Certifierat utsäde
En stor del av utsädet som saluförs i Sverige ska vara certifierat. Här kan du läsa om vad som utmärker certifierat utsäde och vilka kvalitetskrav som gäller för utsäde av fröburna växter och utsädespotatis. Därtill finns det information för dig som vill bli auktoriserad inom certifiering av utsäde.
Arbetet med ny utsädeslagstiftning
Det här är certifierat utsäde
Nästan allt lantbruksutsäde som saluförs (säljs, byts eller ges bort) måste certifieras – både utsäde av fröburna lantbruksväxter och av potatis. Att utsädet är certifierat betyder att det uppfyller de särskilda krav som gäller för arten.
För att bli certifierat måste utsädet gå igenom en officiell kontroll, som består av fältbesiktning, kontrollodling, provtagning och laboratorieanalyser. Kontrollen ska säkerställa att utsädet är
- av rätt sort och hög kvalitet
- tillräckligt friskt
- behandlat mot utsädesburna sjukdomar vid behov.
Utsäde som inte måste vara certifierat
Utsäde av vissa arter behöver inte vara certifierade, utan ska i stället gå igenom en kvalitetskontroll. Det gäller främst köksväxtutsäde och prydnadsväxtutsäde.
Ett fåtal arter regleras inte alls, och då finns det inga krav för att få saluföra dem. Det gäller till exempel bovete, foderlosta, salix och quinoa.
Skillnaden mellan certifierat och kvalitetskontrollerat utsäde
Den stora skillnaden mellan certifierat utsäde och kvalitetskontrollerat utsäde är kunskapen om härstamningen. För det kvalitetskontrollerade utsädet finns det inget krav på fältbesiktning, vilket innebär att man inte undersöker moderplantorna i fält. Det finns inte heller några krav på hur många generationer man kan ta av kvalitetskontrollerat utsäde.
En märkning visar om utsädet är certifierat eller kontrollerat
Förpackningarna av certifierat och kontrollerat utsäde ska vara både förseglade och märkta. Märkningen syns antingen på en etikett eller direkt på säcken.
På certifierat utsäde ska märkningen bland annat visa
- utsädets art, sort och klass
- det unika certifieringsnumret för just det utsädespartiet.
Certifieringsnumret börjar med beteckningen SE eller F om det är en svensk certifiering. Sedan står året då utsädet certifierades, följt av en serie siffror eller bokstäver (eller både och).
Aktörer som certifierar och kontrollerar utsäde
Det finns två aktörer som certifierar utsäde av fröburna lantbruksväxter i Sverige:
- Jordbruksverket (utsädesenheten)
- Frökontrollen Mellansverige AB.
Jordbruksverket certifierar även utsädespotatis och köksväxtutsäde. Dessutom kvalitetskontrollerar vi köksväxtutsäde, prydnadsväxtutsäde och utsäde av lantbruksväxter som inte kräver certifiering.
Beställ tjänster av utsädesenheterna
Kontakta oss för att beställa analyser!
Kontakta oss för att beställa kontroll eller certifiering!
Klasser av certifierat utsäde
Det finns olika klasser av certifierat utsäde. Grundprincipen (utom för potatis) är A-B-C, där A är högsta klassen. Ju högre klass utsädet tillhör, desto högre är kraven på utsädet. Det gäller alla lantbruksarter och köksväxter, även utsädespotatis.
Ta stråsäd som exempel. I en högre klass av stråsäd får det finnas färre frön från andra arter än i en lägre klass:
- Vete i klass A får bara innehålla 2 kärnor av annan stråsäd per kilo utsäde. Klass C2 får däremot innehålla 14 kärnor.
- Sortrenheten för vete i klass A ska vara minst 99 procent, men för klass C2 ska sortrenheten vara 98 procent.
Klasser och färgmärkningar för utsäde av fröburna växter
Namn | Klass | Färg |
|---|---|---|
Förädlarmaterial | F | Vit |
Stamutsäde | A | Vit med lila diagonal |
Basutsäde | B | Vit |
Certifikatutsäde | C | Blå |
Certifikatutsäde 1 gen | C1 | Blå |
Certifikatutsäde 2 gen | C2 | Röd |
Certifikatutsäde 3 gen | C3 | Röd |
Handelsutsäde | H | Brun |
Standardutsäde | ST | Gul |
Sampling label | – | Vit |
Icke slutgiltigt certifierat utsäde | C | Grå |
Ännu inte godkänd sort | – | Orange |
Blandning för foderändamål | – | Grön |
Blandning för grönyta | – | Grön |
- Partier av lantbruksutsäde som beviljats dispens märks med texten ”dispens” och anledningen till dispensen, till exempel ”låg grobarhet”. Etiketten ska vara brun.
- Partier av bevarandesorter av lantbruksutsäde märks med brun etikett.
- Partier av utsäde av bevarandesorter av köksväxter märks med gul etikett.
- Om märkningen är direkt på förpackningen är den utan färgsignalering för lantbruksarter.
- OECD-etiketter har ett svart fält i ena kanten där det står "OECD Seed Scheme" och "Système de l'OCDE pour les Semences.
- Leverantörsmärket har samma färg som den officiella etiketten.
Krav på certifierat utsäde av fröburna växter
Om du köper certifierat utsäde av fröburna växter ska det leva upp till de här övergripande kraven:
- Utsädet ska ha hög grobarhet.
- Utsädet ska vara fritt från flyghavre.
- Utsädet får inte innehålla för höga halter av andra odlade växter, ogräs eller avfall (som halva kärnor eller stråbitar).
- Utsädet får inte innehålla för höga halter av sjukdomar.
Till exempel får utsäde av stråsäd endast innehålla mycket små mängder av andra stråsädesarter, medan utsäde av vallväxter bara får innehålla en begränsad mängd av storfröig skräppa och kvickrot.
Här hittar du fler detaljer om vilka krav som gäller utsäde för stråsäd, vallväxter och foderväxter samt oljeväxter.
Kvalitetskrav på certifierat utsäde av stråsäd
Här är de viktigaste kvalitetskraven vid certifiering av stråsädsutsäde. Prover tas på varje parti. Ett parti stråsäd får vara högst 30 ton.
Grobarhet
Grobarhet måste vara minst 85 procent för havre, korn, råg och vete. Den måste vara minst 80 procent för rågvete.
Vattenhalt
Vattenhalten för alla arter får vara högst 16,0 procent, utom för höstsäd som provtagits under perioden den 1 mars till och med den 31 juli. Då får vattenhalten vara högst 15,0 procent.
Flyghavre
Utsädet får inte innehålla kärnor eller delar av kärnor av flyghavre.
Sjukdomar
Utsädet får inte vara infekterat med sjukdomar som försämrar användbarheten. Korn kontrolleras även för flygsot. Höstvete kontrolleras även för stinksot och dvärgstinksot.
Inblandning av andra arter
Art | Klass | Rent frö, viktprocent | Frön av andra arter, st/kg¹ | därav högst av stråsäd | Mjöldryga, st/kg |
|---|---|---|---|---|---|
Havre, korn, vete | A, B | 99 | 8 | 2 | 2 |
C1, C2 | 98 | 20 | 14 | 6 | |
Råg | A, B | 98 | 20 | 2 | 2 |
C | 98 | 20 | 14 | 6 ² | |
Rågvete | A, B | 98 | 8 | 2 | 2 |
C1, C2 | 98 | 20 | 14 | 6 |
¹ Av arterna åkerrättika eller klätt får det finnas högst
- 2 frön i klass A och B
- 6 frön i klass C, C1 och C2.
² För hybridråg gäller 8 stycken per kg.
Kvalitetskrav på certifierat utsäde av gräs, klöver, ärt, åkerböna och andra foderväxter
Här är de viktigaste kvalitetskraven vid certifiering av utsäde av de vanligaste arterna inom gruppen. Prover tas på varje parti. Ett parti med gräs och klöver får vara högst 10 ton och ett parti med ärt eller åkerböna högst 30 ton.
Vattenhalt
Vattenhalten för utsäde av gräs och klöver får vara högst 13,0 procent. Vattenhalten i utsäde av ärt och åkerböna får vara högst 18,0 procent.
Flyghavre
Utsädet får inte innehålla kärnor eller delar av kärnor av flyghavre.
Certifikatutsäde
Kraven på certifikatutsäde ser du i tabellerna.
Art | Grobarhet, lägst % | Rent frö, lägst viktprocent | Högsta andel andra arter, viktprocent | Högsta andel enskild art, viktprocent¹ | Högsta andel kvickrot, viktprocent | Antal storfröig syra² |
|---|---|---|---|---|---|---|
Gröe (ängs-) | 75 | 85 | 2,0 | 1,0 | 0,3 | 2 |
Hundäxing | 80 | 90 | 1,5 | 1,0 | 0,3 | 5 |
Rajgräs (engelskt) | 80 | 96 | 1,5 | 1,0 | 0,5 | 5 |
Rajgräs (hybrid-, italienskt, westerwoldiskt) | 75 | 96 | 1,5 | 1,0 | 0,5 | 5 |
Rajsvingel | 75 | 96 | 1,5 | 1,0 | 0,5 | 5 |
Svingel (får-, hård) | 75 | 85 | 2,0 | 1,0 | 0,5 | 5 |
Svingel (röd) | 75 | 90 | 1,5 | 1,0 | 0,5 | 5 |
Svingel (rör, ängs-) | 80 | 95 | 1,5 | 1,0 | 0,5 | 5 |
Timotej | 80 | 96 | 1,5 | 1,0 | 0,3 | 5 |
¹ Renkavle får inte överstiga 0,3 procent. I gröe är det godkänt med viss andel annan gröe.
² Antal Rumex spp., utöver Rumex acetosella och Rumex maritimus.
Art | Grobarhet, lägst % | Högsta halt hårda frön, % | Rent frö, lägst viktprocent | Högsta andel andra arter, viktprocent | Högsta andel enskild art, viktprocent | Antal storfröig syra¹ |
|---|---|---|---|---|---|---|
Alsikeklöver, rödklöver | 80 | 20 | 97 | 1,5 | 1,0 | 10 |
Vitklöver | 80 | 40 | 97 | 1,5 | 1,0 | 10 |
Åkerböna | 80 | 5 | 98 | 0,5 | 0,3 | 5 |
Ärt | 80 | – | 98 | 0,5 | 0,3 | 5 |
¹ Antal Rumex spp., utöver Rumex acetosella och Rumex maritimus.
Certifierat utsäde av gräs och klöver
Kraven på stamutsäde (A) och basutsäde (B) är högre än för certifikatutsäde (Klass C). Till exempel får färre frön av andra arter finnas i stamutsäde och i basutsäde.
Handelsutsäde
Handelsutsäde är en enklare typ av certifiering som finns för vissa arter. Då sker ingen kontrollodling eller fältbesiktning, och utsädet säljs utan sortbenämning. Till stora delar är det samma bestämmelser som för certifikatutsäde. Skillnaden är mängden andra frön som får finnas i utsädet.
Handelsutsäde finns för till exempel bermudagräs, bockhornsklöver, esparsett, svartsenap, tuppklöver, ungersk vicker och vitgröe. Du kan se alla arter som handelsutsäde finns för i foderväxtföreskriften (SJVFS 1994:23), som finns länkad under rubriken Författningar.
Kvalitetskrav på certifierat utsäde av oljeväxter
Här är de viktigaste kvalitetskraven vid certifiering av utsäde av raps, rybs och oljelin. Prover tas på varje parti. Ett parti med oljeväxter får vara högst 10 ton.
Grobarhet
Grobarhet måste vara minst 85 procent.
Vattenhalt
Vattenhalten får vara högst 9,0 procent.
Flyghavre
Utsädet får inte innehålla kärnor eller delar av kärnor av flyghavre.
Sjukdomar
Det ska vara lägsta möjliga nivå av sjukdomar i utsädet. Till exempel kontrolleras mängden bomullsmögel i raps och några svampsjukdomar i lin.
Inblandning av andra arter
I ett prov på 2 500 frön får det finnas högst 10 stycken frön av åkersenap (Sinapis arvensis).
I raps och rybs får det förekomma högt 0,3 procent andra arter, men max 10 st åkerrättika eller åkersenap. I lin får det förekomma max 15 st andra arter, med max 4 st renkavle.
Så kontrolleras utsäde av fröburna växter som certifieras
- Varje parti som ska uppförökas för att användas till utsäde kontrollodlas innan uppförökningen. Dessa kontrollodlingar följs under hela växtsäsongen för att kontrollera att det är rätt sort och att inte andra sorter är inblandade.
- Det görs fältbesiktningar av utsädesodlingarna. Då kontrolleras att det är rätt sort som odlas samt om det förekommer andra arter, ogräs eller sjukdomar i odlingen. Flyghavre får inte finnas.
- Vid provtagningen av skörden från utsädesodlingen tas ett representativt prov för hela partiet för analys.
- Utsädet undersöks på laboratorium för att kontrollera att det inte finns inblandning av andra arter och att halten rent frö är tillräckligt hög. Dessutom kontrolleras grobarhet och vattenhalt samt för vissa arter om det finns sjukdomar i utsädet.
Du kan läsa mer om certifieringsprocessen på vår webbsida för utsädesanläggningar.
Partier av stråsäd som inte uppfyller certifieringskraven
För utsäde av stråsäd har många anläggningar tillstånd att leverera partier innan resultatet av analyserna är klara. För att detta tillstånd ska kunna utnyttjas måste det finnas föranalyser som visar på ett värde som gör det troligt att certifieringskraven kommer att uppfyllas. Exempelvis ska föranalysen för grobarhet vara minst 90 procent om certifieringskravet för grobarheten är 85 procent.
Det händer dock att utlämnade partier inte klarar certifieringskraven, trots denna försiktighetsåtgärd.
Vi publicerar de utlämnade partier som inte uppfyller kraven för certifiering varje vår och höst. Vi kan också vidta restriktioner i utlämningstillstånden.
Krav på certifierad utsädespotatis
Certifierad utsädespotatis är kontrollerad så att den inte har för hög halt av olika sjukdomar, som virus, rötor och olika skorvtyper.
Här hittar du fler detaljer om vilka krav som gäller för olika klasser av utsädespotatis.
Klasser och färgmärkningar för utsädespotatis
Namn | Klass | Färg |
|---|---|---|
Stamutsäde | PB 1–PB 4 | Vit med lila diagonal |
Basutsäde | S/SE/E | Vit |
Certifikatutsäde | A/B | Blå |
Kvalitetskrav på certifierad utsädespotatis
Här är de viktigaste kvalitetskraven vid certifiering av utsädespotatis.
Högsta andelen skadade potatisar
Utsädespotatis med kvalitetsfel kan ge lägre och sämre skörd. Därför är det viktigt att det inte är för mycket skador på utsädespotatisen.
I tabellerna kan du läsa om hur stor andel skadade potatisar det högst får finnas i olika klasser av certifierad utsädespotatis. Summan av dessa kvalitetsfel får vara högst 6,0 procent för stam- och basutsäde och 8,0 procent för certifikatutsäde .
Skada | PB 1–PB 4 | S/SE/E | A/B |
|---|---|---|---|
Blöta och torra rötor | 0,2 | 0,5 | 0,5 |
varav blöta rötor | 0 | 0,2 | 0,2 |
Djupa växtsprickor och mekaniska skador | 3,0 | 3,0 | 3,0 |
Vanlig skorv, mer än en tredjedel av ytan | 5,0 | 5,0 | 5,0 |
Lackskorv, mer än en tiondel av ytan | 1,0 | 3,0 | 3,0 |
Pulseskorv och blåsskorv, mer än en tiondel av ytan | 1,0 | 3,0 | 3,0 |
Skrumpna knölar | 0,5 | 1,0 | 1,0 |
Storleksfraktioner
Potatis certifieras i storleksfraktioner, exempelvis 30–45 mm. Det får inte finnas mer än 3 procent knölar som är större eller mindre än den fraktion som anges på etiketten. Andelen jord får inte vara större än 1 procent.
Virussjukdomar
Förekomst av PLRV (bladrullvirus) undersöks endast om det finns misstanke om smitta.
Det finns vissa undantag för kontroll av virussjukdomar, till exempel inom samma kontraktsbundna produktion i Västerbotten och Norrbottens län.
För andra sorter finns det gränser för hur stor andel potatisar med PVY-virus som får finnas i olika klasser av utsädespotatis. Gränserna presenteras i tabellen.
Klass | Tillåten andel med PVY-virus, procent |
|---|---|
PB 1 och PB 2 | 0,5 (inklusive PVS och PVM) |
PB 3 och PB 4 | 0,5 |
S | 1,0 |
SE | 2,0 |
E | 4,0 |
A | 8,0 |
B | 10,0 |
Så kontrollerar Jordbruksverket utsädespotatis som ska certifieras
- På fält där utsädesodling planeras sker jordprovtagning före varje odlingssäsong för att undersöka och kontrollera att det inte finns potatiscystnematoder i jorden.
- Under växtsäsongen görs fältbesiktning av växande gröda i utsädesodlingarna. Då kontrolleras potatisplantorna för förekomst av reglerade växtskadegörare och att plantorna är av rätt sort.
- Innan certifiering får ske ska utsädet kontrolleras för förekomst av virus.
- Det finns även kvalitetskrav på ett utsädesparti. Knölarna undersöks för att kontrollera att det inte finns för mycket skador på dem och att de inte har för hög halt av sjukdomar som till exempel rötor och skorv. Utsädespartiet ska även kontrolleras så att storleken på knölarna inte skiljer sig åt för mycket.
Du kan läsa mer om certifieringsprocessen på vår webbsida för utsädesanläggningar.
Auktorisation inom certifiering av utsäde
För att utsäde ska kunna certifieras krävs att flera led i produktionen kontrolleras av Jordbruksverket eller av någon annan som är auktoriserad av Jordbruksverket för uppgiften. Jordbruksverket ansvarar för tillsynen av de personer och företag som är auktoriserade och kan dra in auktorisationen.
Här kan du läsa mer om vad som gäller vid auktorisation av provtagare, fältbesiktigare och laboratorium.
Auktorisation av provtagare
En utsädesanläggning ska använda en officiell provtagare för att ta ut prov för analys och kontrollodling av utsädet som ska certifieras. Det går också att ansöka om att auktorisera en person som provtagare.
För att en utsädesanläggning ska kunna använda sig av en auktoriserad provtagare måste anläggningen vara godkänd av Jordbruksverket.
Så ansöker du
Du ansöker om att bli auktoriserad provtagare hos Jordbruksverket via e-post. För att bli auktoriserad behöver du bli godkänd i en utbildning som Jordbruksverket ordnar. Du behöver därefter gå en repetitionskurs vartannat år. Jordbruksverket gör stickprovskontroller av det den auktoriserade personens arbete.
Läs mer om auktorisation av provtagare
Du kan läsa mer om förutsättningarna och detaljerna för auktorisation av provtagare för utsäde av fröburna växter och godkännande av utsädesanläggningar i
- bilagorna 3b i föreskrifterna för stråsäd, beta, foder-, olje- och fiberväxter
- bilaga 2b i föreskrifterna för köksväxtutsäde.
Föreskrifterna finns samlade under rubriken Författningar.
Auktorisation av fältbesiktigare
Ett företag som producerar utsäde av fröburna lantbruksväxter kan låta Jordbruksverket göra fältbesiktningen av utsädesodlingarna, eller välja att använda någon annan som Jordbruksverket har auktoriserat.
Så ansöker du
Du ansöker om att bli auktoriserad fältbesiktigare hos Jordbruksverket via e-post. För att bli auktoriserad behöver du bli godkänd i en utbildning som Jordbruksverket ordnar. Du behöver även delta i en repetitionskurs vart tredje år. Jordbruksverket gör stickprovskontroller av den auktoriserade personens arbete.
Särskilda regler gäller för auktorisation av person som ska besiktiga odlingar av utsädespotatis. Kontakta Jordbruksverkets utsädesenhet för mer information.
Läs mer om auktorisation av fältbesiktigare
Du kan läsa mer om förutsättningarna och detaljerna för auktorisation av fältbesiktigare i
- bilagorna 3a i föreskrifterna för stråsäd, beta, foder-, olje- och fiberväxter
- bilaga 2a i föreskrifterna för köksväxtutsäde.
Föreskrifterna finns samlade under rubriken Författningar.
Auktorisation av laboratorium
Ett företag som producerar utsäde av fröburna lantbruksväxter kan använda ett officiellt utsädeslaboratorium för att göra de obligatoriska laboratorieundersökningarna av utsädet innan det kan certifieras av ett officiellt certifieringsorgan, Jordbruksverket eller Frökontrollen Mellansverige AB. Det är också möjligt att anlita ett laboratorium som har auktoriserats av Jordbruksverket.
Läs mer om auktorisation av laboratorium
Du kan läsa mer om förutsättningarna och detaljerna kring auktorisation av laboratorium i
- bilagorna 3c i föreskrifterna för stråsäd, beta, foder-, olje- och fiberväxter
- bilaga 2c i föreskrifterna för köksväxtutsäde.
Föreskrifterna finns samlade under rubriken Författningar.
Författningar
Söker efter grundforeskrifter:
1994:22
Söker efter grundforeskrifter:
1994:23
Söker efter grundforeskrifter:
1994:24
Söker efter grundforeskrifter:
2002:49
Söker efter grundforeskrifter:
2016:44
Söker efter grundforeskrifter:
1995:90
Söker efter grundforeskrifter:
2009:66
Söker efter grundforeskrifter:
2023:30
Senast granskad: 2024-06-12