Logotyp Jordbruksverket

Slakt, avlivning och hantering av döda får och getter

Får och getter får inte utsättas för onödigt lidande eller obehag när de ska slaktas eller avlivas. Därför ska de alltid bedövas innan de avblodas. Den som slaktar eller avlivar djuren måste hantera dem lugnt, ha kunskap om reglerna och behärska avlivnings­metoden. Det är också viktigt att ta hand om döda djur och biprodukter från slakt på ett säkert sätt.

Skicka får och getter till slakt

För att du ska kunna skicka dina djur till slakt måste de bland annat vara friska, rena och id‑märkta. Du ska intyga detta för slakteriet minst 24 timmar innan djuren kommer fram till slakteriet. Kontakta ditt slakteri för mer information.

Du måste också följa transportreglerna. Det innebär exempelvis att du inte får skicka högdräktiga eller nyförlösta djur till slakt.

Slakteriets personal ska ha dokumenterad utbildning i djurskydd, djurhantering samt bedövnings- och avlivningsmetoder. De ska också följa djurskyddsreglerna.

Efter slakten klassas vanligtvis slaktkropparna av slakteriet. Klassningen kan ligga till underlag för hur mycket du får betalt för slaktkropparna.

På sidan för slakterier kan du läsa mer om kraven som gäller före, under och efter slakt. Där står det också mer om klassningen av slaktkroppar.

Slakt för husbehov, nödslakt och annan avlivning

Slakt för husbehov är när du avlivar djur på gården och sedan tar vara på köttet inom det egna privata hushållet. Nödslakt är när akut skadade djur avlivas på gården och sedan skickas till ett slakteri för att bli livsmedel. Om djuret avlivas och inte blir livsmedel kallas det för annan avlivning.

Du måste följa reglerna för att avliva djur, oavsett vad som ska hända med kroppen efteråt. Här är de viktigaste reglerna:

  • Du är skyldig att låta avliva svårt sjuka och skadade djur så snabbt som möjligt, om de inte går att behandla. Om djuret dessutom har svårt att gå eller röra på sig ska det avlivas på plats, utan att först flyttas.
  • Djuret får inte utsättas för onödigt lidande eller obehag under avlivningen. Därför måste den som avlivar djuret göra det på ett sätt som antingen omedelbart dödar djuret eller som gör det medvetslöst först.

Om du inte kan eller vill utföra avlivningen själv ska du kontakta en veterinär eller någon annan med rätt kompetens, till exempel ett djurambulansföretag, ett slakteri eller Svensk Lantbrukstjänst.

Om du själv avlivar djuret måste du behärska den aktuella avlivningsmetoden och hanteringen av djuren i samband med avlivningen. Däremot måste du inte ha gått någon särskild utbildning för att få avliva djuret. 

Regler för mekanisk bedövning och avlivning av får och getter

Det vanligaste sättet att avliva får och getter på är genom att mekaniskt bedöva djuret och därefter avbloda det. Den metoden används både när djuret slaktas för att bli livsmedel och när djuret inte ska bli livsmedel.

Vid bedövning får du fixera djuret om det behövs. Dessa fixeringsmetoder är tillåtna:

  • att hålla fast huvudet med en grimma eller liknande (mindre djur kan du hålla fast manuellt)
  • att använda en bedövningsbox.

Dessa bedövningsmetoder får du använda på får och getter:

  • bultpistol
  • kulvapen
  • hagelgevär
  • elektricitet.

Du måste kontrollera att djuret är helt medvetslöst innan du avblodar det.

Det är avblodningen som är själva avlivningen. Därför måste du alltid avbloda djuret efter att ha bedövat det, även om köttet inte ska bli livsmedel. Det gör du genom att öppna antingen båda halspuls­ådrorna eller det gemensamma blodkärl som dessa ådror utgår ifrån.

Avblodning av får och getter ska påbörjas

  • inom 15 sekunder efter bedövning om du sköt djuret bakom hornen
  • inom 60 sekunder efter bedövning om du sköt djuret framifrån
  • inom 20 sekunder efter bedövning med elektricitet.

Efter avlivningen måste du kontrollera att djuret är dött innan du får vidta några andra åtgärder med kroppen.

Regler för skjutvapen

Reglerna för skjutvapnets typ, ammunition, skjutavstånd och träff­område är relativt detaljerade. Du kan läsa mer om reglerna i Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om slakt och annan avlivning (SJVFS 2019:8), som du hittar under rubriken Författningar.

Dessutom kan det finnas andra krav som inte regleras i djurskydds­föreskrifterna, till exempel krav på vapenlicens. För att licenspliktiga vapen ska få användas vid bedövning måste det vara angivet på vapenlicensen att ändamålet är antingen jakt eller avlivning av djur. Du får alltså inte använda ett vapen som du har licens för om ändamålet enligt licensen är målskjutning.

Lamm och killingar som är yngre än 14 dagar får avlivas genom slag mot huvudet

Ett mindre antal lamm och killingar som är yngre än 14 dagar får du avliva genom slag mot huvudet. Slaget ska utföras med sådan kraft och precision att det medför omedelbar medvetslöshet och död. Det gör du lämpligast genom att hålla djuret i bakbenen och slå bakhuvudet mot ett fast förankrat, hårt föremål.

Vid slakt för husbehov får bara du och ditt hushåll äta köttet

Om du slaktar djur på gården för husbehov så får köttet bara ätas av dig som håller djuren och ditt privata hushåll.

Du får alltså inte slakta djur hemma på gården och sedan sälja eller ge bort köttet som livsmedel. Om djuren ägs av flera personer eller av till exempel en förening får du inte fördela köttet som livsmedel mellan ägarna. För att få göra det måste slakten göras på ett slakteri. Dessutom ska en officiell veterinär besiktiga djuret både före och efter slakt.

Du kan läsa mer på Livsmedelsverkets webbplats.

Distansavlivning med skjutvapen är tillåtet i vissa fall

Du kan få avliva ett enstaka djur på distans med vissa skjutvapen, om djuret är förvildat, förrymt eller skadat och inte kan fångas in utan att djuret lider. Det kallas för distansavlivning.

Regler för skjutvapen

Reglerna för skjutvapnets typ, ammunition, skjutavstånd och träffområde är relativt detaljerade. Du kan läsa mer om reglerna i Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om slakt och annan avlivning (SJVFS 2019:8), som du hittar under rubriken Författningar.

Dessutom kan det finnas andra krav som inte regleras i djurskydds­föreskrifterna, till exempel krav på vapenlicens. För att licenspliktiga vapen ska få användas vid avlivning måste det vara angivet på vapenlicensen att ändamålet är antingen jakt eller avlivning av djur. Du får alltså inte använda ett vapen som du har licens för om ändamålet enligt licensen är målskjutning.

Nödslakt av akut skadade djur

Nödslakt är när akut skadade djur avlivas på gården och sedan skickas till ett slakteri för att bli livsmedel. Det är inte alla slakterier som tar emot nödslaktade djur, så kontrollera det med slakteriet först.

Här är reglerna som gäller om du vill låta nödslakta djur:

  • Bara akut skadade djur som annars skulle ha varit friska får nödslaktas.
  • Djuret ska avlivas på gården av behörig slaktpersonal så snart som möjligt efter att en officiell veterinär från livsmedelsverket har besiktigat djuret levande. Tiden mellan undersökningen av djuret och avlivningen får inte överstiga 24 timmar.
  • En officiell veterinär från livsmedelsverket måste vara med om mage och tarmar avlägsnas på gården. I sådana fall måste inälvorna följa med djuret till slakteriet.
  • Om det tar mer än 2 timmar mellan avlivandet av djuret och dess ankomst till slakteriet ska djuret kylas.
  • Du ska skicka med ett nödslakts­intyg som fyllts i av officiell veterinär från livsmedelsverket till slakteriet.
  • Intyget är, utifrån livsmedelsaspekter, giltigt i 24 timmar.

Hör av dig till Livsmedelsverket om du vill veta mer nödslakts­intyg och hygienregler vid nödslakt.

Observera dock att inga djur får utsättas för onödigt lidande, varför ett akut skadat djur ska slaktas så snart det någonsin är möjligt. Kan detta inte ombesörjas utan onödigt dröjsmål så behöver djuret istället avlivas av djurskyddsskäl.


Hantera döda får och getter samt biprodukter från slakt

Du måste ta hand om döda djur och biprodukter från slakt på ett säkert sätt. Oftast innebär det att du skickar de döda djuren och biprodukterna till en godkänd anläggning som får ta emot dem. Du kan även förbränna döda djur i en panna om den har blivit godkänd för det av Jordbruksverket. 

I vissa fall är det dessutom tillåtet att gräva ner döda djur och biprodukter från slakt. Däremot är det förbjudet att lägga ut döda djur och biprodukter i naturen.

Du ska förvara döda djur på ett smittsäkert sätt innan de transporteras bort. Du ska bland annat se till att rovdjur och fåglar inte kan komma åt dem. Döda djur ska också förvaras skilt från levande djur så att transportören inte behöver komma i kontakt med de levande djuren i samband med hämtningen.

Anmäla hämtning av döda får och getter samt biprodukter från slakt

Det finns företag som hämtar döda djur och biprodukter från slakt, för att sedan köra dem vidare till godkända anläggningar.

Just nu är det bara företaget Svensk lantbrukstjänst som har rikstäckande hämtning. Gå in på deras webbplats för att

  • anmäla hämtning av döda djur och biprodukter via en e-tjänst eller telefon
  • få information om hur hämtningen går till
  • hitta kontaktuppgifter till lokala entreprenörer.

Om du bara har ett fåtal döda lamm eller killingar så kan du frysa in dem och anmäla hämtning vid ett senare tillfälle. Du måste kunna redogöra för hur du förvarar de döda djuren om du får frågor om det från kommunen.

Uppgifter som du ska lämna när du anmäler hämtning av döda får och getter

När du anmäler hämtning av döda får och getter ska du uppge

  • id-numret som djuret är märkt med och som det fick när det föddes
  • åldern på djuret.

Var särskilt noggrann med att ange åldern korrekt. Ett urval av alla döda får och getter som är äldre än 18 månader ska nämligen testas för sjukdomen scrapie. Det är ett krav inom EU. Testet görs på den mottagande anläggningen.

Gräva ner döda får och getter samt biprodukter från slakt

Generellt sett är det förbjudet att gräva ner döda får och getter (oavsett ålder) samt biprodukter från slakt. Vissa områden är dock undantagna från förbudet.

Undantag från nedgrävnings­förbudet i vissa områden

Du får gräva ner döda får och getter samt biprodukter från husbehovs­slakt i vissa områden, om djuren har hållits och dött där. Det gäller främst

  • glesbygd i norra Sverige och en bit söderut längs norska gränsen
  • öar utan fastlands­förbindelse.

Du hittar en lista över områdena i bilaga 2 till Jordbruksverkets föreskrift 2006:84 om animaliska biprodukter, som finns länkad under rubriken Författningar.

Vid nedgrävningen måste du följa kommunens anvisningar och kraven som finns i EU‑lagstiftningen. Hör av dig till din kommun om du är osäker på vad som gäller.

Du får dock inte gräva ner får och getter som du misstänker har dött av en epizootisk sjukdom (till exempel mjältbrand eller mul- och klövsjuka). Om du misstänker en sådan sjukdom ska du i stället omedelbart kontakta en veterinär.

Förbränna döda djur i egen panna

Om du har en panna som är godkänd av Jordbruksverket kan du förbränna döda djur i den. Du kan läsa mer om det på sidan om förbrännings­anläggningar.

Frågor och svar

Får jag låta kremera eller begrava en dvärgget som jag har haft som sällskapsdjur?

Ja, det får du, eftersom dvärggeten inte ses som ett lantbruksdjur i det här sammanhanget, utan som ett sällskapsdjur.

Kremering

Du kan välja att kremera ditt djur. Det finns godkända kremerings­anläggningar för sällskapsdjur runt om i landet. Om du väljer separat kremering kan du få tillbaka askan. Askan kan du sedan begrava eller sprida.

Nedgrävning

Du får begrava ditt djur på egen mark utan föregående kremering, om du följer kommunens anvisningar. Om du får göra det eller inte kan bero på var din mark ligger och hur stor den är. I vissa delar av landet finns det även begravnings­platser för sällskapsdjur.

Hör av dig till din kommun om du vill veta mer om reglerna som gäller.

Författningar

Söker efter grundforeskrifter:
2019:8

Söker efter grundforeskrifter:
2006:84

Du kanske också är intresserad av det här

Länk till sidan:
https://jordbruksverket.se/3231.html
Sidan uppdaterades senast 2024-07-29.

Läs qr-koden med mobilen för att öppna sidan