Odla utsäde

Utsädesodlingar för fröburna växter ska vara helt fria från flyghavre. Flyghavre är den vanligaste orsaken till att strå- och baljväxtodlingar inte blir godkända. Det är därför viktigt att du går över dina odlingar hela säsongen.

• Flyghavre - regler och bekämpning

Om du misstänker att du kan ha fått in flyghavre på en del av ditt skifte så kan du ta undan den delen av skiftet från besiktningen. Kom ihåg att du måste göra denna avgränsning innan vi gör besiktningen.

Avgränsa en del av skiftet genom att till exempel slå med trimmer, stänga av några såbillar vid sådden eller bekämpa kemiskt. Gränsen ska vara 30–40 cm bred. Det är viktigt att gränsen syns tydligt vid besiktningen och vid skörd. Markera gärna även med käppar för tydlighetens skull. Det räcker dock inte med bara käppar. Du bör också rita ut avgränsningen på kartan som utsädesenheten behöver inför fältbesiktningen.

Generellt gäller för stråsäd och trindsäd att du inte ska ha odlat en annan sort av arten på fältet under de senaste två åren för att kunna få skörden godkänd i klass A, B, F och C1. För klass C, C2 får du inte ha odlat en annan sort av arten på fältet under det senaste året. För oljeväxter och vallväxter finns det specifika regler. Du kan se i tabellen vad som gäller för övriga arter.

Om du odlar en självbefruktande art behöver du göra en tydlig gräns till odling av liknande art, till exempel mellan skiften med korn och vete. Det räcker att det är 30–40 cm brett avstånd mellan fälten. Detta för att minska riskerna för inblandning. De vanligaste självbefruktande arterna är vete, korn, havre, ärt och lin.

Korsbefruktande arter

Om du odlar en korsbefruktande art måste det vara tillräckligt långt till andra odlingar av samma art av annan sort för att undvika inkorsning. Det gäller alla typer av odling där arten blommar, till exempel odling av vallväxter.

Några exempel på korsbefruktande arter är

• råg
• rågvete
• åkerböna
• klöver
• gräs.

I tabellen kan du se hur stort avstånd du måste ha från utsädesodlingen med korsbefruktande arter och annan odling av arten av annan sort.

När det gäller klöver och gräs måste du även tänka på avstånden till vilt växande gräs och klöver av samma art som du odlar på exempelvis betesmarker.

Fältbesiktningspersonalen kan godkänna ett något kortare avstånd än vad som står i tabellen om det finns naturliga barriärer i landskapet, som till exempel skog.

Självbefruktande arter

Om du odlar en självbefruktande art behöver du göra en tydlig gräns till odling av liknande art, till exempel mellan skiften med korn och vete. Det räcker att det är 30–40 cm brett avstånd mellan fälten. Detta för att minska riskerna för inblandning. De vanligaste självbefruktande arterna är vete, korn, havre, ärt och lin.

Odlingsavstånd för att undvika inblandning

För att undvika inblandning behöver du göra en tydlig gräns till odling av liknande art. Det räcker att det är 30–40 cm brett avstånd mellan fälten. När det gäller odling av gräs och klöver bör du slå runt utsädesodlingen. Du kan också hålla undan vid tröskning.

Om du ska odla utsädespotatis ska du vara registrerad och godkänd av Jordbruksverket. Du ska registrera dig senast den 1 mars det år du påbörjar odlingen.

• E-tjänst: Registrera dig som potatisodlare i Potatisregistret

Du ska anmäla planerad odling av utsädespotatis skriftligt till Jordbruksverket.

• För odlingar i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län ska du skicka in din anmälan senast den 1 juni.
• För odlingar i övriga delar av landet ska du skicka in din anmälan senast den 20 maj.

Du anmäler din planerade odling genom att mejla blanketten Anmälan om fältbesiktining av utsädespotatis för certifiering till utsädesenheten.

• Blankett: Anmälan till fältbesiktning av utsädespotatis för certifiering

• potatiscertifiering@jordbruksverket.se

Du kan även anmäla din planerade odling genom att skicka blanketten till utsädesenheten.

Jordbruksverket, Österleden 165, 261 51 Landskrona​

• För odling av potatis i stamutsädesklasserna PB1, PB2 och PB3 får du inte ha odlat potatis på skiftet under de senaste fyra åren.
• För odling av stamutsäde i klass PB4 och potatis i klass S, SE, E och A får du inte ha odlat potatis på skiftet under de senaste tre åren.
• I Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens län och Norrbottens län får du odla potatis i klasserna S, SE, E, A och B under två av sex år. Om du odlat potatis på skiftet under något av de två närmast föregående åren måste den vara av samma sort och lägst i samma klass som den du odlar i år.

Reglerna för odlingsavstånd för potatis beror mest på risken för smittspridning. Därför gäller avstånden all potatis, även av samma sort.

• Det måste alltid vara minst 1,5 meter mellan utsädesodling och annan potatisodling.
• Du måste hålla avstånden mellan såväl odlingar som lagerhus med potatis och växthus med till exempel potatis eller tomat.
• Alla utsädesklasser för planerad certifiering i klass PB1, PB2, PB3, PB4, S, SE, E, A får odlas på samma brukningsenhet.
• Utsäde för planerad certifiering i klass A och B får odlas tillsammans med mat eller fabriksodling som är satt på certifierat utsäde eller eget utsäde av lägst klass A eller B.

Odlingsavstånd för olika klasser av utsädespotatis

Ju högre klass av utsädespotatis du odlar desto större avstånd till annan potatis måste du ha.

• Om du odlar PB1, PB2 eller PB3 ska det vara minst 50 meter till annan odling av potatis som inte är utsädesodling med skörd av klass PB1, PB2, PB3 eller PB4.
• Om du odlar PB4 ska det vara minst 25 meter till annan odling av potatis som inte är utsädesodling med skörd av klass PB1-PB4, S eller SE.
• Om du odlar S, SE eller E ska det vara minst 25 meter till annan odling av potatis som inte är utsädesodling grundad på stamutsäde eller basutsäde.
• Om du odlar klass A behöver det vara minst 10 meter från odling som inte är utsädesodling.

Det är viktigt att fälten där du odlar utsädespotatis är fria från skadegörare som ljus ringröta, mörk ringröta, potatiskräfta, rotgallnematod, koloradoskalbagge, bronsfläckvirus, vit potatis­cystnematod, gul potatis­cystnematod och potatis­rötnematod.

Inför varje odlingssäsong tar Jordbruksverket nematodprov på de fält som du ska använda för utsädesodling. Vi tar prov på de fält där det inte har odlats potatis sedan senaste nematodprovtagningen.

Om du odlar utsäde av en bevarandesort behöver du inte certifiera utsädet för att få sälja det. Om du vill odla och sälja utsäde ska du istället göra en anmälan till Jordbruksverket. Du ska även anmäla hur mycket utsäde du producerat och sålt av sorten.

• Blankett: Anmälan om utsädesodling av bevarandesorter

Certifiera utsäde av bevarandesort

Om du ändå vill certifiera utsäde av en bevarandesort ska du anmäla utsädesodlingen till fältbesiktning.

• Anmäl kontrakterade odlingar till fältbesiktning

• fbanmalan@jordbruksverket.se

Utsäde av en bevarandesort som har godkänts i Sverige får bara produceras och saluföras i Sverige.

Utsädet ska uppfylla alla krav för den lägsta klassen för arten och det ska ha godtagbar sortrenhet. För att visa att utsädet uppfyller kraven ska du analysera utsädet enligt International Seed Testing Associations (ISTA) metoder.

Du får bara saluföra utsädet i förseglade förpackningar. Förseglingen ska vara på ett sådant sätt att det inte går att öppna förpackningen utan att skada förseglingen, etiketten eller själva förpackningen. Du ska märka förpackningarna med vad som framgår av reglerna.

Utsädet ska uppfylla alla krav för standardutsäde för arten och det ska ha godtagbar sortrenhet. För att visa att utsädet uppfyller kraven ska du analysera utsädet enligt International Seed Testing Associations (ISTA) metoder.

Du får bara saluföra utsädet i förseglade förpackningar. Förseglingen ska vara på ett sådant sätt att det inte går att öppna förpackningen utan att skada förseglingen, etiketten eller själva förpackningen. Du ska märka förpackningarna med vad som framgår av reglerna. Det finns även begränsningar för storleken på förpackningen.

Du ska anmäla till Jordbruksverket hur mycket utsäde du producerat och sålt av sorten.

Du ska föra en förteckning över de sorter du odlar.

Förteckningen ska innehålla följande:

• sortbenämning tillsammans med dess allmänt kända synonymer, om sådana finns
• uppgifter om den förökningsmetod som används, och i tillämpliga fall vem som är upprätthållare av sorten
• sortbeskrivning, som åtminstone innehåller de karaktärer och deras uttryck som används i den officiella sortbeskrivningen för växtförädlarrätt där denna är tillämplig,
• uppgifter om hur sorten skiljer sig från de sorter den närmast liknar, om det är möjligt.

För att undvika inkorsning när det gäller korsbefruktade arter måste du ha tillräckliga avstånd till andra plantor av samma art av annan sort. Tänk även på att hålla avstånd till vilt växande plantor i omgivningen. Det finns annars risk att utsädet inte bli tillräckligt sortäkta.

För att undvika inblandning behöver du göra tydliga gränser till odling av liknande arter och sorter. Du måste hålla odlingen fri från plantor av andra arter och sorter så att materialet blir tillräckligt rent, vilket även inbegriper ogräs. Du ska se till så att odlingen och utsädet är helt fritt från flyghavre.

Du ska vid en okulärbesiktning av moderplantor och utsäde se till så att materialet är praktiskt taget fritt från alla skadegörare som minskar användbarheten och kvaliteten hos materialet samt från alla tecken och symtom på skadegörare. Om materialet inte i allt väsentligt är fritt från skadegörare ska du behandla det på lämpligt sätt eller vid behov ta bort materialet och förstöra det.

Du ska i synnerhet visuellt kontrollera moderplantorna på produktionsplatsen så att de i allt väsentligt är fria från skadegörarna i tabellen nedan.

Om du även saluför ditt utsäde finns det fler regler som du måste följa, se Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2002:49) om saluföring m.m. av utsäde av icke-vedartade arter av prydnadsväxter. Den finns längre ner på sidan under rubriken Författningar.

Utsädesodlingar som ska fältbesiktigas, det vill säga där skörden ska certifieras, ska anmälas till utsädesenheten i Landskrona via e‑post.

• faltbesiktning@jordbruksverket.se

Följande krav ställs på en sådan utsädesodling:

• Odlingen ska vara praktiskt taget fri från alla skadegörare som kan minska utsädets användbarhet och kvalitet.
• Odlingen ska vara fri från flyghavre.
• Odlingen ska vara fri från EU:s karantän­skadegörare, karantän­skadegörare för skyddad zon och reglerade icke-karantän­skadegörare (RNQP).
• Odlingen ska vara i sådant skick och grödan i ett sådant utvecklings­stadium att fullgod kontroll av sortäkthet, sortrenhet och sundhet är möjlig.
• Grödan ska ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet.

Att odlingen ska vara fri från EU:s karantän­skadegörare, karantän­skadegörare för skyddad zon och reglerade icke-karantän­skadegörare (RNQP) innebär att det inte får förekomma pepinomosaik­virus i utsädesodling av tomat (Solanum lycpoersicum L.). Det får inte heller förekomma potato spindle tuber viroid i utsädesodling av tomat (Solanum lycpoersicum L.) och paprika/chili (Capsicum annuum L.).

Att odlingen ska vara i sådant skick och grödan i ett sådant utvecklings­stadium att fullgod kontroll av sortäkthet, sortrenhet och sundhet är möjlig innebär bland annat att fältet inte bör vara större än 5 hektar och inte ligga som vändteg till någon annan odling. Fältet eller odlings­området ska vara i god hävd utan känd förekomst av flyghavre. Avgränsa fältet tydligt och bestående, till exempel med trimmer eller herbicid. Avgränsa helst med räta linjer från fältkant till fältkant.

Att grödan ska ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet innebär bland annat att du ska vara noga med var du placerar din utsädesodling, så att oönskad pollinering inte kan ske. Du ska vara noga med att hålla fritt från ogräs, inte bara i odlingen utan i omgivningarna runt odlingen. Putsa vegetationen på dikesrenar, vägrenar, trädor, fånggrödor och liknande. Det är noga med vad som har odlats tidigare år, det vill säga förfrukt och förförfrukt. Samma art bör inte ha odlats de 2 senaste åren på samma fält eller odlingsområde, på grund av risken för att spillfrö kan ge plantor från tidigare odling. Du bör inte utsädesodla mer än en sort av samma art varje år, för att minimera risken för inblandning vid hanteringen. Var mycket noggrann vid all hantering för att undvika inblandning av annan sort eller art. Hantera en sort åt gången.

Fältet eller odlings­området ska vara i god hävd utan känd förekomst av flyghavre.

Alla maskiner och redskap ska vara noggrant rengjorda före användning.

De avstånd som anges nedan kan minskas om det vid fältbesiktning bedöms finnas tillräckligt skydd i form av naturliga korsnings­barriärer.

Mangold och rödbeta (Beta vulgaris L.)

• Från pollenkällor av familjen Beta som inte tas upp nedan: 1 000 meter.
• Från pollenkällor av sorter av samma underart som tillhör en annan sortgrupp:

a) för basutsäde: 1 000 meter.

b) för certifikatutsäde: 600 meter.

• För pollenkällor av sorter av samma underart som tillhör samma sortgrupp:

a) för basutsäde: 600 meter.

b) för certifikatutsäde: 300 meter.

Sortgrupp:

• mangold och rödbeta: om grödan är av en sort som är genetiskt monogerm ska multigerma sorter anses tillhöra en annan grupp
• mangold: sorterna kan delas in i fem grupper med avseende på yttre egenskaper enligt följande:

Om du även saluför ditt utsäde finns det fler regler som du måste följa, se Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1994:24) om certifiering m.m. av utsäde av köksväxter. De finns längre ner på sidan under rubriken Författningar.

De vanligaste orsakerna till att utsäde av vallväxter kasseras är

• för få fria år på fältet
• för kort avstånd till annan odling av samma art
• förekomst av flyghavre.

De vanligaste orsakerna till att utsäde av stråsäd, oljeväxter och trindsäd kasseras är

• förekomst av flyghavre
• felaktig förfrukt
• för hög inblandning av andra arter eller ogräs.
• för kort avstånd till annan odling av samma art.

Den vanligaste orsaken till att utsädespotatis hamnar i en lägre klass är en för hög förekomst av virus.