Logotyp Jordbruksverket

Egenkontroll enligt miljöbalken

Du som är lantbrukare eller har liknande verksamhet måste genomföra en så kallad egenkontroll. Det innebär att du ska planera och organisera ditt arbete så att du motverkar och förebygger risker för miljön. Egenkontrollen är också ett bra sätt att visa tillsynsmyndigheten att din verksamhet uppfyller lagkraven.

Det här är egenkontroll

Egenkontrollen är ett förbättringsarbete som ständigt pågår och som bör vara en naturlig del i styrning och det dagliga arbetet i din verksamhet.

Kravet på egenkontroll omfattar alla verksamheter som kan påverka människors hälsa och miljö. Egenkontrollen ska anpassas efter verksamhetens inriktning, storlek och möjliga påverkan på miljön.

Egenkontroll innebär att du ska

  • planera din egenkontroll genom att göra en riskbedömning
  • genomföra din egenkontroll i ditt vardagliga arbete
  • följa upp din verksamhets arbete regelbundet
  • förbättra din egenkontroll och utveckla verksamheten.

Planera din egenkontroll

Planering innebär att du gör en riskbedömning av din verksamhet där du identifierar de delar som kan ha störst påverkan på hälsa och miljö.

Fundera över

  • vilka delar av din verksamhet som kan påverka miljön negativt – utgå från eventuell påverkan på luft, mark och vatten samt störningar på omgivningen som buller och lukt
  • om något i din verksamhet förändras som kan påverka miljön – till exempel utökning av djurantalet, ändrad odlingsinriktning eller minskning av spridningsareal
  • hur verksamheten ska arbeta för att hushålla med energi och resurser
  • vilka bestämmelser som gäller för din verksamhet och vilken vägledning som finns
  • om verksamheten är förberedd för eventuella olyckshändelser kopplade till miljö och hälsa
  • om du har anställda: vilka personer som behöver känna till rutiner och eventuellt utveckla sina kunskaper om verksamheten
  • om det finns områden där du och eventuellt dina anställda behöver utveckla era kunskaper – till exempel via utbildningar, mässor, branschtidningar eller via hjälp av rådgivare.

Läs mer om planering i exemplen längre ner på sidan.

Genomför din egenkontroll

Genomförandet innebär att du utgår från de områden där du har identifierat störst risker för miljöpåverkan. Gå igenom varje område och ta reda på hur du kan göra för att minska riskerna utifrån de bestämmelser och riktlinjer som finns.

Exempel på åtgärder kan vara att

  • ta fram rutiner för hur arbetet ska utföras i praktiken för att minska riskerna och undvika olyckshändelser – till exempel rutiner för gödsellagring, spridning av gödsel, påfyllning och rengöring av sprutan, hantering av bekämpningsmedel
  • ta fram rutiner för att planera det kommande årets verksamhet – till exempel genom växtodlingsplaner, gödselplaner, integrerat växtskydd och bekämpning
  • införa rutiner för regelbundna kontroller/besiktningar i verksamheten – till exempel funktionstest av sprutan, täthetskontroll av gödselbrunn/platta, besiktning av oljecistern
  • införa rutiner för särskilda händelser – till exempel speciella vädersituationer
  • om du har journaler, se till så att de finns lättillgängliga och att de används
  • planera utbildningar eller ta hjälp av rådgivare för att förbättra kompetensen.

Läs mer om hur du genomför en egenkontroll i exemplen längre ner på sidan.

Följ upp din egenkontroll

Se till att följa upp verksamhetens arbete kontinuerligt för att skapa dig en överblick.

Se över

  • om verksamhetens rutiner fungerar i praktiken
  • om verksamheten följer de planer som finns för årets produktion
  • om de planerade kontrollerna utförs
  • om det finns anställda: att de blir informerade på ett bra sätt och känner sig insatta i arbetet med egenkontrollen
  • om entreprenörer blev informerade om de skyddsobjekt som finns på dina marker – till exempel vattentäkter, skyddsavstånd till vattendrag, närhet till grannar
  • energianvändningen och materialåtgång
  • om journaler och dokumentation inom verksamheten är tillräckliga och fungerande – till exempel sprutjournaler, bortförsel/mottagande av gödsel
  • hur du kan förenkla rutiner eller tillämpa nya arbetssätt.

Läs mer om att följa upp din egenkontroll i exemplen längre ner på sidan.

Förbättra din egenkontroll

Att förbättra din egenkontroll handlar om att minska riskerna för att påverka miljön negativt och åtgärda eventuella brister genom att

  • fundera över hur verksamhetens arbete kan förbättras ytterligare
  • sätta upp mål för att tydligt visa på vad som behöver förbättras
  • utse en (eller flera) som ansvarar för förbättringsarbetet inom verksamheten.

Arbetet med att minska riskerna i en verksamhet ser olika ut beroende på hur mycket insatser i form av tid och pengar som krävs. Det kan vara bra att ha en tidsplan för när du planerar att göra investeringar eller utföra arbete. Tidsplanen kan sträcka sig över flera år då alla risker inte kan åtgärdas samtidigt.

Läs mer om hur du kan förbättra din egenkontroll i exemplen längre ner på sidan.

Exempel på egenkontroll

Hobbyverksamhet

Anna har en mindre hästgård med mindre påverkan på miljön. Här kan du läsa om hur hon arbetar med sin egenkontroll utifrån de fyra stegen planera, genomföra, följa upp och förbättra.

Anna äger en mindre hästgård som ligger utanför känsligt område. Hästgården gränsar till ett bostadsområde. Gården består av ett stall med fem boxplatser. Anna har totalt fyra hästar på gården, två äger hon själv och två hästar är inackorderade. Till gården hör totalt två hektar mark. Marken används för bete och fodret köper Anna in.

Planera

Anna har gjort en enklare riskbedömning av sin verksamhet genom att ta reda på hur en hästgård kan påverka omgivningen. Anna kom fram till att de största riskerna är läckage av näringsämnen från gödseln samt att grannarna blir störda av lukt.

Anna ställer sig följande frågor:

  • Vad finns det för lagkrav?
  • Vad kan jag göra för att minska risken för läckage från gödseln?
  • Vad kan jag göra för att grannarna inte ska bli störda av gödsellukt?

Anna går in på Jordbruksverkets webbplats och söker information om gödsel. Där finns schablonvärden för hur mycket gödsel en häst producerar under ett år och information om hur stort lagringsutrymme som behövs.

Anna räknar ut att hennes fyra hästar producerar cirka 20 m³ gödsel under vinterhalvåret när de inte hålls på bete. Gödseln kan staplas till cirka två meter vilket innebär att Anna behöver gjuta en gödselplatta på 10 m². Anna äger ingen egen traktor och kan därför inte själv sprida gödsel på sin mark.

Genomföra

I närheten av Annas gård finns en entreprenör som tillverkar planteringsjord. Anna kontaktar företaget och gör upp om att hyra en container där gödseln kan lagras. Företaget ska tömma containern när den är full men upplyser om att det kan ta några dagar innan de utför tömningen.

Anna kontrollerar regelbundet hur mycket gödsel det är i containern. När den börjar bli full ringer Anna och bokar en hämtning. Anna noterar i sin almanacka när hämtning sker och sparar fakturorna. Hon gör inte någon ytterligare dokumentation.

Anna har flera grannar i närheten. Ena sidan av stallet gränsar till ett mindre skogsparti. För att undvika att störa grannarna placerar Anna containern vid stallgaveln.

Följa upp

Den container som Anna fick vid sista bytet var inte helt tät i botten. Hon upptäckte att det läcker ut gödselvatten från ett hål i containern när det regnar. Anna ringer till entreprenören och ber att få byta container. Hålet tätar hon provisoriskt med silvertejp.

Anna pratar med sin närmaste granne. De känner sig inte störda av verksamheten utan tycker att det är trevligt att marken blir betad. Det tycker att mängden flugor har minskat sedan Anna flyttade containern till stallgaveln.

Förbättra

Att ha containern vid stallets gavel innebär mer jobb vid mockning då det blir längre att gå med skottkärran. Anna funderar på om hon istället kan bygga in containern och ha den på baksidan av stallet. Lösningen skulle underlätta men samtidigt vara dyrare. En inbyggd container innebär också mindre regnvatten vilket skulle öka tidsintervallet mellan hämtningarna.

Tillsynsbesök av kommunen

Vid ett tillsynsbesök från kommunen berättar Anna vilka risker hon bedömer att verksamheten ger upphov till, vad hon har gjort för att minska riskerna och vad hon planerar att göra framöver. Vill kommunen veta hur ofta tömning av containern sker kan Anna visa upp sina fakturor med datum för hämtning av gödseln.

Sidor som Anna har nytta av

Litet jordbruk med djur

Johan har ett mindre jordbruk som nyligen har hamnat inom känsligt område. Här kan du läsa mer om hur han arbetar med sin egenkontroll utifrån de fyra stegen planera, genomföra, följa upp och förbättra.

Johan ser sin verksamhet som ett jordbruksföretag även om den huvudsakliga inkomsten kommer från förvärvsarbete. Gårdens djurbestånd består av 30 tackor och en bagge. På hösten skickar Johan lammen till slakt. Fåren går vintertid på djupströbädd i en ombyggd del av en gammal ladugård.

Till gården hör tio hektar åkermark och fem hektar naturbeten. Johan odlar endast vall. Det foder som inte ges till fåren säljer han till närliggande hästgårdar.

Planera

Johan gör en enklare riskbedömning för sin verksamhet. Han bedömer att det är störst risk för påverkan på miljön när:

  • vallen bryts med bekämpningsmedel vart femte år
  • gödselstukan läggs ut på våren för kompostering.

Det finns en grävd vattenbrunn som försörjer grannen med dricksvatten i kanten på ett av Johans skiften. Johans verksamhet riskerar att påverka brunnens dricksvattenkvalitet.

Johan medverkar på en informationsträff som handlar om kraven på jordbruk som ligger inom känsliga områden. Lagstiftningen ställer bland annat krav på dokumentation. Johan känner sig osäker på vad och hur mycket han behöver dokumentera. Han går därför in på Jordbruksverkets webbplats för att få mer information och hittar det på sidan om egenkontroll, under rubriken Hjälpmedel.

Johan gödslar ut fårens ströbädd en gång per år efter att ha släppt djuren på bete. Johan vet att utrymmet i ladugården är tillräckligt för att klara lagringskravet på sex månader, men behöver också dokumentera sin uträkning. Han använder sig av jordbruksverkets beräkningsverktyg för lagringsbehov och spridningsareal.

När Johan gör sin uträkning med hjälp av mallen får han reda på hur många kg fosfor gödseln innehåller. I gödseln från 30 tackor finns cirka 45 kg fosfor enligt jordbruksverkets schabloner. Johan räknar ut att han måste ha minst 2,1 hektar åker för att inte överskrida 22 kg fosfor per hektar. Eftersom han totalt har 10 hektar åkermark innebär det att han har god marginal för att kunna ta emot grannens hästgödsel till hösten.

Johan behöver också visa att han inte tillför mer kväve än vad grödan behöver. Enligt lagstiftningen ska Johan dokumentera sin beräkning i en växtodlingsplan eller motsvarande. Johan har inte sett någon mening i att göra en växtodlingsplan tidigare eftersom han bara odlar vall. På Jordbruksverkets webbplats hittar Johan ett beräkningsverktyg för gödselbehov av kväve som han använder sig av.

Genomföra

Johan har tidigare besprutat grödorna själv men eftersom det bara är två hektar per år som behandlas använder han sig numera av en maskinstation. Johan har markerat känsliga områden och objekt på skifteskartor eftersom de anställda på maskinstationen inte känner till markerna. De objekt som Johan har markerat är bland annat dräneringsbrunnar, grannens dricksvattentäkt, en bäck, stenmurar och en märgelgrav. Johan visar kartorna för sprutföraren som ska ge sig ut på fältet. Påfyllningen av sprutan sker i fält.

På kvällen när arbetet med bekämpningen är utfört får Johan en e-post med en kopia av sprutjournalen. Johan sparar kopiorna tillsammans med fakturorna i en pärm på kontoret.

När Johan lägger ut gödselstukorna på våren är han noga med var han placerar dem. Han utgår från de allmänna råden som finns för kompostering i fält. Johan fokuserar på att hitta en så torr plats som möjligt, långt från dräneringsbrunnarna och de fuktigare partierna. Det är inte alltid lätt eftersom placeringen av gödselstukor på fältet bör variera.

I början av september sprider Johan gödsel i samband med att han anlägger en ny vall. Innan Johan använder gödselspridaren kontrollerar han att den fungerar som den ska.

Johan noterar i sin kalender när han lägger ut stukorna, vilka dagar som han kör gödsel och på vilka skiften. Han antecknar mängden hästgödsel som han hämtar på granngården i en excelmall men gör ingen ytterligare dokumentation.

Följa upp

Johan diskuterar med sin granne om placering av en vattentäkt. Grannen har inte några planer på att borra för ny brunn under de närmaste åren. Johan informerar grannen om vilka skyddsavstånd han lämnar till brunnen vid spridning av gödsel och bekämpningsmedel. Vattenprovet som grannen tog förra hösten visade att vattnet var tjänligt vilket tyder på att gödsling av marken inte har påverkat vattenkvaliteten negativt.

Förbättra

Johan funderar på om han ska bryta vallen på något annat sätt i framtiden. Han är samtidigt orolig för att mängden ogräs kommer att öka om han inte använder växtskyddsmedel. Johan planerar att prata med en granne som odlar ekologiskt sen några år tillbaka samt att ringa en rådgivarorganisation på orten för mer information.

Tillsynsbesök av kommunen

När Johan får ett tillsynsbesök från kommunen berättar han vilka risker som finns i verksamheten, vad han har gjort för att minska dem och vad han planerar att göra framöver. Vid besöket visar Johan inspektören sin dokumentation av lagringsbehov, växtodlingsplan samt en kopia på sprutjournalen.

Sidor och hjälpmedel som Johan har nytta av

Mellanstort jordbruk med djur

Urban har en jordbruksverksamhet som ligger inom nitratkänsligt område. Läs mer om hur Urban arbetar med sin egenkontroll utifrån de fyra stegen planera, genomföra, följa upp och förbättra.

Urban har en jordbruksverksamhet som ligger inom nitratkänsligt område. Verksamheten omfattar 70 mjölkkor, 40 ungdjur och 35 kalvar som är under ett år. Kalvarnas gödsel hanteras som djupströgödsel och all övrig gödsel som flytgödsel. I verksamheten finns även 73 hektar åkermark och 12 hektar naturbetesmarker. Urban odlar uteslutande vall.

Planera

Urban gör en riskbedömning av sin verksamhet. Han rangordnar riskerna på följande sätt:

  1. näringsläckage vid spridning av gödsel
  2. luktolägenheter och ammoniakförluster vid spridning av gödsel
  3. hantering och spridning av växtskyddsmedel
  4. punktutsläpp vid gödsellagringen
  5. punktutsläpp av diesel och andra oljor
  6. störande buller
  7. störande lukt och ammoniakförluster

Urban bedömer riskerna utifrån det geografiska läget. Gården ligger avskilt men några fält ligger i anslutning till vattendrag och bostäder. I växtodlingen använder Urban växtskyddsmedel vid vallbrott och insådd. Det innebär att han inte använder växtskyddsmedel varje år eller på varje fält.

Urban går årligen igenom LRF:s Miljöhusesyn för att hålla sig uppdaterad om de lagkrav som gäller för hans verksamhet.

Spridningskrav

Enligt lagen får Urban inte sprida någon gödsel från 1 november till 28 februari. Om han sprider på obevuxen mark under oktober har han nedbrukningskrav inom 12 timmar.

Urban planerar spridningen av flytgödsel så att:

  • fälten närmast boningshus gödslas så få gånger som möjligt och återväxten gödslas med mineralgödsel
  • fälten närmast vattendrag gödslas främst vår och sommar med höstspridning endast i undantagsfall.
Begränsningar av gödselmängder

Lagen begränsar även mängden gödsel som Urban får sprida. Fosfortillförseln från stallgödsel får inte överskrida 22 kg P/ha sett över en femårsperiod. Tillförseln av kväve från stallgödsel får inte överskrida 170 kg N/ha och år. Tillförseln ska anpassas till grödans förväntade behov av kväve.

Urban gör en beräkning för hur stor areal som behövs utifrån de gödselmängder som uppkommer inom verksamheten.

Beräkning av gödselmängd


Antal djur

Fosfor i gödseln (kg P)

Kväve i gödseln (kg N)

Mjölkkor (8000 kg mjölk/år)

70

1 113

7 350

Ungdjur > 1 år

40

320

1 760

Ungdjur < 1 år (kalvar)

35

108,5

486,5

Summa


1 541,5

9 596,5

Behov av areal


70,1 ha

56,5 ha



(1541,5/22)

(9596,5/170)

För uträkningen använder Urban schablonvärden som finns i Jordbruksverkets föreskrifter. Värdet för kväveinnehållet i kalvarnas djupströgödsel saknas i schablonvärdena. Urban antar att schablonvärdet för kväveinnehållet i djupströgödsel är 34 procent lägre jämfört med flytgödsel, det vill säga samma procentuella skillnad som för dikor och djupströ jämfört med flytgödsel. Urban skriver upp hur han har tänkt.

Beräkningen visar att han behöver 70,1 ha spridningsareal. Han uppfyller lagkravet då han äger 73 hektar men inser att i nästan all åkermark då behövs som spridningsareal. Han planerar därför att varje år se till att all åkermark får minst en stallgödselgiva.

Urban upprättar årligen en växtodlingsplan för att beräkna kvävebehovet. I växtodlingsplanen dokumenterar han de växtskyddsåtgärder som han gör och varför. Ett exempel är ogräsbekämpning med glyfosat vid vallbrott om mängden ogräs är stor.

Lagringskrav

Urban har krav på 8 månaders lagringskapacitet för stallgödsel. Han har räknat ut gödselvolymen som uppkommer under 8 månader genom de schablonvärden som finns i Jordbruksverkets föreskrifter och får fram resultaten i tabellen nedan.

Beräkning av gödselvolym


Antal djur

Gödselvolym på 8 mån

Flytgödsel (m³)

Gödselvolym på 8 mån

Djupströ (m³)

Mjölkkor (8000 kg mjölk/år)

70

1 218

1 760

Ungdjur > 1 år

40

276

486,5

Ungdjur < 1 år (kalvar)

35


158

Extratillägg för diskvatten (0,2 m³ per mjölkko och månad)

40

8

56,5 ha

Summa


1 502 m³

158 m³

Urban har en flytgödselbehållare som rymmer 1 570 m³ och en fastgödsel platta på 8 x 7 m som kan lagra 120 m³ djupströgödsel. Urban kan utöver detta lagra 40 m³ djupströgödsel i ströbädden och uppfyller därmed lagkravet. Eftersom Urban använder schablonvärdena så inkluderas utsöndrad mängd träck och urin, tillsats av strömedel, vattentillskott i form av nederbörd och spillvatten samt omsättningsförluster. Därför behöver han inte precisera det ytterligare i beräkningen för att uppfylla lagkravet.

Urban planerar sin växtodling och gödsling så att en så stor del av gödselspridningen sker under vår och sommar. Det gör han för att gårdens lagringsutrymmen ska vara så tomma som möjligt inför hösten. Urban har som riktvärde att lagringsutrymmena i princip är tomma i slutet av augusti eftersom han då vet att lagringskapaciteten räcker med god marginal fram till vårbruket. I växtodlingsplanen förtydligar Urban sin planering för att motverka luktobehag eller extra stor risk för näringsläckage vid närheten till vattendrag. Han ser även till att varje fält blir tilldelad en stallgödselgiva.

Genomföra

Urban har en rådgivare för området växtodling för att få hjälp att planera gödslingen. Urban inför rutiner för att ta ammoniumkväveanalys på stallgödseln inför spridningen på våren och att markkartera hela sin åkerareal vart tionde år. Tillsammans med växtodlingsrådgivaren gör Urban varje år en växtnäringsbalans för att följa upp näringsutnyttjandet.

Urbans rådgivare hjälper även till att bevaka ogräsutvecklingen i vallarna och planera in när kemisk bekämpning kan vara befogad vid vallbrott.

Följa upp

Urban följer årligen upp sin växtodling och gödselhantering genom att besvara frågorna nedan:

  • Fungerade gödselplanen så att lagringsutrymmet kunde utnyttjas på ett bra sätt?
  • Hur ser årets växtnäringsbalanser ut i jämförelse med tidigare år?
  • Hur stor blev den verkliga skörden i förhållande till förväntad skörd? Var gödselgivorna lämpliga till den verkliga skörden eller kan de förbättras eller justeras inför nästa säsong?
  • Uppstod några luktolägenheter vid spridning?
  • Hur fungerar ogräsbekämpningen? Ökar eller minskar andelen besvärliga ogräs?

Förbättra

Urban kontrollerar i samband med uppföljningen om det är något som han kan förbättra till exempel skriva om sin växtodlingsplan utifrån nya erfarenhet, eller bryta vallarna tidigare för att bekämpa besvärliga ogräs.

Hjälpmedel och sidor som Urban har nytta av

Växtodlingsgård

Eva driver en växtodlingsgård på totalt 470 ha i Skåne där hon odlar matpotatis, raps, korn och vete. Eva har anställd personal men sköter själv flera av arbetsuppgifterna. Till exempel ansvarar hon för den kemiska bekämpningen ute på fälten. För att få hjälp med planeringen av gödsling och växtskyddsåtgärder anlitar Eva växtodlingsrådgivare.

Planera

Planering är en viktig del i Evas verksamhet för att allt ska fungera optimalt. Under vissa perioder är arbetet intensivt då verksamheten är väldigt beroende av väderleken. Eva identifierar olika miljörisker i sin verksamhet och rangordnar dem i följande ordning:

  1. Risk för näringsläckage från obevuxen mark efter potatisskörd
  2. Risk för näringsläckage vid spridning av gödsel
  3. Risk för punktutsläpp av växtskyddsmedel (spill)
  4. Risk för diffusa utsläpp av växtskyddsmedel (vid sprutning i fält)
  5. Risk för punktutsläpp av diesel och andra oljor
  6. Risk för buller från gården

För att kunna hantera riskerna på bästa sätt, gör hon en så välplanerad växtodlingsplan som möjligt. Planeringen börjar i och med val av grödor och sorter. Grödorna väljer hon utifrån möjligheten att odla och marknadens efterfrågan. Potatis är den gröda som kräver störst arbetsinsats och innebär störst risk för miljön.

Eva köper in rådgivningstjänster för att upprätta en växtodlingsplan. Av rådgivaren får Eva råd om bland annat val av sort och information om sorternas olika egenskaper som exempelvis resistens och mottaglighet för olika växtskyddsproblem.

I växtodlingsplanen planerar Eva även för fånggrödor efter potatisskörd för att minska risken för utlakning och ytavrinning av näringsämnen. Eva använder enbart mineralgödsel i sin odling.

Eva planerar sin växtodling så att hon får en så varierad växtföljd som möjligt. Vissa av de marker hon brukar är däremot inte lämpliga för potatisodling och på dessa marken ingår inte potatis i växtföljden. För att undvika växtföljdssjukdomar ser Eva till att framför allt potatis och raps inte kommer för ofta i växtföljden.

Eva försöker också välja sorter som både är högavkastande och motståndskraftiga mot vanliga sjukdomar. Hon väljer också att odla ett par sorter med olika resistensegenskaper för att ytterligare minska risken för angrepp och för lite spridning i skördetid.

Eva går igenom Miljöhusesynen varje år för att hålla sig uppdaterad kring de lagkrav som gäller för jordbruksverksamheter.

Eva vet också att integrerat växtskydd ska tillämpas. Det innebär bland annat att arbeta med förebyggande åtgärder och bevaka växtskyddsläget i fält. Om någon typ av bekämpning behövs har hon tagit reda på vilka olika insatser som är möjliga. Syftet är att minska och behovsanpassa användningen av kemiska växtskyddsmedel. För att få tips och råd läser Eva Jordbruksverkets vägledningar för integrerat växtskydd.

Genomföra

Eva försöker behovsanpassa växtskyddsinsatserna som hon utför. Hon följer regelbundet utvecklingen i fälten. Till sin hjälp använder hon växtskyddsbrev och ogräsbrev tillsammans med annan litteratur och övriga hjälpmedel som hon har fått vid behörighetsutbildningen för användning av växtskyddsmedel. Eva tar också hjälp av en rådgivare som kommer ut ett par gånger under säsongen. Bekämpningarna som utförs dokumenterar Eva i sin sprutjournal.

För att kunna utföra växtskyddsåtgärder i rätt tid har Eva tillstånd att använda växtskyddsmedel klass 1 L. Eva utför all bekämpning själv med en egen spruta. Rengöring och påfyllning av sprutan görs på biobädd.

Eva anlägger kontrollrutor i flera av grödorna där hon inte sprider växtskyddsmedel med undantag för potatisodlingen. Det gör hon för att kunna bedöma vilken effekt bekämpningen hade. Anledningen till att Eva inte anlägger en kontrollruta i potatisodlingen är att bekämpningen av potatisbladmögel måste ske över hela fältet. Lämnas ett område obehandlat leder det till uppförökning av och spridning av bladmögel. Det ger inte bara ett ökat behov av bekämpning utan kan också innebära att hela skörden förstörs.

Gödslingen sker till så stor del som möjligt genom kombisådd det vill säga gödseln myllas samtidigt som grödan sås. Eventuell tilläggsgödsling med kväve gör Eva beroende på grödans utveckling och i samråd med rådgivare.

Följa upp

Efter säsongen följer Eva upp skördarna på de olika fälten för att se om de motsvarade förväntningarna. All skördestatistik för de enskilda fälten sparar hon för att på längre sikt få ett bättre underlag till förväntad skörd. Eva går framförallt igenom de skördar som blev sämre än förväntat och ser över vad som skulle kunna förklara skillnaden och om det är möjligt att göra justeringar till kommande år.

Innan Eva skördar grödan gör hon en översyn av sina kontrollrutor för att följa upp effekten av den kemiska bekämpningen. Hon har inte möjlighet att rent skördemässigt göra en jämförelse, utan gör enbart en uppskattning. Hon undersöker bland annat om det finns en tydlig skillnad i förekomst och skador av svampangrepp eller insektsangrepp där bekämpning har gjorts jämfört med den obehandlade kontrollrutan, och hur ogräsförekomsten har utvecklats.

Förbättra

Eva går igenom sitt skörderesultat och observationer från fältet med sin rådgivare för att se över vilka förbättringsmöjligheter som finns inom odlingen. Via sin rådgivare följer hon även upp möjligheten att använda andra växtskyddsmetoder som minskar miljöriskerna.

Hjälpmedel och sidor som Eva har nytta av

Tillståndspliktigt jordbruk

Syskonen Sven, Lisa och Olof driver en slaktsvinsgård i Hallands län. Verksamheten är tillståndspliktig. Här kan du läsa mer om hur de arbetar med sin egenkontroll utifrån de fyra stegen planera, genomföra, följa upp och förbättra.

Gården har 4 000 slaktsvinsplatser och 3,2 slaktsvinsomgångar per år. Till gården hör 200 hektar åkermark. Gården är tillståndspliktig och de fick sitt tillstånd från länsstyrelsen 2007. Kommunen har tagit över miljötillsynen på gården. På gården arbetar också två medarbetare som är anställda på deltid.

Planera

I samband med att syskonen söker tillstånd för sin verksamhet anlitar de en konsult för att göra en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för verksamheten. MKB:n använder de som grund när de gör sin riskbedömning. I riskbedömningen utgår de från vilken påverkan deras verksamhet kan ha på luft, mark och vatten, samt vad som kan ge upphov till buller och lukt. Riskerna bedömer de utifrån konsekvens och sannolikhet.

På gården ansvarar Sven för växtodlingen, Lisa för slaktsvinen och Olof för kontorsarbetet. Ansvarsfördelningen finns beskriven i ett dokument som de går igenom och uppdaterar årligen. För att hålla sig uppdaterade om vilken lagstiftning som gäller inom området fyller de en gång varje år i LRF:s Miljöhusesyn. Nyheter om lagstiftning, domar och ny teknik får de genom att läsa lantbrukspressen, växtodlingsbrev och genom att besöka lantbruksmässor.

Gårdens lagringskapacitet för gödsel och uträkningen som beskriver detta finns dokumenterad i tillståndsansökan. Syskonen kan inte utöka sin verksamhet utan att först vara i kontakt med länsstyrelsen. Det innebär att uträkningen fortfarande är aktuell. Skulle något inträffa så att lagringskapaciteten inte räcker hela vintersäsongen har syskonen skrivit ett avtal med en växtodlingsgård i närheten om att få hyra deras brunn.

En gång varje år anlitas rådgivare för att ta fram en växtodlingsplan. Växtodlingsplanen beskriver:

  • hur gården planerar sin verksamhet för att inte överskrida 22 kg P/hektar under en femårsperiod
  • att gödseln fördelas jämnt på skiftena
  • att mer än 170 kg N/hektar och år inte tillförs marken.

Olof uppdaterar gårdens växtnäringsbalans när foderbyten görs eller besättningsstorleken ändras. Olof har ansvar för att alla kemikalier som gården använder står med på kemikalieförteckningen. Till kemikalier räknas bland annat bekämpningsmedel, rengörings- och desinfektionsmedel, drivmedel och verkstadsoljor. Innan gården köper in nya kemikalier jämför Olof kemikaliernas säkerhetsdatablad med de tidigare. Den produkt som är minst farlig för miljön väljs om de olika produkterna har likvärdig effekt.

I tillståndet finns ett villkor att syskonen regelbundet ska genomföra kontroll av gårdens påverkan på vattenrecipienten. Det betyder att de ska följa upp den påverkan som orenat vatten från gården (exempelvis dagvatten från gårdsplanen och ytavrinning från åkermark) kan ha på vattendrag, sjöar eller hav i anslutning till gården. För att följa upp sin påverkan på ån som passerar fastigheten har syskonen gått med i ett vattenvårdsförbund. Vattenvårdsförbundet tar regelbundet vattenprover i ån och analyserar näringsinnehåll och ibland även rester av växtskyddsmedel i vattnet. Syskonen får ta del av resultaten och kan med hjälp av dem följa upp verksamhetens påverkan på ån.

Genomföra

Syskonen har tillsammans med de anställda tagit fram rutiner för områden med störst risk att påverka miljön. Rutinerna är placerade på platser där de är lättillgängliga i det dagliga arbetet. Några av rutinerna är kompletterade med en journal. Den som utför en rutin fyller i journalen för att på så sätt lämna information till de övriga anställda.

Gården har inte tillräckligt med spridningsareal för sin gödsel utan säljer gödseln vidare till växtodlingsgårdar i närheten under vår och höst. Sven ansvarar för att dokumentera leveranser av gödsel. Om en granne inte längre vill köpa gödsel är det Sven som ansvarar för att hitta en ny mottagare. I tillståndet går att läsa om gårdens krav att ha tillgång till minst 290 hektar.

För att Olof ska komma ihåg när han exempelvis ska besiktiga maskiner, motorer och cisterner, uppdatera markkarteringen samt funktionstesta sprutan har han skrivit ner det i ett enkelt Excel-dokument.

Skulle en olycka inträffa till exempel vid gödselspridning eller bekämpning finns det rutiner för larm vid driftsstörning . Sven som är driftsansvarig för växtodlingen har ansvar för att informera kommunen, som har tagit över tillsynen på deras verksamhet, om vad som har hänt.

Följa upp

Sven, Lisa och Olof ser över rutinerna ungefär en gång i kvartalet. Gården har bland annat problem med att få stabila svämtäcken på sina flytgödselbrunnar. I rutinen för flytgödselbrunnarna ingår det att kontrollera brunnarnas svämtäcken varje vecka. Personalen rapporterar till Sven att de lägger mycket onödig tid på att försöka förbättra täckena genom att tillföra halm och fastgödsel. Sven räknar på vad det skulle kosta att förse brunnarna med tak.

Sven har uppmärksammat att de anställda slarvar med rutinen för rengöring av sprutan. Sven informerar de anställda om varför rutinen finns och varför det är viktigt att de följer den.

Olof kontrollerar några gånger varje år att gården följer tillståndet från länsstyrelsen. Olof kontrollerar bland annat att skyddsavstånden till vattendragen stämmer.

Olof tar del av provtagningsresultaten från vattenvårdsförbundet och deltar även på förbundets årsmöte för att hålla sig uppdaterad om åns status samt vilka åtgärder som förbundet planerar att genomföra under kommande år.

Efter höstskörden sätter sig syskonen ner och går igenom växtodlingsplanen. De jämför resultatet från skörden med det förväntade resultatet. De diskuterar vilka förändringar de bör göra inför kommande säsong och vilka skiften som är prioriterade för ny linjekartering.

Olof ansvarar för att skicka in miljörapporten till kommunen i mitten av mars. Journalerna som syskonen och deras anställda fyller i ute i verksamheten är ett bra underlag när de gör sammanställningen för året.

Förbättra

Syskonen är eniga om att de behöver förbättra svämtäckena på gödselbrunnarna. De planerar att förse en av brunnarna med tak under kommande år. Helst skulle de vilja utvinna biogas ur gödseln men i dagsläget finns inte tillräckligt med pengar för att göra det. De beslutar sig för att välja en takbeklädnad som de i framtiden även kan använda vid rötning. Olof får i uppdrag att under året undersöka möjligheterna för samarbete med granngårdarna.

Tillsynsbesök av kommunen

Vid ett tillsynsbesök från kommunen kan syskonen visa att de har en dokumenterad ansvarsfördelning, att de kontinuerligt undersöker riskerna med sitt företag, att de har fungerande rutiner, att det finns en uppdaterad kemikalieförteckning och att de följer upp och förbättrar arbetet.

Hjälpmedel och sidor som syskonen har nytta av

Egenkontroll på åkermark

Maria driver tillsammans med sin man Lars en jordbruksverksamhet med djur och åkermark. Här kan du läsa mer om hur de arbetar med sin egenkontroll utifrån de fyra stegen planera, genomföra, följa upp och förbättra.

Maria och Lars har en anmälningspliktig jordbruksverksamhet som omfattar 90 mjölkkor, 60 ungdjur och 55 kalvar, totalt har de över 100 djurenheter. Kalvarnas gödsel hanteras som djupströgödsel och all övrig gödsel som flytgödsel. I verksamheten finns även 174 hektar åkermark och 25 hektar naturbetesmarker. Maria och Lars odlar mestadels spannmål och vall.

Eftersom Maria och Lars bedriver en anmälningspliktig verksamhet har de krav på sig att ha en dokumenterad egenkontroll enligt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Om verksamheten inte hade varit anmälningspliktig hade egenkontrollen inte behövt dokumenteras. De har sedan tidigare god koll på de lagkrav som ställs på deras verksamhet. Eftersom verksamheten är stor så har Maria och Lars delat upp arbetet mellan sig, Maria ansvarar för verksamhetens dokumentation och har tagit fram en dokumenterad ansvarsfördelning, riskbedömning och kemikalieförteckning samt rutiner för verksamheten. Maria och Lars jobbar ständigt med att förbättra sin egenkontroll genom att jobba efter principerna planera, genomföra, följa upp och förbättra.

Maria och Lars fick vid ett möte där kommunen informerade om status i kommunens vattendrag reda på att ett vattendrag som ligger i anslutning till flera av deras fält har dålig ekologisk status och att det är näringspåverkat. Maria och Lars får vid mötet tips från en miljöinspektör att de kan ta reda på mer information om vattendragets status i VISS (vatteninformationssystem Sverige). Maria tar hjälp av Jordbruksverkets guide för att veta hur de ska söka i VISS.

Eftersom vattendraget har dålig status börjar Maria och Lars reflektera över hur deras verksamhet påverkar vattendraget och vad de kan göra för att minska riskerna. Maria och Lars har sedan tidigare god koll på riskerna med bland annat sina lagringsutrymmen, men vill lära sig mer om riskerna i fält.

Planera

Maria och Lars börjar med att ta reda på hur riskerna ser ut för läckage av näringsämnen från sina åkrar. De är sedan tidigare med i Greppa näringen och tar därför kontakt med sin rådgivare för att få hjälp att bedöma riskerna för näringsläckage. Maria och rådgivaren gör tillsammans upp en plan för vilka framtida rådgivningsbesök de vill fokusera på. De väljer att börja arbeta med en fosforstrategi och att efter det fortsätta med en kvävestrategi.

Efter besöket får Maria ett förslag på en åtgärdsplan av sin rådgivare. Hon vet nu vilka åtgärder som de kan genomföra för att minska risken för läckage. Eftersom utsläppen från åkermarken är diffusa och sker vid olika tidpunkter finns det inget naturligt ställe på åkern där man kan sätta in reningsåtgärder. Att utsläppen är diffusa och kan transporteras långt via dräneringssystem gör att det är svårt att mäta exakt hur mycket näringsämnen som läcker ut från just deras åker. För att minska utsläppen behöver Maria och Lars arbeta med åtgärder som optimerar fosforanvändningen. De går även med i den lokalt samordnade recipientkontrollen, som årligen tar prov i vattendraget. Resultaten kan Maria och Lars använda för sin uppföljning av genomförda åtgärder.

Maria gick tillsammans med rådgivaren igenom gårdens risker för fosforläckage. För att få bättre koll på hur stor risken för läckage är från enskilda fält använder Maria sina nya kunskaper samt Greppa Näringens checklista – riskfaktorer för fosforförluster samt förslag på åtgärder. Att se över alla fält ingår i Maria och Lars egenkontrollarbete med att bedöma och värdera riskerna på sina åkermarker. Maria tar foton på de risker de uppmärksammar på sin rundtur för att kunna jämföra år från år, men även kunna visa för sin rådgivare om frågor uppkommer.

Greppa näringens checklistor

Checklistorna ser lite olika ut men är i princip uppbyggda i två steg.

  • I steg 1 bedömer du och värderar det enskilda fältets förutsättningar och risker.
  • I steg 2 får du förslag på förebyggande och förbättrande åtgärder som du kan genomföra på åkern eller i samband med arbetet du utför.

Maria använder sig av checklistan för fosfor när hon i sitt egenkontrollarbete bedömer riskerna på sina åkrar. Det finns fler checklistor som är lämpliga att använda. De är indelade i kategorierna växtnäring, växtskyddsmedel och dräneringssystem.

Maria kompletterar den åtgärdsplan hon fått från sin rådgivare och Greppa näringen med bedömningarna hon gjort på egen hand med hjälp av Greppas checklistor på övriga fält. Därefter bestämmer Maria tillsammans med Lars sig för vilka åtgärder de ska prioritera och när i tid de tänker genomföra dem.

Genomföra

Maria har tagit fram två rutiner för egenkontroll i fält, en för växtnäring och en för dränering. Under mer information kan du se Marias rutiner. Rutinerna placerar de i traktorn så att de är lätta att använda i det dagliga arbetet. Men de har även rutinerna digitalt så att de finns lätt tillgängliga i mobiltelefonen. Maria och Lars bestämmer sig för att notera i kalendern på kontoret när de har utfört en del av rutinen och skapar även en mapp i sin dator för foton tagna på brister som upptäckts och behöver åtgärdas.

Maria och Lars använder checklistorna som en del i sitt fortlöpande arbete med att bedöma riskerna med sin odling. I checklistorna dokumenterar de upptäckta områden som behöver åtgärdas. Mindre brister åtgärdar de direkt och större åtgärder som bristfällig dränering lägger de in i en mer långsiktig åtgärdsplan som de går igenom tillsammans med sin rådgivare. Att åtgärda dräneringen kommer att ta flera år och Maria och Lars prioriterar tillsammans med sin rådgivare i vilken turordning fälten ska åtgärdas.

Maria och Lars vet även om att de har en dricksvattenbrunn i närheten av ett fält och bestämmer sig för att skicka iväg vattenprover från brunnen till ett labb. Labbet rekommenderar att de gör analyser avseende nitrat, ammonium och bekämpningsmedelsrester, eftersom brunnen ligger nära jordbruksmark.

Följa upp

Maria följer årligen upp deras arbete i fält genom att reflektera över hur rutinerna har fungerat. Tillsammans med Lars går hon igenom deras planering och rutiner och bockar av åtgärder som genomförts. Exempelvis på vilka fält de ersatt eller lagat brunnslock eller på vilka kartor de märkt ut alla skyddsobjekt inför spridning av växtskyddsmedel.

Maria och Lars använder Greppas checklistor i sin uppföljning och går igenom dem för att kunna reflektera över om åtgärderna har varit effektiva eller inte. De använder sig av mätningar från vattenrådet men eftersom utsläppen är diffusa är det svårt att avgöra om just deras åtgärder lett till att påverkan på vattendraget har minskat. Efter att Maria och Lars har genomfört förbättringsåtgärder i dräneringen kan de konstatera att det inte längre står vatten på åkern. Kommande säsong kommer de kunna följa upp om det blivit lättare att etablera en gröda eller inte.

Vattenprovet som de tog i dricksvattenbrunnen visade inte på några förhöjda halter. Maria och Lars bestämmer sig för att ta ett nytt prov om fem år för att följa upp att vattenkvaliteten fortfarande är bra.

Förbättra

Maria kontrollerar i samband med uppföljningen om det är något som hon kan förbättra i deras egenkontroll. Till exempel göra ändringar i åtgärdsplanen utifrån nya erfarenheter, eller justera i rutinerna för egenkontroll i fält så att de fungerar bättre i deras verksamhet till nästa år.

Tillsynsbesök av kommunen

Vid ett tillsynsbesök från kommunen kan Maria och Lars visa att de har en fungerande egenkontroll för arbetet i fält. Att de har en dokumenterad ansvarsfördelning, att de kontinuerligt undersöker riskerna i fält, att de har fungerande rutiner och att de kontinuerligt följer upp och förbättrar arbetet.

Verktyg och sidor som Maria har nytta av

Växtnäring - checklistor
Växtskyddsmedel - checklista
Dräneringssystem - checklistor

Bra att veta om egenkontroll

Egenkontrollen ska anpassas efter verksamhetens storlek och risk för miljöpåverkan

Varje verksamhet är unik och det innebär att egenkontrollen ser olika ut även mellan företag inom samma bransch. Nivån på egenkontrollen ska vara anpassad till verksamhetens storlek och risk för påverkan på miljön och människors hälsa. Större verksamheter, där en olycka kan få förödande konsekvenser, har större krav på sin egenkontroll än ett enmansföretag med liten risk för påverkan på miljön. Mer vägledning finns i Naturvårdsverkets allmänna råd om egenkontroll som du hittar längre ner på sidan, under rubriken Författningar.

Det ställs högre krav på egenkontrollen på de verksamheter som är anmälnings- eller tillståndspliktiga. Du kan läsa mer om det under rubriken Tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter, längre ner på sidan.

Egenkontrollarbetet ska bygga på en riskbedömning

De flesta verksamheter påverkar miljön på något sätt, men hur och i vilken omfattning varierar. Det är viktigt att fundera över vilka risker din verksamhet kan innebära för luft, mark och vatten samt vilken påverkan den kan ha på omgivningen genom exempelvis lukt och buller.

I riskbedömningen bör du ta hänsyn till sannolikheten att en aktivitet påverkar miljön och vilka konsekvenser det skulle kunna få. Utifrån riskbedömningen gör du sedan en prioritering av vilka risker som du i första hand ska arbeta med att förebygga.

De allmänna hänsynsreglerna

De allmänna hänsynsreglerna finns i miljöbalkens andra kapitel och gäller alla som riskerar att påverka miljön negativt, även privatpersoner. Det ställs dock högre krav på att yrkesmässiga verksamheter arbetar efter att uppfylla hänsynsreglerna.

De allmänna hänsynsreglerna gäller parallellt med förordningar och föreskrifter. Hänsynsreglerna är en av grunderna när föreskrifter för ett särskilt område tas fram. De är också en grund när en myndighet fattar ett beslut enligt miljöbalken.

Syftet med de allmänna hänsynsreglerna är att förebygga negativa effekter på miljön och människors hälsa samt att miljöhänsynen i stort ska öka i samhället.

Skälighetsbedömning – vad är ett rimligt krav?

Myndigheten kan inte ställa vilka krav som helst på dig som verksamhetsutövare utifrån de allmänna hänsynsreglerna. Innan ett beslut fattas är myndigheten skyldig att göra en skälighetsbedömning. Det ska vara rimligt att kunna uppfylla kraven som myndigheten ställer och hänsyn ska tas till nyttan av skyddsåtgärden och kostnaden för att utföra den.

Det går en gräns där nyttan för miljön inte uppväger kostnaderna för skyddsåtgärderna. Det är du som verksamhetsutövare som ska kunna visa myndigheten när kraven blir orimliga.

Kunskapskravet

För att kunna bedöma verksamhetens påverkan på miljön behöver du skaffa dig nödvändig kunskap. Generell kunskap kan du få bland annat genom facklitteratur, forskningsresultat, föreläsningar, massmedia och mässbesök. Ibland kan du behöva göra egna undersökningar och provtagningar på din gård.

Du ska ha kunskap om den lagstiftning som gäller för din verksamhet. LRF har tagit fram Miljöhusesynen som ett hjälpmedel för detta. Miljöhusesynen är en checklista över all gällande lagstiftning inom miljö-, djurskydds-, foder- och livsmedelsområdet som direkt berör jordbruken. Checklistan uppdateras varje år. En länk till Miljöhusesyn hittar du längre ner på sidan, under rubriken Du kanske också är intresserad av det här.

Försiktighetsprincipen

Tänk efter före och utsätt inte miljön för onödiga risker. Du ska hela tiden arbeta förebyggande och utföra de skyddsåtgärder som är nödvändiga för att förhindra att verksamheten påverkar miljön negativt. Det innebär också att visa hänsyn gentemot grannar så att de inte blir utsatta för exempelvis buller, lukt och flugor.

Utbytesprincipen

När du ska göra ett inköp av en kemisk produkt till exempel diskmedel, desinfektionsmedel eller bekämpningsmedel som kan påverka miljön ska du välja den produkt som är minst skadlig. Kravet på utbyte finns bara om den miljövänligare produkten är likvärdig som den produkt du vanligtvis brukar köpa.

Hushållnings- och kretsloppsprincipen

Det borde vara en självklarhet att hushålla med råvaror och energi eftersom det ökar verksamhetens lönsamhet. Men det är inte alltid så enkelt. Ibland står hushållningen av råvaror i ett motsatsförhållande till att hushålla med energi, till exempel när ny teknisk utrustning ersätter den gamla utrustningen innan den är helt förbrukad. Enligt avfallstrappan ska du:

  1. minimera mängden avfall som kan uppkomma i verksamheten
  2. återanvända produkten
  3. återvinna produkten
  4. lämna produkten till utvinning av energi, exempelvis till ett värmeverk som producerar fjärrvärme
  5. i undantagsfall lämna produkten för deponi.

För att underlätta återvinningen ska sortering av avfall ske så nära källan som möjligt. Det innebär att olika typer av avfall ska delas upp, helst på gården innan avfallet hämtas och körs vidare till en återvinningsstation.

Effektivisering och val av energikälla

Din verksamhet ska bedrivas så att energi används så effektivt som möjligt och att användningen minimeras. Vid val av energikälla för elleverans, uppvärmning och transporter ska du välja förnybar energi i första hand. Byte till förnybar energi kan exempelvis vara flis eller pelletsuppvärmning, sol- eller vindel eller alternativt drivmedel exempelvis RME i traktorn.

Jordbruksföretag har jämfört med många andra företag också en stor möjlighet att producera sin egen energi genom att odla energigrödor, producera biogas eller tillverka RME.

Lokaliseringsprincipen

När du planerar att utöka din verksamhet eller göra en förändring som kan påverka omgivningen ska du vara noga med val av plats för att risken att påverka omgivningen ska bli så liten som möjligt. Om du exempelvis planerar att bygga en ny gödselbrunn bör den placeras så långt som möjligt ifrån grannar, dricksvattentäkter och vattendrag.

Du bedömer själv vad du ska dokumentera

Det finns inga generella krav på dokumentation av egenkontroll. Beroende på verksamhetens typ, storlek och påverkan på miljön måste du göra en bedömning av vad som är lämpligt att dokumentera för att du ska kunna hålla uppsikt över din verksamhet.

Det kan ändå vara bra att föra enkla anteckningar om de åtgärder som du utför. Du kan använda anteckningarna för att lättare minnas till exempel vilka datum och i vilka mängder du har gödslat. Anteckningarna kan även användas som ett underlag vid besök av din tillsynsmyndighet.

För verksamheter som är tillstånds- eller anmälningspliktiga finns angivna krav för vad som ska ingå i egenkontrollen. Av egenkontrollförordningen framgår att egenkontrollen på dessa verksamheter ska vara dokumenterad. Du hittar mer information under rubriken Tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter.

Så kontrollerar tillsynsmyndigheten ditt egenkontrollarbete

När du får tillsyn av din verksamhet ska du förklara för tillsynsmyndigheten hur du arbetar med din egenkontroll och vilka delar som du har fokuserat på. Presentera vad du planerar att göra för att minska de risker som finns utifrån din riskbedömning. Berätta även om tidsplanen du har för när arbetet ska utföras. Tidsplanen kan sträcka sig över flera år, då alla risker inte kan åtgärdas samtidigt.

Tillsynsmyndighetens uppgift är att bedöma om verksamhetens egenkontroll är tillräcklig och kontrollera att verksamheten arbetar för att minska riskerna för människors hälsa och miljön. Tillsynsbesöket är ett bra tillfälle för dialog mellan dig och inspektören i syfte att utveckla din riskbedömning.

Använd bästa möjliga teknik

För att minimera risken för skada på miljö eller människors hälsa är det viktigt att du använder dig av bästa möjliga teknik i din yrkesmässiga verksamhet. Det är också ett uttalat krav i hänsynsreglerna i miljöbalken.

Utgå från vad som är skäligt i din bransch

Vad som är bästa möjliga teknik förändras ständigt i takt med att ny teknik och nya arbetssätt utvecklas. Bästa möjliga teknik inom jordbrukssektorn bedöms utifrån vad som är skäligt i branschen och inte utifrån den enskilda verksamhetens betalningsförmåga.

Kravet innebär inte att du måste köpa en ny traktor eller spridningsutrustning varje år, men däremot bör du välja den bästa möjliga tekniken när du till exempel gör en ny investering eller hyr in en entreprenör. Du bör också följa utvecklingen av förbättrad teknik och nya arbetssätt. Det kan du exempelvis göra genom att läsa facktidningar, delta på fältdemonstrationer eller besöka mässor.

Du ska vid en inspektion från tillsynsmyndigheten kunna redogöra för hur du får del av information om ny teknik och vilka planer du har för att utveckla din verksamhet.

Bästa tillgängliga teknik för större anläggningar

För större svin- och fjäderfäanläggningar finns det framtaget ett BAT-referensdokument. BAT står för best available technique, det vill säga bästa tillgängliga teknik. Detta dokument innehåller beskrivningar av det som anses vara den bästa tillgängliga tekniken inom EU för att minska miljöpåverkan. Du kan läsa BAT-referensdokumentet på vår sida om stora anläggningar för uppfödning av fjäderfä och gris.

Hjälpmedel för att uppfylla kraven på dokumentation

Beräkningsverktyg för lagring och spridning av gödsel

I vår föreskrift om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring finns det krav på att den som har djur har beräknat sitt behov av lagringsutrymme samt hur stort behov verksamheten har av spridningsareal för gödsel.

Vi har tagit fram ett beräkningsverktyg för lagringsbehov och spridningsareal. Med hjälp av det kan du summera din verksamhets gödselproduktion och få fram ditt behov av lagringsutrymme.

Beräkningsverktyget för lagringsbehov och spridningsareal som vi tagit fram kan även användas för att få reda på behovet av spridningsarealen vid tillförsel av maximalt 22 kg fosfor per hektar.

Genom att använda beräkningsverktyget och göra en utskrift, kan du använda denna dokumentation för att visa tillsynsmyndigheten hur du uppfyller lagkraven.

Hjälpmedel för att beräkna kvävetillförsel

För verksamheter inom nitratkänsligt område behövs även en beräkning av hur mycket spridningsareal som finns i förhållande till kväveinnehållet i stallgödseln.

Genom att använda beräkningsverktyget för lagringsbehov och spridningsareal får du även reda på vilken spridningsareal som krävs för att i genomsnitt inte sprida mer än 170 kg kväve per hektar.

Inom känsliga områden ska tillförseln av kväve anpassas till grödans behov. Vi har tagit fram ett beräkningsverktyg för gödslingsbehovet av kväve som du kan använda som hjälp för att beräkna kvävetillförsel utifrån grödans behov.

Genom att lägga in uppgifter i verktyget och skriva ut dokumentet uppfyller du lagkravet att dokumentera beräkning av grödans kvävegödslingsbehov. Du kan använda dokumentet Kvävegödsling utifrån grödans behov som ett hjälpmedel.

Bortförsel och införsel av stallgödsel

Om du lämnar bort eller tar emot stallgödsel behövs i vissa fall dokumentation om vilka mängder fosfor detta motsvarar. I LRF:s egenkontrollpaket finns ett exempel på hur en Excel-mall kan se ut. Du hittar egenkontrollpaketet längre ner på sidan, under rubriken Du kanske också är intresserad av det här.

Tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter

Du som har en tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet omfattas av Förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll. I förordningen finns det mer detaljerade krav på vad egenkontrollen ska innehålla. Det ställs även krav på att delar av egenkontrollen ska vara nedskriven.

Arbetet med egenkontroll är en ständigt pågående process som aldrig kan avslutas. Det övergripande målet är att verksamhetens påverkan på miljön successivt ska minska. Det innebär att du kontinuerligt måste se över och uppdatera till exempel riskanalyser, rutiner och kemikalielistor.

Krav på ansvarsfördelning i verksamheten

Det är ett krav enligt förordningen att dokumentera den organisatoriska ansvarsfördelningen i verksamheten. Alla verksamheter är organiserade på olika sätt och har olika förutsättningar. Ju fler som är inblandade i driften av verksamheten desto viktigare är det att ansvaret för olika arbetsuppgifter fördelas ut på de anställda eller delägare. Det är inte rimligt att ägaren av ett stort jordbruk med flera anställda själv ska ha kontroll över alla detaljer.

När en arbetsuppgift delegeras till en anställd är det viktigt att se till att personen i fråga har tillräcklig kunskap för att kunna utföra arbetsuppgiften och befogenhet att åtgärda problem som uppstår. Ansvaret kan även fördelas på en extern entreprenör som du anlitar för att exempelvis sprida bekämpningsmedel eller gödsel.

Att årligen fylla i LRF:s Miljöhusesyn är ett bra sätt att hålla sig uppdaterad på vilken miljölagstiftning som gäller för verksamheten. Det är viktigt att utse en person som är ansvarig för att tillstånd från länsstyrelsen och eventuella förelägganden från tillsynsmyndigheten följs.

Kravet på skriftlig ansvarsfördelning gäller även dig som är enmansföretagare.

Viktigt med rutiner i verksamheten

Skriftliga rutiner ska finnas för de arbetsmoment där det finns störst risk att en störning kan påverka människors hälsa eller miljön. Rutinerna ska vara nedskrivna för att personal som inte är ordinarie ska kunna utföra jobbet och för att de anställda ska utföra arbetet på ett likartat sätt. Tanken är att rutinen ska beskriva det bästa möjliga sättet att utföra ett moment för att minimera risker i samband med utförandet. Om det visar sig att rutinen inte fungerar i praktiken ska den skrivas om.

Exempel på innehåll i rutiner

Arbetsmoment

Innehåll i rutinen

Lagring av gödsel

Påfyllning av brunnen, nivåkontroll, svämtäcke, täthetskontroll, fyllning av gödseltunnan

Gödselspridaren

Ordentlig genomgång av spridaren inför vårspridningen, enklare kontroll innan varje körning, service enligt intervallen i serviceboken, utvändig rengöring

Lagring av bekämpningsmedel

Var säkerhetsdatabladen förvaras, hur förpackningarna ska hanteras och förvaras, att det finns absorberingsmedel tillgängligt, vad gör man vid ett spill

Sprutan

När funktionstest ska utföras, ordentlig genomgång av sprutan enligt serviceboken inför sprutsäsongen, enklare kontroll som ska utföras varje gång sprutan ska används

Påfyllning och rengöring av sprutan

Var påfyllningen av vatten och preparat sker, hur förpackningarna som innehållit preparat hanteras, skyddsutrustning, hur sprutan invändigt och utvändigt rengörs, var sprutan placeras när den inte används

Riskbedömning och rapportering av olyckor

I samband med att du sökte tillstånd för din verksamhet hos länsstyrelsen tog du sannolikt fram en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). MKB är ett bra underlag när du ska ta fram vilka risker din verksamhet har och bedöma dess påverkan på människors hälsa och miljön. Har du ingen MKB kan du utgå ifrån de delar i din verksamhet som kan innebära en risk för att skada luft, mark och vatten och som riskerar att påverka omgivningen genom exempelvis lukt och buller.

Du hittar ett exempel på hur du kan göra din riskbedömning längre ner på sidan, under rubriken Du kanske också är intresserad av det här.

När du tar fram vilka risker som kan kopplas till din verksamhet ska du göra bedömningen både utifrån risker vid normal drift och risker som kan uppkomma vid olyckshändelser.

Om en olycka sker eller en driftstörning som kan påverka miljön, till exempel att gödseltunnan välter, gödselbrunnen svämmar över eller diesel spills ut ska tillsynsmyndigheten kontaktas omgående. Det bör finnas en larmlista med viktiga telefonnummer som alla personal lätt kan få tag i vid en olycka. Larmnummer kan också vara förprogrammerade i mobiltelefonerna.

Kemikalieförteckning

Syftet med kemikalieförteckningen är att göra det lättare att kontrollera vilka kemikalier som används i verksamheten, samt vara ett underlag för att ersätta kemikalier som kan innebära stor risk för miljö och hälsa med mindre farliga alternativ.

Alla kemikalier som används i verksamheten ska finnas med i kemikalieförteckningen. Det kan till exempel vara bekämpningsmedel, diskmedel, verkstadsoljor och desinfektionsmedel. Mindre förpackningar av kemikalier som är avsedda för det vanliga hushållet behöver inte antecknas.

All information som ska vara med i kemikalieförteckningen finns på produktens säkerhetsdatablad. Säkerhetsdatabladen ska du få av din leverantör vid inköpet. Alternativt finns de att skriva ut på deras hemsida.

Hjälpmedel för egenkontroll av tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter

LRF har tagit fram ett egenkontrollpaket som är anpassat till tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter. I detta material hittar du exempel på rutiner, kemikalieförteckningar och journaler.

Naturvårdsverket har tagit fram två vägledningar om egenkontroll. Handboken Egenkontroll och Egenkontroll för C-verksamheter. Detta material riktar sig till alla tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter oavsett bransch.

Miljösanktionsavgift vid bristande egenkontroll

Det finns miljösanktionsavgifter vid brister i egenkontrollen för tillståndspliktiga verksamheter, men inte för anmälningspliktiga. Om tillsynsmyndigheten uppmärksammar att en tillståndspliktig verksamhet inte har en dokumenterad egenkontroll ska miljösanktionsavgifter dömas ut. Det gäller i de fall då:

  • det organisatoriska ansvaret inte är fastställt och dokumenterat
  • det saknas dokumenterade rutiner för fortlöpande kontroll
  • det saknas en kemikalieförteckning.

Författningar

Söker efter 2004:62