Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

Odla utsäde

Hitta på sidan

För att utsäde ska hålla rätt kvalitet är det viktigt att du som odlar utsäde följer reglerna för bland annat växtföljd och avstånd till andra fält. Reglerna är olika för olika grödor. Fältbesiktningen av utsädesodlingar är ett av stegen för att skörden ska kunna certifieras som utsäde.

Reglerna för odling av utsäde gäller oavsett om du säljer eller ger bort utsäde. Om du däremot odlar utsäde för eget bruk behöver du inte följa reglerna för att odla utsäde.

Om du ska sälja eller ge bort utsäde av en sort där det finns en växtförädlarrätt, måste du ha tillstånd av sortägaren och utsädet ska vara certifierat eller kontrollerat

Om du har en egen utsädesanläggning för till exempel rensning och provtagning ska den vara godkänd av Jordbruksverket.

Certifiering av utsäde

Nästan allt lantbruksutsäde som saluförs (säljs, byts eller ges bort) måste certifieras. För att bli certifierat måste utsädet gå igenom en officiell kontroll. Kontrollen ska säkerställa att utsädet är

  • av rätt sort och hög kvalitet
  • tillräckligt friskt
  • behandlat mot utsädesburna sjukdomar.

De olika kontrollerna är

  • fältbesiktning
  • kontrollodlingen
  • laboratorieanalys.

Om utsädet blir godkänt i alla kontroller blir partiet certifierat. Du som odlar utsäde blir främst berörd av fältbesiktningen.

Utsäde av fröburna växter

Frön och spillplantor från en annan art eller sort än den du har tänkt odla för utsäde kan finnas kvar i jorden i flera år. För att undvika problem med inblandning och kvaliteten på utsädet finns det regler för växtföljd på fält där du odlar utsäde och för avstånd mellan fält med olika utsädesodlingar och andra odlingar.

Vilka regler för växtföljd och odlingsavstånd du ska följa beror på vilken art du ska odla och vilken klass du vill ha på utsädet.

Utsädesodlingen måste vara fri från flyghavre

Utsädesodlingar för fröburna växter ska vara helt fria från flyghavre. Flyghavre är den vanligaste orsaken till att strå- och baljväxtodlingar inte blir godkända. Det är därför viktigt att du går över dina odlingar hela säsongen.

Om du misstänker att du kan ha fått in flyghavre på en del av ditt skifte så kan du ta undan den delen av skiftet från besiktningen. Kom ihåg att du måste göra denna avgränsning innan vi gör besiktningen.

Avgränsa en del av skiftet genom att till exempel slå med trimmer, stänga av några såbillar vid sådden eller bekämpa kemiskt. Gränsen ska vara 30–40 cm bred. Det är viktigt att gränsen syns tydligt vid besiktningen och vid skörd. Markera gärna även med käppar för tydlighetens skull. Det räcker dock inte med bara käppar. Du bör också rita ut avgränsningen på kartan som utsädesenheten behöver inför fältbesiktningen.

Växtföljd

Generellt gäller för stråsäd och trindsäd att du inte ska ha odlat en annan sort av arten på fältet under de senaste två åren för att kunna få skörden godkänd i klass A, B, F och C1. För klass C, C2 får du inte ha odlat en annan sort av arten på fältet under det senaste året. För oljeväxter och vallväxter finns det specifika regler. Du kan se i tabellen vad som gäller för övriga arter.

Antal år som ska ha passerat sedan du senast odlade en annan sort av arten på skiftet för att få utsädet godkänt i en viss klass

Art

Klass för godkännande F, A, B

Klass C1

Klass C

Klass C2

Raps, rybs och andra arter av Brassica

6 år

Klassen finns inte

5 år

Klassen finns inte

Lin

3 år

3 år

Klassen finns inte

3 år, även för C3

Blålusern

3 år

3 år

Klassen finns inte

3 år

Gräsarter, grönyteväxter och alla arter av klöver (gäller antal år mellan skördeår för föregående odling av arten och det år utsädesodlingen såddes)

6 år

Klassen finns inte

3 år

Klassen finns inte

Odlingsavstånd för självbefruktande arter

Om du odlar en självbefruktande art behöver du göra en tydlig gräns till odling av liknande art, till exempel mellan skiften med korn och vete. Det räcker att det är 30–40 cm brett avstånd mellan fälten. Detta för att minska riskerna för inblandning. De vanligaste självbefruktande arterna är vete, korn, havre, ärt och lin.

Odlingsavstånd för att undvika inkorsning

Korsbefruktande arter

Om du odlar en korsbefruktande art måste det vara tillräckligt långt till andra odlingar av samma art av annan sort för att undvika inkorsning. Det gäller alla typer av odling där arten blommar, till exempel odling av vallväxter.

Några exempel på korsbefruktande arter är

  • råg
  • rågvete
  • åkerböna
  • klöver
  • gräs.

I tabellen kan du se hur stort avstånd du måste ha från utsädesodlingen med korsbefruktande arter och annan odling av arten av annan sort.

När det gäller klöver och gräs måste du även tänka på avstånden till vilt växande gräs och klöver av samma art som du odlar på exempelvis betesmarker.

Fältbesiktningspersonalen kan godkänna ett något kortare avstånd än vad som står i tabellen om det finns naturliga barriärer i landskapet, som till exempel skog.

Minsta avstånd i meter mellan utsädesodling av korsbefruktande arter och andra odlingar av annan sort av den odlade arten

Utsädesgröda

Odling av klass A, B

Odling av klass C1, C2 respektive C

Råg

300 m

250 m

Hybridråg, även till samma sort

1 000 m

500 m

Rågvete, självbefruktande sorter

50 m

20 m

Hybridsorter av korn, (ej CMS)

-

25 m från honkomponent till närmaste pollenkälla som kan resultera i oönskad inblandning

Rybs

400 m

200 m

Raps

200 m

100 m

Hybridraps, även till samma sort

500 m

300 m

Åkerböna

100 m (200 m om fältet är mindre än 2 hektar)

100 m (50 m om fältet är mindre än 2 hektar)

Klöver

100 m (200 m om fältet är mindre än 2 hektar)

100 m (50 m om fältet är mindre än 2 hektar)

De gräs som normalt odlas för utsäde utom ängsgröe

100 m (200 m om fältet är mindre än 2 hektar)

50 m (100 m om fältet är mindre än 2 hektar)

Självbefruktande arter

Om du odlar en självbefruktande art behöver du göra en tydlig gräns till odling av liknande art, till exempel mellan skiften med korn och vete. Det räcker att det är 30–40 cm brett avstånd mellan fälten. Detta för att minska riskerna för inblandning. De vanligaste självbefruktande arterna är vete, korn, havre, ärt och lin.

Odlingsavstånd för att undvika inblandning

För att undvika inblandning behöver du göra en tydlig gräns till odling av liknande art. Det räcker att det är 30–40 cm brett avstånd mellan fälten. När det gäller odling av gräs och klöver bör du slå runt utsädesodlingen. Du kan också hålla undan vid tröskning.

Utsädespotatis

Potatis från en annan sort än den du har tänkt odla för utsäde kan finnas kvar i jorden i flera år. Knölarna som ligger kvar i jorden från föregående säsonger kallas överliggare. De kan både bära på och sprida smittor. För att minska problem med kvaliteten på utsädet finns det regler för växtföljd på fält där du odlar utsäde och för avstånd mellan skiften av potatis, oavsett om det är utsädesodlingar eller andra odlingar.

Registrera dig som odlare av utsädespotatis

Om du ska odla utsädespotatis ska du vara registrerad och godkänd av Jordbruksverket. Du ska registrera dig senast den 1 mars det år du påbörjar odlingen.

Anmäl odling av utsädespotatis

Du ska anmäla planerad odling av utsädespotatis skriftligt till Jordbruksverket.

  • För odlingar i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län ska du skicka in din anmälan senast den 1 juni.
  • För odlingar i övriga delar av landet ska du skicka in din anmälan senast den 20 maj.

Du anmäler din planerade odling genom att mejla blanketten Anmälan om fältbesiktining av utsädespotatis för certifiering till utsädesenheten.

Du kan även anmäla din planerade odling genom att skicka blanketten till utsädesenheten.

Jordbruksverket

Box 83

268 22 Svalöv

Växtföljd för potatis

  • För odling av potatis i stamutsädesklasserna PB1, PB2 och PB3 får du inte ha odlat potatis på skiftet under de senaste fyra åren.
  • För odling av stamutsäde i klass PB4 och potatis i klass S, SE, E och A får du inte ha odlat potatis på skiftet under de senaste tre åren.
  • I Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens län och Norrbottens län får du odla potatis i klasserna S, SE, E, A och B under två av sex år. Om du odlat potatis på skiftet under något av de två närmast föregående åren måste den vara av samma sort och lägst i samma klass som den du odlar i år.

Avstånd mellan odling av utsädespotatis och annan potatis

Reglerna för odlingsavstånd för potatis beror mest på risken för smittspridning. Därför gäller avstånden all potatis, även av samma sort.

  • Det måste alltid vara minst 1,5 meter mellan utsädesodling och annan potatisodling.
  • Du måste hålla avstånden mellan såväl odlingar som lagerhus med potatis och växthus med till exempel potatis eller tomat.
  • Alla utsädesklasser för planerad certifiering i klass PB1, PB2, PB3, PB4, S, SE, E, A får odlas på samma brukningsenhet.
  • Utsäde för planerad certifiering i klass A och B får odlas tillsammans med mat eller fabriksodling som är satt på certifierat utsäde eller eget utsäde av lägst klass A eller B.

Odlingsavstånd för olika klasser av utsädespotatis

Ju högre klass av utsädespotatis du odlar desto större avstånd till annan potatis måste du ha.

  • Om du odlar PB1, PB2 eller PB3 ska det vara minst 50 meter till annan odling av potatis som inte är utsädesodling med skörd av klass PB1, PB2, PB3 eller PB4.
  • Om du odlar PB4 ska det vara minst 25 meter till annan odling av potatis som inte är utsädesodling med skörd av klass PB1-PB4, S eller SE.
  • Om du odlar S, SE eller E ska det vara minst 25 meter till annan odling av potatis som inte är utsädesodling grundad på stamutsäde eller basutsäde.
  • Om du odlar klass A behöver det vara minst 10 meter från odling som inte är utsädesodling.

Odlingen måste vara fri från växtskadegörare

Det är viktigt att fälten där du odlar utsädespotatis är fria från skadegörare som ljus ringröta, mörk ringröta, potatiskräfta, rotgallnematod, koloradoskalbagge, bronsfläckvirus, vit potatis­cystnematod, gul potatis­cystnematod och potatis­rötnematod.

Inför varje odlingssäsong tar Jordbruksverket nematodprov på de fält som du ska använda för utsädesodling. Vi tar prov på de fält där det inte har odlats potatis sedan senaste nematodprovtagningen.

Ekologiskt utsäde

Ekologiskt utsäde ska dels uppfylla kraven i de vanliga reglerna om utsäde, och dels vara kontrollerat av något av de godkända kontrollorganen för ekologisk produktion.

Du kan använda konventionellt utsäde för att odla ekologiskt utsäde. Utsädet får dock inte vara kemiskt behandlat. I framtiden ska utsäde som används inom ekologisk produktion vara ekologiskt odlat.

Ekologiskt utsäde som odlas under 2021

Det utsäde som du odlar under 2021 och där du följer nuvarande regler får du sälja tills det tar slut. Det gäller allt utsäde som du skördar under 2021. Om du etablerar en utsädesodling av fleråriga grödor, till exempel vallfrö, under 2021 får du räkna skörden 2022 och 2023 som ekologiskt utsäde. Du kan alltså exempelvis så in klöverfrö på din mark under första årets omställning under 2021 och skörda klöverfröet som ekologiskt under 2022 och 2023.

Ekologiskt utsäde som odlas från och med 2022

Från 2022 är det nya regler för odling av utsäde och annat växtföröknings­material. Syftet är att allt utsäde och annat växtföröknings­material ska var ekologiskt 2036. De nya reglerna gäller för all utsädesodling som etableras under 2022 eller senare och innebär att du måste skilja på omställningsutsäde och ekologiskt utsäde.

Omställningsutsäde är utsäde som du odlar på mark under omställning och som du skördar tidigast 12 månader efter att du påbörjat omställningen av marken. Ekologiskt utsäde är utsäde som du odlar efter omställningstiden, på samma sätt som om du skulle använda skörden till annat än utsäde, exempelvis foder.

Omställningstiden är olika för olika grödor. Det innebär att

  • ettåriga växter skördas som ekologiska om du har odlat dem på mark som har varit omlagd under minst två år innan du sådde grödan
  • fleråriga foderväxter skördas som ekologiska om du har odlat grödan under minst två säsonger på mark som har varit omlagd under minst två år innan du skördar
  • andra fleråriga växter skördas som ekologiska om du har odlat grödan under minst två säsonger på mark som har varit omlagd under minst tre år innan du skördar.

För fleråriga grödor som du etablerade under 2021 eller tidigare gäller nuvarande regler även när du skördar under 2022 och senare.

Odling av ekologiskt utsäde till vall

Sverige är idag världens ledande producent av ekologiskt vallfrö. Vi producerar idag mer timotej och ängssvingel än vi gör åt, och det finns en betydande export av dessa två arter. Denna kalkyl hjälper dig att räkna på ekologiska valfröodling med dina egna värden. Eftersom reglerna för ekologiskt utsäde kommer att ändras från 2022 gäller kalkylen bara beräkningar för 2021.

Odlingsbeskrivningar för ekologiskt utsäde till vall

Bevarandesorter och amatörsorter

Det är samma krav på en utsädesodling av bevarande- och amatörsorter som på en utsädesodling av normalsorter. Det finns begränsningar för hur mycket utsäde som får produceras av bevarande- och amatörsorter.

Anmäl din utsädesodling av bevarandesorter

Om du odlar utsäde av en bevarandesort behöver du inte certifiera utsädet för att få sälja det. Om du vill odla och sälja utsäde ska du istället göra en anmälan till Jordbruksverket. Du ska även anmäla hur mycket utsäde du producerat och sålt av sorten.

Certifiera utsäde av bevarandesort

Om du ändå vill certifiera utsäde av en bevarandesort ska du anmäla utsädesodlingen genom att mejla till utsädesenheten senast 14 dagar före produktionssäsongens start.

Krav på utsäde av bevarandesorter

Utsäde av en bevarandesort som har godkänts i Sverige får bara produceras och saluföras i Sverige.

Utsädet ska uppfylla alla krav för den lägsta klassen för arten och det ska ha godtagbar sortrenhet. För att visa att utsädet uppfyller kraven ska du analysera utsädet enligt International Seed Testing Associations (ISTA) metoder.

Du får bara saluföra utsädet i förseglade förpackningar. Förseglingen ska vara på ett sådant sätt att det inte går att öppna förpackningen utan att skada förseglingen, etiketten eller själva förpackningen. Du ska märka förpackningarna med vad som framgår av reglerna.

Krav på utsäde av amatörsorter

Utsädet ska uppfylla alla krav för standardutsäde för arten och det ska ha godtagbar sortrenhet. För att visa att utsädet uppfyller kraven ska du analysera utsädet enligt International Seed Testing Associations (ISTA) metoder.

Du får bara saluföra utsädet i förseglade förpackningar. Förseglingen ska vara på ett sådant sätt att det inte går att öppna förpackningen utan att skada förseglingen, etiketten eller själva förpackningen. Du ska märka förpackningarna med vad som framgår av reglerna. Det finns även begränsningar för storleken på förpackningen.

Du ska anmäla till Jordbruksverket hur mycket utsäde du producerat och sålt av sorten.

Köksväxter och prydnadsväxter

Det finns även regelverk för hur du odlar utsäde för köksväxter och prydnadsväxter. Kontakta Jordbruksverket om du vill ha information om dessa regler.

Fältbesiktning av lantbruksväxter och utsädespotatis

Du som odlar utsäde kommer att få dina fält besiktigade av Jordbruksverkets personal eller av andra personer som är auktoriserade av Jordbruksverket. Om du avvisar besiktningspersonalen kan din odling komma att kasseras. Du kan heller inte be personalen att återkomma vid en annan tidpunkt.

Skörda aldrig utan att vara säker på att fältet har besiktigats. Kontakta utsädesfirman eller samordnaren i området om du är osäker.

En fältbesiktning innebär att vi eller den auktoriserade fältbesiktigaren kontrollerar odlingen på dina skiften och bedömer grödorna. Vi kontrollerar till exempel

  • att du odlar rätt sort och att den inte är blandad med andra sorter
  • att det inte är för mycket ogräs, särskilt i vallväxter
  • att det inte finns flyghavre
  • att det inte finns andra odlade arter i odlingen, till exempel rågvete i utsädesodling av höstvete
  • att det är tillräckligt långt till andra odlingar av samma art
  • att grödorna är fria från utsädesburna sjukdomar, särskilt potatis.

Vad du ska göra när du får veta att din odling ska fältbesiktigas

Det är utsädesföretaget som du odlar till som anmäler din odling för fältbesiktning till Jordbruksverket. Du får då ett brev eller mejl med en blankett från vår utsädesenhet. På blanketten ska du fylla i vad du odlat på skiftet tidigare och snarast skicka tillbaka blanketten tillsammans med en karta över dina skiften. Om odlingsplatsen ligger på en annan gård än den som utsädesfirman uppgett måste du tydligt skriva det på blanketten. Kartan behövs för att besiktningspersonalen ska hitta till odlingen. Om du inte skickar in en karta eller om kartan är ofullständig tar vi ut en extra avgift.

Om din odling utgår ska du meddela detta snarast till utsädesfirman. Om säsongen för fältbesiktning är i gång ska du även meddela utsädesenheten och samordnaren i det aktuella området. Du hittar kontaktuppgifter på webbsidan med tidsplanen för fältbesiktningssäsongen.

Fältbesiktningarna genomförs mellan maj och augusti

Vid normala förhållanden gör vi fältbesiktningar under följande perioder:

  • höstoljeväxter, maj
  • våroljeväxter, juni
  • potatis, veckan efter midsommar till slutet av juli
  • strå- och trindsäd, slutet av juni till början av augusti
  • tidiga gräs och vitklöver, från mitten av juni
  • övriga gräs, början av juli
  • rödklöver, mitten av juli till början av augusti.

I juni publicerar vi tidsplanen för besiktningarna på jordbruksverket.se. Vi uppdaterar tidsplanen under hela säsongen. Du får inte information i förväg om när vi besiktigar just dina utsädesodlingar.

Det får inte finnas flyghavre där du odlar utsäde av fröburna växter

Om vi hittar flyghavre på ett fält gäller följande:

  • Vid odling av havre, råg och rågvete blir skiftet underkänt direkt oavsett antalet flyghavreplantor.
  • Detta gäller även vid odlingar av alla arter som har bekämpats kemiskt med medel som hämmar flyghavre, till exempel kvickrotsbekämpning i ärt.
  • Vid odling av andra arter på fält som inte bekämpats kemiskt med medel som hämmar flyghavre kan du eventuellt få en ombesiktning senare. Vid den första besiktningen får det då bara finnas enstaka flyghavreplantor inom ett begränsat område. Med det menas högst en grupp flyghavreplantor som troligen kom från en planta förra året. En sådan grupp får vara högst 12 plantor med 20 meters avstånd mellan de yttersta plantorna. På fält större än 10 hektar kan det tillåtas att det finns en sådan grupp med högst 12 plantor och en liten grupp med högst 5 plantor. Vid ombesiktningen får det inte finnas någon flyghavre.

Du får ett protokoll

När besiktningen är färdig får du ett protokoll via mejl eller post. Är odlingen underkänd kontaktar besiktningspersonalen dig per telefon. I protokollet kan du läsa om hur besiktningen har gått och om odlingen är preliminärt godkänd eller underkänd. Du får också reda på om en underkänd odling kan ombesiktigas. Utsädesföretaget hittar protokollet i vår e-tjänst.

Vanligaste orsakerna till att odlingen kasseras eller klassas ner

Om odlingen inte uppfyller kraven vid besiktningen kan hela odlingen antingen kasseras eller hamna i en lägre klass.

Vallväxter

De vanligaste orsakerna till att utsäde av vallväxter kasseras är

  • för få fria år på fältet
  • för kort avstånd till annan odling av samma art
  • förekomst av flyghavre.

Stråsäd, oljeväxter och trindsäd

De vanligaste orsakerna till att utsäde av stråsäd, oljeväxter och trindsäd kasseras är

  • förekomst av flyghavre
  • felaktig förfrukt
  • för hög inblandning av andra arter eller ogräs.
  • för kort avstånd till annan odling av samma art.

Utsädespotatis

Den vanligaste orsaken till att utsädespotatis hamnar i en lägre klass är en för hög förekomst av virus.

Författningar

Söker efter 1994:22

Söker efter 2002:49

Söker efter 1994:23

Söker efter 2009:66

Söker efter 2010:79

Söker efter 1991:101

Söker efter 1994:24

Söker efter 2007:64

Söker efter 1995:90

Senast uppdaterad: 2020-10-13