Certifierat utsäde
Enligt utsädesförordningen ska utsäde av arter som omfattas av lagstiftningen certifieras. Här kan du läsa om vad som utmärker certifierat utsäde och vilka kvalitetskrav som gäller. Det finns också information för dig som vill bli auktoriserad för olika uppgifter inom certifiering av utsäde.
Arbetet med ny utsädeslagstiftning
Det här är certifierat utsäde
Enligt utsädesförordningen ska utsäde av arter som omfattas av lagstiftningen certifieras för att få saluföras (säljs, byts eller ges bort) och kravet omfattar både utsäde av fröburna lantbruksväxter och sättpotatis. Att utsädet är certifierat betyder att det uppfyller de särskilda krav som gäller för arten.
Certifierat utsäde måste gå igenom en officiell kontroll, som granskar om utsädet uppfyller artspecifika krav. Kontrollen görs genom fältbesiktning, kontrollodling, provtagning samt laboratorieanalyser och fastställer om utsädet är
- av rätt sort och hög kvalitet
- tillräckligt friskt
- vid behov behandlat mot utsädesburna sjukdomar.
Arterna som omfattas av regelverket finns samlat i utsädesförordningens bilaga 1 och 2. De anges också i respektive föreskrift nedan under rubriken Författningar.
Utsäde som inte måste vara certifierat
Utsäde av vissa reglerade arter behöver inte vara certifierat, utan kan i stället endast gå igenom laboratorieanalyser. Det gäller främst köksväxtutsäde, prydnadsväxtutsäde och utsäde av frukt- och bärarter såsom utsäde av smultron. Producenten kan alltså välja mellan en certifiering och en enklare kontroll.
För de arter som inte regleras finns det inga krav för att få saluföra dem. Det gäller till exempel bovete, foderlosta, salix, rörflen och quinoa.
Skillnaden mellan certifierat och kvalitetskontrollerat utsäde
Skillnaden mellan certifierat utsäde och kvalitetskontrollerat utsäde är kunskapen om härstamningen. För det kvalitetskontrollerade utsädet finns det inget krav på bedömningar av moderplantor i fält. Det finns inte heller några krav på hur många generationer man kan uppföröka av kvalitetskontrollerat utsäde.
Märkningen visar om utsädet är certifierat
Förpackningar av allt utsäde som saluförs ska vara både förseglade och märkta. Märkningen syns antingen på en etikett eller direkt på förpackningen.
På certifierat utsäde ska märkningen bland annat visa
- utsädets art, sort och klass
- det unika certifieringsnumret för just det utsädespartiet.
Certifieringsnumret börjar med beteckningen SE eller F om det är en svensk certifiering. Sedan står året då utsädet certifierades, följt av en serie siffror och/eller bokstäver. Läs mer om vad märkningen ska omfatta i respektive författning nedan under rubriken Författningar.
Aktörer som certifierar och kontrollerar utsäde
Det finns två aktörer som certifierar utsäde och utför laboratorieanalyser av fröburna lantbruksväxter och köksväxtutsäde i Sverige:
- Jordbruksverket (utsädesenheten)
- Frökontrollen Mellansverige AB.
All utsädespotatis certifieras av Jordbruksverket.
Beställ tjänster av utsädesenheterna
Kontakta oss för att beställa laboratorieanalyser!
Kontakta oss för att beställa provtagning eller certifiering!
Klasser av certifierat utsäde
Utsäde certifieras i olika klasser. Ju högre klass, desto högre är kraven på utsädet.
Klasser av fröburet utsäde
Grundprincipen för fröburet utsäde är A‑B‑C, där A är högsta klassen. En siffra efter bokstaven indikerar hur många år utsädet certifierats i klassen.
Klasser och färgmärkningar för utsäde av fröburna växter
Namn | Klass | Färg |
|---|---|---|
Förädlarmaterial | F | Vit |
Stamutsäde | A | Vit med diagonal violett rand |
Basutsäde | B | Vit |
Certifikatutsäde | C | Blå |
Certifikatutsäde 1 generationen | C1 | Blå |
Certifikatutsäde 2 generationen | C2 | Röd |
Certifikatutsäde 3 generationen | C3 | Röd |
Handelsutsäde | H | Brun |
Standardutsäde | ST | Gul |
Provmärkning | – | Vit |
Icke slutligt certifierat utsäde | C | Grå |
Ännu inte godkänd sort | – | Orange |
Blandning för foderändamål | – | Grön |
Blandning för grönyta | – | Grön |
- Partier av lantbruksutsäde som beviljats dispens märks med texten ”dispens” och anledningen till dispensen, till exempel ”låg grobarhet”.
- Partier av utsäde av amatör- eller bevarandesorter av köksväxter märks med gul etikett.
- Om märkningen är tryckt direkt på förpackningen är den utan färgsignalering för lantbruksutsäde för saluförs inom landet.
- OECD‑etiketter har ett svart fält i ena kanten där det står "OECD Seed Scheme" och "Système de l'OCDE pour les Semences.
Krav på fröburet certifierat utsäde
De övergripande kraven för ett certifierat utsäde är
- hög grobarhet
- frihet från flyghavre
- inga eller låga halter av inblandningar som frö av andra odlade växter, ogräs eller avfall (som halva kärnor eller stråbitar)
- ingen eller låg sjukdomsförekomst.
Kraven på vattenhalt är nationella bestämmelser och inte gemensamma inom EU.
Här hittar du fler detaljer om vilka krav som gäller utsäde för stråsäd och foderväxter samt olje- och fiberväxter. Vallväxter ingår i foderväxterna.
Kvalitetskrav på certifierat utsäde av stråsäd
Ett stråsädesparti får väga högst 30 ton. Varje parti måste provtas och analyseras. Prover som skickas till utsädeslaboratorier för analys måste vara uttagna av officiella eller auktoriserade provtagare. De viktigaste kvalitetskraven vid certifiering av stråsädsutsäde listas nedan.
Grobarhet
Grobarheten måste vara minst:
- 85 procent för havre, korn, råg och vete
- 80 procent för rågvete
- 75 procent för nakenhavre och nakenkorn
Vattenhalt
Den generella regeln för vattenhalt i stråsäd är högst 16,0 procent.
Det finns ett undantag för höstsäd som har provtagits under perioden 1 mars till och med 31 juli då vattenhalten får vara högst 15,0 procent.
Flyghavre
Utsädespartiet får inte innehålla kärnor eller delar av kärnor av flyghavre eller dårrepe.
Sjukdomar
Utsädet får inte vara smittat med sjukdomar som försämrar kvaliteten. I Sverige kontrolleras utsädet för följande sjukdomar:
- Vete: Fusarium spp., Bipolaris sp., snömögel, brunfläcksjuka, stinksot och
dvärgstinksot - Råg och rågvete: Fusarium spp., Bipolaris sp., snömögel, brunfläcksjuka
- Korn: Fusarium spp., Bipolaris sp., snömögel, strimsjuka, kornets bladfläcksjuka,
kornets flygsot - Havre: Fusarium spp., Bipolaris sp., havrens bladfläcksjuka, havrens flygsot
Inblandning av andra arter och renhet
Art | Klass | Rent frö, viktprocent | Frön av andra arter, st/kg¹ | därav högst av stråsäd | Mjöldryga, st/kg |
|---|---|---|---|---|---|
Havre, korn, vete | A, B | 99 | 8 | 2 | 2 |
C1, C2 | 98 | 20 | 14 | 6 | |
Råg | A, B | 98 | 8 | 2 | 2 |
C | 98 | 20 | 14 | 6 ² | |
Rågvete | A, B | 98 | 8 | 2 | 2 |
C1, C2 | 98 | 20 | 14 | 6 |
¹ Av arterna åkerrättika eller klätt får det finnas högst
- 2 frön i klass A och B
- 6 frön i klass C, C1 och C2.
² För hybridråg gäller 9 stycken per kg.
Kvalitetskrav på certifierat utsäde av gräs, klöver, ärt, åkerböna och andra foderväxter
Ett parti med gräs och klöver får väga högst 10 ton och ett parti med ärt eller åkerböna högst 30 ton. Varje parti måste provtas och analyseras. Prover som skickas till utsädeslaboratorier för analys måste vara uttagna av officiella eller auktoriserade provtagare. Här är de viktigaste kvalitetskraven vid certifiering av utsäde av de vanligaste arterna inom gruppen.
Vattenhalt
Vattenhalten för utsäde av gräs och klöver får vara högst 13,0 procent. Vattenhalten i utsäde av ärt och åkerböna får vara högst 18,0 procent.
Flyghavre
Utsädet får inte innehålla kärnor eller delar av kärnor av flyghavre.
Certifikatutsäde
Kraven på certifikatutsäde ser du i tabellerna nedan.
Art | Grobarhet, lägst % | Rent frö, lägst viktprocent | Högsta andel andra arter, viktprocent | varav högsta andel annan enskild art, viktprocent¹ | varav högsta andel kvickrot, viktprocent | varav antal frö av storfröig syra² |
|---|---|---|---|---|---|---|
Gröe (ängs-) | 75 | 85 | 2,0 | 1,0 | 0,3 | 2 |
Hundäxing | 80 | 90 | 1,5 | 1,0 | 0,3 | 5 |
Rajgräs (engelskt) | 80 | 96 | 1,5 | 1,0 | 0,5 | 5 |
Rajgräs (hybrid-, italienskt, westerwoldiskt) | 75 | 96 | 1,5 | 1,0 | 0,5 | 5 |
Rajsvingel | 75 | 96 | 1,5 | 1,0 | 0,5 | 5 |
Svingel (får-, hård) | 75 | 85 | 2,0 | 1,0 | 0,5 | 5 |
Svingel (röd) | 75 | 90 | 1,5 | 1,0 | 0,5 | 5 |
Svingel (rör, ängs-) | 80 | 95 | 1,5 | 1,0 | 0,5 | 5 |
Timotej | 80 | 96 | 1,5 | 1,0 | 0,3 | 5 |
¹ Renkavle får inte överstiga 0,3 viktprocent. I gröe kan en viss artblandning vara godkänd.
² Antal fröer av Rumex-arter, utöver bergsyra (R acetosella) och strandskräppa (R maritimus).
Art | Grobarhet, lägst % | Högsta andel hårda frön, % | Lägst andel rent frö, lägst viktprocent | varav högsta andel andra arter, viktprocent | varav högsta andel annan enskild art, viktprocent | varav antal frö av storfröig syra¹ |
|---|---|---|---|---|---|---|
Alsikeklöver, rödklöver | 80 | 20 | 97 | 1,5 | 1,0 | 10 |
Vitklöver | 80 | 40 | 97 | 1,5 | 1,0 | 10 |
Åkerböna | 80 | 5 | 98 | 0,5 | 0,3 | 5 |
Ärt | 80 | – | 98 | 0,5 | 0,3 | 5 |
¹ Antal frö av Rumex-arter, utöver bergsyra (R acetosella) och strandskräppa (R maritimus).
Certifierat utsäde av gräs och klöverarter
Kraven på stamutsäde (A) och basutsäde (B) är högre än för certifikatutsäde (C). Till exempel får färre frön av andra arter finnas i stamutsäde och i basutsäde än i certifikatutsäde.
Handelsutsäde
Handelsutsäde är en utsädeskategori som finns för vissa arter. Ingen bedömning i fält utförs och utsädet säljs utan sortbenämning. Till stora delar är det samma bestämmelser som för certifikatutsäde. Skillnaden är mängden andra frön som får finnas i ett parti.
Handelsutsäde finns för till exempel bermudagräs, bockhornsklöver, esparsett, svartsenap, tuppklöver, ungersk vicker och vitgröe. Du kan se alla arter som handelsutsäde finns för i foderväxtföreskriften (SJVFS 1994:23), som finns länkad under rubriken Författningar. Från andra EU‑länder kan andra arter säljas som handelsutsäde än vad som är tillåtet i Sverige.
Kvalitetskrav på certifierat utsäde av oljeväxter
Ett parti med oljeväxter får väga högst 10 ton. Varje parti måste provtas och analyseras. Här är de viktigaste kvalitetskraven vid certifiering av utsäde av till exempel raps, rybs och oljelin.
Grobarhet
Grobarheten måste vara minst 85 procent.
Vattenhalt
Vattenhalten får vara högst 9,0 procent.
Flyghavre
Utsädet får inte innehålla kärnor eller delar av kärnor av flyghavre.
Sjukdomar
Utsädet får inte vara smittat med sjukdomar som försämrar kvaliteten. Till exempel kontrolleras mängden bomullsmögel i raps och några svampsjukdomar i lin.
Inblandning av andra arter
I ett prov på 2 500 frön får det finnas högst 10 stycken frön av åkersenap (Sinapis arvensis).
I raps och rybs får det förekomma högt 0,3 procent andra arter, men max 10 styck åkerrättika eller åkersenap. I lin får det förekomma max 15 styck andra arter, men max 4 styck renkavle.
Så kontrolleras utsäde av fröburna växter som certifieras
- Varje parti som ska uppförökas för att användas till utsäde kontrollodlas innan uppförökningen. Dessa kontrollodlingar följs under hela växtsäsongen för att fastställa om utsädet är sortäkta och utan inblandningar av andra sorter.
- Utsädesodlingarna fältbesiktigas för att kontrollera fribelägenhet (avstånd till fält där möjliga pollinerare odlas), förekomst av flyghavre, andra arter, avvikande plantor, ogräs och sjukdomar.
- Vid provtagningen av skörden måste ett representativt prov tas för hela partiet för laboratorieanalys. Provet tas av officiella eller auktoriserade provtagare.
- Provet undersöks på ett officiellt eller ett auktoriserat laboratorium för att kontrollera om det finns inblandning av andra arter och att andelen rent frö är tillräckligt hög. Dessutom kontrolleras grobarhet och vattenhalt samt för vissa arter om det finns sjukdomar i utsädet.
Du kan läsa mer om certifieringsprocessen på vår webbsida för utsädesanläggningar.
Partier av stråsäd som inte uppfyller certifieringskraven
För utsäde av stråsäd har många utsädesanläggningar tillstånd att leverera partier innan resultatet av analyserna är klara. För att detta tillstånd ska kunna utnyttjas måste föranalyser utföras som visar på ett värde som gör det troligt att certifieringskraven kommer att uppfyllas. Exempelvis ska föranalysen för grobarhet vara minst 90 procent om certifieringskravet för grobarheten är 85 procent.
Utlämnade partier av stråsäd som inte uppfyller certifieringskraven
Det händer dock att utlämnade partier inte klarar certifieringskraven, trots denna försiktighetsåtgärd.
Jordbruksverket publicerar de utlämnade partier som inte uppfyller kraven för certifiering varje vår och höst. Jordbruksverket kan också återkalla eller vidta restriktioner i utlämningstillstånden.
Krav på certifierad utsädespotatis
Certifierad utsädespotatis är kontrollerad så att den inte har för hög halt av olika sjukdomar, som virus, rötor och olika skorvtyper.
Här hittar du fler detaljer om vilka krav som gäller för olika klasser av utsädespotatis.
Klasser och färgmärkningar för utsädespotatis
Namn | Klass | Färg |
|---|---|---|
Stamutsäde | PB 1–PB 4 | Vit med lila diagonal |
Basutsäde | S/SE/E | Vit |
Certifikatutsäde | A/B | Blå |
Kvalitetskrav på certifierad utsädespotatis
Här är de viktigaste kvalitetskraven vid certifiering av utsädespotatis.
Högsta andelen skadade potatisar
Utsädespotatis med kvalitetsfel kan ge lägre och sämre skörd. Därför är det viktigt att det inte är för mycket skador på utsädespotatisen.
I tabellerna kan du läsa om hur stor andel skadade potatisar det högst får finnas i olika klasser av certifierad utsädespotatis. Summan av dessa kvalitetsfel får vara högst 6,0 procent för stam- och basutsäde och 8,0 procent för certifikatutsäde .
Skada | PB 1–PB 4 | S/SE/E | A/B |
|---|---|---|---|
Blöta och torra rötor | 0,2 | 0,5 | 0,5 |
varav blöta rötor | 0 | 0,2 | 0,2 |
Djupa växtsprickor och mekaniska skador | 3,0 | 3,0 | 3,0 |
Vanlig skorv, mer än en tredjedel av ytan | 5,0 | 5,0 | 5,0 |
Lackskorv, mer än en tiondel av ytan | 1,0 | 3,0 | 3,0 |
Pulverskorv och blåsskorv, mer än en tiondel av ytan | 1,0 | 3,0 | 3,0 |
Skrumpna knölar | 0,5 | 1,0 | 1,0 |
Storleksfraktioner
Potatis certifieras i storleksfraktioner, exempelvis 30–45 mm. Det får inte finnas mer än 3 procent knölar som är större eller mindre än den fraktion som anges på etiketten. Andelen jord får inte vara större än 1 procent.
Virussjukdomar
Förekomst av PLRV (bladrullvirus) undersöks endast om det finns misstanke om smitta.
Det finns vissa undantag för kontroll av virussjukdomar, till exempel inom samma kontraktsbundna produktion i Västerbotten och Norrbottens län.
För andra sorter finns det gränser för hur stor andel potatisar med PVY‑virus som får finnas i olika klasser av utsädespotatis. Gränserna presenteras i tabellen.
Klass | Tillåten andel med PVY-virus, procent |
|---|---|
PB 1 och PB 2 | 0,5 (inklusive PVS och PVM) |
PB 3 och PB 4 | 0,5 |
S | 1,0 |
SE | 2,0 |
E | 4,0 |
A | 8,0 |
B | 10,0 |
Så kontrollerar Jordbruksverket utsädespotatis som ska certifieras
- På fält där utsädesodling planeras sker jordprovtagning före varje odlingssäsong för att undersöka och kontrollera att det inte finns potatiscystnematoder i jorden.
- Under växtsäsongen görs fältbesiktning av växande gröda i utsädesodlingarna. Då kontrolleras potatisplantorna för förekomst av reglerade växtskadegörare och att plantorna är av rätt sort.
- Innan certifiering får ske ska utsädet kontrolleras för förekomst av virus.
- Det finns även kvalitetskrav på ett utsädesparti. Knölarna undersöks för att kontrollera att det inte finns för mycket skador på dem och att de inte har för hög halt av sjukdomar som till exempel rötor och skorv. Utsädespartiet ska även kontrolleras så att storleken på knölarna inte skiljer sig åt för mycket.
Du kan läsa mer om certifieringsprocessen på vår webbsida för utsädesanläggningar.
Auktorisation inom certifiering av utsäde
För att utsäde ska kunna certifieras krävs att flera led i produktionen kontrolleras av Jordbruksverket eller av någon annan som är auktoriserad av Jordbruksverket för uppgiften. Jordbruksverket ansvarar för tillsynen av de personer och företag som är auktoriserade och kan dra in auktorisationen.
Här kan du läsa mer om vad som gäller vid auktorisation av provtagare, fältbesiktigare och laboratorium.
Auktorisation av provtagare
En utsädesanläggning ska använda en officiell provtagare för att ta ut prov för analys och kontrollodling av utsädet som ska certifieras. Det går också att ansöka om att auktorisera en person som provtagare.
För att en utsädesanläggning ska kunna använda sig av en auktoriserad provtagare måste anläggningen vara godkänd av Jordbruksverket.
Du som är ansvarig för utsädesanläggningen kan ansöka om godkännande att ha auktoriserad provtagare på anläggningen hos Jordbruksverket via e-post.
Så ansöker du
Du ansöker om att bli auktoriserad provtagare hos Jordbruksverket via e‑post. För att bli auktoriserad behöver du bli godkänd i en utbildning som Jordbruksverket ordnar. Du behöver därefter gå en repetitionskurs vartannat år. Jordbruksverket gör stickprovskontroller av det den auktoriserade personens arbete.
Läs mer om auktorisation av provtagare
Du kan läsa mer om förutsättningarna och detaljerna för auktorisation av provtagare för utsäde av fröburna växter och godkännande av utsädesanläggningar i
- bilagorna 3b i föreskrifterna för stråsäd, beta, foder-, olje- och fiberväxter
- bilaga 2b i föreskrifterna för köksväxtutsäde.
Föreskrifterna finns samlade under rubriken Författningar.
Auktorisation av fältbesiktare
Ett företag som producerar utsäde av fröburna lantbruksväxter kan låta Jordbruksverket göra fältbesiktningen av utsädesodlingarna, eller välja att använda någon annan som Jordbruksverket har auktoriserat.
Så ansöker du
Du ansöker om att bli auktoriserad fältbesiktare hos Jordbruksverket via e‑post. För att bli auktoriserad behöver du bli godkänd i en utbildning som Jordbruksverket ordnar. Du behöver även delta i en repetitionskurs vart tredje år. Jordbruksverket gör stickprovskontroller av den auktoriserade personens arbete.
Särskilda regler gäller för auktorisation av person som ska besiktiga odlingar av utsädespotatis. Kontakta Jordbruksverkets utsädesenhet för mer information.
Läs mer om auktorisation av fältbesiktare
Du kan läsa mer om förutsättningarna och detaljerna för auktorisation av fältbesiktigare i
- bilagorna 3a i föreskrifterna för stråsäd, beta, foder-, olje- och fiberväxter
- bilaga 2a i föreskrifterna för köksväxtutsäde.
Föreskrifterna finns samlade under rubriken Författningar.
Auktorisation av laboratorium
Ett företag som producerar utsäde av fröburna lantbruksväxter kan använda ett officiellt utsädeslaboratorium för att göra de obligatoriska laboratorieundersökningarna av utsädet innan det kan certifieras av ett officiellt certifieringsorgan, Jordbruksverket eller Frökontrollen Mellansverige AB. Det är också möjligt att anlita ett laboratorium som har auktoriserats av Jordbruksverket.
Läs mer om auktorisation av laboratorium
Du kan läsa mer om förutsättningarna och detaljerna kring auktorisation av laboratorium i
- bilagorna 3c i föreskrifterna för stråsäd, beta, foder-, olje- och fiberväxter
- bilaga 2c i föreskrifterna för köksväxtutsäde.
Föreskrifterna finns samlade under rubriken Författningar.
Författningar
Söker efter grundforeskrifter:
1994:22
Söker efter grundforeskrifter:
1994:23
Söker efter grundforeskrifter:
1994:24
Söker efter grundforeskrifter:
2002:49
Söker efter grundforeskrifter:
2016:44
Söker efter grundforeskrifter:
1995:90
Söker efter grundforeskrifter:
2009:66
Söker efter grundforeskrifter:
2023:30