkt drabbad om du har en nyttjanderätt som kan jämföras med att äga, till exempel ett arrendeavtal. Du har dock alltid rätt att söka ersättning. En individuell bedömning görs utifrån om du kan anses direkt drabbad av restriktionerna.
Du ska också, på grund av restriktionerna, ha drabbats av något av det här:
- förlust på grund av avlivning av djur
- kostnader på grund av saneringsåtgärder
- produktionsbortfall
- annan inkomstförlust än produktionsbortfall.
Ersättning till djurägare och växtodlare
Du som har djur eller växtodling kan ha rätt till ersättning om du har drabbats av kostnader och förluster. Det gäller kostnader och förluster som uppstått på grund av beslut som Jordbruksverket har fattat i samband med utbrottet av afrikansk svinpest, såsom beslut om restriktioner, avlivning och skördeförbud. De kostnader och inkomstförluster som berättigar till ersättning är förlust på grund av avlivning av djur, kostnader för saneringsåtgärder, produktionsbortfall och annan inkomstförlust än produktionsbortfall.
Ersättning till andra företag och verksamheter
Andra företag och verksamheter som är direkt drabbade av restriktionerna som vi har infört kan söka ersättning. Du kan vara till exempel vara direkt drabbad om du
- äger mark eller andra tillgångar som till exempel byggnader, fordon och maskiner
- har en nyttjanderätt som kan jämföras med att äga, till exempel ett arrendeavtal.
Du ska också, på grund av restriktionerna, ha haft
- kostnader för sanering
- produktionsbortfall
- annan inkomstförlust.
Ersättning till jägare och andra som deltar i sökandet
Du som ingår i det organiserade arbetet med att söka igenom den smittade zonen efter vildsvin och som har gått en biosäkerhetsutbildning på plats, får ersättning för ditt sökarbete med 300 kronor per timme högst 8 timmar per dag. Du kan också få ersättning för resor och logi. All ersättning betalas ut retroaktivt.
Du måste söka ersättningen inom 6 månader från den dag då du påbörjade arbetet.
Du som deltar i det organiserade arbetet med att söka efter vildsvin är försäkrad genom Jordbruksverket.
Så här söker du ersättningen
I samband med att du går utbildningen om biosäkerhet får du också veta hur du söker ersättningen.
Informationsmaterial att sprida
Vi har tagit fram filmer, illustrationer och affischer som kan användas på webb, i sociala kanaler och i tryck för att upplysa om vad olika målgrupper kan göra för att minska smittspridningen av afrikansk svinpest. Materialet är fritt för dig att använda.
Författningar och beslut
Söker efter grundforeskrifter:
2023:15