Logotyp Jordbruksverket

Sälja foder i butik

Har du en butik eller webbutik med foderblandningar till djur som kan ingå i livsmedelskedjan, till exempel får, grisar, hönor, hästar, kaniner eller duvor i ditt sortiment? Då måste du följa EU:s regler om foder och göra en anmälan till Jordbruksverket.

Anmäl din foderanläggning

Om du säljer foder till livsmedelsproducerande djur i butik eller webbutik räknas din verksamhet som en foderanläggning. Eftersom hästar, kaniner och duvor kan ingå i livsmedelskedjan gäller detta även dig som säljer foder till dessa djurslag.

Allt som ges till djuren i form av tillskott eller belöningsfoder räknas som foder och klassas som kompletteringsfoder.

Du anmäler din foderanläggning till Jordbruksverket via vår e-tjänst eller på blankett.

Om du ändrar något eller slutar med att sälja foder i butik eller webbutik ska du anmäla detta till Jordbruksverket via samma e-tjänst eller på samma blankett som du använde då du anmälde din foderanläggning.

Syftet med registreringen är att öka spårbarheten för foder, och därmed även foder- och livsmedelssäkerheten.

Det kostar inget att anmäla din foderanläggning men du kommer att få betala en årlig kontrollavgift med start året efter att du anmält dig.

Observera att om du ansvarar för att föra in foder till Sverige ska du istället registrera dig som foderleverantör.

Särskilda regler för foder som innehåller läkemedel

Foder som innehåller läkemedel får du inte skicka till djurägaren utan ett läkemedelsrecept.

Butiker som lagrar och säljer foder som innehåller läkemedel måste godkännas av Jordbruksverket. För ett sådant godkännande får du betala en avgift. Den lägsta avgiften för att bli godkänd är 11 904 kronor. I avgiften ingår en besiktning då vi besöker dig och bedömer om den uppfyller de regler som finns. Om besiktningen av anläggningen tar mer än 12 timmar kostar det ytterligare 767 kronor per påbörjad timme. Vi skickar fakturan till ansvarig foderföretagare.

Du ansöker om godkännande genom att uppdatera dina uppgifter i vår e-tjänst.

Undantag från kravet att anmäla foderanläggning

Kravet på att anmäla foderanläggning för butiker gäller foderblandningar till djur som kan gå in i livsmedelskedjan. Du behöver alltså inte anmäla foderanläggning om du bara säljer

  • bearbetat foder till sällskapsdjur som du har tagit emot från en foderleverantör
  • strö, som till exempel hö, halm eller spån
  • hö och halm som foderråvara om du inte anger till vilket djurslag.

Undantaget för foder till sällskapsdjur gäller dock inte kaniner. Därför måste du anmäla din foderanläggning om du säljer foder till kaniner.

Ändra eller sluta med foderverksamhet

Om du ändrar något eller slutar med att sälja foder i butik eller webbutik ska du ändra informationen om din verksamhet i samma e-tjänst som du anmälde din foderanläggning.

I e-tjänsten Sök foderföretagare kan du se vilka uppgifter som är registrerade på dig eller ditt företag.

Återförsäljare av obearbetat och färskt sällskapsdjursfoder

Om du säljer foder till sällskapsdjur som innehåller animaliska biprodukter, till exempel färskfoder till hund, måste du meddela detta till Jordbruksverket. Om du redan har anmält din foderanläggning till Jordbruksverket av annan anledning behöver du inte meddela oss att du även säljer foder med animaliska biprodukter.

Meddela oss att du säljer foder med animaliska biprodukter genom att mejla följande uppgifter:

  • namn
  • adress
  • organisationsnummer/personnummer
  • fastighetsbeteckning där produkterna lagras
  • adress där produkterna lagras om annan adress än ovan
  • telefonnummer
  • kontaktperson
  • direkttelefonnummer (inkl. riktnummer)
  • mobiltelefonnummer
  • e-postadress
  • län
  • kommun

Du mejlar uppgifterna till

Du kan även skicka uppgifterna till Jordbruksverket, 551 82 Jönköping

Du får enbart sälja foder som kommer från godkända tillverkare av foder sällskapsdjur.

Regler för dig som säljer foder i butik

Du som säljer foder i butik ansvarar för att fodret är säkert, att det är korrekt märkt och att kvaliteten på fodret inte försämras under lagringen.

Du ska även identifiera och bedöma risker i din verksamhet och ta fram ett kontrollprogram för att hantera dessa risker.

Om foderproduktens hållbarhetsdatum har passerat får den inte användas som foder.

Lokaler och behållare

För att lokaler och behållare ska vara säkra för foder gäller följande:

  • Lagra foder i lokaler, silos och andra lagringsutrymmen som är lämpliga för förvaring av foder och som säkerställer goda lagringsförhållanden och god hygien.
  • Använd lämpliga behållare för lagring så att det är lätt att identifiera fodret och så att det inte finns risk för att det kan förväxlas eller att det blandas och förorenas med annat foder eller andra ämnen. Förvara alltid bearbetat foder åtskilt från foderråvaror och obearbetat foder.
  • Rengör noga behållare och utrustning som du använder för lagring av foder. Du ska också införa ett rengöringsprogram och se till så att det inte finns kvar några rester av rengöringsmedel och desinfektionsmedel.
  • Säkra fönster och andra öppningar mot skadedjur. Dörrar ska sluta tätt och vara säkrade mot skadedjur när de är stängda.

Märkning

Alla foderprodukter till alla djurslag ska vara märkta enligt EU:s regler om märkning.

Alla led i foderkedjan, alltså även du som lagrar och säljer foder i butik, ska se till att endast foder som är korrekt märkt levereras till kund. Observera att foderprodukter till häst, kanin och duvor ska vara märkta enligt samma krav som för foder till livsmedelsproducerande djur.

Kontroll

Målet med foder- och livsmedels­lagstiftningen är att skydda människors och djurs hälsa samt värna om konsumenternas intressen. Vi ska kunna lita på våra foder och livsmedel, både att de är säkra och att vi får rätt information. Kontroll i alla delar i kedjan från jord till bord är därför viktig för att kunna säkerställa att reglerna följs och att säkra foder och livsmedel produceras. Detta kallas offentlig kontroll.

Det är företaget som har ansvaret för att produktionen leder till säkert foder och säkra livsmedel. Kontroll­myndigheternas uppgift är att bedöma om företaget lyckats med detta.

Den offentliga kontrollen av foder ingår i den nationella kontroll­planen för livsmedels­kedjan.

Sveriges nationella kontrollplan för livsmedelskedjan (livsmedelsverket.se)

Uppföljning av kontrollen

Kontrollen i livsmedels­kedjan utvärderas varje år för att tydliggöra de eventuella förbättringar som kan genomföras för att åstadkomma en likvärdig, rättssäker och effektiv kontroll. Rapporterna finns på Livsmedelsverkets webbplats.

Jordbruksverket kontrollerar foder­anläggningar

I Sverige har Jordbruksverket det övergripande ansvaret för foder­kontrollen. Länsstyrelserna kontrollerar primär­produktionen medan Jordbruksverket kontrollerar resten av foderkedjan.

Beroende på vilken typ av anläggning kontroller vi bland annat

  • allmän hygien, hygienprogram och företagens egenkontroller
  • spårbarhet
  • företagens riskhantering enligt HACCP-principen (inte aktuellt för alla verksamheter)
  • märkningsuppgifter
  • användning av fodertillsatser och foderråvaror
  • tillverkning och journalföring av foder som innehåller läkemedel
  • dokumentation och åtgärder avseende reklamationer.

Under kontrollen kan vi även komma att ta prover för att kontrollera att fodret är säkert och att utlovade innehålls­värden är korrekta. Vi kontrollerar att fodret inte innehåller några oönskade ämnen, till exempel tungmetaller, dioxiner, mögelgifter och mikro­biologiska föroreningar. Vi beslutar tillsammans med SVA vilka prover vi tar och det varierar från år till år.

Så går kontrollen till

Kontrollen ska i första hand ske oanmäld. Efter kontrollen skickar vi en kontroll­rapport till dig där du kan se resultatet från kontrollen och vad som eventuellt krävs av dig. Om ditt företag har fått avvikelser ska du normalt sett inom en månad från det att du har fått kontroll­rapporten lämna in en skriftlig bekräftelse på att avvikelserna är åtgärdade eller lämna en åtgärds­plan till Jordbruksverket. Vi kommer då att bedöma det du skickat in och därefter meddela dig vår bedömning.

Kontrollen är avgiftsbelagd för foder­leverantörer och foder­anläggningar

Avgiften för den offentliga kontrollen beror på hur ofta vi kommer att kontrollera verksamheten. Kontroll­frekvensen påverkas av vilken typ av verksamhet anläggningen har och dess riskklass. För foder­leverantörer påverkas även kontroll­frekvensen av hur stora volymer foder du släpper ut på marknaden per år. Om vi tar prover vid kontrollen får du även betala för den faktiska analys­kostnaden.

Inför varje år får du som är foder­leverantör och ansvarig för en foder­anläggning ett beslut där du kan se din avgift. Den totala kontroll­avgiften är uppdelad på de antal år som går mellan kontrollerna. Om du exempelvis ska ha kontroll vart tredje år så är avgiften uppdelad på tre år. Du betalar alltså avgift varje år oavsett om du får en kontroll det aktuella året eller inte.

Om du vill avboka en kontroll måste du göra det före klockan 15 dagen före kontroll­besöket, annars får du betala en avgift på 2 100 kronor.

Anmäl till Jordbruksverket om du upphör med din verksamhet

Om du upphör med din verksamhet måste du avregistrera dig hos Jordbruksverket. För att slippa betala den årliga avgiften kommande år ska du avregistrera dig senast den 31 december. Alla verksamheter som fortfarande är registrerade hos oss den 1 januari får betala den årliga avgiften för det året.

Om du ändrar eller slutar med din foder­verksamhet ska du meddela det på samma blankett eller via samma e‑tjänst (endast möjligt för övriga foder­verksamheter och inte foder­leverantörer) som du anmälde din foder­anläggning.

Avgift för uppföljning av avvikelser och vid merarbete

Jordbruksverket genomför uppföljande kontroller för att följa upp avvikelser från tidigare kontroller. För uppföljande kontroller kommer vi att debitera en avgift. Du kan också få betala en extra avgift om vi vid den ordinarie kontrollen upptäcker att det finns ett behov av extra utredning eller annan nödvändig åtgärd som medför merarbete för Jordbruksverket.

Anläggningstyp

Varje foder­anläggning får en anläggningstyp som speglar den verksamhet som foder­anläggningen har. Det kan exempelvis vara tillverkning av foder, införsel av foder, butiks­försäljning eller foder­transportör.

Risk- och erfarenhetsklasser

Varje anläggningstyp är kopplad till en riskklass. Riskklasserna är uppdelade i olika riskklasser som består av en * eller en siffra mellan 1–10. Vilken riskklass en anläggning har beror på verksamhets­typen. En anläggning med hög risk hamnar i en låg riskklass. I vår vägledning rekommenderas det vilken riskklass en anläggningstyp ska ha. För varje riskklass finns det en rekommenderad kontroll­frekvens. Foder­anläggningar som exempelvis har riskklass 3 får en kontroll per år, medan foder­anläggningar som har riskklass 7 får en kontroll vart femte år.

Det finns två typer av erfarenhets­klasser, normal och höjd. Alla nya anläggningar hamnar i erfarenhets­klass normal. Efter offentlig kontroll kan denna erfarenhets­klass komma att ändras till höjd om anläggningen exempelvis har visat goda resultat vid den offentliga kontrollen. Den höjda erfarenhets­klassen innebär en sänkning av nästkommande års årsavgift.

Volymfaktor

Foder­leverantörer ska årligen rapportera in hur stora volymer foder de släpper ut på marknaden. Rapportering av volym är endast aktuellt för foder­leverantörer och inte övriga foder­verksamheter som butiksförsäljning, lagerhållning, transport av foder och blandartjänst. Den volymen som rapporteras in ligger till grund för den volymfaktor som påverkar antal kontrollbesök och därmed årsavgiften. Den lägsta volymfaktorn är -4 och den högsta är 2. Till exempel får en anläggning som hanterar under 50 ton foder­blandning till sällskapsdjur per år volymfaktor -3. Medan ett företag som hanterar över 10 000 ton foder­blandning till sällskapsdjur per år får volymfaktor 2.

Det är extra viktigt för anläggningar som hanterar lägre volymer att rapportera in volymerna till oss. Annars riskerar man att få betala en högre avgift än vad man behöver.

Kontrollfrekvens

Anläggningstyp, riskklass och även volymfaktor för foder­leverantörer ligger till grund för hur ofta en anläggning får kontroll, det vill säga kontroll­frekvensen. Här kommer några exempel.

Anläggningstypen införsel av foder rekommenderas enligt vägledningen att ha riskklass 7, vilket motsvarar en kontroll vart femte år. Anläggningen har redovisat en årlig foderkvantitet som enligt vägledningen motsvarar volymfaktor 2. Det är den högsta volymfaktorn och innebär att anläggningen hanterar stora volymer. Det innebär att istället för att få kontroll vart femte år så flyttas kontroll­frekvensen upp två steg. Den slutliga kontroll­frekvensen för denna anläggning blir då en kontroll vart tredje år istället.

Anläggningstypen butiksförsäljning och lagerhållning av foder­blandningar till livsmedels­producerande djur rekommenderas enligt vägledningen att ha riskklass 7, vilket motsvarar en kontroll vart femte år. Denna typ av anläggning påverkas inte av någon volymfaktor. Detta innebär att den slutliga kontroll­frekvensen för denna anläggning bli vart femte år.

Avgift

Avgiften för den offentlig kontrollen beror på hur ofta vi kommer att kontrollera verksamheten. Kontroll­frekvensen påverkas av vilken typ av verksamhet anläggningen har och dess riskklass. För foder­leverantörer påverkas även kontroll­frekvensen av hur stora volymer foder du släpper ut på marknaden per år.

Du kan se tabeller över hur avgifterna för foderanläggningar är beräknade utifrån kontrollintervall på vår sida där alla kontrollavgifter samlas.

Om du har frågor om kontroller eller avgifter kan du kontakta djurkontroll­enheten.
foderabpkontroll@jordbruksverket.se