Lagra gödsel

Du som har djur ska ha tillräcklig lagrings­kapacitet för att kunna lagra stallgödseln under en viss tid. Hur lång den tiden är beror på hur många djurenheter du har, vilka djurslag du har, om din verksamhet är ett jordbruksföretag och om din jordbruksmark ligger i nitratkänsligt område eller inte. Lagrings­utrymmet ska vara utformat så att det inte sker avrinning eller läckage av gödsel till omgivningen.

Nitratkänsliga områden

Reglerna för spridning och lagring av gödsel skiljer sig mellan olika områden i Sverige eftersom vissa områden är mer påverkade av kväveläckage än andra. Dessa områden kallas för nitratkänsliga områden.

Karta över nitratkänsliga områden

Karta över södra Sverige med rosa områden som markerar nitratkänsliga områden.

Om din mark ligger nära gränsen för ett nitratkänsligt område kan du se mer exakt var gränsen går i länsstyrelsens karttjänst VISS.

Gör så här:

  1. Sök på "nitratkänsliga områden" i lagerlistan. Då aktiveras rätt kartlager.
  2. Zooma in på kartan för att se de nitratkänsliga områdena på kartan.
  3. Klicka på de tre pickarna efter det ikryssade lagret och välj "Ändra lagerstil och etikettering", kryssa sedan i "aktivera anpassad symbolsättning" så kan du välja vilken färg som du vill ska färga in de nitratkänsliga områdena på kartan.

Jordbruksföretag

Har du ett jordbruksföretag omfattas du av fler regler, som exempelvis krav på lagringskapacitet för stallgödsel.

Vad menar vi med jordbruksföretag

Vad som är ett jordbruksföretag definieras i lantbruksregistret. Utifrån den definitionen är djurhållning med exempelvis minkar och hästar inte per automatik ett jordbruksföretag. Hållande av vilthägn räknas inte som ett jordbruksföretag.

Spridningsreglerna gäller för alla

Lagkrav för spridning gäller för alla som gör olika åtgärder på jordbruksmark. Oavsett om det är ett jordbruksföretag eller inte. Det innebär att om du är en hästhållare och sprider gödsel på dina åkrar, ska du följa reglerna för spridning även om du inte har ett jordbruksföretag.

De allmänna hänsynsreglerna gäller för alla

Övriga verksamheter som varken är ett jordbruksföretag eller sprider gödsel, exempelvis hästgårdar. Ska följa de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken. För att det ska bli lättare att följa de allmänna hänsynsreglerna har vi tagit fram allmänna råd till hänsynsreglerna som du kan hitta i föreskriften här nedan. De allmänna råd som finns med i föreskriften vänder sig till alla djurägare oavsett storleken eller lokaliseringen i landet.

Har du hästar finns det en broschyr som innehåller värdefull information kring näringsämnen, lagring och spridning av hästgödsel samt lagstiftningen inom området.

Antal djurenheter påverkar vilka regler som gäller för dig

Det är olika regler för lagring av gödsel beroende på hur många djurenheter du har. När du räknar ut hur många djurenheter du har ska du utgå från hur många djur du har i genomsnitt under ett år. En djurenhet är inte alltid samma sak som ett djur. Hur lång den tiden är beror på hur många djurenheter du har, vilka djurslag du har, om din verksamhet är ett jordbruksföretag och om din jordbruksmark ligger i nitratkänsligt område eller inte.

Vad vi menar med en djurenhet

En djurenhet är olika många djur beroende på djurslaget. I listan ser du hur många djur som räknas som en djurenhet inom varje djurslag.

  • 1 mjölkko eller sinko
  • 6 kalvar, som är från 1 månad upp till 6 månaders ålder (yngre kalvar räknas till moderdjuret)
  • 3 övriga nötkreatur som är 6 månader eller äldre
  • 3 suggor eller betäckta gyltor, inklusive smågrisar upp till 12 veckors ålder
  • 10 slaktsvin, avelsgaltar eller obetäckta gyltor som är 12 veckor eller äldre
  • 1 häst, inklusive föl upp till 6 månaders ålder
  • 10 får eller getter som är 6 månader eller äldre
  • 40 lamm eller killingar upp till 6 månaders ålder
  • 100 värphöns som är 16 veckor eller äldre (moderdjur räknas till värphöns)
  • 200 unghöns upp till 16 veckors ålder
  • 200 slaktkycklingar
  • 100 kalkoner, gäss eller ankor, inklusive kycklingar och ungar upp till 1 veckas ålder
  • 15 strutsfåglar av arterna struts, emu och nandu, inklusive kycklingar upp till 1 veckas ålder
  • 10 minkhonor för avel, inklusive valpar upp till 8 månaders ålder och avelshannar
  • 100 kaniner

Indelningen av djurenheter är tagen från miljöprövningsförordningen (2013:251).

Lagrings­kapacitet för jordbruksföretag

Reglerna för hur stor lagringskapacitet du som har ett jordbruksföretag behöver ha beror främst på var du har din gård och hur många djurenheter du har. Du kan behöva större lagrings­kapacitet än reglerna kräver. Du behöver till exempel ha marginaler för de år då det regnar mer eller då snön ligger kvar längre än normalt. Reglerna för när du får sprida stallgödseln påverkar också ditt behov av lagrings­utrymme.

Om du har två eller färre djurenheter i nitratkänsligt område

Om din gård ligger i ett nitrat­känsligt område och du har två eller färre djurenheter finns det inte några generella regler för lagrings­kapacitet av gödsel eller lagrings­utrymmets utformning. Din lagring av gödsel får ändå inte leda till förorening av yt- eller grundvatten så att miljön eller människors hälsa tar skada. Därför behöver du ändå välja något lämpligt sätt att förvara gödseln, till exempel på en gödselplatta, i en container eller annat utrymme. Kommunen kan med hänvisning till miljöbalken ställa mer specifika krav på ditt lagrings­­utrymme för gödsel.

Om du har tio eller färre djurenheter i övriga Sverige

Om din gård ligger utanför nitratkänsligt område och du har tio eller färre djurenheter finns det inte några generella regler för lagrings­kapacitet av gödsel eller lagrings­utrymmets utformning. Din lagring av gödsel får ändå inte leda till förorening av yt‑ eller grundvatten så att miljön eller människors hälsa tar skada. Därför behöver du ändå välja något lämpligt sätt att förvara gödseln, till exempel på en gödsel­platta, i en container eller annat utrymme. Kommunen kan med hänvisning till miljöbalken ställa mer specifika krav på ditt lagrings­utrymme för gödsel.

Lagringskapacitet i nitratkänsliga områden i Skåne, Halland, Blekinge, Gotland, Öland och känsliga kustområden

Om din gård ligger i ett nitratkänsligt område i Skåne, Halland, Blekinge, känsliga kustområden eller på Gotland eller Öland ska du minst kunna lagra den gödsel som dina djur producerar under det antal månader som står i tabellen.

Lagringskapacitet i nitrat­känsliga områden i Skåne, Halland, Blekinge, Gotland, Öland och känsliga kust­områden

Antal djurenheter

Lagrings­kapacitet om du har nöt, hästar, får och getter

Lagrings­kapacitet för övrig djurhållning

Fler än 100 djurenheter

8 månader

10 månader

Mer än 10 och upp till 100 djurenheter

8 månader

10 månader

Mer än 2 och upp till 10 djurenheter

6 månader

6 månader

1–2 djurenheter

inga generella regler

inga generella regler


Lagringskapacitet i övriga nitrat­känsliga områden

Om din gård ligger i nitrat­känsliga områden som inte ligger i Skåne, Halland, Blekinge, känsliga kustområden eller på Gotland eller Öland ska du minst kunna lagra den gödsel som dina djur producerar under det antal månader som står i tabellen.

Lagringskapacitet i övriga nitrat­känsliga områden

Antal djurenheter

Lagrings­kapacitet om du har nöt, hästar, får och getter

Lagrings­kapacitet för övrig djurhållning

Fler än 100 djurenheter

8 månader

10 månader

Mer än 10 och upp till 100 djurenheter

6 månader

10 månader

Mer än 2 och upp till 10 djurenheter

6 månader

6 månader

1–2 djurenheter

inga generella regler

inga generella regler


Lagringskapacitet i övriga Sverige

Om din gård ligger i delar av Sverige utanför nitrat­känsliga områden ska du minst kunna lagra den gödsel som dina djur producerar under det antal månader som står i tabellen.

Lagringskapacitet i övriga Sverige

Antal djurenheter

Lagrings­kapacitet om du har nöt, hästar, får och getter

Lagrings­kapacitet för övrig djurhållning

Fler än 100 djurenheter

8 månader

10 månader

Mer än 10 och upp till 100 djurenheter

6 månader

10 månader

Mer än 2 och upp till 10 djurenheter

inga generella regler

inga generella regler


Räkna ut ditt behov av lagrings­utrymme

För att räkna ut hur stort lagrings­utrymme du behöver ska du utgå från hur många djur och vilken produktions­form du har.

Du kan använda samma verktyg för att räkna ut ditt behov av lagrings­utrymme som du använder för att räkna ut din spridnings­areal. Verktyget utgår från de schablonvärden som finns i bilaga 7 i föreskriften om miljöhänsyn i jordbruket.

Beräknings­verktyget Vera

Om du vill göra en mer noggrann beräkning kan du använda Greppa Näringens beräkningsverktyg Vera. Där kan du beräkna stallgödselns närings­innehåll och mängder och se krav på spridningsareal och lagringsbehov för gödsel.

Uppdatera med jämna mellanrum

Vi rekommenderar att du med jämna mellanrum ser över att de beräkningar du har fortfarande är aktuella, till exempel att djurantal och foderstater är uppdaterat.

Måste jag bygga ut lagringskapaciteten om schablonvärdena visar att jag saknar 150 kubikmeter lagringskapacitet för flytgödsel?

Om du upptäcker att du enligt schablonvärdena saknar tillräcklig lagringskapacitet finns det olika sätt att åtgärda problemet. Det behöver inte betyda att du måste bygga nytt.

Först och främst behöver du klargöra om schablonvärdena i föreskriften är representativa för just din verksamhet. Är de inte det kan du med hjälp av en rådgivare göra noggrannare beräkningar med beräkningsverktyget Vera.

Om schablonvärdena är representativa eller om även en mer noggrann beräkning visar att du saknar tillräcklig lagringskapacitet, behöver du göra något för att uppfylla lagkravet. Ett alternativ till att bygga ut kapaciteten kan vara att se över tillförseln av spill- och rengöringsvatten eller undersöka möjligheten att hyra lagringskapacitet hos exempelvis en granne. Det finns även en möjlighet att ansöka om undantag från kravet på lagringskapacitet hos länsstyrelsen. Om du ansöker om undantag bör du ange hur stor kapacitet du anser att du behöver och motivera att den kapaciteten räcker så att du inte behöver sprida gödsel när det är olämpligt. Kontakta din länsstyrelse vid frågor kring undantag.

Sammanfattningsvis är det du som verksamhetsutövare som ska kunna redogöra för vilka gödselvolymer som uppstår i din verksamhet. Du kan använda schablonvärdena i bilaga 7 till föreskriften när du gör din beräkning, men du måste inte. Tillsynsmyndigheten har däremot ingen annan referens till gödselproduktion än schablonvärdena i föreskriften att förhålla sig till, vilket betyder att du kan behöva förklara din beräkning om du använt en annan metod.

Utformning och placering av lagrings­utrymmen

Du kan själv välja hur du vill utforma dina lagrings­utrymmen för stallgödsel så länge det inte sker någon avrinning eller något läckage av gödsel eller förorenat vatten till omgivningen.

Utrymmen inne i stall­byggnaden, till exempel en ströbädd, räknas som lagrings­utrymme om de uppfyller kravet på att det inte sker någon avrinning eller något läckage.

Tänk på konsekvenserna av en eventuell olycks­händelse när du bestämmer plats för lagrings­utrymmet. Det kan till exempel vara att all gödsel från en flytgödsel­behållare läcker ut.

Mellanlagring i gödselstuka

En gödselstuka är en mellanlagring av fast gödsel på mark utomhus där gödseln läggs upp i en limpformad hög. Gödselstukan är till för kompostering eller tillfällig lagring. Du kan mellanlagra gödsel i en gödselstuka för att effektivisera transporter, undvika markpackning eller om du tar emot gödseln från en annan lantbrukare. Du får däremot inte räkna in en gödselstuka i lagrings­kapaciteten och den får inte ersätta behovet av iordning­ställda lagrings­­utrymmen.

Det får inte uppstå föroreningar av yt‑ eller grundvatten eller leda till olägenheter för de som bor i närheten av gödsel­stukan. I de flesta fall behöver du inte anmäla gödsel­stukan till kommunen, men kontakta ändå din kommun för råd och information om vad som gäller.

Gödseln i stukan bör alltid vara så fast att den kan lagras till minst 1 meters höjd.

Lagra i gödselstuka

Du bör ha en så kort lagringstid som möjligt i gödselstuka. För gödsel med högt växtnärings­innehåll, till exempel fjäderfä­gödsel eller nötgödsel med liten halm­inblandning bör du bara lagra tillfälligt i fält och i direkt anslutning till vårbruket eller under sommar eller tidig höst inför höstsådd.

Under tidig vår och under senare delen av hösten bör du begränsa lagrings­tiden i gödselstuka till högst några veckor. Du kan lagra följande typer av gödsel under en något längre tid:

  • gödsel med större inblandning av strömedel och som kan lagras uppåt 2 meters höjd
  • gödsel med lågt närings­innehåll
  • komposterad gödsel.

Kompostera i gödselstuka

Du kan kompostera i en gödselstuka om gödseln går att stapla till minst 2 meters höjd. Det är viktigt att högen inte blir för stor och tät eftersom komposten behöver syre. Du kan även behöva röra om i komposten med jämna mellanrum för att komposteringen ska bli effektivt.

Du bör inte låta en gödselstuka för kompostering ligga på marken mer än ett år innan du sprider den.

Informationsblad med sammanfattning

Jordbruksverket har tagit fram ett informationsblad om gödselstukor där informationen på denna sida sammanfattas. I informationsbladet finns även ytterligare information om vad du bör tänka innan du mellanlagrar gödsel i stuka.

Täckning av urin‑ och flytgödsel­behållare i Götaland och delar av Svealand

Reglerna om täckning av urin‑ och flytgödsel­behållare gäller dig som har din gård i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Skåne, Hallands eller Västra Götalands län samt slättbygderna i Värmlands, Örebro eller Västmanlands län.

Om du har din gård i något av dessa områden och har fler än 10 djurenheter ska du

  • ha ett stabilt svämtäcke, eller annan täckning som effektivt minskar ammoniak­förlusterna, på dina flytgödsel‑ och urinbehållare
  • fylla på flytgödsel och urin till flytgödsel­behållare och urin­behållare så att det hamnar under täckningen.

Du kan täcka behållaren på olika sätt, exempelvis med stabilt svämtäcke, flytande plastduk, halm, torv, leca‑ eller lättklinker­kulor eller olika former av tak. Oavsett vilket sätt du använder ska täckningen minska förlusten av ammoniak lika effektivt som ett stabilt svämtäcke.

Reglerna om täckning gäller i Götaland och delar av Svealand eftersom förlusterna av ammoniak och den ammoniak­relaterade belastningen på miljön är större där än i resten av landet.

Egenkontroll på din gård

Egenkontroll är ett förbättringsarbete på din gård som innebär att du ser över hur du organiserar arbetet och sätter upp rutiner för att följa de lagar som gäller för din gård. Spridning och lagring av gödsel samt vilka åtgärder du gör för att minska riskerna för näringsförluster till grund- och ytvatten samt luft är en viktig del av din egenkontroll.

Kommuner kan ha lokala regler

Det kan finnas lokala regler kring spridning och lagring av gödsel för till exempel detaljplanerade områden eller inom vattenskyddsområden. Kontakta miljöförvaltningen i din kommun för att ta reda på vad som gäller för dig.

Författningar

Söker efter 2004:62

Söker efter 2020:2

Senast granskad: 2024-03-04

Till toppen