Investeringsstöd för vattenvårdsåtgärder
Du kan få stöd för vattenvårdsåtgärder i odlingslandskapet. Det kan till exempel vara att anlägga eller restaurera våtmarker. Du kan också få stöd för att anlägga tvåstegsdiken, kalkfilterbäddar eller någon annan investering som förbättrar vattenkvaliteten. Du söker både stöd och utbetalning i vår e-tjänst.
Syftet med stödet är att förbättra vattenkvaliteten och att stärka den biologiska mångfalden.
Vem kan få stöd?
Du kan söka stödet om du har ett företag inom jordbruk, trädgård eller rennäring.
Du som söker ska äga marken där investeringen genomförs, eller ha tillstånd av markägaren att genomföra investeringen.
Det kan du få stöd för
Anlägga och restaurera våtmarker och dammar för biologisk mångfald
Syftet är att förstärka förutsättningarna för den biologiska mångfalden i odlingslandskapet genom att främja särskilda livsmiljöer för arter som är beroende av våtmarker. Vilka möjligheter en våtmark eller damm har för att gynna biologisk mångfald beror bland annat på utformning och placering.
Anlägga och restaurera våtmarker och dammar för att hålla kvar kväve och fosfor
Syftet är att minska transporten av kväve och fosfor från odlingslandskapet till sjöar, vattendrag och hav. En våtmark eller damm renar vattnet genom att samla ihop jordpartiklar som innehåller fosfor och genom att det finns bakterier som omvandlar kvävet i vattnet till kvävgas. Hur stor renande effekt en våtmark eller damm kommer att få beror bland annat på placering, utformning och mängden kväve eller fosfor som finns i vattnet.
Kalkfilterbäddar för att minska läckaget av fosfor
Syftet med kalkfilterbäddar är att avskilja vissa typer av fosforföreningar i vatten från åkermark. En kalkfilterbädd kan till exempel anläggas i anslutning till en damm eller våtmark i odlingslandskapet eller i anslutning till en stamledning i en täckdikning.
Tvåstegsdiken
Syftet med tvåstegsdiken är att minska transporten av kväve och fosfor från odlingslandskapet till sjöar, vattendrag och hav. Det görs genom att erosionen i diket minskar och att växtnäringsämnen hålls kvar. Detta bidrar också till förbättrad vattenkvalitet.
Andra investeringar
Du kan få stöd för att investera i flera olika typer av åtgärder som förbättrar miljöstatusen i sjöar, vattendrag eller hav. Åtgärderna ska vara kopplade antingen till övergödning eller fysisk påverkan som försämrat vattenkvaliteten. Du kan stöd för åtgärder som bidrar till att minska övergödningen som att fasa av slänter i ett dike eller anlägga en sedimentfälla. Åtgärder som kopplar till fysisk påverkan kan till exempel vara att återföra vattendraget till en mer naturlig form, lägga ut sten eller död ved i vattenfåran eller att anpassa eller ta bort kulvertar.
Andra stöd du kan söka
Du kan också få stöd för att anlägga kalkfilterdiken och bevattningsdammar.
Utgifter du kan få stöd för
Du kan bara få stöd för utgifter som har fakturadatum och betaldatum tidigast den dag din ansökan kom in till myndigheten.
Du kan få stöd för de här utgifterna kopplat till din investering:
- Anläggningar inklusive fasta inventarier
- Material som du behöver köpa in för att genomföra investeringen.
- Tjänster, till exempel kostnader för entreprenadmaskiner eller projektering.
- Avgifter till myndigheter
Du kan få stöd för förstudier. En förutsättning är att du även söker stöd för att genomföra en vattenvårdsåtgärd.
Skatteverket bedömer möjligheten för dig att göra avdrag för momsen för de utgifter du har för miljöinvesteringen. Kontakta ditt skattekontor i samband med att du gör din ansökan om stöd för mer information.
Det kan du inte få stöd för
Du kan inte få stöd för lön till anställda i ditt företag och inte heller till eget arbete för att genomföra investeringen.
Kontakta länsstyrelsen om du har frågor
Det är länsstyrelsen som ansvarar för stödet och handlägger din ansökan. Om du har frågor om stödet ska du vända dig direkt till din länsstyrelse.
Så mycket stöd kan du få
Du kan få stöd för 100 procent av de utgifter som ger rätt till stöd.
Utgifterna måste vara 30 000 kronor eller mer för att du ska få stöd.
Så här mycket stöd kan du som mest få:
- våtmarker och dammar: 400 000 kronor per hektar
- fosfordammar: 600 000 kronor per hektar
- tvåstegsdiken: 1 000 kronor per meter.
Villkor för stödet
De villkor som gäller för stödet står i ditt beslut om stöd. Men det finns några villkor som kan vara bra att känna till redan innan du söker stödet.
- Du som söker stödet får inte
- plantera in fisk, kräftor eller andra djur i våtmarken eller dammen utan godkännande från länsstyrelsen
- utfodra fisk, kräftor eller andra djur i våtmarken eller dammen utan godkännande från länsstyrelsen
- använda våtmarken eller dammen som bevattningsdamm för att lagra vatten och göra uttag för bevattning.
- Du ska genomföra arbetet i odlingslandskapet.
- Om du anlagt eller restaurerat en våtmark eller damm behöver du senast året efter slututbetalningen av stödet söka ett 5-årigt åtagande för miljöersättningen för skötsel av våtmark för marken. Detta är under förutsättning att miljöersättning går att söka det året.
Behåll en investering i minst 5 år efter slututbetalningen
Om du har fått stöd för en investering måste den finnas kvar i minst 5 år efter slututbetalningen. Om verksamheten till exempel byter ägare måste den nya ägaren fortsätta använda investeringen som du hade tänkt, annars finns det risk att du blir tvungen att betala tillbaka hela eller delar av stödet.
Informera om investeringen eller projektet och använd rätt EU‑logotyp
När du får pengar från EU måste du informera om ditt projekt och tala om att pengarna delvis kommer från EU. Om du inte följer villkoren för information och logotyper blir det avdrag på stödet. I ditt beslut om stöd kan du läsa om vad som gäller för dig. Här kan du läsa mer om vad som gäller generellt kring informationskrav och EU‑logotyp.
Så söker du stödet
Du söker stödet i två steg:
- Ansök om stödet.
- Ansök om utbetalning av stödet.
När du har fått beslutet om att du får stödet kan du söka utbetalning.
Du söker både stödet och utbetalning i vår e-tjänst.
När du söker stödet ska du bland annat svara på frågor om
- vilka mål och resultat som investeringen eller projektet ska uppnå
- vilka investeringar du ska göra och vilka andra utgifter du kommer att ha.
Det finns tre olika sätt för myndigheten som handlägger att hantera ansökningar som kommer in. Ansökningarna kan hanteras:
- allteftersom de kommer in till myndigheten
- i så kallade beslutsomgångar vid några specifika tillfällen under året
- i utlysningar.
Vad som är aktuellt i ditt fall ser du på webbplatsen hos den myndighet som ska handlägga din ansökan. Du hittar webbadressen under rubriken Poängsättning av din ansökan.
Vid löpande handläggning fattas beslut i ärendena i den ordning ansökningarna kommer in. Vid beslutsomgångar och utlysningar har det ingen betydelse när under ansökningsperioden en ansökan kommit in. När ansökningstiden är slut rangordnas ansökningarna efter hur väl de fyller stödets syfte och sedan fattas beslut.
Fullmakt behövs i vissa fall
Du kan behöva en fullmakt för att söka stöd och utbetalning åt en organisation eller ett företag. Du kan också ge fullmakt så att någon annan kan söka åt dig.
Planera din budget
Du ska fylla i en budgetmall och bifoga till ansökan. Du ska också bifoga underlag till ansökan som visar hur du kommit fram till din budget. Exempel på underlag är offerter och prisuppgifter från mer än en leverantör.
Redovisa utgifterna separat i din bokföring
I din bokföring ska du redovisa de utgifter och intäkter som hör till investeringen eller projektet separat från utgifter och intäkter som hör till annan verksamhet. Om du inte har redovisat separat kommer det att bli ett avdrag på ditt stöd.
Poängsättning av din ansökan
Här kan du läsa om poängsättningen som görs av alla ansökningar för att välja ut vilka ansökningar som ska få stöd. Här finns också information som du behöver när du gör din ansökan i e-tjänsten.
Uppgifterna du lämnar avgör vilken poäng din ansökan får
Alla ansökningar poängsätts utifrån olika poängkrav. Du som söker stöd får vägledning i e‑tjänsten om vilka svar och underlag som du behöver lämna. I e‑tjänsten kan du också se hur dessa efterfrågade uppgifter kommer att bedömas och vilka krav som gäller för att få poäng.
Det är handläggare på din länsstyrelse som bedömer hur väl dina lämnade uppgifter uppfyller poängkraven och sedan poängsätter din ansökan. Din ansökan kan som mest få 1 000 poäng.
För att du ska kunna få stöd måste din ansökan nå upp till en minimipoäng. Länsstyrelsen har bestämt en aktuell minimipoäng för stödet. Du hittar den aktuella minimipoängen på länsstyrelsens webbplats. Där ser du också ifall ansökningarna hanteras allteftersom de kommer in, eller om de hanteras i så kallade beslutsomgångar vid specifika tillfällen under året eller genom utlysningar.
Regionala prioriteringar för stödet
Det kan finnas regionala prioriteringar som du behöver känna till när du gör din ansökan i e-tjänsten. Det kan handla om prioriteringar i en regional utvecklingsplan, en regional strategi eller liknande styrdokument. Läs mer på webbplatsen för den myndighet som handlägger stödet.
Webbplatser för myndigheter som handlägger stödet
Varje myndighet har gjort egna val av minimipoäng, val av hantering av ansökningar, och eventuella regionala prioriteringar. Information finns på respektive myndighets webbplats.
Du som söker stöd i e-tjänsten har redan valt den myndighet som kommer att handlägga din ansökan. Du väljer samma myndighet här för att få aktuell information som gäller för din ansökan.
Vägledande information
För varje inriktning av stödet kan du här se var du hittar mer information om:
- i vilka områden det finns ett behov av att motverka fosfor- eller kväveläckage från jordbruk
- vilka arter och naturtyper som våtmarker och dammar för biologisk mångfald kan gynna i ditt län
- om myndigheten som handlägger ansökan har prioriterat geografiska områden där det är särskilt angeläget att
- minska övergödning
- gynna biologisk mångfald
- minska effekter av fysisk påverkan
- minska negativa effekter som uppstår vid dränering av sura sulfatjordar.
Anlägga och restaurera våtmarker och dammar för biologisk mångfald
Arter och naturtyper
Du som anlägger eller restaurerar en våtmark som kan gynna hotade arter och naturtyper får poäng för det i bedömningen av din ansökan. Vilka arter och naturtyper som är aktuella i ditt län finns på länsstyrelsens webbplats.
Åtgärdsbehov övergödning
Områden där det finns ett behov av att motverka fosfor- eller kväveläckage från jordbruk finns angivna på karttjänsten Övergödningskartan.
- Leta upp ditt område på kartan.
- När du kommit in på karttjänsten så klickar du på symbolen för lagerlista uppe i högra hörnet.
Symbolen för lagerlista ser ut så här.
- Klicka på pilen intill "Påverkanskällor och åtgärder" för att fälla ut listan.
- Klicka sedan på pilen intill "Jordbruk".
- Kryssa i rutorna för "Möjligt åtgärdsbehov fosfor – jordbruk (kg)" och ”Åtgärdsbehov kväve – jordbruk (kg)”.
- Om området är markerat med någon färg så finns det ett åtgärdsbehov.
Prioriterat område
I vissa län har länsstyrelsen bedömt att det är särskilt angeläget att anlägga våtmarker och dammar i vissa områden för att gynna biologisk mångfald. Mer information om vilka områdena är finns på länsstyrelsens webbplats.
Prioriterade arter
I vissa län har länsstyrelsen bedömt att vissa arter knutna till våtmarker i odlingslandskapet är i behov av särskilda insatser. Mer information om vilka arter som är aktuella i ditt län finns på länsstyrelsens webbplats.
Anlägga och restaurera våtmarker och dammar för att hålla kvar kväve och fosfor
Åtgärdsbehov övergödning
Områden där det finns ett behov av att motverka fosfor- eller kväveläckage från jordbruk finns angivna på karttjänsten Övergödningskartan.
- Leta upp ditt område på kartan.
- När du kommit in på karttjänsten så klickar du på symbolen för lagerlista uppe i högra hörnet.
Symbolen för lagerlista ser ut så här.
- Klicka på pilen intill "Påverkanskällor och åtgärder" för att fälla ut listan.
- Klicka sedan på pilen intill "Jordbruk".
- Kryssa i rutorna för "Möjligt åtgärdsbehov fosfor – jordbruk (kg)" och ”Åtgärdsbehov kväve – jordbruk (kg)”.
- Om området är markerat med någon färg så finns det ett åtgärdsbehov.
Prioriterat område övergödning
I vissa län har länsstyrelsen bedömt att det är särskilt angeläget att genomföra åtgärder i vissa områden för att minska kväve- och fosforläckage från jordbruk. Mer information om vilka områdena är finns på länsstyrelsens webbplats.
Kalkfilterbäddar, tvåstegsdiken och andra investeringar i vattenvårdsåtgärder
Åtgärdsbehov övergödning
Områden där det finns ett behov av att motverka fosfor- eller kväveläckage från jordbruk finns angivna på karttjänsten Övergödningskartan.
- Leta upp ditt område på kartan.
- När du kommit in på karttjänsten så klickar du på symbolen för lagerlista uppe i högra hörnet.
Symbolen för lagerlista ser ut så här.
- Klicka på pilen intill "Påverkanskällor och åtgärder" för att fälla ut listan.
- Klicka sedan på pilen intill "Jordbruk".
- Kryssa i rutorna för "Möjligt åtgärdsbehov fosfor – jordbruk (kg)" och ”Åtgärdsbehov kväve – jordbruk (kg)”.
- Om området är markerat med någon färg så finns det ett åtgärdsbehov.
Prioriterat område övergödning
I vissa län har länsstyrelsen bedömt att det är särskilt angeläget att genomföra åtgärder i vissa områden för att minska kväve- och fosforläckage från jordbruk. Mer information om vilka områdena är finns på länsstyrelsens webbplats.
Prioriterat område fysisk påverkan
I vissa län har länsstyrelsen bedömt att det är särskilt angeläget att genomföra åtgärder i vissa områden för att minska effekten av fysisk påverkan orsakad av jordbruk. Mer information om vilka områdena är finns på länsstyrelsens webbplats.
Prioriterat område sulfatjord
I vissa län har länsstyrelsen bedömt att det är särskilt angeläget att genomföra åtgärder i vissa områden för att minska negativa effekter som uppstår vid dränering av sura sulfatjordar. Mer information om vilka områdena är finns på länsstyrelsens webbplats.
När du har skickat in din ansökan om stöd
Här är några saker som är bra att tänka på direkt efter att du skickat in din ansökan om stöd.
- Du är inte garanterad att få stöd bara för att du har sökt stödet. Om du inte blir beviljad stöd kan det bland annat bero på att andra ansökningar har prioriterats eller att pengarna har tagit slut.
- Om du påbörjar din investering eller ditt projekt innan du har fått ditt beslut om stöd är det viktigt att du ändå följer de villkor som gäller för stödet. Annars kan det hända att ditt stöd minskar eller att du inte får något stöd alls.
- Det är på egen risk som du påbörjar en investering innan du har fått ett beslut om stödet. Om du får avslag kan du nämligen inte söka stöd för dessa utgifter på nytt vid ett senare tillfälle. Om du däremot inte har påbörjat din investering och får avslag, så kan du söka stödet på nytt vid ett senare tillfälle.
Det är en förändring jämfört med tidigare att du själv måste söka på nytt om avslaget beror på att det är många som söker stöd i den aktuella omgången och pengarna inte räcker till. Tidigare flyttades ansökan automatiskt över till nästa omgång.
Om du söker på nytt vid ett senare tillfälle så kan du bara få stöd för de utgifter som du haft efter din nya ansökan.
Läs ditt beslut om stöd – där står det du behöver veta!
Beslutet innehåller viktig information om vad just du behöver göra när du genomför din insats. Läs även bilagan till beslutet, Övriga upplysningar.
Ansök om ändring av ditt beslut om något ändras
Det är viktigt att du ansöker om ändring av ditt beslut om stöd om till exempel slutdatum, tidsplan, budget, finansieringsplan eller något annat väsentligt behöver ändras jämfört med vad som står i ditt beslut om stöd. Om ditt stöd baseras på faktiska utgifter och du redovisar utgifter som inte ingår i de investeringar som myndigheten beviljat stöd till, får du inte stöd för de utgifterna. Det kan också innebära att du får ett avdrag på stödet.
Kontakta myndigheten som beslutade om ditt stöd om du är osäker på om du behöver göra en ansökan om ändring eller inte. Du ska skicka din ansökan om ändring till myndigheten som beslutade om ditt stöd.
Om din ansökan om ändring godkänns så gäller ändringen från och med den dag då den kom in till myndigheten.
Du ska alltid ansöka om ändring av ditt beslut om stöd när
- du inte kommer att bli klar i tid och behöver flytta fram ditt slutdatum
- du inte kan genomföra hela investeringen som behövs för att uppfylla syfte och mål men ändå vill fortsätta att genomföra delar av investeringen.
Så söker du utbetalning
För att få ditt stöd utbetalt behöver du ansöka om utbetalning. Om du vill få pengar i förskott kan du söka om förskottsutbetalning och om du vill få en del av pengarna innan allt är genomfört kan du söka en eller flera delutbetalningar. Den sista ansökan om utbetalning som du skickar in måste vara en ansökan om slututbetalning.
Du söker utbetalning i vår e-tjänst.
Du ska betala utgifterna innan du söker utbetalning för dem. Det gäller inte vid förskottsutbetalning. Det är bara de utgifter som ingår i aktiviteterna som står i ditt beslut om stöd som du kan få utbetalning för.
Du kan inte göra ändringar i din ansökan om utbetalning när myndigheten har börjat handlägga den.
Ta reda på om du är upphandlingsskyldig
Statliga myndigheter, kommuner, regioner och länsstyrelser är alltid upphandlingsskyldiga men även andra juridiska personer som aktiebolag, stiftelser och ideella föreningar kan vara det.
Om du är upphandlingsskyldig ska du upphandla inköpen för investeringen eller projektet. Du ska spara alla underlag som är kopplade till de upphandlingar som är relevanta.
Om den myndighet som handlägger din ansökan begär det kan du behöva skicka in underlag för att visa om din organisation är upphandlingsskyldig eller inte.
Olika typer av utbetalningar
Det finns olika typer av utbetalningar.
Förskottsutbetalning
Du kan söka förskottsutbetalning så fort du har fått ditt beslut om stöd.
Du kan få upp till 50 procent av ditt stöd i förskott, dock högst 250 000 kronor. En del av beloppet kommer från EU och en del från Sverige. Du kan högst få förskott med den del som kommer från Sverige. Beloppet står i ditt beslut om stöd.
När du söker förskott behöver du inte redovisa några utgifter. Därför måste du i stället redovisa utgifterna för detta belopp när du söker slututbetalning.
Statliga myndigheter, regioner och kommuner kan inte söka förskottsutbetalning.
Delutbetalning
Du kan söka delutbetalning en eller flera gånger. Sök gärna delutbetalning i ett tidigt skede. Du kan till exempel söka varje kvartal eller efter en period då du haft många eller stora utgifter. Alla underlag från perioden du söker delutbetalning för ska vara med i ansökan och du ska ha betalat alla utgifter. Om du glömmer någon utgift kan du ta med den nästa gång du söker utbetalning och skriva en förklaring.
När du söker delutbetalning ska du beskriva vad som har hänt i investeringen eller projektet och vad de redovisade utgifterna har använts till.
Slututbetalning
Du ska söka slututbetalning senast det slutdatum som står i ditt beslut om stöd. Då ska du vara klar med din investering eller ditt projekt. När du söker slututbetalning ska du göra en slutredovisning i e-tjänsten där du beskriver vad du har gjort och svarar på frågor om bland annat mål och resultat.
Om du söker slututbetalning för sent minskar ditt stöd med 1 procent av utbetalningsbeloppet för varje dag som ansökan är försenad. Om din ansökan kommer in mer än 25 dagar för sent får du inga pengar alls för din ansökan om slututbetalning.
Redovisa utgifter och finansiering i e-tjänsten
Utgifter
I e-tjänsten redovisar du de utgifter som du haft för din investering eller ditt projekt. Du ska också skicka in underlag som styrker dina utgifter. Underlagen ska vara sorterade och tydligt kopplade till utgifterna. Underlagen laddar du upp i e‑tjänsten.
Om du är upphandlingsskyldig ska du redovisa uppgifter om upphandlingen i e‑tjänsten.
Finansiering
Du ska också redovisa den privata och offentliga medfinansiering som du har fått in. I ditt beslut om stöd står det vilken finansiering du behöver redovisa.
Om du har fått in mer finansiering än vad som står i beslutet om stöd ska du även redovisa den finansieringen. Innan vi kan göra en slututbetalning till dig ska du i första hand betala tillbaka den överskjutande medfinansieringen. I annat fall kan vi behöva justera det belopp som du kan få utbetalt från oss.
Krav på underlag för utbetalning
För att du ska få dina pengar är det viktigt att underlagen för utbetalning är korrekta.
Begagnad utrustning
För att få stöd för begagnad utrustning ska du ha ett intyg på att
- den tidigare ägaren som använt utrustningen inte fått stöd för inköpet av den
- utrustningen har de tekniska egenskaperna som behövs
- priset för utrustningen inte överstiger marknadsvärdet och är lägre än utgiften skulle vara för en ny utrustning.
Avbetalningsköp
För att få stöd för något du köpt på avbetalning ska du bifoga detta när du söker utbetalning:
- kopia på avbetalningsavtalet där det står vad du har köpt och vad det kostar både med och utan moms
- fakturor för kreditinstitutets köp
- kopior på fakturor och betalningsbevis för din första avbetalning
- utdrag från anläggningsregistret eller från bokföringen som visar att varan ingår i företagets tillgångar.
Fota din investering
Du kan behöva skicka in foton på den investering som du har sökt utbetalning för. Det ska du bara göra om en handläggare ber dig skicka in foton. För att ta och skicka in foton ska du använda appen Geofoto.
Se till att fakturor och betalningsbevis uppfyller kraven
Du ska spara alla underlag så som fakturor, betalningsbevis, avtal, offerter, följesedlar och andra handlingar som underlagen hänvisar till.
Förutom den information som en faktura alltid ska innehålla ska fakturan
- gå att koppla till en aktivitet som rör din investering eller ditt projekt
- vara adresserad till och betald av den som sökt stödet.
Betalningsbevis
Du ska ha betalningsbevis för alla fakturor. Av betalningsbevisen ska det framgå att det är du som är stödmottagare som har betalat. Du ska skicka in betalningsbevisen i e-tjänsten.
Fakturorna ska vara betalda senast den dag ansökan om utbetalning kommer in till den myndighet som har beslutat om ditt stöd. Det räcker inte med konteringsstämpel för din egen bokföring.
Vi godkänner inte kontantbetalningar över 1 000 kronor.
Exempel på betalningsbevis
Det här är olika typer av betalningsbevis:
- utskrift av betalning via internetbank
- betalorder för bank- och plusgiro i kombination med kontoutdrag
- kvitto från banken
- kontoutdrag som visar en betalning via autogiro
- lönespecifikation
- kvitto vid kontant-, betalkorts- och Swishbetalning (kombineras med kontoutdrag eller utdrag ur bokföringen om det inte framgår på kvittot vem som betalat).
Kontroller och avdrag
Alla ansökningar om stöd och utbetalning kontrolleras. Syftet är att säkerställa att enbart de som följer reglerna får stöd.
Det är oftast länsstyrelsen och Jordbruksverket som kontrollerar. Alla ansökningar kontrolleras vid handläggningen av din ansökan och en del kontrolleras även på plats. Du får oftast veta i förväg att du ska få besök av en kontrollant. Du måste ge kontrollanten den hjälp som är nödvändig för att hen ska kunna genomföra kontrollen.
Om du inte följer villkoren i ditt beslut om stöd riskerar du att få mindre stöd, förlora hela stödet eller bli tvungen att betala tillbaka de pengar du fått tidigare.
Om vi misstänker brott, alltså att någon medvetet fuskat för att få del av stöd, ska vi anmäla ärendet till Ekobrottsmyndigheten. Om felet i den EU-finansierade delen av stödet är större än 10 000 euro måste vi också anmäla det till den europeiska byrån för bedrägeribekämpning, OLAF.
Prenumerera på nyhetsbrevet om stöd till landsbygden
Håll dig uppdaterad om senaste nytt om ersättningarna och stöden genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev om stöd till landsbygden.
Författningar
Söker efter 2022:27
- EU:s förordning (EU) nr 2021/1060 om fastställande av gemensamma bestämmelser samt finansiella regler för flera olika fonder (eur‑lex.europa.eu)
- EU:s förordning (EU) nr 2021/2115 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (eur‑lex.europa.eu)
- EU:s förordning (EU) nr 2021/2116 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken (eur‑lex.europa.eu)
