Skötsel och stallmiljö för grisar
För att grisar ska må bra ska du följa reglerna om skötsel, utfodring, stallmiljö, utevistelse och avel. Om du bygger om eller bygger nya stallbyggnader kan du behöva ansöka om förprövning hos länsstyrelsen. Du som har många djur kan även behöva söka miljötillstånd.
Har du ekologiska grisar eller funderar på att ställa om till ekologisk djurhållning? Då ska du även följa EU:s regler för ekologisk produktion.
Så sköter du dina grisar
Du ska behandla dina grisar väl och skydda dem mot onödigt lidande och sjukdomar. Du ska hålla och sköta dem i en god miljö och på ett sätt som gör att deras välfärd främjas och ger dem möjlighet att utföra sina naturliga beteenden.
Om en gris blir sjuk eller skadad ska du snarast se till att den får nödvändig vård. Om det behövs ska du tillkalla veterinär.
Förvara föremål och ämnen som kan skada dina grisar så att de inte kommer åt dem.
Du ska hålla dina grisar tillfredställande rena. Inspektera deras klövar regelbundet och verka dem om det behövs.
Grisar är sociala flockdjur. Det är därför viktigt att du håller dina grisar i par eller grupp för att de ska må bra.
Se till dina grisar varje dag
Du ska se till dina grisar minst 1 gång per dag och du ska hålla dem så att du det är lätt att se till dem. Nyfödda, sjuka eller skadade djur och djur som beter sig onormalt ska du se till oftare. Högdräktiga suggor och gyltor ska du också se till oftare, särskilt vid tiden kring grisningen.
Du får inte styra grisar med elektiska stötar
Du får inte styra dina grisars beteende med utrustning eller anordningar som ger dem elektriska stötar. Undantaget från detta är elstängsel utomhus och elavvisare på fodervagnar. Annan utrustning får inte användas eller finnas monterad i ditt stall.
Grisarna måste kunna röra sig fritt
Du ska hålla dina grisar lösgående.
Du får inte begränsa djurens rörelsefrihet genom att fästa föremål vid dem som kan hindra dem, och du får inte binda samman djuret med ett annat djur. Du får inte heller begränsa rörelsefriheten genom att du binder ihop delar av djurets kropp, om det inte sker i behandlingssyfte där djuret annars riskerar att skadas eller utsättas för lidande. Om olika delar av djurets kropp binds ihop får det inte begränsa djurets rörelsefrihet mer än vad som är nödvändigt för behandlingen. Det får inte heller vara plågsamt för djuret.
Vid följande tillfällen får du, om det är nödvändigt, tillfälligt begränsa en suggas rörelsefrihet med hjälp av skyddsgrind eller liknande anordning:
- Om en digivande sugga är aggressiv eller har ett onormalt beteende som innebär en uppenbar risk för de nyfödda smågrisarna.
- Om du ska gå in i en box med en sugga som är aggressiv mot dig eller om hennes beteende på annat sätt innebär en uppenbar risk för dig.
- När du hanterar suggan i samband med vård eller behandling.
- När du utfodrar grupphållna suggor eller gyltor i bås. Observera att bås för grupphållna grisar ska vara utrustade med en skyddsanordning baktill som hindrar grisarna från att skada varandra.
Håll rent omkring dina djur
Du ska göra rent och gödsla ut stallet minst 1 gång varje dag om du inte har ett system för djurhållningen som är uppbyggt för andra rutiner och som ger god hygien. Du ska rengöra stallet noggrant minst 1 gång varje år.
Om du har omgångsuppfödning ska du rengöra stallet eller stallavdelningen noggrant innan du sätter in en ny omgång djur.
Driv dina djur på rätt sätt
Det här gäller när du ska driva dina djur:
- Hantera dina djur lugnt.
- Djuren ska ha tillräckligt med utrymme för att kunna förflytta sig.
- Utforma stallet så att flyttning, transport och utlastning av djuren underlättas.
- Speciella utlastningsrum eller utlastningsboxar kan behöva finnas.
- Drivgångar bör ha släta ytor utan skarpa hörn. Golvet ska vara jämnt och halksäkert.
- Se till att dina djur tydligt kan uppfatta drivvägen.
- Du får inte driva på djur med redskap som riskerar att skada dem.
- Du får inte använda elektriska pådrivare.
- Lutningen på lastramper bör vara så liten som möjligt.
- Du bör inte driva dina djur genom att koppla dem till ett fordon.
Operativa ingrepp
Om någon av dina grisar behöver genomgå ett operativt ingrepp ska det göras av djurhälsopersonal. När det gäller grisar är det oftast en veterinär. Djurhälsopersonal ska även utföra andra behandlingar för att lindra eller bota sjukdom om behandlingen kan orsaka djuret lidande.
Huvudregeln är att ett operativt ingrepp bara får göras om det är nödvändigt av veterinärmedicinska skäl, men det finns undantag.
Kastrering av smågrisar
Ett undantag från huvudregeln är att du får kastrera dina hangrisar utan att anlita djurhälsopersonal under förutsättning att det sker innan grisarna är 7 dagar gamla. Innan du får kastrera hangrisar ska du med godkänt resultat ha gått en utbildning i läkemedelshantering och kastrering av gris. Hangrisarna ska ha fått lokalbedövning och allmän smärtlindring innan de kastreras.
Krav på dig som är utbildningsanordnare av en kurs i läkemedelshantering och kastrering av grisar
Kursen ska hållas i enlighet med Jordbruksverkets föreskrifter
Du ska säkerställa att kursen uppfyller samtliga krav som gäller för en kurs i läkemedelshantering och kastrering av gris. Du hittar dessa utbildningskrav i bilagorna till föreskriften om vad som gäller för veterinärers ordination av läkemedel, djurhållares registrering av uppgifter samt operativa ingrepp som en djurhållare får utföra.
Relevant lagstiftning
I utbildningskraven framgår att kursen ska innehålla relevant lagstiftning för området. Exempel på relevant lagstiftning:
- Djurskyddslagen (2018:1192)
- Djurskyddsförordningen (2019:66)
- Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (2023:21) om veterinärers ordination av läkemedel, djurhållares registrering av uppgifter samt operativa ingrepp som en djurhållare får utföra.
Tandslipning
Om du har sett att grisarna skadar varandra trots att du har vidtagit åtgärder när det gäller miljön och beläggningsgraden får du slipa ner den yttersta spetsen på grisarnas hörntänder. Ingreppet ska utföras enligt instruktion av en veterinär. Du får inte slipa ner tänderna så att pulpan blottas eller så att tänderna blir ojämna eller skadas.
Klövvård
Du får behandla dina grisars klövar. Du får i så fall bara göra behandlingen i klövarnas hornvävnad och aldrig i underliggande mjukdelsvävnad.
Identitetsmärkning
Du får identitetsmärka dina grisar med öronbrickor eller tatuering. Om en gris inte identitetsmärks med öronbricka kan du i undantagsfall göra hack i öronen på grisen om den är avsedd för rekrytering. Grisar som är märkta med hack i öronen ska hållas i temperaturer som överstiger -5 grader Celsius. Du får bara utföra dessa ingrepp om du har rätt kompetens och utför ingreppen på ett djurskyddsmässigt bra sätt. Du måste också vara noggrann med hygienen och använda ändamålsenliga instrument.
Vaccinering mot galtlukt – ett alternativ till kastrering
En vanlig rutin är att hangrisar kastreras då de är 2–7 dagar gamla för att undvika galtlukt i köttet då grisarna slaktas. Ett alternativ till kastrering är vaccinering mot galtlukt.
Foder och vatten
Varje dag ska du ge dina grisar foder som har god kvalitet och lämplig struktur. Fodergivan ska garantera att dina grisar får tillräcklig, allsidig och välbalanserad näringstillförsel.
Du får bara köpa foder från registrerade foderföretagare.
Det finns dock inget krav på registrering som foderföretagare för den som från sitt lantbruk tillhandahåller max 10 ton foder torrsubstans (cirka 5 hektar bete) per år direkt till dig eller andra lantbrukare inom en radie på 50 kilometer och som inte har annan foderverksamhet.
Du kan även köpa helt vegetabiliska livsmedel och själv omvandla dem till foder. Här kan du läsa mer om vad som krävs.
Dina grisar ska ha fri tillgång till dricksvatten av god kvalitet.
Utforma och placera utfodrings- och vattningssystem så att dina djur kan äta och dricka lugnt och naturligt. Du ska kontrollera automatiska system för utfodring och vattning varje dag.
Foderplatsen ska vara tillräckligt stor
Utfodringsplats, meter | |
|---|---|
Växande grisar, 10‑130 kg | 0,164 + (vikt i kg)/538 |
Gylta eller liten sugga | 0,45 |
Normalstor eller stor sugga | 0,50 |
Det måste finnas tillräckligt med drickplatser
Antal digivande suggor per vattenkopp | Antal digivande suggor per vattennippel | Antal övriga grisar per vattenkopp | Antal övriga grisar per vattennippel | |
|---|---|---|---|---|
Torrutfodring | 20 | 10 | 40¹ | 20 |
Blötutfodring | 40¹ | 20 | 80¹ | 40¹ |
¹ Det måste finnas minst 2 vattenställen i grupper med fler än 30 grisar.
Avvänjning av smågrisar
Du får inte avvänja dina grisar förrän de är minst 28 dagar och har vant sig vid tillskottsfoder.
I vissa fall får du avvänja smågrisarna tidigare
Smågrisar i en omgång får avvänjas upp till 7 dagar tidigare om din besättning uppfyller alla de här villkoren:
- Besättningen är ansluten till en frivillig organiserad hälsokontroll med plan och riktlinjer som Jordbruksverket har godkänt med särskild hälsokontroll av smågrisar. Frivillig organiserad hälsokontroll är reglerad i Jordbruksverkets föreskrift 2015:17.
- Besättningen är ansluten till det frivilliga biosäkerhetsprogrammet Smittsäkrad besättning gris och är ansluten till nivå Spets enligt programmets plan och riktlinjer.
- Smågrisarna föds upp omgångsvis under digivningsperioden. Efter digivningsperioden flyttas de avvanda grisarna till en annan stallavdelning där de föds upp omgångsvis. Under dessa perioder blandas inte grisarna med grisar från andra djurgrupper.
- De stallavdelningar som används för uppfödning enligt punkt 3 är tomma på djur i minst 5 dygn mellan varje djuromgång samt är rengjorda och desinficerade innan en ny omgång djur sätts in.
- Vid kullutjämning under digivningsperioden flyttas inte någon smågris till en smågriskull där smågrisarna är äldre än 2 dygn.
- När smågrisarna avvänjs äter de speciellt anpassat tillskottsfoder i tillräcklig mängd. Tillskottsfodret ska vara mjölkbaserat.
- I varje djuromgång har högst 10 procent av smågrisarna en avvänjningsålder som understiger 26 dygn.
- Vid avvänjningen har smågrisarna en för sin ålder normal vikt.
- Efter avvänjning förekommer inga beteendestörningar så som flanksugning, eller svansbitning annat än undantagsvis.
- De stallavdelningar som används för uppfödning enligt punkt 3 har anläggning för tillskottsvärme.
- Reservelverk finns på anläggningen.
Du får inte utfodra grisar med matavfall
Matavfall är en särskilt riskfylld produkt att utfodra djur med eftersom innehållet kan vara otillräckligt upphettat eller ha kommit i kontakt med obearbetade produkter i köket. Matavfall kan sprida smittor som mul- och klövsjuka och afrikansk svinpest, vilka är ofarliga för människor, men kan smitta djur och kan därigenom få stora konsekvenser för samhället. Dessa smittor finns främst i råa eller kallrökta produkter, men kan även kontaminera bearbetade produkter i ett kök. Du får därför inte utfodra dina grisar med matavfall, inklusive använd matolja, som kommer från restauranger, storkök och andra typer av kök som centralkök och hushållskök.
Bete som foder
Den som är ansvarig för en betesmark är ansvarig för att betet eller fodret är säkert för de betande djuren och att betesmarken sköts på ett sätt så att djuren inte kan förgiftas av olämpliga växter, till exempel stånds.
Anmäl din foderanläggning
Platsen där du hanterar ditt foder är en foderanläggning. Du ska anmäla din foderanläggning till länsstyrelsen.
Stallmiljö för grisar
Stallar och andra förvaringsutrymmen ska ge dina grisar det skydd de behöver. Du ska hålla utrymmena rena. Utrymmena ska vara så rymliga att alla djur i utrymmet kan ligga samtidigt och röra sig obehindrat. Utforma utrymmena så att dina grisar kan bete sig naturligt.
Du ska utforma inredning och utrustning i ett stall så att dina djur inte riskerar att skadas. Inredningen får inte heller på något annat sätt vara en risk för djurens hälsa eller hindra dina grisars rörelsefrihet eller vara störande för dem. Du ska också se till att klimat, ljus- och ljudförhållanden är anpassade till djurens behov.
Stallavdelningar vid slaktgrisuppfödning
Om du har kontinuerlig uppfödning av slaktgrisar får du hålla högst 200 slaktgrisar i samma stallavdelning.
Om du har omgångsuppfödning av slaktgrisar gäller följande:
- Om grisarna kommer från en och samma besättning finns det ingen generell begränsning för hur många slaktgrisar som du får hålla i samma stallavdelning.
- Om grisarna kommer från mer än en besättning får du ha högst 400 slaktgrisar i samma stallavdelning.
- Om grisarna kommer från två eller högst tre besättningar får du ha högst 600 slaktgrisar i samma stallavdelning om du uppfyller samtliga villkor nedan:
- Besättningen är ansluten till en frivillig organiserad hälsokontroll med plan och riktlinjer som godkänts av Jordbruksverket.
- Besättningen är ansluten till det frivilliga biosäkerhetsprogrammet ”Smittsäkrad besättning gris” och är ansluten till nivå ”Spets” enligt programmets plan och riktlinjer.
- Stallavdelningen är rengjord, desinficerad samt därefter tom på djur i minst 5 dygn innan insättning av en ny djuromgång påbörjas.
- Insättning av en djuromgång sker inom en tidsperiod på 5 dygn.
Om du har en stallavdelning med omgångsproduktion av växande grisar ska den vara utformad så att grisarna kan tas till och från stallavdelningen utan att passera via någon annan stallavdelning.
Alla djur ska kunna ligga samtidigt på en torr plats
Du ska se till att alla dina grisar har plats så att de kan ligga ner samtidigt. Liggplatserna ska vara torra och rena samt anpassade för grisarna och det klimat som är i stallet.
Om ditt stall har ett utomhusliknande klimat bör det finnas en bädd av halm eller annat skyddande material på liggplatserna under den kalla årstiden.
Du får inte ha gödseldränerade golv på grisarnas liggplats.
I stallet ska dina grisar ha plats att utnyttja olika delar av utrymmet för att ligga, äta och gödsla.
Strömedel ska vara av lämplig typ och av god kvalitet
Boxar för grisar ska ha strö av halm eller ett annat jämförbart material. Det strömedel som du använder ska ha en god hygienisk kvalitet och ges i sådan mängd så att det tillgodoser grisarnas behov av sysselsättning och komfort.
Du bör ge grisarna strömedel som innehåller material som grisarna tycker om att böka i, tugga på och undersöka.
I dina grisningsboxar bör du täcka golvet extra noga med rikligt med strö under smågrisarnas första levnadsvecka eftersom deras hud och klövar annars lätt kan skadas. Du bör också vara extra noga med strö för grisar med nedsatt hälsa och för grisar som hålls i oisolerade byggnader.
Du måste utforma båsavskiljare på rätt sätt
Främre delen av båsavskiljarna i ätbås och foderliggbås bör vara täta.
Bås för grupphållna grisar ska vara utrustat med en skyddsanordning baktill som hindrar grisarna från att skada varandra.
Stallgolvet ska vara jämnt och halksäkert
Alla slags golv ska vara utformade och skötta så att dina grisar inte skadar sig. Golven får inte heller påverka djurens hälsa och beteende på ett negativt sätt. Golv och liggytor ska ha en jämn och halksäker yta. Utgödslingssystem i öppna skrapgångar ska vara utformade och skötta så att dina grisar inte skadas.
För digivande suggor måste minst tre fjärdedelar av liggarean i ströad liggbox bestå golv som inte är dränerande.
Stallet ska ha fönster och belysning
Stallet ska ha fönster eller andra insläpp för dagsljus. Stallet ska ha belysning som inte orsakar dina djur obehag. Dagsljus och belysning ska stödja djurens dygnsrytm och beteendebehov. Belysningen ska vara fast monterad och göra det möjligt för dig att se till dina djur utan svårighet. Om du har en ligghall för utegångsdjur eller för djur som hålls på bete behöver belysningen i ligghallen inte vara fast monterad om du har ordnat en bra belysning på något annat sätt så att du kan se till djuren.
Fönster, belysningsanordningar och elektriska ledningar som djuren kan nå ska vara utformade så att det inte finns risk att de skadas av dem.
Du ska kunna ta hand om sjuka djur i en sjukbox
Du ska kunna ta hand om sjuka eller skadade djur som behöver särskild vård i ett närbeläget utrymme, i en så kallad sjukbox. Där ska du kunna hålla djuren individuellt.
Sjukboxen ska ha ett klimat som djuren är vana vid. För djur som går ute under den kalla årstiden eller som hålls i stallar med utomhusliknande klimat under vintern ska det finnas behandlingsplatser som vid behov går att värma upp. Utrymmet bör kunna värmas upp till +10 °C inom 1 timme. Om utrymmet inte går att värma upp måste det vara anpassat på annat sätt så att ett djur som har svårt att hålla kroppstemperaturen inte förlorar för mycket av den kroppsvärme djuret behöver.
För utegångsdjur och för djur som går på bete bör sjukboxen vara placerad så, att du kan ta om hand om djuret i sjukboxen inom en halvtimme.
Du bör ha minst 1 plats i en sjukbox per 25 djur. För utegångsdjur bör det finnas minst 1 plats per 50 djur.
Luften och klimatet ska vara bra för dina djur
Klimatet i stallet ska vara anpassat till dina djur och sättet du håller dem på.
Du får inte ta in luft i en stallavdelning via ett utgödslings- eller urindräneringssystem. Du får inte heller ta in luft via ett annat utrymme som kan innehålla smittämnen eller luftföroreningar som kan påverka djurens hälsa negativt.
Utgödslingssystem ska vara utformade så att djur i en stallavdelning inte kommer i direktkontakt med gödsel från en annan avdelning. Du ska kunna stänga öppningar mellan stallavdelningar och de ska vara stängda när de inte används.
I mekaniskt ventilerade stallar ska det finnas nödventilation.
Gränsvärden som du inte får överskrida för luftföroreningar i stallet:
- ammoniak, högst 10 ppm
- koldioxid, högst 3 000 ppm
- svavelväte, högst 0,5 ppm
- organiskt damm, högst 10 mg/m³.
Slaktgrisstallar bör vara utrustade med duschsystem eller annan anordning som kan ge djuren svalka under den varma årstiden.
Värmeisolerade stallar för växande grisar bör ha någon form av tillskottsvärme under den kalla årstiden.
Utgödslingssystem i stallavdelningar med konventionella grisboxar bör vara anpassade för att hantera stora strömängder. Har du vakuumutgödsling ska gödselledningarnas diameter vara minst 300 mm. Utgödsling ska då ske med högst 14 dagars intervall.
Olika krav på luftfuktighet beroende på om stallet är isolerat eller inte
Huvudregeln är att den relativa luftfuktigheten i ett värmeisolerat stall under vintern får vara högst 80 procent. Undantaget är om temperaturen i stallet är lägre än 10 grader Celsius. Då gäller att summan av stalltemperaturen och den relativa luftfuktigheten får vara högst 90.
I ett oisolerat stall får den relativa fuktigheten inne i stallet endast undantagsvis överstiga uteluftens relativa fuktighet med högst 10 procentenheter. Om till exempel uteluftens relativa luftfuktighet är 78 procent får stalluftens relativa luftfuktighet vara högst 88 procent.
Bullret i stallet får inte vara för högt
Buller ska hållas på en låg nivå. Bullret i stallar får inte ha en sådan nivå och frekvens att det påverkar djurens hälsa negativt. I ett stall får djuren endast tillfälligt utsättas för mekaniskt buller som överstiger 65 dBA.
I slaktgrisstallar får dock bullernivån uppgå till 75 dBA vid forcerad ventilation. Med forcerad ventilation menas ventilationsflöden som överstiger det dimensionerade maxventilationsflödet enligt Svensk Standard (SS 95 10 51).
Planera för eventuella elavbrott
Du ska ha en godtagbar plan för hur du ska se till att djurskyddet inte blir lidande vid elavbrott. I planen är det viktigt att du har tänkt på hur olika system för till exempel vattning, utfodring och ventilation kan påverkas om elförsörjningen bryts.
Du ska ha ett larm i stallet som varnar om ventilationen är trasig
Om du har grisar i en stallavdelning som är mekaniskt ventilerad ska det finnas ett larm som varnar på ett betryggande sätt vid övertemperatur i stallet, för strömavbrott eller om det är något fel på frånluftsfläktar för minimiventilation och gödselgasventilation. Det ska också larma om det är något fel på larmanordningen.
Du ska kontrollera utrustningen regelbundet och före varje insättning av en ny omgång djur.
Om du har en stallavdelning där nödventilation fungerar automatiskt vid strömavbrott eller övertemperatur behöver du inte ha någon larmanordning om stallavdelningen har plats för högst
- 30 digivande suggor med smågrisar
- 330 avvanda grisar upp till 35 kilo
- 150 slaktgrisar
- 100 övriga grisar.
Även om du har ett mekaniskt ventilerat stall utan krav på larm bör stallet vara utrustat med en larmanordning om ett fel på ventilationen skulle kunna orsaka att djuren får lida.
Du ska kunna rädda dina djur vid en brand
Om du bygger ett nytt stall, bygger om eller bygger till ett gammalt stall ska du se till att det finns ett byggnadstekniskt skydd mot brand. Du ska utforma byggnaden så att det finns godtagbara möjligheter att rädda djuren om det skulle börja brinna. Dessa krav gäller också om du ändrar eller använder andra utrymmen i stallbyggnaden som du inte har djur i på ett sätt som innebär att brandrisken ökar i byggnaden.
Förprövning innan du ska bygga för grisar
Förprövning är ett slags bygglov som godkänner den planerade byggnationen eller åtgärden från djurskydds- och djurhälsosynpunkt. Du ansöker om förprövning hos länsstyrelsen när du ska bygga nytt, bygga om eller bygga till djurstallar, hägn eller andra förvaringsutrymmen för djur. Förprövning ska inte förväxlas med ett vanligt bygglov som du söker hos kommunen.
Du ska också ansöka om förprövning om du vill inreda eller använda en byggnad som djurstall som tidigare använts till något annat än sådan djurhållning eller djuruppfödning som du planerar att använda den till, eller gör en ändring i ditt djurstall på ett sådant sätt att det är av väsentlig betydelse från djurskydds- eller djurhälsosynpunkt.
Förprövningen är ett krav, men är också ett sätt för dig att få din planerade byggnation eller åtgärd kontrollerad och bedömd av länsstyrelsen utifrån kraven som gäller för bland annat
- mått och utrymmen
- inredning, liggytor och utgödslingssystem
- utfodrings- och dricksvattenanordningar
- stallklimat och luftkvalitet
- brandskydd.
Dyrt att bygga utan förprövning
Att förpröva kostar ingenting. Däremot kan det bli dyrt att bygga utan förprövning. Om du gör något som kräver förprövning utan att först ha fått ett beslut om godkänd förprövning ska länsstyrelsen förbjuda dig att ha djur i utrymmet. Om stallet, hägnet eller annat förvaringsutrymme ändå uppfyller djurskyddsreglerna ska länsstyrelsen godkänna det i efterhand genom en så kallad efterhandsprövning.
En sådan efterhandsprövning innebär också ofta att du måste betala en särskild avgift. Om du ägde stallet när byggnationen utan förprövning gjordes får du betala 12 000 kronor eller 24 000 kronor beroende på byggnationens omfattning. Du kan bli tvungen att betala avgiften upp till 5 år efter det att byggnationen gjordes.
Ibland behöver du inte förpröva
Du behöver bara förpröva om antalet grisar som ryms på fastigheten efter att åtgärden är klar kommer att vara fler eller lika med
- 15 vuxna grisar
- 150 växande grisar.
Oavsett hur många djurplatser du har på fastigheten behöver du inte förpröva
- om du reparerar eller underhåller ett redan befintligt och godkänt stall eller ventilationssystem, det får då inte innebära att du ändrar stallets planlösning
- tillfälliga sjukboxar
- vissa byggnader för grisar när de hålls utomhus om de rymmer högst 30 vuxna grisar eller högst 300 växande grisar. De byggnader som avses är sådana som enbart ska ge grisarna väderskydd (till exempel skydd mot solstrålning) samt ligghallar. (Med ligghall menas en byggnad med liggplatser för lösgående grisar, dock inte hyddor, där de inte hålls instängda utan kan själva välja när de vill använda den.)
Du behöver heller inte förpröva om du bara ska göra permanenta sjukboxar för grisar om det sammanlagda antalet platser i sjukbox efter åtgärden är högst 20 stycken i stallavdelningen.
Du ansöker om förprövning hos länsstyrelsen
Ta gärna tidigt kontakt med länsstyrelsens förprövningshandläggare. Då kan du få mer detaljerad information om hur din ansökan kommer att hanteras, hur lång tid det tar, vilka regler som gäller och annan bra information som underlättar förprövningen.
Du får inte börja bygga förrän länsstyrelsen godkänt förprövningen.
Du ansöker om förprövning på särskild blankett från länsstyrelsen. Blanketten finns tillgänglig på din länsstyrelses webbplats, som du når via länsstyrelsernas gemensamma webbplats.
Detta ska du skicka med
Om du fyllt i blanketten rätt är det lättare för länsstyrelsen att snabbt hantera din ansökan och komma fram till ett beslut. Tänk också på det här:
- Skicka med tydliga och detaljerade ritningar. Se till att ritningarna är skalenliga och var noga med att sätta ut mått på dem. Du ska skicka med både din planritning och sektionsritning samt en situationsplan som visar byggnadens placering på gården.
- Beskriv inredning, utrustning och tekniska system. Du kan till exempel hänvisa till ritningarna eller skicka med bilagor som produktbroschyrer, beskrivningar, foton med mera.
När länsstyrelsen godkänt din ansökan får du börja bygga
När länsstyrelsen har granskat dina ansökningshandlingar får du ett beslut. Efter att du fått ett beslut där länsstyrelsen godkänner din ansökan får du börja bygga.
Länsstyrelsen måste besiktiga det du byggt innan du får börja använda det. Det är därför viktigt att du meddelar länsstyrelsen när du är klar. Vid besiktningen kontrollerar länsstyrelsen att du har följt länsstyrelsens förprövningsbeslut. Länsstyrelserna har en e‑tjänst där du kan anmäla att din förprövade byggnation är klar för slutbesiktning.
I vissa fall räcker det att du gör en förhandsanmälan
Om du ska göra en mindre om- eller tillbyggnad i en stallavdelning som du har förprövat tidigare behöver du i vissa fall inte förpröva, utan det är tillräckligt att du i stället gör en anmälan till länsstyrelsen innan du påbörjar åtgärden, en så kallad förhandsanmälan. För att det ska vara tillräckligt att enbart göra en förhandsanmälan krävs dock att samtliga punkter är uppfyllda:
- Stallavdelningen är i enlighet med länsstyrelsens senaste förprövningsbeslut.
- Åtgärden berör endast sådan djurkategori som du redan håller i stallavdelningen.
- Djurplatserna du ska bygga kommer att bestå av samma inhysningssystem som redan används i stallavdelningen för den berörda djurkategorin.
- Antalet platser som du ska bygga kommer efter åtgärden att motsvara högst 20 procent av det totala antalet sådana platser i stallavdelningen.
Om du är osäker på om du har rätt att göra en förhandsanmälan bör du kontakta din länsstyrelse för information och ta reda på om din tänkta byggnation kräver förprövning eller inte.
Så här gör du en förhandsanmälan
Den blankett du ska använda när du ska förhandsanmäla till länsstyrelsen heter Förhandsanmälan om förprövning med anledning av mindre om- eller tillbyggnad.
Blanketten ska du fylla i och skicka till länsstyrelsen i det län där du har din anläggning. Utöver blanketten måste du bifoga 2 exemplar av skalenliga plan- respektive sektionsritningar. Du kan till exempel använda de gamla förprövningsritningarna som du kompletterar. Ritningarna ska tydligt visa vilka djurplatser som du tänker bygga och vilka djurplatser som är befintliga. Det är en fördel om du också bifogar en situationsplan över gården och markerar vilken byggnad som åtgärden kommer att göras i.
När din förhandsanmälan har kommit in till länsstyrelsen får du en bekräftelse på det. Länsstyrelsen kontrollerar också att de uppgifter som efterfrågas är redovisade. Om så är fallet gör länsstyrelsen ingen ytterligare åtgärd. Om din förhandsanmälan har brister kommer länsstyrelsen att begära att du kompletterar den. Om du inte gör det senast den tidpunkt som länsstyrelsen angivit, kan länsstyrelsen komma att göra en kontroll på din gård.
Om du är berättigad att göra en förhandsanmälan får du påbörja åtgärden så fort länsstyrelsen fått din förhandsanmälan. Du behöver alltså inte invänta besked från länsstyrelsen. Eftersom någon särskild besiktning av djurutrymmet inte krävs vid en förhandsanmälan får du använda det när åtgärden är färdig.
Vid en förhandsanmälan granskar och godkänner inte länsstyrelsen utrymmet för den planerade djurhållningen. Det innebär att du helt tar eget ansvar för att utrymmet utformas och används på ett sätt som är tillåtet enligt djurskyddsreglerna. Om utrymmet inte uppfyller reglerna kan länsstyrelsen kräva att du i efterhand åtgärdar bristerna eller förbjuda fortsatt djurhållning i utrymmet om bristerna är allvarliga.
Bete och utevistelse
Det här gäller när du har dina grisar utomhus:
- Betesmarker, utomhusytor och drivningsvägar ska vara fria från föremål som kan skada dina grisar.
- Stängslen ska vara utformade och anordnade så att djur som hålls inom stängslet eller drivs mellan stängsel inte skadas.
- Stängslen ska vara väl uppsatta och underhållna.
- Du får inte använda taggtråd till grisar.
- Mark i anlagda rastgårdar och på andra ställen utomhus som är hårt belastade av djuren, ska vara hårdgjord, dränerad eller naturligt ha motsvarande egenskaper.
Grisar som går ute under vintern ska ha tillgång till skydd
När grisar går ute 12 timmar eller mer under den kalla årstiden, det vill säga när betet inte längre växer, räknas de som utegångsdjur. När du har djuren ute under vintern ställer det höga krav på djurhållningen Det här gäller när du har dina grisar som utegångsdjur:
- Det är bara djur som är lämpade för att vara ute som får användas som utegångsdjur.
- Marken, terrängen och andra yttre förhållanden där djuren är ska vara lämplig att använda.
- Grisarna ska ha tillgång till en ligghall, eller annat stall, som ger dem skydd mot väder och vind samt en torr och ren liggplats.
Det här är en ligghall
En ligghall är ett stall med liggplatser för lösgående djur. Du får inte stänga in djuren i ligghallen, de ska själva kunna välja när de vill använda den. En ligghall för grisar bör normalt bestå av tre väggar och ett tak. Den öppna långsidan bör ha söderläge. Om en ligghall inte har en öppen hel sida bör den ha flera mindre öppningar. Detta för att undvika att djur som är ranghöga hindrar andra djur från att gå in eller ut ur ligghallen, vilket kan hända när ligghallen bara har en mindre öppning.
Grisar som går ute under sommaren ska ha tillgång till skydd
Om du håller dina grisar ute under den varma årstiden ska du se till att de har tillgång till en plats som ger skydd mot direkt solstrålning, stark vind och nederbörd. Grisarna bör också ha tillgång till gyttjebad.
Om du har möjlighet ska du låta dina avelsgrisar få vara ute.
Avel
I ditt avelsarbete är det viktigt att tänka på djurens välfärd. Avel som kan leda till att djuren lider är förbjuden. Ett djur får inte användas i avel om det innebär
- en hög risk för dödfödslar
- defekter hos avkommorna
- att djuren får någon annan egenskap som kan riskera att de utsätts för lidande eller hindrar djuren från att bete sig naturligt.
En renrasig gris eller hybridavelsgris som är godkänd för avel i ett annat EU‑land är också godkänd för avel i Sverige.
När du vill stambokföra
De här avelsorganisationerna kan du kontakta när du vill stambokföra renrasiga grisar.
Scan Hampshire
Scan Hampshire är erkänd avelsorganisation för hampshire.
Föreningen Landtsvinet
Föreningen Landtsvinet är erkänd avelsorganisation för linderödsgrisar.
Avelsorganisation från ett annat EU-land
Du kan också låta stambokföra dina grisar hos en avelsorganisation från ett annat EU‑land som har utökat sitt geografiska område till Sverige.
Seminverksamhet för grisar
Du som ska seminera egna grisar måste gå en utbildning i semin för gris som Jordbruksverket godkänt. Det behöver du göra även om du samlar sperma för att seminera i egen besättning.
Sök tillstånd för seminverksamhet
Om du ska hantera eller sälja sperma måste du söka tillstånd hos Jordbruksverket. Galtstationer ska också söka tillstånd. Om du seminerar din egen besättning med sperma som en galtstation har levererat gäller galtstationens tillstånd även för dig.
Du söker tillstånd i vår e-tjänst.
Du kan få tillstånd för de här momenten:
- samling och behandling av sperma
- lagring av sperma
- distribution av sperma
- seminering.
Seminverksamhet ska övervakas av en veterinär
För att få tillstånd för seminverksamhet måste verksamheten övervakas av en ansvarig veterinär. För att få bli ansvarig veterinär ska veterinären ha gått en särskild utbildning som är godkänd av Jordbruksverket.
Den veterinär som ska vara ansvarig för din verksamhet ska bekräfta att hon eller han förbinder sig att ansvara för verksamheten. Denna ansvarsförbindelse hanteras i e‑tjänsten.
Läs mer i våra föreskrifter
De detaljerade reglerna för hur seminverksamhet ska bedrivas hittar du i våra föreskrifter.
Godkända seminstationer
I Sverige finns galtstationer som är godkända för att samla, lagra och distribuera galtsperma inom EU.
Handel inom EU
Vill du bedriva seminstation med handel inom EU kostar ansökan 12 200 kronor. Du får en faktura efter att du gjort ansökan nedan. Handläggningen av din ansökan startar först när fakturan är betald.
Avgifter för kontroller av seminstationer för handel inom EU
Varje år ska du som har en seminstation för handel inom EU betala en avgift på 3 400 kronor för varje verksamhet som du har. Du ska också betala kostnaden för veterinärens kontrollarbete. Om prover behöver tas i samband med kontrollen får du också betala analyskostnaderna från laboratoriet och kostnaden för transporten av proverna till laboratoriet.
Jordbruksverket genomför uppföljande kontroller för att följa upp avvikelser från tidigare kontroller. För uppföljande kontroller kommer vi att debitera en avgift. Du kan också få betala en extra avgift om vi vid den ordinarie kontrollen upptäcker att det finns ett behov av extra utredning eller annan nödvändig åtgärd som medför merarbete för Jordbruksverket.
Registrera anläggningar för avelsmaterial
Du som driver en anläggning där det finns avelsmaterial ska registrera anläggningen i vår e‑tjänst. De anläggningar som ska vara registrerade är anläggningar för insamling, produktion, bearbetning eller lagring. Som avelsmaterial räknas ägg, embryo och sperma.
Miljötillstånd för stor djurhållning
Om du har många djur kan du behöva anmäla det till kommunen, eller söka miljötillstånd hos länsstyrelsen. Det beror bland annat på att anläggningar med många djur producerar mycket gödsel, vilket kan påverka miljön och närliggande områden.
Anmäl till kommunen om du har fler än 100 djurenheter
Du ska anmäla din djurhållning till kommunen om du har stadigvarande djurhållning med fler än 100 djurenheter. Du behöver däremot inte anmäla stor djurhållning under tillfälliga arrangemang, till exempel utställningsmässor.
Kom ihåg att räkna ihop djurenheterna för alla dina djurslag.
Sök tillstånd hos länsstyrelsen om du ska utöka till en stor anläggning
Du ska söka tillstånd om du utökar din anläggning till att ha
- fler än 2 000 platser för växande grisar som är tyngre än 30 kilo och avsedda för produktion
- fler än 750 platser för suggor (som suggor räknas även betäckta gyltor).
Tillståndet söker du hos länsstyrelsen.
Stora anläggningar (IED‑anläggningar) ska även följa särskilda EU‑krav
Stora, tillståndspliktiga anläggningar för grisar och fjäderfän omfattas av de EU‑gemensamma krav som ställs i Industriutsläppsdirektivet (IED). Det betyder att anläggningarna ska använda bästa tillgängliga teknik (BAT, Best Available Technique), och klara utsläppsvärden för ammoniak som finns för olika djurkategorier.
På vår sida om IED‑anläggningar kan du läsa mer om kraven som anläggningarna måste följa.
Ta del av domar och beslut om IED‑anläggningar
Vi publicerar alla tillstånd, domar, dispenser och uppföljande statusrapporter som rör större gris- och fjäderfäanläggningar på vår webbplats. Vi har sorterat besluten efter vilket län verksamheten tillhör.
Vad vi menar med en djurenhet
En djurenhet är olika många djur beroende på djurslaget. I listan ser du hur många djur som räknas som en djurenhet inom varje djurslag.
- 1 mjölkko eller sinko
- 6 kalvar, som är från 1 månad upp till 6 månaders ålder (yngre kalvar räknas till moderdjuret)
- 3 övriga nötkreatur som är 6 månader eller äldre
- 3 suggor eller betäckta gyltor, inklusive smågrisar upp till 12 veckors ålder
- 10 slaktsvin, avelsgaltar eller obetäckta gyltor som är 12 veckor eller äldre
- 1 häst, inklusive föl upp till 6 månaders ålder
- 10 får eller getter som är 6 månader eller äldre
- 40 lamm eller killingar upp till 6 månaders ålder
- 100 värphöns som är 16 veckor eller äldre (moderdjur räknas till värphöns)
- 200 unghöns upp till 16 veckors ålder
- 200 slaktkycklingar
- 100 kalkoner, gäss eller ankor, inklusive kycklingar och ungar upp till 1 veckas ålder
- 15 strutsfåglar av arterna struts, emu och nandu, inklusive kycklingar upp till 1 veckas ålder
- 10 minkhonor för avel, inklusive valpar upp till 8 månaders ålder och avelshannar
- 100 kaniner
Indelningen av djurenheter är tagen från miljöprövningsförordningen (2013:251).
Det här bör ingå i en tillståndsprövning eller anmälan av en djurhållande verksamhet
Det är djurhållningen som är tillstånds- eller anmälningspliktig, och inte växtodlingen. När du anmäler din verksamhet eller söker tillstånd är det djurhållningens påverkan på miljön och närområdet som du ska beskriva. De delar som vi bedömer ingår i djurhållningen är djurstallarna samt lagringsutrymmen för foder och gödsel. Exempelvis bör du beskriva lukt och buller från djurstallarna, foderhanteringen och gödsellagringen samt transporter till och från dessa platser.
Vill du veta mer om vad som ska ingå i din anmälan bör du kontakta din kommun. Ska du söka tillstånd hittar du mer information om vad som ska ingå i ansökan på länsstyrelsens webbplats.
Frågor och svar
Vad händer om jag inte följer reglerna om djurskydd?
Det är länsstyrelserna som kontrollerar att djurskyddslagstiftningen i Sverige följs. Upptäcker de att du inte har följt reglerna kan de kräva att du rättar till bristerna. Kravet kan kombineras med att du får betala vite om du inte rättar till bristerna.
Du kan också dömas till böter eller fängelse i högst två år om du döms för brott mot djurskyddslagstiftningen.
Om du med uppsåt eller av grov oaktsamhet utsätter djur för lidande kan du dömas till böter eller fängelse för djurplågeri enligt brottsbalken. Om brottet anses grovt kan straffet bli fängelse i lägst 6 månader och högst 4 år. Om du har brutit mot djurskyddslagstiftningen, på ett allvarligt sätt eller upprepade gånger, eller om du har dömts för djurplågeri, kan länsstyrelsen förbjuda dig att ha hand om djur, så kallat djurförbud.
Är du jordbrukare och har sökt jordbrukarstöd kan du också få mindre pengar i stöd om du inte följer djurskyddslagstiftningen eftersom de ingår i de så kallade grundvillkoren.
Författningar
Söker efter grundforeskrifter:
2019:20
Söker efter grundforeskrifter:
2023:21
Söker efter grundforeskrifter:
2019:12
Söker efter grundforeskrifter:
1999:112
Söker efter grundforeskrifter:
2019:75
Söker efter grundforeskrifter:
2010:12
Söker efter grundforeskrifter:
2019:31
Söker efter grundforeskrifter:
2015:17