Logotyp Jordbruksverket

Skötsel och stallmiljö för hästar

För att dina hästar ska må bra ska du följa reglerna om skötsel, utfodring, stallmiljö, utevistelse, avel, träning och tävling. Om du bygger om eller bygger nya stallbyggnader kan du behöva ansöka om förprövning hos länsstyrelsen. Du kan även behöva söka särskilda tillstånd om du har många hästar eller någon typ av verksamhet med hästar.

Så sköter du din häst

Du ska behandla din häst väl och skydda den mot onödigt lidande och sjukdomar. Du ska hålla och sköta din häst i en god djurmiljö och på ett sätt som är positivt för hästens hälsa och ger den möjlighet att bete sig naturligt.

Om din häst blir sjuk eller skadad ska du snarast se till att den får nödvändig vård. Om det behövs ska du tillkalla veterinär.

Din hästs utrustning ska vara anpassad och utformad efter hästen och vara i gott skick. Du ska använda utrustningen på ett sätt som inte orsakar hästen lidande, skada eller sjukdom.

Du ska se till din häst minst 1 gång per dag. Nyfödda föl, sjuka eller skadade hästar och hästar som beter sig onormalt ska du se till oftare. Det gäller också för ston vid tiden kring fölning.

Du ska hålla din häst tillfreds­ställande ren. Du får bara klippa enstaka känselhår om det är nödvändigt för att undvika lidande. Hästens hovar ska verkas vid behov. Du ska se till att hovarna skyddas med skor eller liknande om det finns behov av detta, till exempel om hästen är ömfotad.

Hästar ska förflyttas lugnt utan stress och onödig skaderisk. Du får inte styra din hästs beteende med utrustning eller anordningar som ger hästen en elektrisk stöt, till exempel i en skrittmaskin. Elstängsel är dock tillåtet.

Hästar ska ha kontakt med andra hästar

Hästar ska normalt sett ha möjlighet till fysisk kontakt med andra hästar varje dag, antingen genom att hästarna går ihop i en hage eller att de kan ha fysisk kontakt med varandra när de är i stallet.

Så får du binda din häst

Det är tillåtet att hålla hästar i spilta. Du ska då använda löpande grimskaft och hästen måste kunna vila med huvudet mot underlaget då den ligger ned på sidan. Hästar får inte hållas bundna i spilta mer än 16 timmar per dygn. Om du bara håller din häst uppbunden i spilta när du sköter eller utfodrar den behöver du inte använda löpande grimskaft. Du får binda upp en häst tillfälligt på annan plats än i spilta. Du ska då hålla hästen under uppsikt hela tiden.

Hobbling är förbjudet. Hobbling betyder att begränsa hästens rörelse­frihet genom att binda ihop benen, eller att på bete eller motsvarande

  • binda ihop flera hästar med varandra
  • fästa en tyngd eller annat hindrande föremål vid hästen
  • binda ihop andra delar av hästen för att minska dess möjlighet att förflytta sig.

Fölning och avvänjning av föl

När stoet fölar ska hon kunna gå undan om hon inte fölar i en fölningsbox. En fölningsbox ska ha speciella mått som du kan läsa mer om på sidan om Mått i stall och byggnader.

När du avvänjer ett föl ska du ta hänsyn till fölets fysiska och psykiska hälsa. Under tiden fölet avvänjs ska det hållas tillsammans med minst en annan häst.

Operativa ingrepp

Om din häst behöver genomgå ett operativt ingrepp ska det göras av djurhälso­personal, det vill säga en veterinär eller i vissa fall en legitimerad djursjukskötare, en tandläkare som är godkänd att arbeta inom djurens hälso- och sjukvård, eller en godkänd hovslagare. Även annan behandling som kan orsaka din häst lidande ska göras av djurhälso­personal.

Huvudregeln är att ett operativt ingrepp endast får göras om det är nödvändigt av veterinärmedicinska skäl, men det finns undantag. Djurhälso­personal får till exempel kastrera, identitetsmärka och ta bort vargtänder på hästar trots att det inte finns veterinärmedicinska skäl för ingreppet.

Märkning med mikrochip får också utföras av en person som med godkänt resultat har gått en utbildning i identitetsmärkning av hästar. Här kan du läsa mer om vad som krävs för att få identitetsmärka djur med mikrochip:

Foder och vatten

Din häst ska få en grovfoder­baserad foderstat som tillgodoser hästens behov av näring och sysselsättning. Den ska också hålla ett hälsosamt hull. Det innebär att den inte får vara alltför under- eller överviktig. Den ska kunna äta och dricka utan onödig risk för stress eller skador. Du ska bara ge din häst foder och vatten med god hygienisk kvalitet och som i övrigt är säkert för den.

Huvudregeln är att du bara får köpa foder från registrerade foderföretagare.

Det finns dock inget krav på registrering som foderföretagare för den som från sitt lantbruk tillhandahåller max 10 ton foder torrsubstans (cirka 5 hektar bete) per år direkt till dig eller andra lantbrukare inom en radie på 50 kilometer och som inte har annan foderverksamhet.

Om din häst inte har fri tillgång till vatten ska den ha möjlighet att dricka sig otörstig minst 2 gånger om dagen jämnt fördelat över dygnet.

Bete som foder

Den som är ansvarig för en betesmark är ansvarig för att betet eller fodret är säkert för de betande djuren och att betesmarken sköts på ett sätt så att djuren inte kan förgiftas av olämpliga växter, till exempel stånds.

Anmäl din foderanläggning

Platsen där du hanterar ditt foder är en foderanläggning. Du ska anmäla din foderanläggning till länsstyrelsen.

Stallmiljö för hästar

Stall för hästar ska hållas rena och ge hästarna tillräckligt med utrymme och skydd. Utrymmena ska utformas så att hästarna kan bete sig naturligt. Inredning och utrustning i stallet som hästarna kan nå får inte riskera att skada dem. Det gäller även väggar och boxdörrar. Inredningen ska också vara utformad så att skaderisken inte ökar om en häst sparkar på den.

Golv och liggytor ska ha en jämn och halkfri yta. Ströbäddar och ströade liggplatser ska hållas torra och rena och ska vara bekväma för hästarna att ligga på. Strö ska vara av god hygienisk kvalitet.

Passager, dörrar, gångar och vägar ska vara fria från föremål som din häst kan skada sig på och de ska vara konstruerade så att hästen kan passera på ett säkert sätt.

Ibland behöver du ansöka om förprövning innan du bygger ett stall. Du kan läsa om förprövning längre ner på den här sidan.

Ge hästarna dagsljus i stallet

Ett häststall ska ha fönster eller andra insläpp för dagsljus. Stallet ska ha fast monterad belysning som inte är obehaglig för hästarna. Belysningen ska göra det möjligt för dig att se till din häst utan svårigheter. Kravet på fast monterad belysning gäller inte i ligghallar. Där kan belysningen vara ordnad på annat sätt.

Sjukboxar

Om hästarna normalt sett står uppbundna i spilta eller hålls i grupp, ska du kunna ta hand om sjuka hästar i ett närbeläget utrymme, där de ska kunna hållas lösgående och var för sig. Utrymmet för sjuka hästar ska minst ha de minimimått som gäller för box.

Anpassa stallklimatet

Klimatet i stallet ska vara anpassat till hästarna. Du ska se till att de alltid får frisk luft och att stallet inte blir alltför fuktigt, eftersom hästarnas luftvägar kan skadas av fuktig stallmiljö.

Bullret i stallet får inte vara för högt

Buller ska hållas på en låg nivå. Bullret i stallar får inte ha en sådan nivå och frekvens att det påverkar djurens hälsa negativt. I ett stall får djuren endast tillfälligt utsättas för mekaniskt buller som överstiger 65 dBA.

Planera för eventuella elavbrott

Du ska ha en godtagbar plan för hur du ska se till att djurskyddet inte blir lidande vid elavbrott. I planen är det viktigt att du har tänkt på hur olika system för till exempel vattning, utfodring och ventilation kan påverkas om elförsörjningen bryts.

Du ska kunna rädda dina djur vid en brand

Du ska förebygga brand i ditt stall och se till att det finns förutsättningar att rädda dina djur vid en brand. Du bör följa brandskyddsföreningens rekommendationer för brandskydd.

Förprövning innan du ska bygga för hästar

Förprövning är ett slags bygglov som godkänner den planerade byggnationen eller åtgärden från djurskydds- och djurhälsosynpunkt. Du ansöker om förprövning hos länsstyrelsen när du ska bygga nytt, bygga om eller bygga till djurstallar, hägn eller andra förvaringsutrymmen för djur. Förprövning ska inte förväxlas med ett vanligt bygglov som du söker hos kommunen.

Du ska också ansöka om förprövning om du vill inreda eller använda en byggnad som djurstall som tidigare använts till något annat än sådan djurhållning eller djuruppfödning som du planerar att använda den till, eller gör en ändring i ditt djurstall på ett sådant sätt att det är av väsentlig betydelse från djurskydds- eller djurhälsosynpunkt.

Förprövningen är ett krav, men är också ett sätt för dig att få din planerade byggnation eller åtgärd kontrollerad och bedömd av länsstyrelsen utifrån kraven som gäller för bland annat

  • mått och utrymmen
  • inredning, liggytor och utgödslingssystem
  • utfodrings- och dricksvattenanordningar
  • stallklimat och luftkvalitet
  • brandskydd.

Dyrt att bygga utan förprövning

Att förpröva kostar ingenting. Däremot kan det bli dyrt att bygga utan förprövning. Om du gör något som kräver förprövning utan att först ha fått ett beslut om godkänd förprövning ska länsstyrelsen förbjuda dig att ha djur i utrymmet. Om stallet, hägnet eller annat förvaringsutrymme ändå uppfyller djurskyddsreglerna ska länsstyrelsen godkänna det i efterhand genom en så kallad efterhandsprövning.

En sådan efterhandsprövning innebär också ofta att du måste betala en särskild avgift. Om du ägde stallet när byggnationen utan förprövning gjordes får du betala 12 000 kronor eller 24 000 kronor beroende på byggnationens omfattning. Du kan bli tvungen att betala avgiften upp till 5 år efter det att byggnationen gjordes.

Ibland behöver du inte förpröva

Du behöver bara förpröva om antalet hästar, som ryms på fastigheten efter att åtgärden är klar kommer att vara 5 eller fler.

Oavsett hur många djurplatser du har på fastigheten behöver du inte förpröva om du

  • reparerar eller underhåller ett redan befintligt och godkänt stall eller ventilations­system, det får då inte innebära att du ändrar stallets planlösning
  • bygger tillfälliga sjukboxar
  • bygger 1 permanent sjukbox för endast 1 häst
  • bygger vissa byggnader för hästar när de utomhus om de rymmer högst 10 hästar. De byggnader som avses är sådana som enbart ska ge hästarna väderskydd (till exempel skydd mot solstrålning) samt ligghallar. (Med ligghall menas en byggnad med liggplatser för lösgående hästar där de inte hålls instängda utan kan själva välja när de vill använda den.)
  • sätter upp tillfälliga boxar i anslutning till tävling som tas bort inom 5 dygn från det att tävlingen är avslutad.

Även om du inte behöver förpröva din byggnation måste du alltid följa alla de regler som finns, till exempel de för mått och utformning.

Du ansöker om förprövning hos länsstyrelsen

Ta gärna tidigt kontakt med länsstyrelsens förprövningshandläggare. Då kan du få mer detaljerad information om hur din ansökan kommer att hanteras, hur lång tid det tar, vilka regler som gäller och annan bra information som underlättar förprövningen.

Du får inte börja bygga förrän länsstyrelsen godkänt förprövningen.

Du ansöker om förprövning på särskild blankett från länsstyrelsen. Blanketten finns tillgänglig på din länsstyrelses webbplats, som du når via länsstyrelsernas gemensamma webbplats.

Detta ska du skicka med

Om du fyllt i blanketten rätt är det lättare för länsstyrelsen att snabbt hantera din ansökan och komma fram till ett beslut. Tänk också på det här:

  • Skicka med tydliga och detaljerade ritningar. Se till att ritningarna är skalenliga och var noga med att sätta ut mått på dem. Du ska skicka med både din planritning och sektionsritning samt en situationsplan som visar byggnadens placering på gården.
  • Beskriv inredning, utrustning och tekniska system. Du kan till exempel hänvisa till ritningarna eller skicka med bilagor som produktbroschyrer, beskrivningar, foton med mera.

När länsstyrelsen godkänt din ansökan får du börja bygga

När länsstyrelsen har granskat dina ansökningshandlingar får du ett beslut. Efter att du fått ett beslut där länsstyrelsen godkänner din ansökan får du börja bygga.
Länsstyrelsen måste besiktiga det du byggt innan du får börja använda det. Det är därför viktigt att du meddelar länsstyrelsen när du är klar. Vid besiktningen kontrollerar länsstyrelsen att du har följt länsstyrelsens förprövning­sbeslut. Länsstyrelserna har en e‑tjänst där du kan anmäla att din förprövade byggnation är klar för slutbesiktning.

I vissa fall räcker det att du gör en förhands­anmälan

Om du ska göra en mindre om- eller tillbyggnad i en stallavdelning som du har förprövat tidigare behöver du i vissa fall inte förpröva, utan det är tillräckligt att du i stället gör en anmälan till länsstyrelsen innan du påbörjar åtgärden, en så kallad förhands­anmälan. För att det ska vara tillräckligt att enbart göra en förhands­anmälan krävs dock att samtliga punkter är uppfyllda:

  • Stallavdelningen är i enlighet med länsstyrelsens senaste förprövningsbeslut.
  • Åtgärden berör endast sådan djurkategori som du redan håller i stallavdelningen.
  • Djurplatserna du ska bygga kommer att bestå av samma inhysnings­system som redan används i stallavdelningen för den berörda djurkategorin.
  • Antalet platser som du ska bygga kommer efter åtgärden att motsvara högst 20 procent av det totala antalet sådana platser i stallavdelningen.

Om du är osäker på om du har rätt att göra en förhandsanmälan bör du kontakta din länsstyrelse för information och ta reda på om din tänkta byggnation kräver förprövning eller inte.

Så här gör du en förhands­anmälan

Den blankett du ska använda när du ska förhands­anmäla till länsstyrelsen heter Förhandsanmälan om förprövning med anledning av mindre om- eller tillbyggnad.

Blanketten ska du fylla i och skicka till länsstyrelsen i det län där du har din anläggning. Utöver blanketten måste du bifoga 2 exemplar av skalenliga plan- respektive sektionsritningar. Du kan till exempel använda de gamla förprövningsritningarna som du kompletterar. Ritningarna ska tydligt visa vilka djurplatser som du tänker bygga och vilka djurplatser som är befintliga. Det är en fördel om du också bifogar en situationsplan över gården och markerar vilken byggnad som åtgärden kommer att göras i.

När din förhandsanmälan har kommit in till länsstyrelsen får du en bekräftelse på det. Länsstyrelsen kontrollerar också att de uppgifter som efterfrågas är redovisade. Om så är fallet gör länsstyrelsen ingen ytterligare åtgärd. Om din förhands­anmälan har brister kommer länsstyrelsen att begära att du kompletterar den. Om du inte gör det senast den tidpunkt som länsstyrelsen angivit, kan länsstyrelsen komma att göra en kontroll på din gård.

Om du är berättigad att göra en förhands­anmälan får du påbörja åtgärden så fort länsstyrelsen fått din förhands­anmälan. Du behöver alltså inte invänta besked från länsstyrelsen. Eftersom någon särskild besiktning av djurutrymmet inte krävs vid en förhands­anmälan får du använda det när åtgärden är färdig.

Vid en förhands­anmälan granskar och godkänner inte länsstyrelsen utrymmet för den planerade djurhållningen. Det innebär att du helt tar eget ansvar för att utrymmet utformas och används på ett sätt som är tillåtet enligt djurskydds­reglerna. Om utrymmet inte uppfyller reglerna kan länsstyrelsen kräva att du i efterhand åtgärdar bristerna eller förbjuda fortsatt djurhållning i utrymmet om bristerna är allvarliga.

Bete och utevistelse

Normalt sett ska din häst få möjlighet att röra sig på ett fritt och naturligt sätt varje dag. Storleken på hagen ska anpassas till den eller de aktuella hästarna som ska vistas där, så att de får tillräckligt med yta att kunna röra sig i sina naturliga gångarter.

Minska risken för skador

Det här gäller när du har dina hästar ute:

  • Betesmarker, rasthagar och drivningsvägar ska vara fria från föremål och områden som din häst kan skada sig på. Det kan exempelvis vara områden med mycket sten.
  • Markytor ska vara tillräckligt dränerade eller naturligt ha motsvarande egenskaper.
  • Stängslen ska vara väl uppsatta och underhållna.
  • Stängseltrådar ska vara sträckta.
  • Du får inte använda taggtråd till hästar.

Om hästarna går ute på vintern

Det gäller när dygnsmedeltemperaturen är under +5 grader Celsius och om hästarna går ute mer än 16 timmar per dygn.

Hästar ska då ha tillgång till en ligghall hela dygnet. En ligghall är en byggnad med liggplatser för lösgående hästar där de inte hålls instängda utan själva kan välja när de vill använda den. Ligghallen ska ge hästarna skydd mot väder och vind, samt en torr och ren liggplats.

Hästgödsel

Hästgödsel är en värdefull resurs som innehåller både näringsämnen och organiskt material som gör nytta vid odling av livsmedel och foder. När gödseln sprids på åkermark ingår den i ett naturligt kretslopp. Om gödseln hanteras på ett olämpligt sätt kan den näring som finns i den bidra till övergödning av vattendrag, sjöar och hav eller påverka din eller dina grannars dricksvatten negativt.

Det finns regler för hur gödsel ska lagras och hur den ska hanteras vid spridning på åkermark. Det viktigaste är att hästgödseln lagras så att näringsämnen inte läcker ut till omgivande vatten. Du kan lagra gödseln på en gjuten platta, i en container eller på ett flak i väntan på spridning eller transport till en mottagare.

Avel

I ditt avelsarbete är det viktigt att tänka på djurens välfärd. Avel som kan leda till att djuren lider är förbjuden. Ett djur får inte användas i avel om det innebär

  • en hög risk för dödfödslar
  • defekter hos avkommorna
  • att djuren får någon annan egenskap som kan riskera att de utsätts för lidande eller hindrar djuren från att bete sig naturligt.

Avelsorganisationer och registrerande föreningar ansvarar för avelsvärdering, stambokföring och registrering av hästar. De utfärdar dessutom hästpass.

Seminverksamhet med hästar

Sök tillstånd för seminverksamhet

Om du vill ägna dig åt seminverksamhet med hästar måste du söka tillstånd hos Jordbruksverket. Om du har verksamhet på flera platser ska du söka ett tillstånd för varje plats. Om du ska seminera dina ston hemma behöver du också ha ett tillstånd. Du söker tillstånd i vår e-tjänst.

Du kan få tillstånd för de här momenten:

  • samling och behandling av sperma
  • lagring av sperma
  • distribution av sperma
  • seminering.

Du behöver söka ett nytt tillstånd om det sker förändringar i din verksamhet som till exempel att du får en ny ansvarig veterinär eller om momenten som du har tillstånd för ändras.

Seminverksamhet ska övervakas av en veterinär

För att få tillstånd för seminverksamhet måste minst en veterinär vara kopplad till verksamheten. För att få bli ansvarig veterinär ska veterinären ha gått en särskild utbildning som är godkänd av Jordbruksverket.

Veterinärer som inte gått sådan utbildning, exempelvis utländska veterinärer med tillfällig legitimation för att få arbeta i Sverige, kan godkännas som ansvarig veterinär efter ansökan till Jordbruksverket. En sådan ansökan ska innehålla underlag så att Jordbruksverket kan bedöma om veterinärens kompetens är minst likvärdig med den kompetens som erhålls genom den godkända utbildningen.

En veterinär kan välja att förbinda sig till flera olika verksamheter. En seminassistent får seminera i samråd med ansvarig veterinär.

Den veterinär som ska vara ansvarig för din seminverksamhet ska förbinda sig att kontrollera verksamheten. Denna ansvarsförbindelse hanteras i e‑tjänsten.

Obligatoriska prov­tagningar på hingstar

I ett inledande skede av samlings­perioden måste du ta prov på hingstar som är verksamma inom semin för sjukdomarna

  • contagious equine metritis (CEM)
  • ekvin virusarterit (EVA)
  • ekvin infektiös anemi (EIA).

Det är förbjudet att frysa in EVA‑positiv sperma för att använda i seminverksamhet.

Hingstar vars sperma bara används inom Sverige

Om du har en hingst och hans sperma bara används inom Sverige får hingsten lämna din anläggning för att exempelvis delta i tävling eller träning på annan anläggning. Detta under förutsättning att hingstens hälsostatus inte ändras.

Läs mer i våra föreskrifter

De detaljerade reglerna för hur seminverksamhet ska bedrivas hittar du i våra föreskrifter.

Särskilda regler för sperma från hingstar som ska föras ut ur Sverige

För att sperma ska få föras ut från Sverige till andra EU‑länder ska den ha samlats och behandlats på en hingststation som har ett särskilt godkännande av Jordbruksverket.

För att en bli en godkänd hingststation gäller det här:

  • Stationen ska ha separata utrymmen för att hysa djur, isolera djur och samla sperma.
  • Stationen ska också ha separata utrymmen för att rengöra och desinficera utrustning och förvara sperma.
  • Alla hästar på stationen ska vara provtagna enligt samma schema.
  • Stationen ska föra journaler om bland annat hingstarnas identitet, datum för ankomst till och avresa från stationen, utförda hälsokontroller, spermans destinationsort och förvaring.
  • All sperma ska vara märkt på ett sådant sätt att uppgifter om ursprungslandet, datum för spermasamling, art, ras, hingstens identitet och hingststationens namn är väl synliga.

Ansökan om godkännande som seminstation med handel inom EU kostar 12 200 kronor. Du får en faktura efter att du gjort ansökan nedan. Handläggningen av din ansökan startar först när fakturan är betald.

Avgifter för kontroller av seminstationer för handel inom EU

Jordbruksverket kan genomföra en extra offentlig kontroll för att följa upp avvikelser från en tidigare kontroll. För den extra offentliga kontrollen kommer vi att debitera dig en avgift. Du kan också få betala en extra avgift om vi vid den ordinarie kontrollen upptäcker att det finns ett behov av extra utredning eller annan nödvändig åtgärd som medför merarbete för Jordbruksverket.

Varje år ska du som har en seminstation för handel inom EU betala en avgift på 3 400 kronor för varje verksamhet som du har. Du ska också betala kostnaden för veterinärens kontrollarbete. Om prover behöver tas i samband med kontrollen får du också betala analyskostnaderna från laboratoriet och kostnaden för transporten av proverna till laboratoriet.

Hingstar som står på en EU godkänd anläggning

Hingstar som står på en EU godkänd anläggning där sperma skickas till andra länder kan få lämna anläggningen under samlingsperioden under vissa förutsättningar. Detta förutsätter att ett visst provtagningsschema används, samtliga hästar som står på anläggningen ska vara provtagna enligt samma schema. Ytterligare en förutsättning är att ansvarig veterinär gett tillstånd till detta och under förutsättning att de är borta maximalt 15 dagar.

Lämnar inte hingstarna stationen under säsongen behöver de endast provtas inför samlingsperioden.

Embryoverksamhet för hästar

Sök tillstånd för embryoverksamhet

Om du vill hantera eller sälja embryon måste du söka tillstånd hos Jordbruksverket. Du söker tillstånd i vår e-tjänst.

Du kan få tillstånd för de här momenten:

    • ta ut ägg eller embryon och behandla donator
    • behandla embryon för färsk inläggning
    • behandla embryon för infrysning
    • lagra ägg eller embryon
    • distribuera ägg eller embryon
    • behandla mottagardjur och lägga in embryon i dessa
    • producera embryon i provrör.

    Embryoverksamhet ska övervakas av en veterinär

    För att få tillstånd för embryoverksamhet måste verksamheten övervakas av en ansvarig veterinär. Den veterinär som ska vara ansvarig för din verksamhet ska bekräfta att hon eller han förbinder sig att ansvara för verksamheten. Denna ansvarsförbindelse hanteras i e‑tjänsten.

    Läs mer i våra föreskrifter

    De detaljerade reglerna för hur embryoverksamhet ska genomföras hittar du i EU-förordningen och i våra föreskrifter.

    Registrera anläggningar för avelsmaterial

    Du som driver en anläggning där det finns avelsmaterial ska registrera anläggningen i vår e‑tjänst. De anläggningar som ska vara registrerade är anläggningar för insamling, produktion, bearbetning eller lagring. Som avelsmaterial räknas ägg, embryo och sperma.

    Träna och tävla

    En häst som du tränar eller tävlar med ska vara fri från skada och sjukdom som kan orsaka lidande. Du som tränar eller tävlar med hästen är ansvarig för att de prestationskrav som ställs är anpassade till hästens fysiska och psykiska förmåga.

    Du får inte använda utrustning eller hjälpmedel som kan medföra skada eller annat lidande. Du som tävlar med en häst är skyldig att veterinärbesiktiga hästen före tävlingen om det är en tävling där veterinärbesiktning krävs. Du är också skyldig att följa veterinärens anvisningar för hur hästen ska användas på tävlingsområdet eller för deltagandet i tävlingen.

    Dopa inte din häst

    Du får inte dopa din häst. Det betyder att du inte får ge din häst läkemedel, substanser eller behandla den på annat sätt så du påverkar hästens prestationsförmåga eller temperament vid träning eller tävling. Det betyder också att du inte får

    • påverka hästens hälsotillstånd eller dölja skada, smärta eller sjukdom när du tränar och tävlar med din häst
    • belasta din häst hårdare än vad den är tränad för så att den riskerar att skada sig på grund av att du höjt eller sänkt hästens prestationsförmåga.

    Du kan hitta exempel på läkemedel, substanser och andra behandlingar som påverkar hästens prestations­förmåga och temperament på respektive häst­organisations webbplats.

    Tävlingsarrangören har också ansvar

    Du som arrangerar en tävling ska se till att

    • tävlingsformen eller delar av den inte innebär en förutsägbar risk för att de deltagande hästarna utsätts för skada eller annat lidande
    • tävlingsområdet utformas och underhålls på ett sådant sätt att risken för att hästarna skadas minimeras
    • skadade eller sjuka hästar snarast kan tas om hand för vård eller avlivning
    • lämpliga transportmedel för transport av sjuka eller skadade djur finns i beredskap under den tid som tävlingen pågår
    • det råder god ordning på tävlingsplatsen.

    Viktigt med god hygien på tävlingar

    Genom god hygien kan vi hindra att sjukdomar sprids mellan hästar och mellan hästar och människor.

    Tävlingsarrangören ska se till att

    • de inhysningssystem som används i samband med tävlingen inte innehåller gammalt strömedel, foderrester och gödsel
    • utrymmen och boxar som används för gästuppstallning är rengjorda och desinficerade innan de tas i bruk
    • eventuella skydd som har direkt kontakt med djuren rengörs och desinficeras mellan varje gång de används
    • de gästande djuren inte kommer åt vattenkoppar och krubbor i permanenta stallar
    • det finns varmvatten och tvål för handtvätt för de personer som hanterar djuren.

    Rengöring av gästuppstallning för tävlingshästar

    Tävlingshästar kan ta med sig en smitta från en gästbox till stallet hemma. Ibland blir hästen sjuk efter en sådan smitta, men den kan också sprida den vidare till andra hästar i hemmamiljön även om den själv inte blivit sjuk.

    Genom rengöring minskar man också risken för att hästar ofrivilligt får i sig läkemedelsrester med mera.

    Rengöring och desinfektion garanterar inte att boxen blir smittfri. Däremot minskar riskerna för smitta betydligt. De rekommendationer som vi ger här gäller för tävlingshästar. Högre krav bör ställas vid sanering efter uppstallning av sjuka hästar.

    Så omfattande ska rengöringen av boxar för gästuppstallning vara
    • Det ska vara synligt rent. Boxen får inte innehålla synlig gödsel, använt strömedel, foderrester eller smuts som kan komma av att hästarna kliat sig på inredningen.
    • Du ska desinficera de ytor som det är stor risk att hästen kommer i kontakt med via mun och näsborrar, exempelvis boxgaller.
    • Om det finns misstanke om att en häst med smittsam sjukdom använt en box ska hela boxen rengöras, desinficeras och ges möjlighet att torka upp. Vid epizootisjukdom, eller salmonella som lyder under zoonoslagen, ska du följa instruktionerna i Jordbruksverkets saneringsplan.
    Så gör du rent efter att ha tömt boxen på gammalt strömedel med mera
    • Sopa släta, hela ytor noggrant.
    • Skrubba eller skrapa bort smuts och eventuell dynga. Du kan också använda högtrycks- eller ångtvätt. Ytorna behöver då torka.
    • Desinficera med till exempel hand- eller ryggspruta. Dimning kan också vara ett alternativ vid mer omfattande desinfektion. Under förutsättning att inte hästar med konstaterad eller misstänkt smitta har vistats i boxen kan ångtvätt vid minst 180 grader vara tillräckligt. Observera att en bra grundrengöring är en förutsättning för att desinfektionen ska vara meningsfull.
    Smittsamma sjukdomar som kan spridas via gäststall

    I dåligt rengjorda gäststallar finns risk för spridning av många olika smittämnen, till exempel bakterier, virus och svampinfektioner. En del av smittorna drabbar specifikt hästar, men även sjukdomar som kan smitta mellan djur och människa kan spridas denna väg.

    Vanliga smittsamma sjukdomar hos hästar är bland annat luftvägsvirus, exempelvis herpesvirus och influensa. Herpesvirus orsakar förutom förkylningssymptom också virusabort, som kan leda till kastning och svagfödda föl. Kvarka och ringorm är andra sjukdomar som kan spridas på grund av dålig hygien.

    Salmonella och antibiotikaresistenta bakterier är exempel på smittor som kan spridas till andra hästar, djur och människor. Även hästar som verkar friska kan bära antibiotikaresistenta bakterier, som kan få allvarliga följder för den som insjuknar i en sådan infektion, eftersom de är mycket svårbehandlade. Genom god hygien, bland annat i form av rengjorda gäststallar, förebyggs spridningen av dessa infektioner.

    Det här gäller för andra djur än tävlingsdjur

    Om du använder andra djur än tävlingsdjur vid träning eller tävling finns särskilda regler:

    • Djuren ska vara fria från skador och sjukdomar som kan antas orsaka lidande.
    • Djuren ska vara lämpliga för ändamålet när det gäller ålder, dräktighetsstatus och allmän kondition.
    • Det är inte tillåtet att fånga djuren med lasso, dra omkull dem eller knyta ihop deras kroppsdelar.
    • Även dessa djur ska besiktigas av tävlingsveterinär vid tävling.

    Ban- eller tävlingsveterinär vid vissa tävlingar

    Vid vissa tävlingar behövs en ban- eller tävlingsveterinär. I vilken omfattning tävlingsveterinären ska vara på tävlingsplatsen styrs av vilken djurskyddsrisk som tävlingen innebär. Tävlingar som inte ingår i någon av riskklasserna här nedanför betraktas som tävlingar med hög djurskyddsrisk tills tävlingen har klassificerats som en tävling med låg eller medelhög risk.

    Om du arrangerar en tävling där det behövs en ban- eller tävlingsveterinär behöver du ansöka om det. Tävlingsarrangören ska också se till att

    • ordna en lämplig plats för besiktningen
    • de tävlande i god tid informeras var och när besiktningen är
    • det finns personer kan hjälpa veterinären
    • det finns goda kommunikations­möjligheter mellan veterinären och tävlingsledningen
    • de anvisningar som veterinären lämnar för djurens deltagande och genomförandet i tävlingen följs
    • det finns ett utrymme för eventuell dopningsprovtagning.

    Om tävlingen innebär låg djurskyddsrisk behövs ingen tävlingsveterinär

    Om tävlingen innebär låg djurskyddsrisk behövs ingen tävlingsveterinär.

    Tävlingsformer som innebär låg djurskyddsrisk:

    • hopptävling med svårighetsgrad under
      • 0,80 meter för A-ponny
      • 0,90 meter för B-ponny
      • 1,00 meter för C-ponny
      • 1,10 meter för D-ponny
      • 1,20 meter för övriga hästar
    • dressyrtävling på lägre nivå än svår nivå
    • dressyrprov vid fälttävlan
    • hoppmomentet i fälttävlan om det genomförs innan terrängmomentet
    • voltigetävling
    • gymkhanatävling
    • dressyr- och precisionskörning vid körtävling om det inte ingår maraton
    • lokalklubbstävling med islandshästar
    • distansritt på distanser till och med 30 kilometer där minimitiden som ryttarna måste vara ute ger ett snittempo på max 150 meter per minut
    • perfomance- och haltergrenar inom western
    • working equitation utom boskapsgrenarna
    • skogskörning
    • reining på lägre nivå än nationell
    • bruksridning, brukskörning och traditionell körning
    • trab
    • hästplöjning
    • TREC, utom orienteringsmomentet i klasser högre än lätt klass
    • kvalitetsbedömning
    • utställning.

    Om tävlingen innebär medelhög djurskyddsrisk ska veterinären besiktiga hästarna före start

    Vid tävlingar med medelhög djurskyddsrisk ska tävlingsveterinären besiktiga tävlingsområdet och de deltagande hästarna före tävlingsklassen eller tävlingsmomentet. Veterinären behöver därefter inte närvara under hela tävlingen eller tävlingsmomentet.

    Tävlingsformer som innebär medelhög djurskyddsrisk:

    • hopptävling med svårighetsgrad från
      • 0,80 meter för A-ponny
      • 0,90 meter för B-ponny
      • 1,00 meter för C-ponny
      • 1,10 meter för D-ponny
      • 1,20 meter för övriga hästar
    • svår dressyr
    • hoppmomentet i fälttävlan om detta sker efter terrängmomentet
    • mästerskap på nationell eller internationell nivå, för de tävlingsformer som klassas som låg risk
    • körtävling som innehåller samtliga moment (maraton, dressyr och precisionskörning)
    • tornérspel med häst
    • regional, nationell och internationell islandshästtävling
    • flygande pass i islandshästtävling
    • nationell och internationell tävling i reining
    • tidsgrenar i western
    • ponnytrav.

    Om tävlingen innebär hög djurskyddsrisk ska veterinären finnas på plats under hela tävlingen

    Vid tävlingar med hög djurskyddsrisk ska ban- eller tävlingsveterinären närvara under hela tävlingsklassen eller tävlingsmomentet för att hålla uppsikt över deltagande djur och tävlingsområdet. Veterinären ska besiktiga både tävlingsområdet och de deltagande djuren före tävlingsklassen eller tävlingsmomentet. Besiktningen av de deltagande djuren får påbörjas dagen före deltagandet i klassen eller momentet.

    Tävlingar räknas automatiskt som hög djurskyddsrisk om de innehåller något av följande:

    • totalisatorspel (spel om pengar)
    • mästerskap på nationell eller internationell nivå, utom de tävlingar som klassas som låg djurskyddsrisk
    • serietävlingar på internationell nivå, exempelvis världscuper
    • uttagstävling till mästerskap eller tävling på internationell nivå
    • högsta prissumma eller motsvarande överstiger 20 procent av ett inkomstbasbelopp.

    Övriga tävlingsformer som innebär hög djurskyddsrisk:

    • trav, utom ponnytrav
    • galopp, slätlöp och steeplechaselöp
    • boskapsgrenarna i western och working equitation
    • hopptävling med svårighetsgrad från
      • 0,90 meter för A-ponny
      • 1,0 meter för B-ponny
      • 1,10 meter för C-ponny
      • 1,20 meter för D-ponny
      • 1,30 meter för övriga hästar
    • distansritt på distanser längre än 30 kilometer eller där minimitiden som ryttarna måste vara ute ger ett snittempo som överskrider 150 meter per minut
    • hästpolo
    • horseball
    • orienteringsmomentet i TREC på nivå högre än lätt klass
    • terrängmomentet i fälttävlan
    • maratonmomentet i körning.

    Så ansöker du om tävlings­veterinär

    Om du behöver en tävlings­veterinär ska du först kontakta en legitimerad veterinär som kan tävlings­formen och djurslaget. Därefter ansöker du hos länsstyrelsen om att få använda veterinären. Du kan skicka in din ansökan i e‑tjänst eller använda en blankett.

    Om du väljer att ansöka via blankett ska du skicka den till länsveterinären på länsstyrelsen. Länsveterinären skickar ansökan vidare till Jordbruksverket för beslut.

    Ansök om veterinär i god tid

    Om du arrangerar tävlingar bör du försöka ansöka om tävlingsveterinär halvårsvis till de tävlingar som du planerar att genomföra första (1 januari–30 juni) respektive andra (1 juli–31 december) halvan av året. På så sätt minskar administrationen för alla och det blir enklare för dig att få tag i en tävlingsveterinär om du är ute i god tid. Om samma veterinär ska delta vid flera tävlingar så räcker det med ett anställnings­bevis för samtliga av tävlingarna.

    Kostnad för tävlings­veterinär

    Alla tävlingsveterinärer kostar lika mycket. Veterinären debiterar för minst 30 minuter och därutöver för varje påbörjad 15‑minuters­period. Veterinären debiterar för all tid som går åt till tävlingen, resa till och från tävlings­­platsen samt förberedande och uppföljande administrativt arbete.

    Under 2024 gäller de här avgifterna:

    • Vardagar klockan 8–17 kostar det 177 kronor för varje påbörjad 15-minutersperiod
    • Övrig tid kostar det 247 kronor för varje påbörjad 15-minutersperiod
    • Bilavgift kostar 3,50 kronor per kilometer

    Tävlingsveterinären fyller i ett faktura­underlag från Jordbruksverket i 3 exemplar och lämnar ett exemplar till dig som är tävlingsansvarig, behåller ett exemplar själv och skickar ett exemplar till Jordbruksverket. Därefter skickar Jordbruksverket en faktura till dig som är tävlingsansvarig. Det är den fakturan som du ska betala. Du ska inte betala kontant på tävlingen. Veterinären får sin lön och rese­ersättning från Jordbruksverket.

    Du kan läsa mer om avgifterna i våra föreskrifter som du hittar längst ner på sidan.

    Vid internationella tävlingar kan det behövas en officiell veterinär

    En veterinär som förordnats som tävlingsveterinär är inte automatiskt officiell veterinär. Om du arrangerar en tävling med deltagare som ska resa från tävlingen till ett annat land kan dessa deltagare behöva hälsointyg till sina hästar.

    Här kan du läsa om förflyttning av hästar till andra länder.

    Om det behövs kan du anlita ytterligare en veterinär som har officiellt förordnande och kan skriva intygen.

    Tillstånd för verksamheter med hästar och häst­hållning i större omfattning

    Vill du ha många hästar, eller driva en verksamhet med hästar? Då kan du behöva söka tillstånd för det hos länsstyrelsen. Det gäller om du vill

    • driva en yrkesmässig verksamhet med hästar, till exempel en ridskola
    • hålla, föda upp, upplåta eller sälja ett större antal hästar (ofta 4 hästar eller fler)
    • hyra ut eller förvara och utfodra andras hästar i större omfattning.

    Verksamheter och hästhållningar du ska söka tillstånd för

    Här kan du läsa om några vanliga verksamheter och hästhållningar som du måste ha tillstånd för och om eventuella undantag som finns.

    Om du är osäker på om just din verksamhet eller hästhållning kräver tillstånd kan du alltid fråga länsstyrelsen i ditt län.

    Driva ridskola

    Om du driver en ridskola måste du ha tillstånd. Som ridskola räknas en verksamhet där du regelbundet erbjuder ridlektioner med skolans hästar. Om du enbart undervisar ryttare som rider på sina egna hästar behöver du däremot inget tillstånd.

    Om du förutom ridskolan även hyr ut stallplatser till privathästar eller föder upp hästar, måste du ha tillstånd för dessa verksamheter också.

    Hyra ut stallplatser för 4 hästar eller fler

    Om du äger ett stall eller lösdrift och hyr ut 4 eller fler stallplatser, måste du ha tillstånd. Du måste ha tillstånd oavsett om du hjälper till med skötseln av hästarna eller inte. Även om du hyr ut hela stallet behöver du ha tillstånd. Tillstånd behövs också när du tar emot 4 hästar eller fler samtidigt på sommarbete.

    Undantaget är om du som stallägare har överlåtit drift och underhåll av anläggningen till hyresgäster eller arrendatorer. Då behöver du inte ha tillstånd.

    Du som är hyresgäst behöver inget tillstånd för att hyra in dina hästar hos någon annan. Du kan dock behöva tillstånd för annan verksamhet, beroende på hur många hästar du äger eller vilken verksamhet du driver. Det gäller till exempel om du föder upp hästar.

    Föda upp hästar

    Om du föder upp hästar kan det finnas flera delar som du måste ha tillstånd för, till exempel

    • om det föds 4 eller fler föl per år
    • om du säljer 4 eller fler hästar per år
    • om du tar emot 4 eller fler ston för betäckning samtidigt
    • om du driver uppfödningen yrkesmässigt.

    Sälja 4 hästar eller fler per år

    Du måste ha tillstånd om du säljer 4 eller fler hästar per år från din egen eller någon annans uppfödning. Det gäller alltså även när du tar emot hästar i syfte att hitta nya ägare åt dem.

    Träna hästar som du själv tar emot

    Du måste ha tillstånd om du tar emot 4 hästar eller fler på din anläggning för att till exempel träna dem. Du måste också ha tillstånd om du yrkesmässigt tar emot hästar, oberoende av hur många det är.

    Däremot behöver du inte ha tillstånd för själva träningen av hästar eller ryttare.

    Hyra ut hästar, till exempel för turridning

    Om du har 4 hästar eller fler som du använder i turridning måste du ha tillstånd.

    Om du driver turridningen yrkesmässigt måste du alltid ha tillstånd, oavsett hur många hästar du har.

    Du måste också ha tillstånd om du regelbundet hyr ut häst och vagn till exempelvis turister eller brudpar mot betalning. Det gäller oavsett om det är kunderna eller du själv som kör ekipaget.

    Om du däremot alltid själv kör din häst och skjutsar personer gratis, behöver du inte ha tillstånd för verksamheten.

    Hålla 10 hästar eller fler som är äldre än 24 månader

    Du måste ha tillstånd för att få hålla 10 hästar eller fler som är äldre än 24 månader, till exempel om du äger dem eller har dem på foder.

    Driva en yrkesmässig verksamhet med hästar

    Du måste ha tillstånd om du yrkesmässigt håller, upplåter, säljer, förvarar, föder upp eller utfodrar hästar, oavsett omfattning.

    Sök tillståndet hos länsstyrelsen

    Du söker tillståndet hos länsstyrelsen i det län där du har dina djur. Länsstyrelsen har en e‑tjänst för ansökan om tillstånd för verksamhet med djur.

    När du söker tillståndet kontrollerar länsstyrelsen

    • att du har tillräckligt med personal samt att du är lämplig och har rätt kompetens för att driva din verksamhet och ta hand om djuren
    • att platsen där djuren ska vistas uppfyller djurskydds­reglerna.

    Både fysiska och juridiska personer kan söka tillståndet

    Du kan söka tillståndet både som fysisk person (privatperson eller enskild firma) och som juridisk person (exempelvis ett företag, ett kooperativ eller en förening).

    Ett tillstånd ges till en person (fysisk eller juridisk). Det kan vara flera personer som behöver tillstånd på samma fastighet eller anläggning, om de driver olika tillståndspliktiga verksamheter. Det gäller till exempel om flera personer hyr ut boxar på samma anläggning.

    Om verksamheten byter ägare eller anläggning så behövs det ett nytt tillstånd

    Om en verksamhet byter ägare måste den nya ägaren söka ett nytt tillstånd för att få sin lämplighet och kompetens bedömd.

    Samma sak gäller om du flyttar verksamheten till en annan anläggning. Du måste då söka ett nytt tillstånd för att få den nya anläggningen godkänd.

    Brottsligt att inte ha tillstånd

    Det är ett brott mot djurskyddslagen att inte ha tillstånd när reglerna kräver att du ska ha det. Den som saknar tillstånd riskerar åtal och kan dömas till böter eller fängelse.

    Miljötillstånd för stor djurhållning

    Om du har många djur kan du behöva anmäla det till kommunen, eller söka miljötillstånd hos länsstyrelsen. Det beror bland annat på att anläggningar med många djur producerar mycket gödsel, vilket kan påverka miljön och närliggande områden.

    Anmäl till kommunen om du har fler än 100 djurenheter

    Du ska anmäla din djurhållning till kommunen om du har stadigvarande djurhållning med fler än 100 djurenheter. Du behöver däremot inte anmäla stor djurhållning under tillfälliga arrangemang, till exempel utställningsmässor.

    Kom ihåg att räkna ihop djurenheterna för alla dina djurslag.

    Sök tillstånd hos länsstyrelsen om du ska utöka till fler än 400 djurenheter

    Du ska söka tillstånd om du utökar din anläggning till att ha stadigvarande djurhållning med fler än 400 djurenheter. Kom ihåg att räkna ihop djurenheterna för alla dina djurslag.

    Tillståndet söker du hos länsstyrelsen.

    Vad vi menar med en djurenhet

    En djurenhet är olika många djur beroende på djurslaget. I listan ser du hur många djur som räknas som en djurenhet inom varje djurslag.

    • 1 mjölkko eller sinko
    • 6 kalvar, som är från 1 månad upp till 6 månaders ålder (yngre kalvar räknas till moderdjuret)
    • 3 övriga nötkreatur som är 6 månader eller äldre
    • 3 suggor eller betäckta gyltor, inklusive smågrisar upp till 12 veckors ålder
    • 10 slaktsvin, avelsgaltar eller obetäckta gyltor som är 12 veckor eller äldre
    • 1 häst, inklusive föl upp till 6 månaders ålder
    • 10 får eller getter som är 6 månader eller äldre
    • 40 lamm eller killingar upp till 6 månaders ålder
    • 100 värphöns som är 16 veckor eller äldre (moderdjur räknas till värphöns)
    • 200 unghöns upp till 16 veckors ålder
    • 200 slaktkycklingar
    • 100 kalkoner, gäss eller ankor, inklusive kycklingar och ungar upp till 1 veckas ålder
    • 15 strutsfåglar av arterna struts, emu och nandu, inklusive kycklingar upp till 1 veckas ålder
    • 10 minkhonor för avel, inklusive valpar upp till 8 månaders ålder och avelshannar
    • 100 kaniner

    Indelningen av djurenheter är tagen från miljöprövningsförordningen (2013:251).

    Det här bör ingå i en tillståndsprövning eller anmälan av en djurhållande verksamhet

    Det är djurhållningen som är tillstånds- eller anmälningspliktig, och inte växtodlingen. När du anmäler din verksamhet eller söker tillstånd är det djurhållningens påverkan på miljön och närområdet som du ska beskriva. De delar som vi bedömer ingår i djurhållningen är djurstallarna samt lagringsutrymmen för foder och gödsel. Exempelvis bör du beskriva lukt och buller från djurstallarna, foderhanteringen och gödsellagringen samt transporter till och från dessa platser.

    Vill du veta mer om vad som ska ingå i din anmälan bör du kontakta din kommun. Ska du söka tillstånd hittar du mer information om vad som ska ingå i ansökan på länsstyrelsens webbplats.

    Frågor och svar

    Vad händer om jag inte följer reglerna om djurskydd?

    Det är länsstyrelserna som kontrollerar att djurskyddslagstiftningen i Sverige följs. Upptäcker de att du inte har följt reglerna kan de kräva att du rättar till bristerna. Kravet kan kombineras med att du får betala vite om du inte rättar till bristerna.

    Du kan också dömas till böter eller fängelse i högst två år om du döms för brott mot djurskyddslagstiftningen.

    Om du med uppsåt eller av grov oaktsamhet utsätter djur för lidande kan du dömas till böter eller fängelse för djurplågeri enligt brottsbalken. Om brottet anses grovt kan straffet bli fängelse i lägst 6 månader och högst 4 år. Om du har brutit mot djurskydds­lagstiftningen, på ett allvarligt sätt eller upprepade gånger, eller om du har dömts för djurplågeri, kan länsstyrelsen förbjuda dig att ha hand om djur, så kallat djurförbud.

    Är du jordbrukare och har sökt jordbrukarstöd kan du också få mindre pengar i stöd om du inte följer djurskyddslagstiftningen eftersom de ingår i de så kallade grundvillkoren.

    Författningar

    Söker efter grundforeskrifter:
    2019:17
    2023:20
    2023:21
    2019:12
    2015:1
    2010:12
    2019:31
    2019:26
    2019:27
    2018:45

    Du kanske också är intresserad av det här

    Länk till sidan:
    https://jordbruksverket.se/3186.html
    Sidan uppdaterades senast 2024-11-18.

    Läs qr-koden med mobilen för att öppna sidan