Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

Om ekologisk produktion

Vad är ekologisk produktion? Vad är det som utmärker ekologisk odling och djurhållning, och hur kan ekologisk produktion hjälpa Sverige att nå de nationella miljömålen? De ämnena kan du läsa mer om här.

Begreppet ekologisk produktion inkluderar

  • ekologisk odling
  • ekologisk djurhållning, inklusive vattenbruk
  • bearbetning och förädling av livsmedel, foder och jäst.

Det handlar om att producera livsmedel på ett långsiktigt och hållbart sätt – från jord till bord. För att göra det behöver man använda naturresurser som jord, energi och vatten på ett sätt som påverkar miljön så lite som möjligt. Ekologisk produktion ska också stötta den biologiska mångfalden och värna om djurens välmående.

Mål för den ekologiska produktionen

Inom ekologisk produktion ska man sträva efter att

  • skydda miljön och klimatet
  • bevara markens bördighet på lång sikt
  • minska mängden skadliga ämnen i miljön
  • upprätthålla höga standarder för djurvälfärd
  • respektera djurens artspecifika beteendemässiga behov
  • främja korta distributionskedjor och producera mer mat lokalt inom EU:s olika medlemsländer
  • bevara sällsynta raser och inhemska raser som är utrotningshotade
  • utveckla utbudet av växter som är anpassade till det ekologiska jordbrukets specifika behov och mål
  • bidra till en hög grad av biologisk mångfald
  • främja utvecklingen av ekologisk växtförädling för att göra det mer lönsamt att odla ekologiskt.
Ekologiskt odlade grönsaker.

Ekologiskt odlade grönsaker.

Så utmärker sig ekologisk produktion

Det finns framför allt tre saker som utmärker den ekologiska produktionen:

  1. hur man hanterar skadegörare och ogräs
  2. hur man ser till att växter får tillräckligt med näring
  3. vad man utfodrar djuren med och hur djuren hålls.

Förebyggande metoder mot skadegörare och ogräs

I ekologisk odling är det bara ett fåtal växtskyddsmedel som får användas mot ogräs, sjukdomar och skadedjur. Ekologiska odlare använder därför i första hand förebyggande metoder. De kan till exempel välja att odla växtsorter som bättre står emot angrepp.

I ekologisk produktion är växtföljden mer varierad. När samma växt odlas flera år i rad ökar nämligen risken för att skadegörare och ogräs som trivs i den växten ökar. De ogräs som trots allt förökar sig rensas bort med maskiner eller för hand. Att växla mellan olika växter är dock något som alla lantbrukare behöver vara noggranna med.

Organisk växtnäring

I den ekologiska produktionen är det viktigt att hushålla med växtnäringen och att bygga upp jordens bördighet. Odlaren får inte använda konstgjorda gödningsmedel, till exempel mineralgödsel som har producerats i industriella processer. I stället används i första hand gödsel och annan växtnäring från djur och växter på den egna gården.

Den som odlar ekologiskt kan ge växterna näring genom att använda

  • gödsel från djur
  • växtkompost
  • produkter från växt- eller djurriket som inte blir livsmedel
  • gröngödsling (vilket innebär att man odlar växter som ger näring när de brukas ner i jorden, till exempel baljväxter).

Dessa typer av växtnäring används även i konventionell odling, men då som ett komplement till mineralgödsel.

Djurens viktiga roll

Den ekologiska djurhållningen strävar efter att djuren ska kunna bete sig så naturligt som möjligt. Till exempel får inte höns hållas i bur, och grundregeln är att kor och andra nötkreatur ska hållas lösgående. Även grisar och fjäderfä har rätt att vistas ute och få grovfoder.

Djurhållare med ekologisk produktion får inte använda läkemedel i förebyggande syfte, utan bara om det verkligen behövs. Därför är det särskilt viktigt att ha djur med god hälsa. Hälsoproblem hos djur förebyggs genom att exempelvis

  • välja djur av lämpliga raser med passande gener
  • använda metoder för djurhållning som motverkar spridning av sjukdomar.

Dessutom måste djurhållare med ekologisk produktion ha dokumenterad kunskap om djurskydd och djurhälsa.

Växt- och djurhållning ska vara i balans, så att djuren i första hand äter foder från den egna gården och stallgödseln används för att ge näring åt den egna åkermarken. En ekologisk gård med djurhållning fungerar därmed som ett kretslopp, där alla gårdens resurser används på ett effektivt sätt. Gårdar som bara har växtodling uppnår en liknande effekt genom att samarbeta med djurhållare i närheten och använda exempelvis biogödsel som växtnäring.

Ekologiska nötkreatur på naturbetesmark.

Ekologiska nötkreatur på naturbetesmark.

Fördelar och utmaningar med ekologisk produktion

Det talas ofta om att ekologiska livsmedel är mer miljövänliga och hälsosamma än livsmedel som produceras i icke-ekologisk produktion. Men är ekologisk produktion bättre än andra typer av produktion?

Det finns flera fördelar med ekologisk produktion. Här är några exempel:

  • Den begränsade användningen av växtskyddsmedel inom ekologisk odling bidrar till att minska spridningen av gifter i miljön.
  • Den ekologiska produktionens varierade växtföljder med större inslag av vallodling kan bidra till att öka den biologiska mångfalden. Det gäller främst i områden där variationen i landskapet inte är så stor, som exempelvis i slättbygderna.
  • Det är högre krav på djurvälfärd i ekologisk produktion. Till exempel ska alla djurslag ha möjlighet att vistas ute.

Samtidigt finns det fördelar med icke-ekologisk produktion. Den är till exempel mer tidseffektiv, eftersom man inte behöver lägga lika mycket tid på att rensa ogräs. Icke-ekologisk produktion ger också högre skördar i många fall. Det beror på att man får använda kemiska medel för att bekämpa ogräs och växtsjukdomar, som annars skulle minska skördenivån.

Ekologisk produktion följer dessutom strängare regler än andra typer av produktion och ger vanligtvis lite mindre mängd mat. Det gör att produktionen blir dyrare, vilket i sin tur leder till att priserna i matbutiken blir högre.

I Sverige skulle vi på kort sikt inte klara av att producera lika mycket mat som i dag om det bara fanns ekologiska lantbruk. De ekologiska lantbruken och övriga lantbruk kompletterar alltså varandra. Både ekologisk och icke-ekologisk produktion utvecklas hela tiden för att kunna ge oss mer mat, utan att det sliter mer på miljön eller påverkar djurens och människornas hälsa negativt.

Ekologisk produktion, konsumtion och export ska öka i Sverige

År 2017 satte Sveriges regering två mål för den ekologiska produktionen:

  • 30 procent av svensk jordbruksmark ska brukas ekologiskt år 2030
  • 60 procent av all mat som serveras i offentliga kök ska bestå av ekologiska livsmedel (till exempel i skolor, på äldreboenden och på sjukhus).

Målen är en del av handlingsplanen för den svenska livsmedelsstrategin, som handlar om att öka produktionen av svensk mat.

När målen sattes odlades 19 procent av jordbruksmarken i Sverige ekologiskt, och 36 procent av konsumtionen i offentliga svenska kök bestod av ekologiska livsmedel. Den ekologiska produktionen i Sverige har ökat något sedan dess. Därtill är andelen ekologisk jordbruksmark hög i Sverige jämfört med andra EU-länder.

Ekologisk produktion hjälper oss att nå flera miljömål

Ett syfte med att öka den ekologiska produktionen är att bidra till att uppfylla de svenska miljömålen. Här är några exempel på hur ekologisk produktion stöttar målen:

  • Den begränsade användningen av växtskyddsmedel inom ekologisk odling hjälper Sverige att nå målen Giftfri miljö och Grundvatten av god kvalitet.
  • Den ekologiska produktionens varierade växtföljder med större inslag av vall bidrar till att nå miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. Hur stora effekterna blir beror på hur det omgivande landskapet ser ut.
  • Ekologisk produktion bidrar också till ett rikare mikroliv i marken och en större mångfald av nyttiga svampar och bakterier i jorden. Det bidrar till nå flera miljömål, bland annat Begränsad miljöpåverkan. Det rika mikrolivet är också viktigt för att öka kolinlagringen i marken.
  • Att ekologisk odling inte använder lättlösliga mineralgödsel kan påverka målet Ingen övergödning. Hur mycket växtnäring som läcker beror dock på flera faktorer, och det kan vara stora skillnader mellan gårdar oavsett om de är ekologiska eller inte.
  • I ekologisk odling använder inte jordbrukaren mineralgödsel, och bidrar på så sätt till att nå målet Begränsad klimatpåverkan. Produktionen av mineralgödsel är nämligen en stor källa till utsläpp av växthusgaser. Samtidigt är avkastningen per hektar lägre i den ekologiska spannmålsproduktionen, vilket gör att utsläppen av växthusgaser fördelas på en mindre mängd varor.

Senast uppdaterad: 2020-05-05