Registrering och märkning av hästar samt hästpass

Registrera en anläggning och hästarna som finns där

Du som är ansvarig för en plats med hästar ska registrera platsen i vårt anläggnings­register. Vi kallar platsen för anläggning i registret. Det gäller både små och stora stall, ridskolor och beten. Det gäller även dig som har hästar i hobby­syfte.

Du ska också registrera de hästar som du planerar att ha på platsen i 30 dagar eller mer. På så sätt kopplas hästarna till platsen, så att vi vet var de finns. Det underlättar en snabb och säker smitt­spårning vid utbrott av allvarliga djur­sjukdomar.

Registreringen gör du i två steg. Först registrerar du själva platsen (anläggningen) där hästarna finns. Därefter registrerar du hästarna som finns på platsen. Det är viktigt att du gör det i den ordningen.

Registrera en anläggning (plats)

Du som är ansvarig för en plats med hästar ska registrera den hos Jordbruksverket.

Du ska registrera anläggningen innan du tar djur dit. Om du redan har djur på platsen utan att ha registrerat anläggningen behöver du registrera den snarast.

Om du har hästar på flera olika platser och platserna ligger mer än 500 meter från varandra, till exempel ett sommarbete någon kilometer bort, ska de olika platserna registreras som separata anläggningar.

Du som hyr stallplats behöver inte registrera något utan det är den som driver anläggningen som ska göra det. Den personen behöver dock ha hästens UELN‑nummer för att kunna registrera den.

Du som ska registrera en anläggning gör det i vår e‑tjänst. Du måste skicka in dina uppgifter och få en kvittens i e‑tjänsten för att registreringen ska vara gjord.

• E-tjänst: Anläggningsregistret – platser med djur

Därför ska du registrera din anläggning

Du ska registrera anläggningen och hålla uppgifterna aktuella för att snabbt och säkert få hjälp vid eventuella utbrott av allvarliga djur­sjukdomar som ännu inte har kommit till Sverige eller andra händelser som kan påverka både dig och andra djur­hållare. Vi behöver koppla hästarna till platsen, så att vi vet var de finns. Det är därför du ska registrera både anläggningen och vilka hästar som finns på anläggningen.

Om du inte registrerar din anläggning riskerar du att försvåra både smitt­spårning och sjukdoms­bekämpning.

Du behöver registrera din anläggning för att de djur som finns hos dig ska kunna flytta till en annan anläggning. Du får inte heller ta emot djur som inte kommer från en registrerad anläggning. Ska en häst flytta till eller från andra länder är registreringen en förutsättning för att hästen ska kunna få ett hälsointyg.

Registrera hästar på en anläggning (plats)

Innan du kan lägga till hästar måste du vara säker på att platsen där du har hästarna är registrerad som en anläggning. Hästarna måste också finnas registrerade i den centrala hästdatabasen innan du kan lägga till dem.

Du ska registrera de hästar eller andra hästdjur som du planerar att ha på anläggningen i 30 dagar eller mer.

Du behöver inte registrera

• hästar som besöker din anläggning kortare tid än 30 dagar
• hästar som vistas i Sverige för träning, tävling eller avel under maximalt 90 dagar
• hingstar som vistas i Sverige för en avelssäsong.

Om en häst flyttas till en annan anläggning och stannar där i 30 dagar eller mer ska den registreras på den nya anläggningen. Då tas den automatiskt bort ur registret på den gamla anläggningen.

Du registrerar hästarna i vår e‑tjänst. Du behöver ha hästens UELN-nummer för att registrera den. Du måste skicka in dina uppgifter och få en kvittens i e-tjänsten för att registreringen ska vara gjord.

• E-tjänst: Häst – lägg till eller ta bort häst på anläggning

För att du ska kunna registrera en häst måste den ha hästpass och finnas i hästdatabasen

För att kunna registrera en häst på en anläggning måste den ha hästpass och vara registrerad i den centrala hästdatabasen av den förening eller organisation som hästen tillhör.

• Centrala hästdatabasen

Om hästen har hästpass men du ändå inte kan registrera den på din anläggning ska du kontakta den organisation eller förening som utfärdat hästens pass eller tilläggsregistrerat den.

Finns hästen inte i databasen kan det bero på att den inte är registrerad hos någon av de organisationer som för över dessa uppgifter till Jordbruksverket. Då ska du kontakta en organisation som hanterar hästpass i Sverige för att registrera din häst.

• Förteckning över organisationer som utfärdar identitetshandlingar för hästar – engelsk sida

Alla hästar ska id-märkas

Du som ansvarar för hästar ska låta märka hästarna så att de kan få hästpass och registreras. Hästen ska märkas i samband med att övriga ansökningshandlingar som krävs för hästpasset (till exempel konturdiagrammet) fylls i. Om märkning behövs för att ett föl ska flyttas tillfälligt till ett annat land måste fölet märkas för att den officiella veterinären ska kunna fylla i hälsointyget.

Sedan den 21 april 2021 ska hästar märkas med ett mikrochip som har godkänts av Jordbruksverket och som bland annat visar födelselandets landskod.

Hästar som redan är märkta och har hästpass utfärdade före 2021 behöver inte märkas om.

En veterinär eller annan djurhälsopersonal får märka hästar med mikrochip.

Märkning med mikrochip får också utföras av en person som med godkänt resultat har gått en utbildning i identitetsmärkning av hästdjur. Här kan du läsa mer om vad som krävs för att få identitetsmärka djur med mikrochip:

• Identitetsmärkning av djur med mikrochip

Alla hästar ska ha hästpass

Alla hästar ska ha hästpass. För att få hästpasset måste hästen vara id-märkt. När hästarna får sitt hästpass får den också ett identitetsnummer, ett så kallat UELN-nummer.

Du som driver en anläggning för hästar är ansvarig för att samtliga hästar på din anläggning har hästpass.

Det är länsstyrelsen som kontrollerar hästpassen. Du ska alltid kunna visa upp hästpasset vid en kontroll.

Ansökan om hästpass

Du ansöker om hästpass hos någon av de organisationer som har fått i uppgift att utfärda hästpass. De kan svara på hur det går till, vad du behöver skicka till dem och hur mycket det kostar.

• Förteckning över organisationer som utfärdar identitetshandlingar för hästar

Vill du att hästen ska föras in i en stambok ska du vända dig till din avelsorganisation.

• Erkända avelsorganisationer Pdf, 676.9 kB.
  

Du kan även stambokföra och ansöka om hästpass hos en avelsorganisation från ett annat EU‑land som har utökat sitt geografiska område till Sverige.

• Avelsorganisationer som har utökat sitt geografiska område till Sverige Pdf, 111.3 kB.

Då måste du senast ansöka om pass till ditt föl

Fölet ska ha fått sitt hästpass innan det blivit 12 månader, alternativt innan den lämnar födelseanläggningen i 30 dagar eller mer.

Om fölet är fött mellan den 1 januari och 30 juni ska du ansöka om pass senast den 31 december samma år.

Om fölet är fött mellan den 1 juli och 31 december ska du ansöka om pass senast då fölet är 6 månader gammalt.

Om du föder upp hästar som registreras i en stambok i ett annat land

Om du vill att din häst i samband med utfärdandet av hästpasset ska registreras i en stambok som har sitt säte i ett annat land, men som har verksamhet i Sverige, ska den utfärdande organisationen inte skicka passet direkt till dig. Hästpasset ska skickas via ett passutfärdande organ i Sverige. Detta säkerställer att hästen registreras i Sverige och förs in i den centrala hästdatabasen.

Behandlingar med vissa läkemedel måste skrivas in i passet

Hästar räknas som livsmedelsproducerande djur som kan gå till slakt och bli livsmedel, om inte hästpasset visar något annat. Därför måste veterinären skriva in i passet om hästen har behandlats med läkemedel som inte får komma in i livsmedelskedjan. Om du inte kan visa upp passet får veterinären inte behandla hästen med dessa läkemedel.

De flesta läkemedel som används till hästar har en kortare karenstid för slakt, alltså hur lång tid det minst måste gå mellan behandling och slakt. Behandlingarna behöver då inte skrivas in i passet, utan veterinären skriver karenstiden på behandlingsbeviset. När karenstiden har gått ut får hästen slaktas för att bli livsmedel.

En del läkemedel har 6 månaders karenstid för slakt och då ska veterinären skriva in behandlingarna i hästens pass.

Ett fåtal läkemedel får bara användas om det finns en notering i hästpasset som säger att hästen aldrig kommer att bli livsmedel. Veterinären ska skriva in detta innan hästen behandlas med den typen av läkemedel. Därefter får hästen aldrig slaktas på slakteri. Ett exempel på ett sådant läkemedel är Fenylbutazon.

Föl som inte har hunnit få pass ännu ska identifieras i samband med behandlingen om det behöver behandlas med något läkemedel som kräver att något noteras i hästpasset. Ansökan ska då visa att hästen antingen ska tas ur livsmedelskedjan eller inte får slaktas förrän tidigast sex månader efter sista dagen för behandling.

När du behandlar en häst som inte är tagen ur livsmedelskedjan ska du dokumentera vilka läkemedel du behandlat hästen med och vilken veterinär som skrivit ut läkemedlet. Läkemedelsjournalen ska du spara i 5 år.

Uppdatera uppgifter i passet

Exempel på när du behöver uppdatera hästpasset är

• om du ska chipmärka en häst som inte är märkt
• när din häst har kastrerats
• när din häst har tagits ut ur livsmedelskedjan för att den behandlats med ett läkemedel som inte är tillåtet för livsmedelsproducerande djur.

Om du behöver uppdatera något i hästpasset ska du kontakta din avelsorganisation eller en registerförande förening. Du har 30 dagar på dig att skicka in passet för uppdatering.

Om din häst har blivit behandlad av en veterinär med ett preparat som gör att den inte längre får slaktas och bli livsmedel har du bara 7 dagar på dig att skicka in passet för uppdatering. Om din häst är registrerad hos Svensk Travsport kan du anmäla på deras webbplats att hästens status som livsmedelsproducerande djur ska ändras.

• Svensk Travsport (travsport.se)

Du kan be att få en provisorisk handling från organisationen när passet är inlämnat. Den ersätter passet under tiden som det är inne för uppdatering och gäller som längst 45 dagar. Den provisoriska handlingen kan vara tillräcklig vid tävling tillsammans med kopior på till exempel vaccinationsintyg. Ta kontakt med tävlingsarrangören innan tävling, så att du vet vad de har för regler.

Du måste inte ange eller uppdatera ägaruppgifter i hästpasset. Passet räknas inte som ägarbevis. Om du ändå vill ha uppdaterade ägaruppgifter i passet ska du kontakta din avelsorganisation eller registerförande förening.

Registrera hästar med pass från andra EU-länder

Om din häst har ett pass som är utfärdat i ett annat EU‑land måste du registrera den här i Sverige. Det gör du hos en någon av de organisationer som utfärdar hästpass. Du ska registrera hästen så att den kan registreras på den anläggning där hästen hålls inom 30 dagar från att hästen kom till anläggningen. Kravet på att registrera hästen på en anläggning gäller inte för hästar som är i Sverige för en tid mindre än 90 dagar eller för hingstar som är i Sverige för en avelssäsong. Du måste skicka in passet vid en tilläggsregistrering, eftersom tilläggsregistreringen skrivs in i passet.

Om en häst i Sverige får sitt pass utfärdat av en organisation i ett annat EU‑land ska hästpasset skickas till en organisation i Sverige innan passet skickas till djurhållaren. Om du har särskilda önskemål om vilken organisation i Sverige hästpasset ska skickas till är det lämpligt att du informerar organisationen som utfärdar hästpasset om detta.

Även hästar som har fått ett pass utfärdat av en svensk organisation som inte längre är verksam behöver registreras hos en aktiv organisation i Sverige.

Om du är osäker på om din häst är registrerad i Sverige kan du söka i den centrala hästdatabasen. Om hästen inte är registrerad där behöver du registrera den.

• Databas: Centrala hästdatabasen

Om du köpt en häst från ett land utanför EU kan du behöva ansöka om nytt pass

Om du har importerat en häst från ett land utanför EU och hästens pass inte uppfyller alla de krav som gäller inom EU måste du ansöka om ett nytt pass inom 30 dagar från att hästen har kommit till Sverige.

Om hästpasset uppfyller alla krav räcker det med att du registrerar hästen på samma sätt som om den kom från ett annat land inom EU. Organisationen kan informera dig om vad som gäller för just din häst.

Beroende på vilket land hästen kommer från kan den tas ur livsmedelskedjan i samband med att den får hästpass i EU.

Om du tappar bort passet

Om du tappar bort hästpasset kan du få ett duplikat, alltså en kopia på passet, eller ett ersättningspass. Du kan få ett duplikat om det är möjligt att säkerställa vilken häst det är, till exempel genom avläsning av chip eller DNA‑analys. Annars får hästen ett ersättande hästpass. Du måste kontakta en passutfärdande organisation för att få ett duplikat. Om det inte går att fastställa hästens identitet får hästen ett ersättande pass. Det kan dock vara både dyrt och komplicerat, till exempel om hästen kommer från ett annat land. En häst med ett duplikat eller ersättningspass får aldrig slaktas för att användas som livsmedel.

När en häst avlider

• E-tjänst: Häst – lägg till eller ta bort häst på anläggning

Centrala hästdatabasen samlar alla hästar i Sverige

Alla hästar som är i Sverige längre än 90 dagar ska vara registrerade i den centrala hästdatabasen. En häst registreras automatiskt i hästdatabasen när den får ett hästpass.

• Databas: Centrala hästdatabasen

För avelsorganisationer som utfärdar hästpass

Ett EU-lands behöriga veterinära myndighet, i Sverige är det Jordbruksverket, är ansvariga för att utfärda hästpass, men kan delegera den uppgiften till en eller flera organisationer, så kallade organ med delegerade uppgifter. I Sverige har vi delegerat denna uppgift.

En avelsorganisation som är erkänd av Jordbruksverket i enlighet med EU:s krav för djuravel ska producera hästpass för de hästar som ingår i deras avelsprogram och för hästar som förs in i bilagan till avelsprogrammet. Om organisationen även vill överlämna hästpasset till djurhållaren behöver organisationen också ansöka om att bli organ med delegerade uppgifter. Om avelsorganisationen inte själv ska överlämna hästpasset ska hästpasset överlämnas via ett organ med delegerade uppgifter.

Författningar

• EU:s förordning (EG) nr 2016/429 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (eur-lex.europa.eu)
• EU:s förordning (EU) nr 2019/2035 om anläggningar som håller landlevande djur och kläckerier (eur-lex.europa.eu)
• EU:s förordning (EU) nr 2021/963 om identifiering och registrering av hästdjur m.m. (eur-lex.europa.eu)

Du kanske också är intresserad av det här

• Informationsblad: Nu skärper EU kraven – din häst riskerar fastna vid gränsen!

• Smittor och smittsamma sjukdomar hos hästar