Förbränningsanläggningar

I många fall kan förbränning vara det bästa sättet att ta hand om döda djur och produkter från djur. Genom förbränning i en godkänd anläggning oskadliggöras eventuella smittor och energin kan tillvaratas. För att förbränning ska vara ett bra alternativ är det viktigt att hanteringen inför förbränning sker på ett smittskyddssäkert sätt och att de krav som ställs på pannan följs.

Anmäla din anläggning

Om du planerar för en förbränningsanläggning för hela djurkroppar eller vill ta emot animaliska biprodukter (ABP) eller därav framställda produkter som avfall ska du innan du påbörjar verksamheten anmäla anläggningen hos Jordbruksverket.

Om anläggningen är miljögodkänd för förbränning av avfall räcker det med en kostnadsfri registrering. Du behöver inte anmäla anläggningen om den bara tar emot matavfall som kommer från svenska restauranger, storkök och hushållskök.

När anläggning är registrerad kommer du att få en bekräftelse av oss.

Anläggningar som inte är godkända för förbränning av avfall men som förbränner hela djurkroppar, som till exempel djurkrematorier och gårdspannor, måste godkännas av Jordbruksverket. Innan godkännandet måste vi kontrollera anläggningen. Total kostnad är i normalfallet 9 000 kronor. När du skickar in ansökan bör anläggningen vara klar för kontroll inom tre månader.

Du anmäler din anläggning på en blankett.

När anläggningen väl har blivit registrerad eller godkänd så gäller detta tills vidare om inget annat framgår av beslutet.

Ta kontakt med berörd miljömyndighet om du är osäker på vilka miljöregler som gäller för din blivande verksamhet.

Om du ändrar något i en verksamhet som redan är registrerad eller godkänd eller upphör med din verksamhet ska du skicka in blanketten på nytt. Kryssa i att det är en ändring på blankettens första sida.

Den som är ansvarig för en anläggning ska betala en årlig kontrollavgift. Det gäller oavsett om anläggningen behöver godkännas eller inte.

Bifoga intyg när du anmäler en anläggning som ska godkännas

Om du ska anmäla en anläggning som ska godkännas av Jordbruksverket ska du bifoga ett intyg som visar att pannan når tillräcklig temperatur och att eventuell mätningsutrustning för temperaturen är tillförlitlig.

Om pannan är ny kan panntillverkaren eller leverantören utfärda intyget.

Om det är en befintlig panna utan mätutrustning ska en oberoende person som är kvalificerad att göra temperaturmätningar på den aktuella typen av panna mäta pannans innetemperatur. Temperaturen på förbränningsgaserna ska på ett kontrollerat och homogent sätt, även under de mest ogynnsamma förhållandena, uppnå en temperatur på 850 °C i minst 2 sekunder eller 1 100 °C i 0,2 sekunder. Mätningen ska göras i omedelbar närhet av innerväggen. Om det är en befintlig panna med mätningsutrustning måste motsvarande mätning ha gjorts och mätningsutrustningen ska kalibreras.

Om mätutrustningen enbart mäter rökgaser ska mätvärdet kunna korreleras till pannans innertemperatur.

Förbränning av hela djurkroppar

Vid förbränning av hela djurkroppar i gårdspannor och vid kremeringsanläggningar måste temperaturen vid förbränning nå upp till minst 850°C. En anläggning som förbränner över 50 kg animaliska biprodukter per timme eller sats ska godkännas som en högkapacitetsanläggning och måste bland annat vara försedd med en hjälpbrännare.

Vid förbränning av nötkreatur, får och getter som är över 1 år ställs särskilda krav, eftersom de innehåller specificerat riskmaterial.

Beroende på om anläggningen är ett djurkrematorium eller bara förbränner djur som dött inom den egna primärproduktionen, ställs olika krav på bland annat förvaring, hantering, egenkontroll och registerföring.

Förbränning av animaliska biprodukter och därav framställda produkter som avfall

Anläggningar som tar emot animaliska biprodukter eller framställda produkter som avfall ska ha ett miljötillstånd att förbränna avfall.

Den som är ansvarig för en registrerad anläggning ska bland annat se till att

  • det som tas emot bara är sådant som man anmält till Jordbruksverket att man tänker ta emot
  • mottaget material hanteras på ett smittskyddsmässigt säkert sätt
  • handelsdokumentet som följer med sändningen behålls i minst två år
  • föra register över mottagna sändningar.

Kontroll

Syftet med kontrollen inom området animaliska biprodukter och därav framställda produkter är att säkerställa att produkter hanteras i enlighet med gällande regelverk. Detta för att förebygga och minimera risker för människors och djurs hälsa och framför allt skydda säkerheten i livsmedels- och foderkedjan.

Det är företaget som har ansvaret för att hanteringen av animaliska biprodukter och därav framställda produkter är säker. Kontroll­myndigheternas uppgift är att bedöma om företaget lyckats med detta.

Den offentliga kontrollen av animaliska biprodukter och därav framställda produkter ingår i den nationella kontrollplanen för livsmedelskedjan.

Du kan läsa mer om den offentliga kontrollen och om vilka myndigheter som ansvarar för kontrollen på vår webbsida om kontroller.

Jordbruksverket kontrollerar anläggningar inom området animaliska biprodukter och därav framställda produkter

Bland annat kontrollerar vi

  • att företaget har rätt godkännande eller registrering
  • de egenkontroller som ett företag ska ha upprättat för att övervaka efterlevnaden av lagstiftningen
  • företagets riskhantering enligt HACCP-principen
  • spårbarhet
  • användning av handelsdokument
  • märkning
  • dokumentation och åtgärder kring skadedjursbekämpning.

Så går kontrollen till

Kontrollen ska i första hand ske oanmäld. Efter kontrollen skickar vi en kontroll­rapport till dig där du kan se resultatet från kontrollen och vad som eventuellt krävs av dig. Om ditt företag har fått avvikelser ska du normalt sett inom en månad från det att du har fått kontroll­rapporten lämna in en skriftlig bekräftelse på att avvikelserna är åtgärdade eller lämna en åtgärds­plan till Jordbruksverket. Vi kommer då att bedöma det du skickat in och därefter meddela dig vår bedömning.

Kontrollen är avgiftsbelagd

Avgiften för den offentliga kontrollen beror på hur ofta vi kommer att kontrollera verksamheten. Kontroll­frekvensen påverkas av vilken typ av verksamhet anläggningen har och dess riskklass.

Inför varje år får du som är ansvarig för en anläggning ett beslut där du kan se din avgift. Den totala kontroll­avgiften är uppdelad på de antal år som går mellan kontrollerna. Om du exempelvis ska ha kontroll vart tredje år så är avgiften uppdelad på tre år. Du betalar alltså avgift varje år oavsett om du får en kontroll det aktuella året eller inte.

Om du vill avboka en kontroll måste du göra det före klockan 15 dagen före kontroll­besöket, annars får du betala en avgift på 2 100 kronor.

Anmäl till Jordbruksverket om du upphör med din verksamhet

Om du upphör med din verksamhet måste du avregistrera dig hos Jordbruksverket. För att slippa betala den årliga avgiften kommande år ska du avregistrera dig senast den 31 december. Alla verksamheter som fortfarande är registrerade hos oss den 1 januari får betala den årliga avgiften för det året.

Om du ändrar eller slutar med din ­verksamhet ska du meddela det på samma blankett som du anmälde din verksamhet.

Avgift för uppföljning av avvikelser och vid merarbete

Jordbruksverket genomför uppföljande kontroller för att följa upp avvikelser från tidigare kontroller. För uppföljande kontroller kommer vi att debitera en avgift. Du kan också få betala en extra avgift om vi vid den ordinarie kontrollen upptäcker att det finns ett behov av extra utredning eller annan nödvändig åtgärd som medför merarbete för Jordbruksverket.

Anläggningstyp

Anläggningar för animaliska biprodukter får en anläggningstyp som speglar den verksamhet som anläggningen har. Det kan exempelvis vara förbrännings­anläggning eller bearbetnings­anläggning.

Risk- och erfarenhetsklasser

Varje anläggningstyp är kopplad till en riskklass. Riskklasserna är uppdelade i olika riskklasser som består av en * eller en siffra mellan 1–10. Vilken riskklass en anläggning har beror på verksamhets­typen. En anläggning med hög risk hamnar i en låg riskklass. I vår vägledning rekommenderas det vilken riskklass en anläggningstyp ska ha. För varje riskklass finns det en rekommenderad kontroll­frekvens. Anläggningar för animaliska biprodukter som exempelvis har riskklass 3 får en kontroll per år, medan anläggningar för animaliska biprodukter som har riskklass 7 får en kontroll vart femte år.

Det finns två typer av erfarenhets­klasser, normal och höjd. Alla nya anläggningar hamnar i erfarenhets­klass normal. Efter offentlig kontroll kan denna erfarenhets­klass komma att ändras till höjd om anläggningen exempelvis har visat goda resultat vid den offentliga kontrollen. Den höjda erfarenhets­klassen innebär en sänkning av nästkommande års årsavgift.

Kontrollfrekvens

Anläggningstyp och riskklass ligger till grund för hur ofta en anläggning får kontroll, det vill säga kontroll­frekvensen. Här kommer några exempel.

Anläggningstypen bearbetnings­anläggning rekommenderas enligt vägledningen att ha riskklass 5 om de bearbetar kategori 3-material, vilket motsvarar en kontroll vart tredje år. Den slutliga kontroll­frekvensen för denna anläggning blir då en kontroll vart tredje år.

Avgift

Avgiften för den offentlig kontrollen beror på hur ofta vi kommer att kontrollera verksamheten. Kontroll­frekvensen påverkas av vilken typ av verksamhet anläggningen har och dess riskklass.

Du kan se tabeller över hur avgifterna för ABP-anläggningar är beräknade utifrån kontrollintervall på vår sida där alla kontrollavgifter samlas.

Om du har frågor om kontroller eller avgifter kan du kontakta djurkontroll­enheten.
foderabpkontroll@jordbruksverket.se

Frågor och svar

Jag vill förbränna hästgödsel, vad gäller?

Hästgödsel kan förbrännas som avfall i anläggningar som är miljögodkända för avfallsförbränning och som är registrerade av Jordbruksverket för detta. Men om gödseln ska användas som bränsle i en panna som inte är godkänd för förbränning av avfall måste pannan vara godkänd av Jordbruksverket. Av miljöskäl ställs det även krav på minimering av utsläpp.

Du hittar information om de krav som ställs i kapitel IV och V i bilaga III i EU:s förordning om animaliska biprodukter.

Jag vill använda bearbetade animaliska biprodukter som bränsle, vad gäller?

Bearbetade fetter och kött- och benmjöl kan under vissa omständigheter användas som bränsle i en panna som inte är godkänd för förbränning av avfall.

Anläggningen måste godkännas av Jordbruksverket. Av miljöskäl ställs det också krav på minimering av utsläpp.

Du hittar information om de krav som ställs i kapitel IV och V i bilaga III i EU:s förordning om animaliska biprodukter.

Författningar

Söker efter 2006:84

Söker efter 2007:21

Söker efter 2019:75

Senast granskad: 2023-11-28

Till toppen