Gnagare är exempelvis möss, råttor, marsvin, guldhamstrar, chinchillor och ökenråttor. För att dina djur ska må bra ska du följa reglerna om skötsel, foder och utrymmen. Du som hyr ut, säljer eller tar hand om andras gnagare kan behöva söka tillstånd. Om du reser eller handlar med djuren finns det särskilda regler att följa.
Till gnagare räknas exempelvis möss, råttor, marsvin, guldhamstrar, chinchillor och ökenråttor.
Här kan du läsa övergripande om reglerna för att sköta gnagare. För att ta reda på alla regler behöver du också läsa Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om hållande, uppfödning och försäljning av sällskapsdjur. De finns länkade under rubriken Författningar.
Gnagare lever ofta i familjegrupper eller kolonier. Huvudregeln är därför att du ska hålla djuren i par eller grupp. Detta gäller däremot inte guldhamstrar som vanligen är aggressiva mot artfränder.
En stimulerande miljö är en viktig faktor för att gnagare ska kunna bete sig naturligt. Djuren bör ha tillgång till anordningar som går att klättra på och krypa under.
Många av de gnagararter som hålls som sällskapsdjur har ett starkt behov av att bygga bo. Därför ska guldhamstrar, dvärghamstrar, gerbiler, brunråttor och möss ha tillgång till material som går att fläta samman. Det kan till exempel vara halm och hö.
Guldhamster och flera andra gnagararter samlar in foder och skapar foderförråd. Det är viktigt att djuren får vara i en miljö där detta beteende är möjligt. Du bör också tänka på att vissa arter ska ha grävmöjligheter.
Tänderna på gnagare växer under hela livet. För att tänderna inte ska bli för långa måste djuren ha möjlighet att slipa dem. Detta är anledning till att gnagare alltid ska ha tillgång till gnagmaterial, till exempel grenar med bark, pinnar eller rötter. Det är också viktigt att man inspekterar och klipper klorna på marsvin vid behov.
Även de här små djuren behöver ha gott om plats att röra sig på. Djurskyddslagstiftningen anger hur stora burarna eller de andra utrymmena där djuren lever minst ska vara. Ytan får gärna vara större men aldrig mindre än måtten i tabellen nedan. Eventuella hyllplan räknas inte in i ytan.
Djurart | Minsta tillåtna yta | Minsta yta per djur vid grupphållning | Minsta mått på kortaste sidan | Minsta höjd |
---|---|---|---|---|
Marsvin | 0,3 m² | 0,15 m² | 0,4 m | 0,25 m |
Guldhamster | 0,12 m² | 0,06 m² | 0,25 m | 0,2 m |
Dvärghamster | 0,09 m² | 0,045 m² | 0,2 m | 0,2 m |
Chinchilla | 0,5 m² | 0,25 m² | 0,5 m | 1,0 m |
Degu | 0,3 m² | 0,15 m² | 0,4 m | 0,4 m |
Brun råtta | 0,18 m² | 0,06 m² | 0,3 m | 0,3 m |
Gerbil | 0,12 m² | 0,06 m² | 0,25 m | 0,2 m |
Husmus | 0,09 m² | 0,018 m² | 0,2 m | 0,2 m |
Gräsmus och Taggmus | 0,09 m² | 0,03 m² | 0,2 m | 0,2 m |
Observera att honor som du använder för avel ska ha större utrymmen än de som anges i tabellen. Du hittar måtten i föreskrifterna och de allmänna råden om hållande, uppfödning och försäljning av sällskapsdjur.
Djurart | Minsta längd | Minsta bredd | Minsta höjd |
---|---|---|---|
Guldhamster | 15 cm | 15 cm | 10 cm |
Dvärghamster | 14 cm | 11 cm | 10 cm |
Chinchilla | 30 cm | 25 cm | 20 cm |
Degu | 20 cm | 15 cm | 13 cm |
Kraven på inredningen beror på vilken art av gnagare som ska hållas i buren.
Ett djur som är sjukt, skadat eller visar andra tecken på ohälsa, måste snarast få nödvändig vård. Kontakta en veterinär om du märker att din gnagare inte mår bra.
Det är ditt ansvar som djurägare att göra vad du kan för att hålla dina djur friska och se till att smitta inte sprids till andra djur. Därför är det viktigt att känna till hur smittor sprids och vad du själv kan göra för att förhindra att djuren blir sjuka. Friska djur behöver inte antibiotika, vilket minskar risken för att bakterier blir resistenta mot antibiotika. Om du har djur i kommersiellt syfte finns det fler krav som du ska följa.
Om du har en verksamhet som du inte har i din privata bostad omfattas du av hygienreglerna. Exempel på verksamheter som omfattas av hygienreglerna är zoohandlare, zoohandelsgrossister och annan verksamhet eller uppfödning som inte sker i privat bostad.
Antibiotika är en stor grupp viktiga läkemedel som är till för att behandla infektioner orsakade av bakterier hos både djur och människor. Men bakterier kan bli resistenta det vill säga utveckla motståndskraft mot ett eller flera sorters antibiotika.
Om djuren får en infektion med MRSA och MRSP finns det krav som du måste följa. Kraven finns under respektive bakterie på sidan om Infektioner med resistenta bakterier.
Du kan välja att kremera ditt djur. Det finns godkända kremeringsanläggningar för sällskapsdjur runt om i landet. Din veterinärklinik kan ofta hjälpa dig med transporten. Om du väljer separat kremering kan du få tillbaka askan. Askan kan du sedan begrava eller sprida.
Du får begrava ditt djur på egen mark utan föregående kremering, om du följer kommunens anvisningar. Om du får göra det eller inte kan bero på
I vissa delar av landet finns det även begravningsplatser för sällskapsdjur. Hör av dig till din kommun om du vill veta mer om reglerna som gäller.
Du kan behöva söka tillstånd från länsstyrelsen för att få
Om du är osäker på om du ska söka tillstånd kan du alltid fråga länsstyrelsen i ditt län.
Du söker tillståndet hos länsstyrelsen i det län där du har dina djur. Länsstyrelsen har en e‑tjänst för ansökan om tillstånd för verksamhet med djur.
När du söker tillståndet kontrollerar länsstyrelsen
Du kan söka tillståndet både som fysisk person (privatperson eller enskild firma) och som juridisk person (exempelvis ett företag, ett kooperativ eller en förening).
Ett tillstånd ges till en person (fysisk eller juridisk). Det kan vara flera personer som behöver tillstånd på samma fastighet eller anläggning, om de driver olika tillståndspliktiga verksamheter. Det gäller till exempel om flera uthyrare har en gemensam anläggning, men skilda ekonomier.
Om en verksamhet byter ägare måste den nya ägaren söka ett nytt tillstånd för att få sin lämplighet och kompetens bedömd.
Samma sak gäller om du flyttar verksamheten till en annan anläggning. Du måste då söka ett nytt tillstånd för att få den nya anläggningen godkänd.
Det är ett brott mot djurskyddslagen att inte ha tillstånd när reglerna kräver att du ska ha det. Den som saknar tillstånd riskerar åtal och kan dömas till böter eller fängelse.
Du som håller gnagare i kommersiellt syfte ska registrera anläggningen där du håller djuren. Du gör det i e-tjänsten Registrera anläggning. Där kan du också läsa mer om reglerna. Syftet med registreringen är att vi ska kunna spåra djuren om det blir ett sjukdomsutbrott.
Om du transporterar enstaka sällskapsdjur i bil ska du se till att det sker på ett säkert sätt. Djuret ska inte riskera att bli skadat eller lida i samband med transporten. Det betyder till exempel att djuret är säkrat vid inbromsning. Du bör säkra djuret genom att förvara det i en säkrad transportbur.
Du får transportera djur i personbilens bagageutrymme, men bara om det går att se till djuret från bilens personutrymme. Ditt fordon ska vara lämpligt att transportera djur i.
Mer om transporter hittar du i föreskriften 2019:7, under rubriken Författningar längst ner på sidan.
Du får aldrig lämna ett djur utan tillsyn i bilen om det är möjligt att temperaturen inne i bilen går över +25°C eller under -5°C.
Även om bilen står i skuggan och du lämnar en glipa i fönstret kan det snabbt bli mycket varmt inne i en bil. Det är inte bara temperaturen som avgör hur snabbt ett djur inne i en bil får värmeslag och eventuellt avlider. Även luftfuktigheten har betydelse. Ju högre luftfuktighet, desto snabbare överhettas djuret. Din bil är ett fordon, inget förvaringsutrymme för ett djur.
Dräktiga honor får inte transporteras under sista femtedelen av dräktigheten. Moderdjur får transporteras tidigast en vecka efter det att ungarna fötts.
Ett nyfött djur måste vara minst 1 vecka och naveln bör vara helt läkt för att du ska få transportera det.
Ungar som diar ska transporteras tillsammans med moderdjuret.
Buren som du transporterar chinchillan eller degun i ska ha tre av fyra väggar liksom botten och tak av ogenomskinligt material. Du ska särskilt ta hänsyn till att chinchillor är känsliga för höga temperaturer. De ska ha foder och vatten under hela transporten.
Om det är brådskande får du transportera ett sjukt eller skadat djur till veterinären även om du inte uppfyller kraven. Men det får inte finnas någon risk för att djuret kan lida av transporten. Om du är tveksam till om det är lämpligt att transportera djuret ska du kontakta en veterinär.
Djuren som du reser eller handlar med måste vara uppfödda i fångenskap och ha hållits i fångenskap sedan födseln. Du får inte ha vilda infångade djur som sällskapsdjur.
Vissa arter omfattas av CITES, den konvention som reglerar handeln med hotade djur och växter. När du tar in sådana djur till Sverige finns det särskilda regler som du behöver följa. Det gäller både handel inom EU och handel med länder utanför EU.
Arter kan även omfattas av artskyddsförordningen som kompletterar bestämmelserna i CITES-konventionen. Artskyddsförordningen ska skydda europeiska arter av vilda djur och växter genom att reglera hur man får handla med och förvara dessa arter.
Det är du som tar in djur som ansvarar för att reglerna följs. Om du inte följer reglerna kan djuren beslagtas, sättas i karantän eller i värsta fall avlivas vid gränsen. Tänk också på att du i förväg måste ta reda på om djuren får hållas i Sverige utan särskilt tillstånd.
Reglerna kan ändras om till exempel risken för spridning av smittsamma sjukdomar kräver det.
Om det finns tveksamhet om djurens art kan tullen be en expert från Jordbruksverket att hjälpa till att bestämma arten. Du som tar in djuren betalar för artkontrollen.
De nya reglerna gör det möjligt att resa med andra gnagare än möss, råttor, marsvin, guldhamstrar, chinchillor och gerbiler.
Om du skickar ditt djur med en annan person, innebär reglerna att du som ägare också måste resa inom 5 dagar före eller efter att ditt djur har rest. Om du inte kan resa själv behöver du följa reglerna för djur som ska säljas eller byta ägare.
För dig som vill
innebär reglerna bland annat att anläggningen som djuren kommer ifrån måste vara registrerad och att det får inte ha förekommit någon onormal dödlighet på anläggningen. Det får inte heller föreligga några restriktioner i avsändarlandet för en sjukdom som gnagare kan drabbas av.
Kravet på hälsointyg tas bort.
Du får bara ta in gnagare från länder som det är tillåtet att ta in gnagare för handel från. Gnagarna ska åtföljas av ett hälsointyg och införseln ska anmälas till gränskontrollen.
Vi håller på att uppdatera webbplatsen med detaljer om de nya reglerna, men denna sida är ännu inte uppdaterad. De nya reglerna finns i föreskrift SJVFS 2021:13.
Du får ta in enstaka djur i Sverige både från EU och länder utanför EU. Det gäller om
De här reglerna gäller för djur som
För att du ska få ta in djur som ska säljas eller byta ägare, måste du vara registrerad för införsel hos Jordbruksverket. Du ska registrera dig via vår e-tjänst minst 7 arbetsdagar före det första beräknade införseltillfället.
Registreringen gäller under 2 år från den dag du blir registrerad. Registreringen kostar 150 kronor.
En officiell veterinär i utförsellandet ska utfärda ett hälsointyg under det sista dygnet innan djuren sänds iväg. Intyget ska visa att djuren har genomgått en klinisk undersökning och att de är vid god hälsa och i stånd att tåla transporten till sin destination.
Du ska behålla intyget under minst sex månader för att på begäran kunna visa upp det för en officiell veterinär.
En officiell veterinär är en veterinär med ett speciellt förordnande från behörig myndighet, som har en central roll i arbetet med att förebygga och förhindra spridningen av smittsamma sjukdomar. Officiella veterinärer finns inte i alla länder. Om landet saknar officiella veterinärer ska du i stället anlita en legitimerad veterinär och sedan få intyget stämplat av den Centrala veterinärmyndigheten i landet. Kontakta myndigheten i god tid och be om skriftlig information om hur detta ska gå till.
Om du ska ta in djur från andra länder utanför EU får du bara göra detta via en godkänd EU entrypoint / införselort. I Sverige är det gränskontrollstationerna i Stockholm-Arlanda eller Göteborg-Landvetter.
Varje land har egna regler för införsel av djur. Kontakta därför veterinärmyndigheten i det land du vill besöka eller landets ambassad för att få veta vad du måste tänka på.
Du som ska föra ut gnagare från Sverige för att de ska byta ägare behöver registrera anläggningen som du flyttar djuren från. Det behöver du göra eftersom det då räknas som kommersiellt syfte.
Innan du reser med djur eller exporterar dem till länder utanför EU behöver du ta reda på om det finns exportrestriktioner på grund av smittsamma djursjukdomar.
Ta i god tid kontakt med landets ambassad eller veterinärmyndighet och ta reda på det här:
För att få resa med eller sälja ett djur till länder utanför EU behöver djuret ha ett hälsointyg som ska utfärdas av en officiell veterinär i Sverige innan resan. Ta kontakt med det aktuella landets veterinärmyndighet eller ambassad i god tid innan resan och ta reda på vilket intyg som ska användas och vilka krav som ställs för att djuret ska få resa till landet. När du har tagit reda på detta ska du ta kontakt med en officiell veterinär.
Om du säljer djur till ett land utanför EU ska du lämna en elektronisk tulldeklaration till Tullverket.
Här kan du läsa vad som gäller för att föra ut djur eller produkter av animaliskt ursprung till Storbritannien, men du måste också läsa de generella reglerna om att föra ut till länder utanför EU.
Från och med den 1 januari 2021 gäller nya regler för handel med Storbritannien. Ansvarig myndighet för reglerna är Department for Environment, Food & Rural Affairs (DEFRA). Om du har frågor ska du vända dig till dem.
Reglerna beskrivs i vägledningen Border Operating Model.
Storbritannien genomför de nya reglerna i flera steg under 2021 och 2022. Villkor vid export till Storbritannien kan komma ändras, och därför är det viktigt att du som exportör håller dig uppdaterad via DEFRA:s webbplats.
Företag som ska exportera till Storbritannien behöver bland annat göra följande:
Importören i Storbritannien ska föranmäla levande djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung från EU i Storbritanniens system Import of Products, Animals, Feed and Food System (IPAFFS). Det ska göras senast en arbetsdag före beräknad ankomst. Ett hälsointyg ska alltid följa med sändningen. Fysiska kontroller kan komma att genomföras.
Hälsointyg har tagits fram av Storbritannien och finns tillgängliga i det EU-gemensamma datasystemet TRACES NT eller på DEFRA:s webbplats. Du som exportör är ansvarig för att ta reda på vilket intyg som ska användas och därför är det viktigt att du, eller med hjälp av importören, tar reda på vad som krävs genom att läsa på DEFRA:s webbplats. Där kan du även läsa mer om hur de olika delarna i intyget fylls i och vilka uppgifter som är obligatoriska och frivilliga.
Det här gäller vid export till Storbritannien:
Om djuren ska resa tillbaka till Sverige efter sin vistelse i ett land utanför EU finns det svenska krav som ditt djur måste uppfylla. Kraven kan skilja sig mot dem vid utresan och är olika beroende på vilket land djuret reser från. Ta reda på vilka regler som gäller i Sverige innan avresa så att djuret verkligen kan följa med tillbaka hem igen. Du hittar reglerna längre upp på den här sidan.
Du är välkommen att kontakta oss om du har frågor.
Länsstyrelserna kontrollerar efterlevnaden av djurskyddslagstiftningen i Sverige. Upptäcker de att du inte har följt reglerna ska de kräva att du rättar till bristerna. Kravet kan kombineras med att du får betala vite om du inte rättar till bristerna.
Du kan också dömas till böter eller fängelse i högst två år om du döms för brott mot djurskyddslagen eller för djurplågeri enligt brottsbalken. Om du har brutit mot djurskyddsreglerna, på ett allvarligt sätt eller upprepade gånger, eller om du har dömts för djurplågeri, kan länsstyrelsen förbjuda dig att ha hand om djur, så kallat djurförbud.
Söker efter 2021:13
Söker efter 2019:15
Söker efter 2019:27
Söker efter 2019:7
Söker efter 2019:29