Jordbruksverket arbetar aktivt för att Sverige ska producera livsmedel på ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt. I det arbetet utgår vi från både de nationella miljömålen och de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Vi försöker också minska vår egen påverkan på miljön så mycket som möjligt.
På Jordbruksverket strävar vi efter att verka för en hållbar utveckling inom våra ansvarsområden, som exempelvis jordbruk och fiske. Hållbar utveckling innefattar tre dimensioner:
Det räcker alltså inte att bara fokusera på en eller två dimensioner, utan utvecklingen ska vara hållbar utifrån alla tre. Till exempel arbetar vi för att matproduktionen i landet ska
För att lyckas i hållbarhetsarbetet är samverkan den viktigaste faktorn. Därför samarbetar vi med olika samhällsaktörer från den privata sektorn, det civila samhället och andra myndigheter – både internationellt och inom Sverige.
I Sverige har vi mål för miljöarbetet som riksdagen har beslutat om: sexton miljökvalitetsmål och ett generationsmål. Syftet med miljökvalitetsmålen är att vi ska uppnå en miljömässigt hållbar utveckling i landet. Generationsmålet specificerar vad som krävs för att nå målen inom en generation.
Jordbruksverket är en så kallad miljömålsmyndighet. Det innebär att vi har ett särskilt ansvar för ett av de sexton miljömålen, nämligen det som heter Ett rikt odlingslandskap. Det innebär också att vi i vår verksamhet ska arbeta för att Sverige ska nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Vi sitter även med i Miljömålsrådet.
Här berättar vi mer om de miljökvalitetsmål som vi arbetar mest med.
Miljömålet Ett rikt odlingslandskap handlar om att skydda odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för bland annat livsmedelsproduktion. Det handlar också om att bevara och stärka den biologiska mångfalden, kulturmiljövärdena och värdena för friluftslivet.
Jordbruksmarken är en naturresurs som kan ge mat och foder under mycket lång tid om den förvaltas på ett bra sätt. För att kunna odla på åkermarken krävs bland annat att den är väl dränerad och att den har en bra mullhalt. Odlingslandskapet är även ett svenskt kulturarv. Det arbete som många generationer bönder har lagt ner har gett oss ett rikt och varierat odlingslandskap som vi vill bevara till kommande generationer.
Jordbruket är en förutsättning för att bevara landskapet och den biologiska mångfalden. Betesdjur som nötkreatur och får är till exempel nödvändiga för att vi ska kunna ha kvar ett omväxlande landskap med både åkrar och betesmarker. Utan betesdjur växer många marker igen med skog. I det åkerdominerade landskapet är det också viktigt att bevara våtmarker, obrukade marker samt träd, buskar och snår, så att djur och växter ska trivas.
Ekologisk produktion och vattenhantering bidrar till att uppfylla miljömålet Ett rikt odlingslandskap.
Miljömålet Begränsad klimatpåverkan handlar om att minska mängden växthusgaser som Sverige släpper ut i atmosfären. Vi arbetar för att uppnå målet genom att ge råd om hur lantbrukare kan minska utsläppen av växthusgaser från sin verksamhet. Vi stimulerar även produktionen och användningen av förnybar energi. Dessutom försöker vi förutse hur klimatförändringarna kan komma att påverka jordbruket.
En giftfri miljö är en miljö utan farliga kemiska ämnen som kan skada växter, djur och människor. För Jordbruksverket handlar det om att se till att växtskyddsmedel används på ett hållbart och säkert sätt inom jordbruk och trädgård. Det gör vi bland annat genom utbildning, information och rådgivning till dem som använder växtskyddsmedel. Jordbruksverket har också ansvar för att förhindra spridning av växtskadegörare i landet.
Ekologisk produktion bidrar till att uppfylla målet Giftfri miljö.
Miljömålet Ingen övergödning handlar om att minska tillförsel av kväve och fosfor till mark och vatten. Dessa näringsämnen kan hamna i miljön, bland annat genom att de läcker ut från jordbruksmark. Därför arbetar Jordbruksverket med åtgärder för att minska läckaget av näringsämnen. Vi arbetar också med rådgivning och information till lantbrukare om hållbar användning av växtnäringsämnen.
FN:s medlemsländer har enats om Agenda 2030 med 17 globala mål för miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet. Flera av målen knyter an till Jordbruksverkets arbete med lantbruk och tillgång till mat. Dessa områden är kärnan av det globala hållbarhetsarbetet, enligt FN:s jordbruks- och livsmedelsorganisation FAO (Food and Agriculture Organization). Utan mat, mark och vatten faller nämligen de andra hållbarhetsmålen, och därför är det särskilt viktigt att fokusera på de områdena.
På Jordbruksverket tar vi ständigt hänsyn till olika aspekter av hållbarhet när vi fattar beslut. Det tillhör vårt uppdrag som myndighet. I 12 av de 17 målen finns det en direkt koppling till Jordbruksverket, och de flesta andra har någon form av anknytning till vår verksamhet.
Här kan du läsa om vad Jordbruksverket arbetar med inom de mål som berör oss mest.
Vi driver sedan flera år tillbaka ett internationellt utvecklingsarbete, där fokus bland annat ligger på att sprida sunda policyramverk för en hållbar livsmedelsproduktion. Vi bidrar exempelvis genom ett program för myndigheter och näringslivsorganisationer i utvecklingsländer. Dessutom tar vi fram underlag till regeringen om ett hållbart utnyttjande av naturresurserna och om jordbrukets betydelse för att bekämpa fattigdom. Även vårt arbete med underlag i globala handelsfrågor är viktigt i detta sammanhang.
Mål 2 är ett stort område för oss, eftersom det ingår i målet att främja ett hållbart jordbruk. Vi bidrar med stöd, rådgivning och kunskap för att öka produktiviteten och skapa en god miljö av företagande och sysselsättning på landsbygden. Vi arbetar bland annat med frågor om djurskydd och djurhälsa, växtskydd, vattenhushållning, genetiska resurser och global handel.
Vi arbetar för en god djurvälfärd och minskad antibiotikaresistens, vilket är till nytta även för människors hälsa. One health är ett samlingsbegrepp för detta arbete.
Jämställdhet är ett tvärgående mål i EU-fonderna som finansierar några av stöden vi betalar ut.
Vi värnar naturresursen vatten genom att exempelvis minska läckaget av växtnäring och använda växtskyddsmedel på ett säkert sätt. När regeringen skulle införa vattendirektivet bidrog vi även med ett utförligt underlag, för att förtydliga hur man skulle avväga olika intressen.
Vi arbetar med att främja förnybar energi, till exempel gödselbaserad biogas. Vi ger också stöd för att främja energieffektivisering i lantbruket.
Vi arbetar på olika sätt för en god konkurrenskraft i jordbruket. Det kan handla om allt från att betala ut stöd till att hjälpa företag med analyser och kompetensutveckling. Vårt arbete med lokalt ledd utveckling (LLU) knyter ihop olika fonder och aktörer för att få större nytta av satsade resurser.
Konsumtion och produktion hänger nära samman med varandra. Det ingår i vårt uppdrag att skapa en livsmedelsproduktion som är till nytta för konsumenten, samtidigt som vi arbetar med miljömålen och strävar mot att minska matsvinn. Vi jobbar med hållbarhet i hela livsmedelskedjan. Det gör vi genom att bidra med stöd, rådgivning, kommunikation och analyser.
Globalt sett är kampen mot klimatförändringarna ett mycket prioriterat område. Jordbruket påverkar och påverkas av klimatförändringarna. Vi arbetar bland annat med rådgivning, stöd och analyser.
Havs- och fiskerifonden är ett viktigt verktyg för oss när det gäller mål 14, som handlar om att hantera våra hav och marina resurser på ett hållbart sätt. Vi tar fram underlag för att minska stöd till fisket som bidrar till utfiskning. Dessutom utarbetar vi strategier för yrkesfisket, vattenbruket och fritidsfisket. Vårt arbete för att minska övergödningen i Östersjön har också betydelse för detta mål.
Ett aktivt jordbruk, inklusive betande djur, är en förutsättning för biologisk mångfald. Vårt eget miljömål ”Ett rikt odlingslandskap” är ett bra redskap, liksom våra miljöersättningar inom landsbygdsprogrammet. Dessutom arbetar vi med detta genom vårt arbete med CITES (skydd för hotade växter och djur), växtskydd mot angrepp och växtnäring.
Mål 17 fokuserar på de verktyg och styrmedel som krävs för att uppnå de globala målen. Vi har mycket att bidra med, inte minst genom vårt internationella utvecklingsarbete. Genom det arbetet driver vi till exempel träningsprogram för myndigheter och näringslivsorganisationer i utvecklingsländer. Vi tar också fram underlag om handel och internationella jordbruksfrågor till regeringskansliet.
De globala målen följs upp med hjälp av utvalda indikatorer, som visar hur väl vi uppfyller målen. Jordbruksverket är en av de myndigheter som har ansvar för att rapportera flest indikatorer. De indikatorer som Jordbruksverket ansvarar för att rapportera finns inom
Jordbruksverkets miljöpolicy beskriver hur vi arbetar för att nå de mål som regeringen och riksdagen har satt upp för miljön.
Några exempel på mål som vi har i vår miljöpolicy:
Varje år skickar Jordbruksverket in en redovisning av verksamhetens miljöpåverkan till Naturvårdsverket. Där redovisar vi hur vår verksamhet har påverkat miljön under året, både direkt och indirekt. Vår direkta miljöpåverkan handlar till exempel om
Vår indirekta miljöpåverkan handlar snarare om beslut, regler och andra styrmedel som kan påverka miljön.
Jordbruksverket är miljödiplomerat enligt kraven i Svensk Miljöbas kravstandard (4:2017).
Med hjälp av Svensk Miljöbas kan vi inför våra beställare och andra som är intresserade redovisa att vårt miljöarbete fungerar. Standarden är framtagen av föreningen SUSA – Sustainable standards(SUSA).
Det här gäller för vårt huvudkontor i Jönköping samt våra sju regionkontor.