Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

Lagra gödsel

Du som har djur ska ha tillräcklig lagrings­kapacitet för att kunna lagra stallgödseln under en viss tid. Hur lång den tiden är beror på hur många djur­enheter du har, vilka djurslag du har och om din jordbruks­mark ligger i nitrat­känsligt område eller inte. Lagrings­utrymmet ska vara utformat så att det inte sker avrinning eller läckage av gödsel till omgivningen.

Nitratkänsliga områden

Reglerna för spridning och lagring av gödsel skiljer sig mellan olika områden i Sverige eftersom vissa områden är mer påverkade av kväveläckage än andra. Dessa områden kallas för nitratkänsliga områden.

Karta över nitratkänsliga områden

Karta över nitratkänsliga områden, markerade med rossa färg. Runt Vänern, hela västkusten, Skåne, Blekinge, Öland, Gotland, delar av Östergötland, Södermanland Uppland och nordvästra Småland.

Om din mark ligger nära gränsen för ett nitratkänsligt område kan du se mer exakt var gränsen går i länsstyrelsens karttjänst VISS.

Antal djurenheter påverkar vilka regler som gäller för dig

Det är olika regler för lagring av gödsel beroende på hur många djurenheter du har. När du räknar ut hur många djurenheter du har ska du utgå från hur många djur du har i genomsnitt under ett år. En djurenhet är inte alltid samma sak som ett djur.

Vad vi menar med en djurenhet

En djurenhet är olika många djur beroende på djurslaget. Här kan du se hur många djur som ingår i en djurenhet för varje djurslag:

  • 1 mjölkko eller sinko
  • 6 kalvar, som är från 1 månad upp till 6 månaders ålder (yngre kalvar räknas till moderdjuret)
  • 3 övriga nötkreatur som är 6 månader eller äldre
  • 3 suggor eller betäckta gyltor, inklusive smågrisar upp till 12 veckors ålder
  • 10 slaktsvin, avelsgaltar eller obetäckta gyltor som är 12 veckor eller äldre
  • 1 häst, inklusive föl upp till 6 månaders ålder
  • 10 får eller getter som är 6 månader eller äldre
  • 40 lamm eller killingar upp till 6 månaders ålder
  • 100 värphöns som är 16 veckor eller äldre (moderdjur räknas till värphöns)
  • 200 unghöns upp till 16 veckors ålder
  • 200 slaktkycklingar
  • 100 kalkoner, gäss eller ankor, inklusive kycklingar och ungar upp till 1 veckas ålder
  • 15 strutsfåglar av arterna struts, emu och nandu, inklusive kycklingar upp till en veckas ålder
  • 10 minkhonor för avel, inklusive valpar upp till 8 månaders ålder och avelshannar
  • 100 kaniner

Hur stor lagrings­kapacitet du behöver

Reglerna för hur stor lagrings­kapacitet du behöver ha beror främst på var du har din gård och hur många djurenheter du har. Du kan behöva större lagrings­kapacitet än reglerna kräver. Du behöver till exempel ha marginaler för de år då det regnar mer eller då snön ligger kvar längre än normalt. Reglerna för när du får sprida stallgödseln påverkar också ditt behov av lagrings­utrymme.

Om du har två eller färre djurenheter i nitratkänsligt område

Om din gård ligger i ett nitrat­känsligt område och du har två eller färre djurenheter finns det inte några generella regler för lagrings­kapacitet av gödsel eller lagrings­utrymmets utformning. Din lagring av gödsel får ändå inte leda till förorening av yt- eller grundvatten så att miljön eller människors hälsa tar skada. Därför behöver du ändå välja något lämpligt sätt att förvara gödseln, till exempel på en gödselplatta, i en container eller annat utrymme. Kommunen kan med hänvisning till miljöbalken ställa mer specifika krav på ditt lagrings­­utrymme för gödsel.

Om du har tio eller färre djurenheter i övriga Sverige

Om din gård ligger utanför nitratkänsligt område och du har tio eller färre djurenheter finns det inte några generella regler för lagrings­kapacitet av gödsel eller lagrings­utrymmets utformning. Din lagring av gödsel får ändå inte leda till förorening av yt‑ eller grundvatten så att miljön eller människors hälsa tar skada. Därför behöver du ändå välja något lämpligt sätt att förvara gödseln, till exempel på en gödsel­platta, i en container eller annat utrymme. Kommunen kan med hänvisning till miljöbalken ställa mer specifika krav på ditt lagrings­utrymme för gödsel.

Lagringskapacitet i nitratkänsliga områden i Skåne, Halland, Blekinge, Gotland, Öland och känsliga kustområden

Om din gård ligger i ett nitratkänsligt område i Skåne, Halland, Blekinge, känsliga kustområden eller på Gotland eller Öland ska du minst kunna lagra den gödsel som dina djur producerar under det antal månader som står i tabellen.

Lagringskapacitet i nitrat­känsliga områden i Skåne, Halland, Blekinge, Gotland, Öland och känsliga kust­områden

Antal djurenheter

Lagrings­kapacitet om du har nöt, hästar, får och getter

Lagrings­kapacitet för övrig djurhållning

Fler än 100 djurenheter

8 månader

10 månader

Mer än 10 och upp till 100 djurenheter

8 månader

10 månader

Mer än 2 och upp till 10 djurenheter

6 månader

6 månader

1–2 djurenheter

inga generella regler

inga generella regler


Lagringskapacitet i övriga nitrat­känsliga områden

Om din gård ligger i nitrat­känsliga områden som inte ligger i Skåne, Halland, Blekinge, känsliga kustområden eller på Gotland eller Öland ska du minst kunna lagra den gödsel som dina djur producerar under det antal månader som står i tabellen.

Lagringskapacitet i övriga nitrat­känsliga områden

Antal djurenheter

Lagrings­kapacitet om du har nöt, hästar, får och getter

Lagrings­kapacitet för övrig djurhållning

Fler än 100 djurenheter

8 månader

10 månader

Mer än 10 och upp till 100 djurenheter

6 månader

10 månader

Mer än 2 och upp till 10 djurenheter

6 månader

6 månader

1–2 djurenheter

inga generella regler

inga generella regler


Lagringskapacitet i övriga Sverige

Om din gård ligger i delar av Sverige utanför nitrat­känsliga områden ska du minst kunna lagra den gödsel som dina djur producerar under det antal månader som står i tabellen.

Lagringskapacitet i övriga Sverige

Antal djurenheter

Lagrings­kapacitet om du har nöt, hästar, får och getter

Lagrings­kapacitet för övrig djurhållning

Fler än 100 djurenheter

8 månader

10 månader

Mer än 10 och upp till 100 djurenheter

6 månader

10 månader

Mer än 2 och upp till 10 djurenheter

inga generella regler

inga generella regler


Räkna ut ditt behov av lagrings­utrymme

För att räkna ut hur stort lagrings­utrymme du behöver ska du utgå från hur många djur och vilken produktions­form du har.

Du kan använda samma verktyg för att räkna ut ditt behov av lagrings­utrymme som du använder för att räkna ut din spridnings­areal.

Utformning och placering av lagrings­utrymmen

Du kan själv välja hur du vill utforma dina lagrings­utrymmen för stallgödsel så länge det inte sker någon avrinning eller något läckage av gödsel eller förorenat vatten till omgivningen.

Utrymmen inne i stall­byggnaden, till exempel en ströbädd, räknas som lagrings­utrymme om de uppfyller kravet på att det inte sker någon avrinning eller något läckage.

Tänk på konsekvenserna av en eventuell olycks­händelse när du bestämmer plats för lagrings­utrymmet. Det kan till exempel vara att all gödsel från en flytgödsel­behållare läcker ut.

Mellanlagring i gödselstuka

En gödselstuka är en mellanlagring av fast gödsel på mark utomhus där gödseln läggs upp i en limpformad hög. Gödselstukan är till för kompostering eller tillfällig lagring. Du kan mellanlagra gödsel i en gödselstuka för att effektivisera transporter, undvika markpackning eller om du tar emot gödseln från en annan lantbrukare. Du får däremot inte räkna in en gödselstuka i lagrings­kapaciteten och den får inte ersätta behovet av iordning­ställda lagrings­­utrymmen.

Det får inte uppstå föroreningar av yt‑ eller grundvatten eller leda till olägenheter för de som bor i närheten av gödsel­stukan. I de flesta fall behöver du inte anmäla gödsel­stukan till kommunen, men kontakta ändå din kommun för råd och information om vad som gäller.

Gödseln i stukan bör alltid vara så fast att den kan lagras till minst 1 meters höjd.

Lagra i gödselstuka

Du bör ha en så kort lagringstid som möjligt i gödselstuka. För gödsel med högt växtnärings­innehåll, till exempel fjäderfä­gödsel eller nötgödsel med liten halm­inblandning bör du bara lagra tillfälligt i fält och i direkt anslutning till vårbruket eller under sommar eller tidig höst inför höstsådd.

Under tidig vår och under senare delen av hösten bör du begränsa lagrings­tiden i gödselstuka till högst några veckor. Du kan lagra följande typer av gödsel under en något längre tid:

  • gödsel med större inblandning av strömedel och som kan lagras uppåt 2 meters höjd
  • gödsel med lågt närings­innehåll
  • komposterad gödsel.

Kompostera i gödselstuka

Du kan kompostera i en gödselstuka om gödseln går att stapla till minst 2 meters höjd. Det är viktigt att högen inte blir för stor och tät eftersom komposten behöver syre. Du kan även behöva röra om i komposten med jämna mellanrum för att komposteringen ska bli effektivt.

Du bör inte låta en gödselstuka för kompostering ligga på marken mer än ett år innan du sprider den.

Täckning av urin‑ och flytgödsel­behållare i Götaland och delar av Svealand

Reglerna om täckning av urin‑ och flytgödsel­behållare gäller dig som har din gård i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Skåne, Hallands eller Västra Götalands län samt slättbygderna i Värmlands, Örebro eller Västmanlands län.

Om du har din gård i något av dessa områden och har fler än 10 djurenheter ska du

  • ha ett stabilt svämtäcke, eller annan täckning som effektivt minskar ammoniak­förlusterna, på dina flytgödsel‑ och urinbehållare
  • fylla på flytgödsel och urin till flytgödsel­behållare och urin­behållare så att det hamnar under täckningen.

Du kan täcka behållaren på olika sätt, exempelvis med stabilt svämtäcke, flytande plastduk, halm, torv, leca‑ eller lättklinker­kulor eller olika former av tak. Oavsett vilket sätt du använder ska täckningen minska förlusten av ammoniak lika effektivt som ett stabilt svämtäcke.

Reglerna om täckning gäller i Götaland och delar av Svealand eftersom förlusterna av ammoniak och den ammoniak­relaterade belastningen på miljön är större där än i resten av landet.

Egenkontroll på din gård

Egenkontroll är ett förbättringsarbete på din gård som innebär att du ser över hur du organiserar arbetet och sätter upp rutiner för att följa de lagar som gäller för din gård. Spridning och lagring av gödsel samt vilka åtgärder du gör för att minska riskerna för näringsförluster till grund- och ytvatten samt luft är en viktig del av din egenkontroll.

Kommuner kan ha lokala regler

Det kan finnas lokala regler spridning och lagring av gödsel för till exempel detaljplanerade områden eller inom vattenskyddsområden. Kontakta miljöförvaltningen i din kommun för att ta reda på vad som gäller för dig.

Författningar

Söker efter 2004:62

Söker efter 2020:2

Senast uppdaterad: 2020-10-08