Logotyp Jordbruksverket
English
Webbutik
Mina sidor

Ett rikt odlingslandskap

Miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap handlar om att behålla jordbruksmarkens produktionsförmåga, att gynna odlingslandskapets natur- och kulturmiljöer och att landskapet ska vara attraktivt och tillgängligt för friluftsliv.

Dagens odlingslandskap är ett resultat av det arbete som många generationers lantbrukare har gjort för att få tillgång till mat. Det har i sin tur bidragit till att vi har ett varierat odlingslandskap med både biologisk mångfald och kulturhistoria som stenmurar, brukningsvägar och solitärträd. Lantbrukarna bevarar och utvecklar fortfarande odlingslandskapet.

Natur‑ och kulturvärden

Jordbruket är en förutsättning för att bevara odlingslandskapets byggnader, diken, stenmurar och andra kulturmiljöer, men även för att bevara vilda växter och djur. Betande djur är nödvändiga för att vi ska kunna ha kvar ett landskap med både åkrar och betesmarker. Utan betesdjur växer många marker igen och blir skog.

I det intensivt brukade landskapet som domineras av åkermark är det viktigt att både bevara det som finns och att skapa nya livsmiljöer som våtmarker, stensamlingar, områden med träd och buskar samt obrukade åkerrenar för att djur och växter ska trivas. Samtidigt ger ett öppet och varierat odlingslandskap mervärden för rekreation och friluftsliv.

Det är viktigt att bevara och nyttja både odlad mångfald till exempel äldre äppelsorter, och lantraser, som fjällkor, gutefår och gotlandsruss.

Restaurering av natur

EU:s förordning om restaurering av natur syftar till en långsiktig och varaktig återhämtning av biologisk mångfald på land och till havs inom EU. Förordningen har tidsatta och bindande mål för biologisk mångfald som varje land inom EU ska uppnå. Varje medlemsland ska ta fram en nationell restaureringsplan som beskriver de åtgärdar som landet ska genomföra. I Sverige har Jordbruksverket tillsammans med Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen och Boverket tagit fram ett förslag till en nationell plan. Planen medför goda förutsättningar för ett långsiktigt bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljöer och de arter som finns där.

Bevara jordbruksmarkens produktionsförmåga

Jordbruksmark är en naturresurs som kan ge mat och foder under mycket lång tid om den förvaltas på ett bra sätt. Förvaltandet av jordbruksmarken måste därför utgå från ett långsiktigt perspektiv.

För att till exempel kunna odla på åkermark krävs bland annat att:

  • den är väldränerad och har en bra mullhalt
  • buskar och sly röjs bort så att marken hålls öppen och går att odla. Om den växer igen är den inte längre lämplig för foder- och livsmedelsproduktion. Men den är inte förstörd. Marken går att nyodla och använda som åker igen.
  • den hålls fri från för höga halter av tungmetaller och miljögifter så att vi får mat som är bra för vår hälsa
  • den bevaras som åkermark och inte ersätts av byggnader och infrastruktur.

Det här gör Jordbruksverket

Sverige har 16 miljökvalitetsmål som har beslutats av riksdagen. Ett rikt odlingslandskap är ett av dem. Målet handlar bland annat om att skydda odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för livsmedelsproduktion och att förbättra förutsättningarna för vilda växter och djur.

Jordbruksverket är den myndighet som ansvarar för Ett rikt odlingslandskap. Det innebär att vi ska följa upp och utvärdera samt föreslå åtgärder för att nå målet. Vi ska också arbeta för att Sverige ska nå flera andra miljökvalitetsmål och generationsmålet. Generationsmålet specificerar vad som krävs för att nå målen inom en generation.

Varje år gör vi en uppföljning av det arbete som gjorts för att nå målet det senaste året.

Vart fjärde år gör vi en fördjupad utvärdering av hur det går med arbetet. Den senaste gjorde vi år 2023 och under 2026 görs nästa.

För att följa upp målet Ett rikt odlingslandskap använder vi indikatorer som visar hur det går för oss att nå målet. Vi har följande indikatorer

  • betesmarker och slåtterängar
  • ekologisk produktion i slättbygd
  • fåglar och fjärilar
  • jordbrukets utveckling
  • skördenivåer vårkorn och höstvete.

Indikatorerna visar bland annat om fåglar och fjärilar ökar eller minskar och om antalet jordbruksföretag samt arealen jordbruksmark förändras. På webbplatsen om Sveriges miljömål finns indikatorerna beskrivna.

Vi ansvarar för att följa utvecklingen av fjärilar och humlor i värdefulla ängs- och betesmarker. Själva övervakningen gör Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

För att veta hur landskapet förändras använder vi också resultat från miljöövervakningsprogram som Naturvårdsverket ansvarar för.

Regeringen beslutade 2024 att införa ett program för övervakning av åkermarkens biologiska mångfald. Sveriges lantbruksuniversitet och Jordbruksverket har därefter tagit fram en långsiktig plan för ett kostnadseffektivt övervakningsprogram. Det förväntas starta i full skala under 2026.

Vi har övergripande ansvar för att se till att svenska husdjursraser och den genetiska variationen inom dem bevaras på lång sikt.

För att vi i Sverige ska bli bättre på att bevara och använda våra odlade växter och deras genetiska resurser, har riksdagen beslutat om ett nationellt program. Det heter Programmet för odlad mångfald och brukar förkortas Pom. Ett nytt 5-årigt program sjösattes år 2026.

För att få bättre genomslagskraft för att bevara odlingslandskapets växter och djur har vi tillsammans med Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna tagit fram en plan för att bevara odlingslandskapets biologiska mångfald.

Vi arbetar med rådgivning och information till lantbrukare och andra som har inflytande över hur jordbruksmarken sköts.

Mångfald på slätten

Mångfald på slätten är ett samarbete mellan Jordbruksverket och näringen. Syftet är att öka den biologiska mångfalden i åkerlandskapet, framför allt i slättbygderna, det vill säga i områden med intensiv jordbruksproduktion.

Mångfald på slätten fokuserar på naturliga fiender till skadegörare, nedbrytare, pollinatörer, fåglar och fältvilt.

I projektet finns ett antal demonstrationsgårdar som visar på goda exempel för att inspirera lantbrukare att göra åtgärder för att gynna den biologiska mångfalden på den egna gården.

Program för kompetensutveckling om ängs- och betesmarker är en särskild satsning på kompetensutveckling inom Ett rikt odlingslandskap. Programmet kom till 2022 som en följd av att de specifika åtagandeplanerna inom miljöersättningen togs bort. Programmet samordnas av Jordbruksverket och sker i samverkan med länsstyrelser, rådgivningsorganisationer och andra myndigheter och aktörer. Programmet ska bidra till att bevara och utveckla natur- och kulturvärden på ängs- och betesmarker och att arealen som ingår i miljöersättningar ökar eller minst bibehålls genom att bygga upp och vidmakthålla kunskap hos de som förvaltar ängs- och betesmarker.

För att öka kunskapen och intresset för att anlägga och sköta skogsbryn mellan skogs- och jordbruksmark har vi identifierat möjligheter och utmaningar. Arbetet har vi gjort tillsammans med Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, länsstyrelserna och Sveriges geologiska undersökning.

Internationellt arbete med biologisk mångfald

Sverige och många andra länder har skrivit på FN:s konvention om biologisk mångfald. Sverige har också antagit FN:s hållbarhetsmål inom Agenda 2030, vilket bland annat innebär att vi ska arbeta för att bevara biologisk mångfald. EU-länderna har också en gemensam strategi för att bevara den biologiska mångfalden.

Du kanske också är intresserad av det här

Senast granskad: 2026-05-21