Jordbruksverket utlyser 8 miljoner kronor till ett projekt som ska höja kunskapen hos lantbrukare som vill etablera, utveckla och driva företag med dikor. Det långsiktiga målet med utlysningen är att öka dikalvsproduktionen i Sverige.
Du kan söka stödet mellan den 2 januari och den 5 mars 2026. Du söker både stödet och utbetalning i vår e-tjänst. Du måste slutföra ditt projekt och ansöka om slututbetalning senast den 31 december 2028.
När utlysningen har stängt prioriteras din ansökan om stöd mot de andra ansökningarna som har kommit in. Just nu har vi långa handläggningstider för beslut om stöd. Vi uppskattar att vi kommer att besluta om stöd omkring årsskiftet 2026/2027. Ansökningar som inte är kompletta när de skickas in tar längre tid att hantera.
Genomsnittlig handläggningstid för ansökan om utbetalning är ungefär 5 månader.
Den här utlysningen ligger inom den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027, inom stödet till kompetensutveckling.
Myndigheter, kommuner, regioner, föreningar, organisationer och företag kan söka stödet.
Privatpersoner kan inte söka stödet.
Svensk dikalvsproduktion befinner sig i en nedgång. Antalet dikor och födda kalvar minskar, vilket påverkar tillgången på svenskt nötkött negativt. Detta får långtgående konsekvenser för lantbrukets lönsamhet, svensk försörjningsgrad och livsmedelsberedskap. Minskningen riskerar även att leda till igenväxning av ängs- och betesmarker, vilket hotar den biologiska mångfalden.
Trots att efterfrågan på svenskt nötkött är relativt hög har små och medelstora producenter svårt att få ekonomin att gå ihop. Många stallbyggnader är omoderna och arbetskrävande, vilket försvårar vardagen för lantbrukarna. Dessutom saknas ofta överblick över affärsmöjligheter, särskilt bland nya lantbrukare eller de som vill ställa om. Generationsskiften försvåras på grund av brist på kunskap om alternativa företagsformer.
Erfarenheter från Sverige och internationellt visar att samordnad rådgivning, digitala utbildningsplattformar och riktade kunskapshöjande insatser kan ge goda resultat.
För att vända utvecklingen behövs insatser som
Detta främjar både utvecklingen av befintliga företag och etableringen av nya, vilket är avgörande för att öka svensk dikalvsproduktion. Utlysningen baseras på behovsinspel från Kunskapsnav animalieproduktion.
Stödet ska genom kunskapshöjande insatser bidra till att stärka lantbrukarnas förutsättningar att etablera, utveckla och driva lönsam och hållbar dikalvsproduktion.
Stödet ska leda till att säkerställa att relevant utbildningsmaterial och rådgivningsprogram målgruppsanpassas och finns tillgängligt för dikoproducenter i hela Sverige.
Utlysningen omfattar sju delar, se nedan. Jordbruksverket kommer att bevilja ett projekt inom utlysningen. Genom att hålla samman de olika delarna i ett projekt ges förutsättningar för att effektivisera genomförandet och för att hitta synergier mellan delarna. Projektet ska omfatta hela landet.
Den aktör som söker stödet ska tydligt beskriva i ansökan hur kraven i respektive del, som utlysningen omfattar, uppfylls.
Inom projektet ska ett rådgivningskoncept tas fram. Rådgivningskonceptet ska fungera som ett finansierat gårdsråd för enskilda lantbruksföretag. Den rådgivning som erbjuds ska ges av erfarna rådgivare med spetskompetens inom respektive ämnesområde (byggnation, ekonomi, produktionsstrategi). Sammansättningen av rådgivare bör vara från olika organisationer för att möjliggöra en rådgivargrupp med rätt kompetens för uppdraget.
Som ett komplement till rådgivningen ska ett utbildningsprogram tas fram för att ge fördjupad kunskap till de lantbrukare som tar del av rådgivningen. Utbildningsprogrammet består av både digitala moduler och fysiska träffar.
Lantbrukarna tar själva del av de digitala modulerna och de fysiska träffarna genomförs tillsammans med andra deltagare i projektet. Totalt är det fem digitala moduler och två fysiska träffar.
Utbildningsprogrammet ska innehålla fem digitala moduler inom följande ämnen:
De fysiska träffarna ska baseras på ämnena inom de digitala modulerna men kan anpassas efter de enskilda lantbrukarnas intresse. De fysiska träffarna ska möjliggöra kunskapsutbyte mellan de olika deltagarna i projektet. Samordning av de fysiska träffarna kan anpassas efter deltagarnas intresse och geografiska placering.
Projektet ska inledas med att ta fram marknadsföring för att lyfta möjligheterna med att ta del av rådgivningskonceptet och utbildningsprogrammet. Intresseanmälningar ska sedan tas in från målgruppen (se beskrivning av målgrupp längre ner). De lantbruksföretag som blir antagna ska ha en jämn geografisk spridning och ha förutsättningar för att utveckla sin verksamhet mot ökad lönsamhet.
Efter urvalet av deltagare genomförs ett inledande rådgivningsbesök på gården. Syftet är att analysera verksamheten och identifiera företagets utmaningar och utvecklingsområden kopplade till byggnation, ekonomi, produktionsstrategi och investeringar. Utifrån detta läggs grunden till en utvecklingsplan som lantbrukaren arbetar vidare med under hela programmet. De tre efterföljande besöken fokuserar på att följa upp och utveckla arbetet inom dessa områden. Alla rådgivningsbesök ska genomföras med en sammansatt grupp av rådgivare som har kunskap inom de områden som beskrivs i del 1.
Totalt ska de deltagande lantbruksföretagen erbjudas fyra rådgivningsbesök.
Utbildningsprogrammet med de digitala modulerna och de fysiska träffarna kan genomföras när det passar deltagarna, oberoende av tidpunkten för rådgivningsbesöken.
Rådgivningskonceptet och utbildningsprogrammet ska utvärderas av samtliga aktörer som deltar, både rådgivare och lantbrukare. Justering ska genomföras utifrån utvärdering.
Materialet ska struktureras och anpassas för att integreras i Lantbrukets kunskapsbank, som Kunskapsnav animalieproduktion förvaltar. Det färdiga materialet ska löpande göras tillgängligt i Lantbrukets kunskapsbank under projektets gång. I ansökan ska det finnas en översiktlig plan för när material ska publiceras i Lantbrukets kunskapsbank.
Information om rådgivningskonceptet och utbildningsprogrammet ska spridas via
Projektets primära målgrupp ska vara lantbrukare med befintlig verksamhet som avser att starta upp med dikalvsproduktion samt lantbrukare med nystartad dikalvsproduktion. Det kan även finnas andra målgrupper som kan ta del av projektet. I bilagan ”Behovsinspel kunskapshöjande insatser för att öka dikalvsproduktionen” finns ytterligare förslag på relevanta målgrupper. Bilagan hittar du under rubriken ”Bakgrund” längre upp på sidan.
Stöd ges med 100 procent av stödberättigande utgifter.
Du har möjlighet att påbörja ditt projekt när din ansökan har kommit in till Jordbruksverket, men då gör du det på egen risk. Det är inte förrän du har fått ett beslut som du vet om du får pengar eller inte.
Du kan bara få stöd för utgifter som har fakturadatum och betaldatum tidigast den dag din ansökan kom in till Jordbruksverket.
Löner som du och din personal har fått utbetalda när de arbetat i projektet räknas som utgifter för personal. Utgifter för personal är till exempel månadslön, timlön elle arvoden.
Om du äger ett aktiebolag måste du alltså ta ut lön för att kunna söka utbetalning för din löneutgift. Om du har en enskild firma, ett handelsbolag eller kommanditbolag kan du få stöd med 340 kronor per timme.
Om du får stöd för utgifter för personal kan du även få stöd för indirekta kostnader. Indirekta kostnader, även kallade OH-kostnader, är utgifter som inte är direkt kopplade till någon speciell aktivitet i projektet men de är nödvändiga för att du ska kunna genomföra den. Det kan till exempel vara lokalkostnader, rekrytering av personal, intern utbildning, intern representation, kontorsmaterial och telefoni.
Du kan få stöd för indirekta kostnader med en summa som motsvarar genomsnittet av de indirekta kostnaderna i de tre senaste bokslut som du har vid beslut om stöd.
Övriga utgifter är till exempel mat, fika, resor, traktamenten, eget arbete, konsultarvoden och andra utgifter med koppling till projektet.
Om du har fått undantag från betalningsbevis för åren 2014–2020 måste du ansöka om ett nytt undantag för åren 2023–2027.
De villkor som gäller för stödet står i ditt beslut om stöd. Men det finns några villkor som kan vara bra att känna till redan innan du söker stödet.
Vid stöd till kompetensutveckling ska de som genomför aktiviteter ha dokumenterad erfarenhet inom det aktuella området. De ska även ha personal som har relevant akademisk utbildning eller motsvarande kompetens inom det område de ska bedriva kompetensutveckling.
Vid rådgivningsbesöken där lantbruksföretagare deltar ska uppgifter om rådgivningen och deltagare redovisas vid ansökan om utbetalning enligt mallen som du hittar i vår webbutik.
Vid de fysiska träffarna där lantbruksföretagare deltar ska uppgifter registreras enligt mallen som du hittar i vår webbutik.
Stöd till kompetensutveckling lämnas inte för materiella investeringar.
En investering är en materiell eller immateriell tillgång med ett inköpspris över 24 000 kronor och har en ekonomisk livslängd på mer än 3 år.
Det är inte tillåtet med marknadsföring av enskilda produkter och tjänster, det vill säga något man vill sälja, men det är tillåtet att marknadsföra projektet.
Vi beviljar inte stöd till insatser som myndigheter, staten, regioner eller kommuner ska ansvara för enligt lag eller annan författning.
Din ansökan om stöd kommer att prövas mot EU:s regler om statsstöd och stöd av mindre betydelse. Om ditt stöd bedöms vara inom jordbruks- eller fiskeriverksamhet är projektet eller investeringen undantagen reglerna om statsstöd.
Alla ansökningar poängsätts utifrån olika poängkrav. Du som söker stöd får vägledning i e‑tjänsten om vilka svar och underlag som du behöver lämna. I e‑tjänsten kan du också se hur dessa efterfrågade uppgifter kommer att bedömas och vilka krav som gäller för att få poäng.
Det är handläggare på den myndighet som handlägger stödet som bedömer hur väl dina lämnade uppgifter uppfyller poängkraven och sedan poängsätter din ansökan. Din ansökan kan som mest få 1 000 poäng.
För att du ska kunna få stöd måste din ansökan nå upp till en minimipoäng. Jordbruksverket som handlägger din ansökan har bestämt en aktuell minimipoäng på 300 poäng för stödet.
Du hittar urvalskriterierna i nedanstående dokument. Läs sidorna som handlar om Urvalsmoduler för stöd till kompetensutveckling, se sida 54.
Du söker stödet i två steg:
När du har fått beslutet om att du får stödet kan du söka utbetalning. Du söker både stödet och utbetalning i vår e-tjänst.
Du kan ändra i din ansökan ända fram till sista ansökningsdag som är den 5 mars 2026.
Du kan behöva en fullmakt för att söka stöd och utbetalning åt en organisation eller ett företag. Du kan också ge fullmakt så att någon annan kan söka åt dig.
Med din ansökan behöver du bifoga en detaljerad beskrivning av projektets budget. Du ska då använda vår budgetmall. Du ska ange de utgifter som du tror att projektet kommer att ha, du ska beskriva utgifterna och vad de omfattar. Du kan inte budgetera poster för exempelvis oförutsedda utgifter.
Om du söker stöd för utgifter för personal ska du bifoga underlag till ansökan som visar att lönenivåerna för personalen är rimlig. Exempel på sådana underlag är cv, lönespecifikationer eller en tydlig beskrivning av personalens roll i projektet.
Du behöver också bifoga underlag för beräkningen av timlön om du har utgifter för personal. Du ska då använda vår mall för beräkning av timlön.
Om du söker stöd för övriga utgifter behöver du visa att prisnivån för det du planerar att köpa in är rimlig. Det kan du göra genom att bifoga jämförbara prisuppgifter eller offerter.
Statliga myndigheter, kommuner, regioner och länsstyrelser är alltid upphandlingsskyldiga men även andra juridiska personer som aktiebolag, stiftelser och ideella föreningar kan vara det.
Om du är upphandlingsskyldig ska du upphandla inköpen för investeringen eller projektet. Du ska spara alla underlag som är kopplade till de upphandlingar som är relevanta.
Om den myndighet som handlägger din ansökan begär det kan du behöva skicka in underlag för att visa om din organisation är upphandlingsskyldig eller inte.
Vissa typer av övriga utgifter ska redovisas som enhetskostnader – ett belopp som är bestämt i förväg för en viss typ av utgift. Beloppet är detsamma för alla stödmottagare inom en stödtyp. När du tar upp en enhetskostnad behöver du fortfarande specificera och motivera omfattningen. Följande utgifter förekommer i många projekt och kan redovisas som enhetskostnader:
Eget arbete ersätts med enhetskostnad på 340 kronor per timme. Kontrollera att du har rätt att ta upp utgifter för eget arbete i det stöd du söker och redovisa det i så fall på utgiftstypen Övriga utgifter.
Utgifter för lunch eller middag ersätts med en enhetskostnad på 100 kronor (exklusive moms) per person.
Utgifter för fika ersätts som en faktisk kostnad upp till 60 kronor per person (exklusive moms). Ersättning ges endast till extern representation.
Undantag från denna begränsning kan gälla i följande fall:
Utgifter för resor med egen bil ersätts med en enhetskostnad på 40 kronor per mil.
Här är några saker som är bra att tänka på direkt efter att du skickat in din ansökan om stöd.
Beslutet är anpassat efter ditt projekt. Det innehåller viktig information om vad just du behöver göra när du genomför ditt projekt. Läs även bilagan Övriga upplysningar.
I din bokföring ska du redovisa de utgifter och intäkter som hör till investeringen eller projektet separat från utgifter och intäkter som hör till annan verksamhet. Om du inte har redovisat separat kommer det att bli ett avdrag på ditt stöd.
När du får pengar från EU måste du informera om ditt projekt och tala om att pengarna delvis kommer från EU. Om du inte följer villkoren för information och logotyper blir det avdrag på stödet. Läs mer om vad som gäller generellt kring informationskrav och EU‑logotyp.
Det är Jordbruksverket som ansvarar för stödet och handlägger din ansökan.
Om du har frågor om utlysningen eller temainriktningen kan du vända dig till näringsutvecklingsenheten på Jordbruksverket.
För frågor om administration och handläggning kan du kontakta landsbygdsstödsenheten på Jordbruksverket.
Söker efter grundforeskrifter:
2022:27